Studentföreningen Verdandis småskrifter 146
Våra vanligaste FRÄMMANDE ORD
Med uttal och förklaring av OLOF ÖSTERGREN
Trettioförsta upplagan
STOCKHOLM
SVENSKA BOKFÖRLAGET - BONNIERS
Fjärde tryckningen
STOCKHOLM. ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1957
Förord till den elektroniska utgåvan
Den första upplagan av Olof Östergrens Våra vanligaste främmande ord utkom 1907, som nummer 146 i serien Verdandis småskrifter, och omfattade 67 sidor. Den nu digitaliserade 31:a upplagan är ett omtryck av den 30:e, med förordet undertecknat i september 1953 och nästan dubbelt så många sidor. Den nästföljande 32:a
upplagan (1957) var bearbetad av Karl-Hampus Dahlstedt. Olof Östergren dog 1963, men den sista och 37:e upplagan av ordboken utkom 1980.
Enkla ordlistor omfattas inte av upphovsrätt, utan enbart av katalogskyddet i 49 § av upphovsrättslagen (1960:729), som gäller i femton år efter utgivningsåret.
Innehåll: A - B - C - D - E - F - G - H - I - J - K - L - M - N - O - P - Q - R - S - T - U - V W - X - Y - Z - Å - Ä - Ö
INLEDANDE ANMÄRKNINGAR ATT LÄSA FÖRE BEGAGNANDET
Som handledning i stavning och rätt uppfattning av de främmande orden har småskriften sedan många år sin givna plats i skolorna. Den har även vunnit stor uppskattning i bildningscirklar av olika slag.
Ordens betoning anges 1) genom längdstreck över lång, tonstark vokal (t. ex. examen), 2) genom vanligt accentstreck efter kort, tonstark vokal (t. ex. exa'kt). För utrymmets skull sammanföras en del ord, som sluta sig nära tillsammans. Huvudordet förses med ett delstreck. Allt som står till vänster om detta delstreck bör upprepas vid de följande orden i artikeln; utelämnandet anges vid dessa genom ett bindestreck. Skall hela ordet upprepas, utsättes inget delstreck. Exempel: botan|ik växtlära. -isera samla växter. Till -isera bör läggas botan-, vi få alltså botanisera. I civil, -i'st behöves inget delstreck, man inser utan vidare, att det senare skall läsas civili'st. I en dylik grupp av ord gäller huvudordets betoning, om ej annat angives.
För ord på -era och -tion (-sion) anges icke uttal eller betoning. Man kan en gång för alla komma ihåg, att -era alltid har långt, tonstarkt e, och att -tion (-sion) vanligast uttalas -sjon (det förra ibl. även -tsjon). Orden på -iv betona ofta första stavelsen.
Vad för övrigt uttalet angår har jag tecknat sje-ljud med sj, tje-ljud med tj och äng-ljudet med ng. Äng-ljud + hårt g anges med ngg. Finnes ej uttalsuppgift om g och k, uttalas de hårt. I de många fall, där mindre betonat o kan uttalas antingen o l. å, utsättes detta i regel icke. I subst. slutande på obetonat -or uttalas o som kort å, men plur. -orer har långt, betonat, slutet o. Slutande -ör har öppet ö. I ord som aula betecknar au i allmänhet diftong;
ordet aula är alltså tvåstavigt och u är snarast ett mellanljud mellan u och v.
För att ordlistan icke skall gå utom sin bestämmelse av "småskrift", har naturligtvis urvalet av främlingsorden måst begränsas. Knappt behandlade äro därför i allmänhet: namn (även växt- och djurnamn), kemiska och andra fackvetenskapliga termer, som ofta kräva bilder eller långa förklaringar, namn på tygsorter osv. Däremot medtas ibl. ord, som upptagits från isländskan och fornsvenskan.
Ordlistan är nu uppe i omkr. 8,000 ord. Som förut har särskilt avseende fästs vid ord, som ofta träffas i den allmänna litteraturen och tidningarna eller brukas i samtal. Framför allt har det varit viktigt att uppta ord, som tillhöra samhällslivet.
Förklaringarna avse naturligtvis ej att uttömma ordets betydelser, ej heller att vara sådana, att man kan sätta likhetstecken mellan det främmande ordet och det svenska, ty detta är i de flesta fall med säkerhet omöjligt. När man finner ett ord i ett visst sammanhang (i skrift l. i tal) och slår upp det, då vill ordlistan ge säker ledning om dess betydelse.
Den som vill ha utförligare ordförklaringar eller förklaringar över ord som ej här upptagas, kan slå upp t. e. i Bonniers Konversationslexikon, 2:a uppl. Östergren, Nusvensk ordbok, nu hunnen till Ta, kan ävenledes nyttjas.Slutligen ett par anmärkningar! En ordlista med förklaring på främmande ord kan också brukas på annat sätt än som uppslagsbok för ord som man icke förstår. Den som skall skriva något, finner ofta, om han är van att läsa främmande språk, att det svenska ordet för en sak icke vill inställa sig för tanken, utan att i dess ställe ett främmande ord insmyger sig. Då kan det vara bra att ha till hands en handbok, där man helt lätt kan finna det man söker. Brukas ordlistan på detta sätt, tror jag den kan ha ett visst värde även för dem, som mer sällan behöva där söka förklaringar på de främmande orden.
Uttalsbeteckningen är i en skrift som denna givetvis särskilt viktig. För att ta ett typiskt exempel, så är det ju bekant, att man ej sällan kan få höra ordet explosion uttalas fyrstavigt explosisjon(!) i stället för trestavigt explosjon. Sådant ger nu ordlistan besked om. På samma sätt kan man finna, att vill man tala som svenskarna i allmänhet göra, så skall man icke säga masjas utan massasj, icke sjärsa'nt l. sjäsa'nt l. d. utan särsja'nt, icke motor utan motårr, icke nåbelpris utan nåbä'lpris, icke annå'ns utan annå'ngs, icke i'nträsse utan inträ'sse, icke pasjä'nt utan pa(t)siä'nt, icke maximipris l. maximpris utan ma'ximipris.
Den nu föreliggande 31:a upplagan är ett omtryck av den 30:e.
Uppsala, september 1953.
Olof Östergren
FÖRKORTNINGAR
bildl. bildligt bl. a. bland annat dvs. det vill säga ex. exempel gm genom ibl. ibland l. eller l. d. eller dylikt mln mellan m. m. med mera ngn, ngt någon, något o. och o. d. och dylikt omkr. omkring osv. och så vidare plur.
pluralis SA0L9 Svenska Akademiens Ordlista, 9:e upplagan s. k. så kallad ssg sammansättning subst. substantiv särsk. särskilt t. e. till exempel ung. ungefär vanl. vanligen vkn, vkt vilken, vilket ☓ motsatt * anger nu föråldrad stavning
Parentes anger vanl. att det som står där inom kan vara fullständigt borta. Alltså (blod)omlopp = omlopp l.
blodomlopp!
Slutligen ett par anmärkningar! En ordlista med förklaring på främmande ord kan också brukas på annat sätt än som uppslagsbok för ord som man icke förstår. Den som skall skriva något, finner ofta, om han är van att läsa främmande språk, att det svenska ordet för en sak icke vill inställa sig för tanken, utan att i dess ställe ett främmande ord insmyger sig. Då kan det vara bra att ha till hands en handbok, där man helt lätt kan finna det man söker. Brukas ordlistan på detta sätt, tror jag den kan ha ett visst värde även för dem, som mer sällan behöva där söka förklaringar på de främmande orden.
Uttalsbeteckningen är i en skrift som denna givetvis särskilt viktig. För att ta ett typiskt exempel, så är det ju bekant, att man ej sällan kan få höra ordet explosion uttalas fyrstavigt explosisjon(!) i stället för trestavigt explosjon. Sådant ger nu ordlistan besked om. På samma sätt kan man finna, att vill man tala som svenskarna i allmänhet göra, så skall man icke säga masjas utan massasj, icke sjärsa'nt l. sjäsa'nt l. d. utan särsja'nt, icke motor utan motårr, icke nåbelpris utan nåbä'lpris, icke annå'ns utan annå'ngs, icke i'nträsse utan inträ'sse, icke pasjä'nt utan pa(t)siä'nt, icke maximipris l. maximpris utan ma'ximipris.
Den nu föreliggande 31:a upplagan är ett omtryck av den 30:e.
Uppsala, september 1953.
Olof Östergren
FÖRKORTNINGAR
bildl. bildligt bl. a. bland annat dvs. det vill säga ex. exempel gm genom ibl. ibland l. eller l. d. eller dylikt mln mellan m. m. med mera ngn, ngt någon, något o. och o. d. och dylikt omkr. omkring osv. och så vidare plur.
pluralis SA0L9 Svenska Akademiens Ordlista, 9:e upplagan s. k. så kallad ssg sammansättning subst. substantiv särsk. särskilt t. e. till exempel ung. ungefär vanl. vanligen vkn, vkt vilken, vilket ☓ motsatt * anger nu föråldrad stavning
Parentes anger vanl. att det som står där inom kan vara fullständigt borta. Alltså (blod)omlopp = omlopp l.
blodomlopp!
A
à till; ibl. eller. a (dato) från (denna dag)
abbé katolsk andlig. abbedi'ssa förestånderska för nunnekloster. a'bbot klosterfdreståndare
abderitisk förvänd, oefterrättlig, avvita
abdik|era avsäga sig regentvärdighet. -ation tronavsägelse aber svårighet, 'hake', olägenhet
abiturie'nt lärjunge färdig till student- l. avgångsexamen, avgående lärjunge abno'rm -å- onaturlig, missbildad; sinnesslö. -itet oregelbundenhet, missbildning
abonn|ema'ng -å- (förhands)beställning (o. -betalning), 'tingning'. -e'nt som anmält sig för, på förhand beställt (o. betalt). -era förutbeställa
abo'rt -årt (framkallat) missfall. -iv fosterfördrivande. -ör fosterfördrivare abrakadabra gallimatias, 'persilja'
abru'pt tvär(t avbruten), plötslig, 'hoppig' absce'ss -säss bulnad, varsamling
absid halvrund avslutande del av kyrkorum l. högtidssal l. d.
absi'nt malörtslikör
absolu|t fullkomlig, obetingad, ovillkorlig, avgjord. -tion syndaförlåtelse. -ti'sm envälde; helnykterhet. -ti'st helnykter, avhållsman
absolvera (examen) -å- avlägga
absorbera -å- insuga; upptaga, 'uppsluka'. -d (av ngt) försjunken (i)
abstrahera se bort (från). abstra'k|t tänkt, overklig; ogripbar; svårfattlig. -tion ren tankeskapelse; allmänt l.
bildlöst betraktelsesätt ☓ åskådligt
absu'rd orimlig, tanke- l. förnuftsvidrig, meningslös
acce'nt -cks-, även stavat akse'nt ton(vikt), tonviktstecken, betoning. -uera betona; 'framhålla'
acce'pt -cks- godkännande; växel. -abel antaglig. -a'nt som har godkänt en växel till betalning, infriare. -era godkänna (till betalning), antaga
access|ion acksesjon ökning, nyförvärv. -ionskatalog tillväxtkatalog. -oarer tillbehör, bisaker, 'behör' accide'nstryck -cks- tillfällighetstryck, ofta affärstryck
accis -cks- skatt för (tillverkning l. försäljning av) vissa inhemska varor acetylen ett slags lysgas
ackja lapsk åksläde med 'stäv'
acklamation ja-rop, allmänt (o. ljudligt) bifall; med a. även: utan omröstning acklimatisera vänja vid luftstrecket, anpassa, 'ortvänja'
ackommod|era anpassa, lämpa l. rätta efter. -ation jämkning
ackompanj|atör (-atris) herre (dam) som ackompanjerar. -ema'ng (till sång o. d.) = ledsagning(skonst). -era beledsaga (med spel t. e. på piano)
ackord -å- avtal, beting; uppgörelse l. förlikning mln gäldenär o. fordringsägare; samklang. -era överenskomma;
göra upp; underhandla, köpslå
ackreditera ge (diplomatiskt sändebud) fullmakt ackumula|tor -årr (flera -torer) (elektrisk) kraftsamlare ackurate'ss noggrannhet, punktlighet
ackuschörska barnmorska, förlossningsbiträde
ackvisi|tion vinst, vinning; förvärv. -tör anskaffare av kunder (försäkringstagare, annonsörer osv.) adagio adad(s)jå långsamt (musikstycke)
(lägga) a'd a'kta l. a'cta till handlingarna; undan (för att ej vidare komma upp), 'på hyllan' add|e'nd (ett av de) tal som summeras. -era sammanräkna, lägga ihop; lägga till, öka adekvat fullt motsvarande, riktig, fullt likvärdig, täckande
ade'pt lärjunge, (invigd) ämnessven
adhesion -sj- dragningskraft mln två kroppar som beröra varandra, vidhäftning(skraft) adiafora likgiltiga ting (som ej behöva bekymra samvetet)
a'd i'nterim tills vidare
a'djektiv kallas sådana ord som 'god', 'glad', 'grön', 'enkel', 'gängse' adjungera -jungg- tillkalla som biträde
adju'nkt läroverkslärare (lägre än lektor); hjälppräst. -ur adjunktsbefattning adjuta'nt militärt biträde åt högre officer
a'd libitum efter behag
administr|ation förvaltning. -ativ förvaltnings-. -atör l. -ator även utredningsman. -era förvalta admittera ge l. lämna tillträde åt
admonition varning, förmaning, skrapa
(taga ngt) a'd notam till efterrättelse, låta säga sig adonis bildskön yngling (som slår an på kvinnor)
adoptera uppta som eget barn gm av domstol bekräftad adoption. adoptivbarn lagligen adopterat barn adre'ss (uppgift om) bostad l. uppehållsort; ställe där ngn bor l. träffas; utanskrift (på brev o. d.); samfälld lyckönsknings- l. tacksamhetsskrivelse; skriftlig hänvändning. -at (brev)mottagare. -era rikta, ställa; förse med adress
adstringerande (medel) -ngg- sammandragande
adve'nt tiden närmast före jul (de 4 sista veckorna). -i'st som väntar Kristi snara återkomst adve'rb kallas ord som 'nu', 'här', 'gärna', 'fort', 'väl', långt' (bort), 'korsvis'
advocera försvara med spetsfundigheter. advokat sakförare. -fiskal en tjänsteman i hovrätten. -yr hårdragen, halvsann bevisföring; lagvrängning
aero|drom l. äro-; -åm flygplats. -gra'm lätt flygbrev hopviket i kuvertform. -plan flygmaskin, flygplan affe'kt sinnesrörelse. -ation tillgjordhet. -era låtsa, hyckla. -erad tillgjord, (för)konstlad. -ionsvärde
känslovärde, personligt värde (för ngn) afficiera påverka; 'angripa', 'smitta' affinitet (kemisk) frändskap mln ämnen affirmativ bekräftande, jakande
affischera tillkännage genom anslag, anslå
afori'sm kort lärosats, 'tankespån'. -er tankekorn, tänkespråk, kärnspråk agat en vackert ådrad sten
age'nt -g- l. -j- ombud, förmedlare. -ur agents affär l. verksamhet agera -g- l. -j- spela (t. e. en roll)
aggregat sammangyttring, oorganisk massa; samverkande maskiner för alstrande av gas m. m. -ionstillstånden - sjons- äro: fast, flytande o. gasformigt tillstånd
aggressiv angripande, utmanande
agio ag- mlngift mln bättre o. sämre myntsorter l. värdepapper, 'uppgäld'
agit|ation -g- bearbetning (av den allmänna meningen); även uppvigling, hets(ning). -ator -årr hetsare, (upp)eggare, inpiskare, orostiftare
agnostici'sm aggnå- åsikt enligt vilken man (särskilt om det översinnliga, det himmelska) intet kan veta (t. e.
huruvida Gud finnes l. ej) agorafobi torgskräck
agra'ff spänne l. häkta (till prydnad)
agrar en som i statslivet arbetar för jordbrukets intressen agrema'ng(er) förmån(er), nöje(n); ibl. prydnad(er)
agr|ikultur jordbruk. -onom -å- person med examen från Lantbrukshögskolan air se är(hålla sig) à jour (med) asjor följa med (dag för dag)
ajournera -sjor- uppskjuta (till bestämd dag l. tills vidare)
akacia -si- dels buskar med små gula blomborstar; dela träd med hängande klasar av vita blommor (bägge välluktande)
akad|emi högskola, universitet, institut l. dylik högre undervisningsanstalt; samfund (för konst l. vetenskap). - emiker lärare l. studerande vid akademi
aki'lles|häl -ki- sårbar punkt, svag sida. -sena stark sena på underbenets baksida akle'ja en vanl. blåblommig (ofta förvildad) trädgårdsväxt
akribi strängaste vetenskapliga noggrannhet
akrobat lindansare l. annan gymnastisk konstmakare, 'luftspringare' aksent se accent
akt gärd, handling; (verksamhets)yttring; högtidlighet; huvudavdelning av skådespel; 'kapitel'; (skriftlig) urkund, aktstycke, 'handling'. (i) akt utom lagen, fredlös, fågelfri
a'ktie -(t)si- insats i gemensamt företag, intyg som berättigar till andel i vinsten
aktion drabbning; handling; åtal. -sradie räckvidd (t. e. för artilleripjäs, sjö- l. luftvapen, radiostation) a'ktiv l. -tiv verksam, handlande. -a tillgångar. -i'st motståndare mot overksamhet i utrikespolitiken; ibl.
krigsivrare. -itet handlingsiver, driftighet; livlig verksamhet aktris skådespelerska
aktu|alisera bringa till full medvetenhet; förverkliga. -alitet verklighet; betydelse just för tillfället, 'dagsvikt'. - e'll fullt medveten, verklig, förhandenvarande; (av intresse) för dagen, 'brännande', 'uppe', på tal, 'dagsviktig', på dagordningen stående
aktuarie tjänsteman som i sin vård mottar, förvarar o. utlämnar ett ämbetsverks handlingar aktör skådespelare
akustik läran om ljudet; ljudverkan; hörförhållanden. aku'stisk ljud-, hör- akut skarp, häftig; (hastigt) övergående; överhängande; 'hög' accent (')
akv|are'll målning med vattenfärg(er). -arium vattenbehållare med levande vattendjur o. -växter. -avit l. -i't brännvin. -edu'kt byggd vattenledning (ovan jord), 'brokanal'
alaba'ster renaste marmorliknande gips à la (ngns) sätt, 'efter', 'såsom'
à la bonne heure allabånnör nåväl, må vara; låt gå à la carte allaka'rt efter matsedel
ala|dåb kött- l. fiskrätt i gelé, kall inkokt rätt. -gre'ck (förr à la grecque) meanderslinga (ett bandornament) ala'rm utryckningssignal, larm(signal); buller, uppståndelse, oro o. rörelse
albatro'ss -å- den största av stormfåglarna (vit med svarta vingar) albin|o (flera -os l. -er) person l. djur med vitt hår och röda ögon A'lbion -ånn namn på England
a'lbum minnesbok; skissbok; ibl. häfte; vitter kalender alexandrin ett versslag (Tegnérs Svea är skriven på a-er) a'lfa första bokstaven i grekiska alfabetet (α)
alfre'sko(målning) målning på ännu fuktig muryta a'lgebra -j- (läran om) 'bokstavsräkning'
alias -ass med andra ord, eljest, eller
alibi (bevis för) att man ej befunnit sig på platsen för ett brott (och alltså är oskyldig därtill) a'lk|ali l. -ali löslig metalloxid, 'lutsalt'. -alisk lutaktig
alkem|i -tje- guldmakarkonst, guldmakeri. -i'st som söker göra guld l. finna livselixiret (de vises sten) alkohol -ål; även a'l- sprit. -i'st som lider av -i'sm dvs. (kronisk) alkoholförgiftning l. (oemotståndligt) spritbegär
alkov -å- sängnisch, fördjupning i vägg avsedd till sängplats Allah (h stumt) muhammedanernas namn på Gud
allé väg (l. gång) kantad av träd, 'grön gång', lövgångalleg|ori bildlig framställning, genomförd (längre) liknelse.
-orisk -å- l. -o- som bör fattas bildligt
allegre'tto rätt livlig (musikstycke) dock långsammare än allegro muntert, raskt (musikstycke) allergi -ärgi överkänslighet för vissa ämnen. alle'rgisk (sjukligt) överkänslig
alli|a'ns -angs (politiskt) förbund. -erad bundsförvant, förbunden alligator -årr amerikansk (o. kinesisk) krokodil
allitteration stavrim, uddrim, begynnande ljudrim, bokstavsrim; t. e. Sitter i högen| högättad hövding allongeperuk -ångsjpe- peruk med stora hängande lockar, lockperuk
all right ål ra'jt allt väl!, klart!; bra, riktig. all round ål raund allsidig(t utbildad; särsk. i idrott) allu|dera hänsyfta. -sion -sj- hänsyftning, anspelan, häntydan
a'lma mater 'den hulda modern' ofta om universitet l. högskola
alpari, även al pari (till) angivet värde, (till) ursprungsvärdet, (till) pari(kurs) a'lt andra huvudstämman, lägre kvinno- l. gossröst; även om person l. instrument a'lt (tyskt ord för) gammal
altan pelarstödd öppen utbyggnad, ibl. takterrass a'lter ego l. e'go (ens) andra jag
altererad upprörd, oroad, (upp)skakad, bestört
altern|ativ 'växelval'; (en) utväg (av två l. flera), valmöjlighet; som medger val. -era omväxla, tura om, växelvis göra ngt. -erande skiftesvis, turvis
altrui'sm oegennytta, kärlek till andra ☓ egoism, själviskhet aluminium en lätt vit metall
alu'mn en (skolans osv.) lärjunge
amalgam metall blandad med kvicksilver; blandning. -era sammansmälta (olikartade saker), blanda, införliva;
överdra med amalgam
amanue'ns underordnad tjänsteman i vissa ämbets- o. lärdomsverk amary'llis liljelik krukväxt med praktfulla, mest röda blommor amason l. -å- kvinnlig krigare, sköldmö
amatör vän l. älskare l. utövare av konst (ibland anspråkslös l. mindre god, icke yrkesmässig) ambassad (hög) beskickning. -ör sändebud av första rangen (från stat till annan)
ambi|tion ärelystnad (i god mening); ibl. framåtanda; ibl. hederskänsla. -tiös -sjös mån om att väl utföra sin sak l. att ej stå tillbaka för andra, 'framåt'
a'mbra välluktande vaxartat ämne
ambrosia gudarnas föda (enligt forngrekernas föreställning), gudaspis
ambul|a'ns -angs flyttbart fältlasarett; ofta = -a'nsbil sjukbil. -atorisk l. -erande flyttande, vandrande, - vandrings-
ameti'st violett bergkristall
amfibie groddjur; en som kan leva både i vatten o. på land; dubbelväsen
amfiteat|er l. a'm- kringbyggd skådeplats med stigande bänkrader. -ralisk trappstegsvis l. trapplikt höjande sig (o. kretsformig)
ami (ytter)halsduk
amiral högste befälhavare över flotta l. flottavdelning
ammoniak -ack illaluktande vätska l. gas (bildas bl. a. vid förruttnelse) ammunition skjutförnödenheter (särsk. kulor o. krut)
amnesti allmännare benådning för (politiska) förbrytelser (löpa) amo'k -åck få raserianfall
amorin (liten) kärleksgud
amorter|a avbetala (en skuld). -ing (infriande av lån gm) avbetalning(ar tid efter annan) a'mpel hänglampa, hängkruka, 'hängfat'
a'mper skarp, bitter, barsk, besk
ampère am- l. angpär enhet för uppmätning av elektrisk strömstyrka a'mpla lovord mycket beröm
amput|ation avskärande (av en lem). -era taga l. såga av (en sjuk l. skadad kroppsdel), bortskära a'mt danskt 'län'; norskt 'fylke'. -man ung. landshövding
amule'tt skyddsföremål (som tros skydda t. e. mot trolldom o. sjukdomar) a'n på räkningar före varje post som man har att betala
anabapti'st vederdöpare (ogillar barndopet) anagra'm omkastning (t. e. Leats av Staël)
anakolut brist på följdriktighet i satsbyggnaden; sats med anakolut anakoret eremit, ensling
anakroni'sm tid(räkning)sfel, tidsförväxling; ngt otidsenligt l. föråldrat; fel mot 'tidskostymen', 'tidsblandning' analfabet person som ej kan läsa o. skriva
anal|fena(n) sitter bakom -öppning(en) dvs. ändtarmaöppningen
analog l. -isk -å- likartad, likformig, motsvarande, liknande, jämförlig; enlig (med). -i (tämlig) likhet, motsvarighet, 'frändskap'; ngt mönstergivande. -ibevis ett slags sannolikhetsbevis där man sluter 'ex analogia' dvs. efter viss likhet till viss annan l. till allmän likhet
analys bestämmande av ett ämnes (enkla) beståndsdelar, sönderdelning (av kemiska föreningar), upplösning,
särskiljande; (belysande o. förklarande) utredning. -era sönderdela, 'sönderbena', 'sönderlägga', utreda. analytisk upplösande, utredande, som framletar lagar l. går från följd till grund l. från det enskilda till det allmänna
a'nanas l. a- en sydfrukt
anape'st versfot av 2 korta l. obetonade o. 1 lång l. betonad stavelse (t. e. 'ideal' ☓ daktylen 'bägare')
anar|ki -ki regeringslöshet, laglöshet, upplösning(stillstånd), 'ostyre'. -ki'st = anhängare av -ki'sm, som strävar att avskaffa ordnad regering o. därvid även vill bruka våldsmedel
anatema förbannelse, bannlysning
ana|tom -å- fackman i -tomi vetenskapen om människans, djurens o. växternas byggnad, 'djur- o.
växtbyggnadslära'
anciennitet an(g)si- åldersrätt, företräde i tjänsteår, högre tjänsteålder anda'nte lagom långsamt l. lugnt (musikstycke), mln adagio o. allegro andreaskors kors med snedställda armar, 'snedkors'
anekdot -å- liten (pikant l. karakteristisk) historia (om ngn bekant person) an|emi blodbrist; bleksot. -emisk lidande av blodbrist, blodfattig, blodlös anemon -å- (l. -o-) sippa
aneroid(barometer) lufttrycksmätare (i dosform o.) utan vätska a'nfangsbokstav (utsirad) större begynnelsebokstav
angel- l. anglosa'xare germanskt folk i England från äldre medeltiden. angli|ci'sm engelsk språkegenhet l.
vändning. -kansk tillhörande engelska statskyrkan. -sera göra engelsk, sätta engelsk prägel på angina hårt g inflammation i svalget. a. pe'ctoris hjärtkramp
angora|get anggå- get med tovig silkeslik ull. -katt katt med silkesfint fingerlångt hår a'nhalt -hallt hållplats
anilin material för färgämne (röda, blå, violetta, gröna, svarta färger) animalisk djur-, ur djurriket
animera liva, egga, uppmuntra, försätta i glad l. upprymd stämning animositet ovilja, hätskhet, agg
a'nna räknemynt i Indien
annaler årsböcker; tideböcker, 'minneslängder'; hävder, historia; ibl. tidskrift annektera lägga beslag på, slå under sig
anne'x församling, byggnad o. d. hörande under en större, lydförsamling, lydkyrka osv., bi-, till- l. sidobyggnad a'nno år
anno'ns -ångs betalt tillkännagivande (i tidning). -era utbjuda l. efterhöra l. söka gm a.; förkunna, ange, meddela annot|era anteckna. -ation anteckning
annu|e'll årlig; ettårig. -itet årlig ränta + amortering av lån
annullera upphäva, göra om intet, 'döda'
anomali oregelbundenhet, avvikelse (från det vanliga), oregelmässighet
anonym utan författarnamn, ej namngiven; onämnd, oundertecknad. -itet namnlöshet, okändhet10 anot—apparanserna
änor förfäder; (adlig 1. berömd) härstamning 1. börd; ursprung anora^k storm-1. vindjacka med fastsittande huva (av tunt, vindtätt tyg) a^ntabus -uss (awänjnings)medicin
mot alkoholism antagon|ism fiendskap; 'motstrid', motsättning, -i'st motståndare, ve-derdeloman, vedersakare, fiende anta'rktisk sydpols-antecede^nti|a 1. -er -tsi- föregåenden, ngns förflutna liv, tidigare vandel antejcipera göra ngt i förväg, föregripa; förutsätta som bekant, -datera åsätta tidigare 1. äldre datum, fördatera, -diluviänsk före syndafloden, ytterst föråldrad, högst efterbliven ante^nn känselhorn (på insekter), känselspröt, pannspröt;
radioantenn antepe^ndium altarförhänge, altar-kläde
a'nti|- mot-. -ba'rbarus spåklig 'varningsbok' (med regler för rätt uttal oav.). -febrin ett febermedel, -foni 'motsàng', växelsång (t. e. min prästen o. församlingen) antik klassisk, från forntiden; gammaldags, åldrig; (i) gammal (stil)
0. (därför) värdefull; ibl. föråldrad, antik|en (den grekisk-romerska) forntiden, -isera efterbilda gammal stil 1.
äldre mönster
antikri^st 'Kristi motståndare', djävulen i människogestalt antikva (upprättstående) latinsk tryckstil anti|kvariät bod där (gamla o. begagnade) böcker uppköpas o. säljas, -kvärie tjänsteman i kultur- o. forn- minnesvården (lands- o. stadsantikvarie). -kvärisk som rör fornsaker
1. försäljning av gamla o. begagnade böcker, -kvérad föråldrad, otidsenlig, förlegad, -kvitèt fornsak. -kvitèter även fornkunskap
antil5p{er) smärta hjortlika snabba djur med mer 1. mindre vridna horn antimaka^Bs 1. -ar (virkad) skyddsduk
(för soffa 1. stol) antimilitari'st motståndare mot allt krigsväsen, militärhatare
anti|pati mot-, o-1. vedervilja, -pätisk som inger (1. hyser) motvilja, okär, motbjudande, obehaglig, fientlig antipöd(er) som bo på motsatta sidor av jordklotet; (även) person(er) med stick motsatta åsikter antisemit judefiende, judehatare] antise^ptisk bakteriedödande antites (en stilfigur som uttrycker)
motsats (Ex. stor i det lilla) antologi samling dikter av skilda författare, diktkrans, poetisk blomsterkrans antracit ett slags stenkol med stort
bränslevärde antropo|fäg människoätare. -logi läran om människan(s natur), -morfi^em den betraktelsen att gudarna ehuru högre väsen dock äro likartade med människan änns ändtarmsöppning, -mynning,
stolgång ao'rta -d- stora kroppspulsådem apa^cher -asjer en indianstam; gatu-
rövare, ligapojkar (i Paris) apanage -dsj underhåll (åt furstar) apati (fullständig) håglöshet, apatisk håglös, känslolös, slö, likgiltig, för-soffad, okänslig apériti^f aptitretande spritdryck som
intas före måltiden aplo^mb -u- säkerhet (i uppträdandet) apokaly'p8(en) (Johannes') uppenbarelse apokrffisk (av) omtvistad (äkthet),
tvivel underkastad, misstänkt apo'llo|broder apd- skaldebroder, -son
skald, vitterlekare apolog|etik -g- den vetenskap som söker bevisa kristendomens sanning, -i försvarstal, försvar(sskrift) a posteriöri -d-o-1. -d-å' från erfarenheten 1. följden apostolisk -o- apostla-, apostlarnas;
första kristna kyrkans; ibl. påvlig. apostrof -df utelämningstecken. -era
vända sig direkt till apoteös -ds förhärligande, 'förgud-ning'. -era upphöja till gud, förhärliga (såvera) appara'nserna -ang- rädda skenetapparat-farmer ad betong
11
apparät inrättnixig, maskin; anstalt; hjälpmedel; redskap, -ür (en) uppsättning apparater apparition framträdande, yttre, utseende, 'uppenbarelse* appe'll vädjan(de); (hörsammande av) signaL -ationsdomstol till vilken kan vädjas, högre d., överdomstoL -era vädja (till högre rätt) a'ppellativ 'släktnamn^ 'gruppnamn',
'artnamn' (i språkläran) appe'ndix bihang, 'vidhang*, tillägg appli|cera anbringa, påsätta; tillämpa. -kation päläggBSöm(nad) applåd handklappning, bifall(sytt-
ring). -era klappa (i) händer[na) apportera (om hund) hämta, bära fram apposition ett attribut som skils från huvudordet av paus. £z. Karl IX, 'kimg av Sverige' appret|era ge (tyger, papper osv.) -fr
dvs. styvhet o. glans approb|äbel som kan godkännas, god-taglig. -ätur betyget B, godkänd, -era gilla, godkänna approximativ| (t) -d- ungefärlig(en); (till)närmelsevis. -a värden närme-värden
aprikos -os en gul, sötsyrlig, äppel-
formig sydfrukt a priöri 1. -d- på förhand ; fastställd 1. given (utan föregående undersökning)
aprop| på tal om, från ett till annat; oväntat; i rätt tid; lämplig anknyt-ning(spunkt); ibl. infall 1. fråga aptera av-, an-, till-1. inpassa, lämpa, foga
aptit matlust; hunger; begär, åtrå à quatre mains akat(e)rmä'ng pianostycke för fyra händer; fyrhändigt är ytmått = 100 kvadratmeter arabe^sk linjeornament (med fantastiska växtformer), bladomament, bladslinga araméisk från Aram dvs. det forna Mesopotamien o. Syrien, -a det allmänna tal- o. skriftspråket i Palestina på Kristi tid ärea yta, fält. areàl yta, ytvidd, ytinnehåll
arena skådeplats, -bana, fäktarbana areopàg domstol (i det gamla Aten)
argnme'nt skäl, bevis(ningsgrund), (bevisande) inlägg, -ation bevisföring, ibl. beviskedja, -era anföra skäl (för 1.
emot), -um ad höminem hd- a. som stöder sig ej på ngn allmängiltig grund utan på kännedom om ngn svaghet hos motståndaren; ibl. handgripligt inlägg a'rgn8ögon (ha a.) spänd vaksamhet, skarpa väktarögon, 'hundra ögon' aria (lyrisk) solosång aria^dnetråd ledtråd (ur svårigheter) är|ier fornindier o. fornperser 1. alla
indoeuropéer. -isk ibl. X judisk aristo|krät förnäm adelsman; ädling; herre(man), av överklass, -krati
stormansvälde, överklas8(välde); adel; förnämhet; andens adel. -krätisk högadlig, av hög börd, förnäm; förfinad;
ibl. bördsstolt, adelsstolt aritme|tisk räkne-, siffer-. -tik räkne-
lära, räknekonst, (siffer)räkning arkäd valv 1. båge på två pelare; välvd öppning i mur; båggång, pelargång med valvbågar arkädisk lantlig, idyllisk, herde-arkä|isk fornåldrig(t stel), -isera efterbilda gammaldags stil. -isering fornhärmning. -i^smfilderdcsnlighet, ålderdomligt ord I. uttryck, -i^stisk fornhärmande arkänum hemligt (läke)medel arkebusera -k- gm skjutning avliva
en dödsdömd arkeo|log -k", -dg fomforskare. -logi
fornkunskap, fornforskning arkipelag 1. övärld, öflock; öhav
arkite'kt -f;- 1. -k- bygg(nads)konst-när. -önisk byggnads-, -ür byggnadskonst; -stil; -sätt; ibl. resning arkiv -k- (lokal för) samling av urkunder o. handlingar, -älier i arkiv förvarade handlingar, -ärie arkiv-föreståndare;
arkivtjänsteman a^rktisk nordpols-; ishavs-; nordlig ärla morgon-, grynings-, tidigt ^å
morgonen), i otta armäda stor krigsfiotta arm|atür elektrisk belysningsutrustning (lampor osv.); (metallisk) beklädnad 1. förstärkning, -era utrusta osv. -èrad betong b. med järninlägg, metaJlskyddad b.12
arom—atrofieras
aröm -åm fin kryddoft; utsökt krydd-lik doft o. smak. -ätisk (krydd)-doftande
a'rrak -a4sk ris- 1. palmsaftbrännyin arrang|ema^ng -angsje- anordning, -era (an)ordna, inrätta; föranstalta; ibl.
ställa till rätta, -ör anordnare arre^st |ängsligt förvar; (iailitär> häkte. -a'nt en som sitter i a., häktad, -era häkta, gripa arro|ga^ns -ängs anspr&ksfullhet, dryghet; ibl. översittarton. -ga'nt dryg, fordrande o. övermodig, fordrings-full, pockande, förmäten a^rs lo'nga vita bre^vis {dny^-konsten
är lång, livet kort arsenäl förvaringshus för vapen o. d., 'tyghus'; rustkammare; (vapen)-förràd
arteriosklerös -ds åderförkalkning artésisk brunn borrad springkälla artificie'11 konstgjord, konstlad; 'gjord' artikulera tydligt uttala, forma ljud arti^st konstnär, -isk konstnärlig artår pulsMer (för blodet frå/n hjärtat) a^sbest eldfast trädigt mineral ase^ptisk fri frän 1. som utestänger
sjukdomsalstrande bakterier a^sfalt bergbeck; stenkolsbeck askès 'k' späkning. asket (sträng) botgörare;
världsförsakare, en som är -isk strängt äterhållsam 1. av-hällsam
asocial -si- som ej kan 1. vill uppfylla de enklaste medborgerliga plikter; ej lämpad för det mängMiga samhällslivet aspe'kt sida varifr&n ngt ses, synpunkt
aspir|a'nt som söker 1. förbereder àig för en viss anställning (t. e. i armén), -era eftersträva, hoppas (pä) asse^ssor (förr) domare ('bisittare') i hovrätt (under hovrättsråd); (nu även) bisittare i rådhusrätt 1. läns-1. polisassessor m.
m. as8ie'tt 'Sjätt (i SAOL» även stavat
asjett) (mindre) tallrik assignation -mgn- anvisning (om utbetalning av pengar 1. utlämning •av varor) assimilera införliva, 'smälta'; göra lik
assist|a^ns -rngs bistånd; pantlåne-kontor. -e'nt biträdande tjänsteman, biträde, -era hjälpa (till), biträda
associ|ation sammanslutning, förening; (naturlig) förknippning av löreställningar. -era förknippa; slå (sig) ihop;
förena (med sig), uppta, träda i förbindelse med assona^ns -imgs 'ofullständigt' rim, halvrim, vokal- 1. inrim t. e.
gåta: åka
assort|érad välförsedd (med varor i viss gren). -ime'nt fullständigt varulager (i viss handelsgren) assur|a^ns -
<mg8 försäkring, -era far-säkra (för brand; ett brev osv.), lämna 1. taga försäkring asteri^sk stjärna för att ange not
(under texten) o. d. (*) a'stma andtäppa, tungbröstighet astro|log -dg stjärntydare. -logi stjärn-tyderi, stjärntydidng(skonst). -nöm 'dm fackman i -nomi läran om himlakropparna, stjärnkunnighet äsur se azur asyl fristad; barnhem, försörjningshem o. d., hem för sinnessjuka, -rätt skyddsrätt, fristadsrätt atavi'sm arv (av egenskap) från tidigare led, bakslag, återfall, 'återslag' ate|i^sm lära som ej medger tillvaron av en (personlig) gud, saknad av gudstro, gudsförnekande. -i'st guds-förnekare ateljl arbetslokal, arbetsrum (för konstnärer, fotografer osv.); konstskola
a'tias kartbok; ett starkt glänsande
sidentyg, satäng atlét kraftgymnast, 'kraftkonstnär', brottare; en Herkules. -isk kämpa-lik, jättestark; brottar- atmo8f§r(en) luftkrets(en), lufthav(et), luften; dunstkrets; anda, stämning atoll -d- ringformigt korallrev atom 'dm grundpartikel, grunddel; grand, -energi 1. -krah d^ våldsamma kraft som frigöres vid sprängningen av en atom à tont prix atopri till vad pris som
helst, med all makt, nödvändigt atrofl förtvining; tvinsot, -èras skrumpnaattaché—Ave Maria 13
attaché ^sje lägre tjänsteman vid utrikesdepartementet atta^ck angrepp, anfall; 'inrusning',
chock, -era angripa; antasta attentat mordförsök (mot en framstående person); djärvt 1. lömskt anslag; illgärning, v&ldsbragd, för-gripelse
atte^st (skriftligt) intyg, bevis, -era (skriftligen) intyga, vitsorda, bevittna
a^ttila kort artillerirock med snören attira^lj utrustning, tillbehör a'ttiskt salt elegant tillspetsat skämt atth^d avpassad (kropps)ställning; hållning
attrahera draga till sig; locka.
attraktion (skralt) dragningskraft) attra'pp fodral, ask 1. d. som ej antyder innehållet utan avser att överraska;
numera även: falsk sak (t. e. konstgjord tårta i skyltfönster); övningsmodell av trä (t. e. pansarvagn) attribüt utmärkande egenskap; omedelbar bestämning (till ett substantiv); märkestecken (Tors a. är hammaren), sinnebild, särmärke (vara) au courant (med) å kora'ng
följa (väl) med audi|e^ns mottagning 1. företräde (hos hög person), -törium hörsal; åhörar-krets. -tör lagfaren bisittare i krigsrätt (har löjtnants 1. kaptens rang)
auf Wiedersehen äof vi- vi ses igen, adjö äugiasstall 1. -I- betecknar ngt i högsta
grad smutshöljt 1. oordnat augür (fornromersk präst o.) tecken-
tydare, 'teckenskådare' Augustäna (synöden) svenskt-prote-stantiskt kyrkosamfimd i Förenta staterna
auktion -s;on 'utbjudan', 'utrop(ning)'. -ätor -årr auktionsförrättare. -i'st auktionautropare 1. ibl. -förrättare äuktor - årr författare; sagesman, upphov(sman). -isera stadfästa, lagfästa, fastställa, (ge) bemyndi-ga(nde); (skänka sitt) gilla(nde), ge stöd. -itativ som (har rätt o. makt att påbjuda o. därför) gör sig åtlydd; '(lag)myndig'; ansedd.
-itet '(lag)myndighet'; anseende; vitsord; person 1. skrift som man stöder sig på, sagesman, 'källa'; kännare, erkänd förmåga äula (vanl. akademisk) högtidssal,
samlingssal, festsal äurea mediöcritas -åkt- den gyllene
medelvägen, det gyllene lagom an revoir å r(ö)voär farväl så länge auri kel en prydnadsväxt lik en stor
gullviva (i olika färger) auskult|a'nt åhörande tjänsteman i verk; 'åhörare' (i skola); lantmätarebiträde. -ation även läkarundersökning (av lungor o. hjärta) medelst lyssnande, -era även 'lyssna' (på)
auspicier förebud, tecken; skydd, hägn
aate'nt|isk som verkligen härrör från den person, tid 1. d. som uppges, äkta; ursprunglig; tillförlitlig, -icitét äkthet antodalé (kättares) brännande på bål, kättarbränning; offrande åt lågorna auto|dida^kt au- 1. av- självlärd
(person), en självbildad. -gräf egen-händig skrivelse 1. namnteckning, -krät självhärskare, -mät själwer-kande apparat; försäljningsapparat; matställe med dylika; person som handlar, rör sig osv. maskin-mäasigt. -mätisk (skenbart) själv-verkande, 'självrörlig'; maskinmässig. -mobil oftare: bil. -nöm -åm självbestämd, som själv föreskriver sig sina lagar; självständig, med självstyrelse, -noml självbestäm-ning(srätt), självstyrelse, aut|opsi självsyn, -otypi ett slags Ijust^ck (där klischén erhållits gm 'nät-fotografering') aux mains å mäng tillhanda avanc|ema'ng -vangse- befordran, upp-flyttning; framryckning. -era rycka fram; skrida fram(åt); göra framsteg;
stiga i graderna, vinna befordran, -érad långt gående, framskriden, utvecklad ava'ns -ngs vinst, behållning, förtjänst Ave Maria 1. avemaria 1. blott àve katolsk bön (1. ringning därtill) benämnd efter inledningsorden 'Hell Maria', 'änglahälsningen'14
amny^hantamvikt
aveny bred (träd)planterad gata 1.
väg
aversion -s jo motvilja, avsky avi skriftligt meddelande, anmalnings-lapp o. d. avisera underrätta (gm avi) aviatik flygkonst, aviätiker I. aviatör
flygare
a vi'sta vid uppvisandet (av växel) j
'från bladet' axiom -dm självklar sats, gnmdsan-ning. -ätisk självklar, obestridlig, självfallen, i sig själv sann o.
viss ayrshire ärsjir (boskap av) en bnin-o. vitfläckig skotsk nötkreatursras azalea asa^ en Ijungartad växt med (stora) vita 1. röda blommor, 'fjällros'
aztek (er) ett urgammalt (mexikanskt)
indianfolk med hög kultur äzur (best. form -n 1. azüren) (även stavat asur) himlens blåa färg; (den blåa) rymden, det bl&
B
babian stor vildsint apa bäbord vänster (pä fartyg, fr&n aktern sett) baby hähi 1. litet barn, pys 1.
tös, Ullen 1. lillan, spädbarn baci'Il en art bakterier, stavbakterie back|anal orgie, vilt dryckeslag; rummel. - a^ntisk yrande, vild, rusig, stormande ba'ckfisch halvvuxen flicka som vill bli betraktad som stor, 'nykläckt ung dam', (flick) snärta bacon häken rökt sidfläsk ba'dminton tennisliknande spel med
fjäderboll bagage packning, resgods bagate'll småsak, obetydlighet, strunt-(sak), lappri. -isera förringa (betydelsen av) baisse hås prisfall I. lågt pris (å värdepapper), (kurs) fall, nedgång bajadir indisk danserska bajone^tt stötvapen (som anbringas
på gevär) bakelit konstharts (till huager&d osv.) bakteri|er (smittförande) för ögat osynliga små organismer, klyvsvampar. -ologf bakterielära
balala'jka rysk luta (gitarrlik men
trekantig) bala^ns -n^s jämvikt| motvikt; skillnad min 1. (summarisk) Översikt över inkomster o. utgifter, bokslut; (kassa)brist; vågbalk. -era uppväga; avväga; (söka) bibehålla jämvikten, hålla (i) jämvikt- <èrad i jämvikt, behärskad baldakin prakthimmel, tak (over
predikstol, staty o. d.); päll bale^tt konstnärlig dans (mä musik), 'dansspel'; äv. de dansande, dans-kår(en) balko^ng -d- utbyggnad med bröstvärn framför fönster dörr i övervåning ballad berättande dikt i folkviseton (oftast dyster o. sagolik); folkvisa ballo^ptikon -d-dim apparat som gm spegling direkt på 'vita duken' kan framställa bild 1. text bfl'Is|am välluktande flytande harts 1. kådig saft; läkedom, tröst, lisa. -amera skydda lik mot förruttnelse, -amin krukväxt med ofta röda 1. gredelina blommor o. saftiga genomskinliga stamdelar, -ämisk (bal-sam) doftande ba'ltisk östersjö-, östersjöländernas balttsträd räcke (med bukiga pelare),
bröstvärn, räck(verk) ba'mbu(r8r) ett trädlikt gräs; käpp av b.
banal alldaglig, utsliten, platt, (ut)-nött. -isera neddraga till vardaglighet, 'tröska ut', -itét platthet osv. bandage - os/ förband, bindel ba^ndy 1. -i spelas på is med böjda klubbor o. liten härd boll (med 11-mannalag) baner fana;
standar. -förare även
föregångsman, ledare, banbrytare banke'tt festmåltid, gästabud, fest bankir växel- o. penninghandlare (i) ba^nko en halv gång till sä mycket; rikligt, 'med ränta', i övermått
bankrn^tt (betalningsinställelse o.)
konkurs; ruinerad, utfattig ba'nt|a = genomgå -(n)ing8knr dvs.
avmagringskur, svältkur ba^ntamvikt vid boxning upp till d3 Va kg., vid brottning till 58 kg. 14 amny^hantamvikt
aveny bred (träd)planterad gata 1.
väg
aversion -s jo motvilja, avsky avi skriftligt meddelande, anmalnings-lapp o. d. avisera underrätta (gm avi)
aviatik flygkonst, aviätiker I. aviatör flygare
a vi'sta vid uppvisandet (av växel) j
'från bladet' axiom -dm självklar sats, gnmdsan-ning. -ätisk självklar, obestridlig, självfallen, i sig själv sann o.
viss ayrshire ärsjir (boskap av) en bnin-o. vitfläckig skotsk nötkreatursras azalea asa^ en Ijungartad växt med (stora) vita 1. röda blommor, 'fjällros'
aztek (er) ett urgammalt (mexikanskt)
indianfolk med hög kultur äzur (best. form -n 1. azüren) (även stavat asur) himlens blåa färg; (den blåa) rymden, det bl&
B
babian stor vildsint apa bäbord vänster (pä fartyg, fr&n aktern sett) baby hähi 1. litet barn, pys 1.
tös, Ullen 1. lillan, spädbarn baci'Il en art bakterier, stavbakterie back|anal orgie, vilt dryckeslag; rummel. - a^ntisk yrande, vild, rusig, stormande ba'ckfisch halvvuxen flicka som vill bli betraktad som stor, 'nykläckt ung dam', (flick) snärta bacon häken rökt sidfläsk ba'dminton tennisliknande spel med
fjäderboll bagage packning, resgods bagate'll småsak, obetydlighet, strunt-(sak), lappri. -isera förringa (betydelsen av) baisse hås prisfall I. lågt pris (å värdepapper), (kurs) fall, nedgång bajadir indisk danserska bajone^tt stötvapen (som anbringas
på gevär) bakelit konstharts (till huager&d osv.) bakteri|er (smittförande) för ögat osynliga små organismer, klyvsvampar. -ologf bakterielära
balala'jka rysk luta (gitarrlik men
trekantig) bala^ns -n^s jämvikt| motvikt; skillnad min 1. (summarisk) Översikt över inkomster o. utgifter, bokslut; (kassa)brist; vågbalk. -era uppväga; avväga; (söka) bibehålla jämvikten, hålla (i) jämvikt- <èrad i jämvikt, behärskad baldakin prakthimmel, tak (over
predikstol, staty o. d.); päll bale^tt konstnärlig dans (mä musik), 'dansspel'; äv. de dansande, dans-kår(en) balko^ng -d- utbyggnad med bröstvärn framför fönster dörr i övervåning ballad berättande dikt i folkviseton (oftast dyster o. sagolik); folkvisa ballo^ptikon -d-dim apparat som gm spegling direkt på 'vita duken' kan framställa bild 1. text bfl'Is|am välluktande flytande harts 1. kådig saft; läkedom, tröst, lisa. -amera skydda lik mot förruttnelse, -amin krukväxt med ofta röda 1. gredelina blommor o. saftiga genomskinliga stamdelar, -ämisk (bal-sam) doftande ba'ltisk östersjö-, östersjöländernas balttsträd räcke (med bukiga pelare),
bröstvärn, räck(verk) ba'mbu(r8r) ett trädlikt gräs; käpp av b.
banal alldaglig, utsliten, platt, (ut)-nött. -isera neddraga till vardaglighet, 'tröska ut', -itét platthet osv. bandage - os/ förband, bindel ba^ndy 1. -i spelas på is med böjda klubbor o. liten härd boll (med 11-mannalag) baner fana;
standar. -förare även
föregångsman, ledare, banbrytare banke'tt festmåltid, gästabud, fest bankir växel- o. penninghandlare (i) ba^nko en halv gång till sä mycket; rikligt, 'med ränta', i övermått
bankrn^tt (betalningsinställelse o.)
konkurs; ruinerad, utfattig ba'nt|a = genomgå -(n)ing8knr dvs.
avmagringskur, svältkur ba^ntamvikt vid boxning upp till d3 Va kg., vid brottning till 58 kg.baptisterna—
bessemerblåsning 15
bapti^sterna ogilla barndopet, »om
ersätts med Vuxendop* bär mat- L utskänkningsställe raed
servering från disk bara^ck (trä)byggnad <för bysaaidé av soldater, arbetare osv.) ; skjul;'lada' barb|ar oliyfsad människa, -ari rà-iiet(stillständ), okunnighet; 'ohyfs-nin^. -ärisk rà, grov; grym; obildad bäfd skald, -alek kamp, strid(slek),
stridstummel, kämpalek bard (er) bornskivor som hos vissa
valar ersätta tänder bare'tt en platt mössa utan skärm bariton se baryton barka'88 'storbåt' (till örlogsfartyg) baro^ck -d- galen, befängd, högst b^ synnerlig, orimlig. baro^ck(8til)en konststil med bukiga, svällande former barometer lufttrycksmätare, -mini-mum område med lägre lufttryck än omgivningen, oväderscentrum ba^ron|et näst lägsta engelska adelstitel. -i friherrligt gods barr ett gymnastikredskap (två jämnlöpande vågräta bommar);
guld-1. silvertacka barrikäd tillfällig förskansning. -era tillstänga, bomma för, spärra vägen 1. gatan (gm barrikader) barriir skrank, räck(e), bröstvärn; vaU
ba'ryton 1. ba'ritoii -ånn mansröst
min bas o. tenor, hög bas bas fot, grund (val), underlag; grundyta 1. -linje; djup mansröst; bassångare; (arbets) förman. -era grunda, stödja, fota. -is (på basis av:) på grundval av basa'It 1. basalt mörk vulkanisk
bergart (ofta pelarformig) basår österländsk täckt gata 1. torg med stånd o. bodar; (byggnad med) rad av små bodar; 'varumagasin', varuhus; (välgörenhets) försäljning basilika gammalkristen kyrka; en medeltida kyrkbyggnad med platt innertak
basili^sk ett sagodjur (vars blick
säges döda) bas8ä'ng vattenbehållare, damm; bäcken ba'8ta nog, stopp, slut, 'punkt'
ba8ta'm stark, duktig, kraftig, stadig, grov
bastSrd oäkta barn, oäkting, naturlig son; korsning, mellanform, blandningsart; mellanting bastiön 'ti- framskjutande del av
fästningsvall, 'hömskans' bastonåd duktig avbasning, kok stryk,
risbastu, prygel basun ett blåsinstrument, -(€r)a at högljutt förkunna, tala om för hela världen
bataljon -o- nu = 4 kompanier 1. 4 (L 6) skvadroner; (slå b. =) alla 9 käglorna båtlast en fin linnevävnad, kammarduk bato'ng 'd' 'poliskäpp' <av gummi) ba'ttens halvplankor batteri skansverk; kanonavdelning, artilleriavdelning (motsv. kompani); samling av (elektriska) apparater; 'hel rad'; numera även = slagverk i jasskapell bäntasten |fornnordisk) minnessten
(utan indcrift) baxa flytta med hjälp av spett o. d. beäti posside'nte8 pd- de(n) lyckliga besittande (klassen), de rika bednin ökenarab
bege^jstrad hänförd, *i eld o.
lågor'
begönia prydnadsväxt odlad för bladens 1. blommomas skull beige bäsj 1. besj ljust grågul färg bej en högre turkisk titel be^llis tusenskön(a) Bellöna -å- (romarnas) krigsgudinna bengalisk eld fyrverkerield (vanl. färgad) ben|sin känt driv- o. tvättmedel, -söl -d- ett ämne som ligger till grund för framställningen av en mängd färg- o.
sprängämnen o. läkemedel o. även ingår som beståndsdel i motorbränsle be'rberi8(bn8ke) bä- buske som utrotas emedan den sprider sädesrost bergamo^tt -ä-å- liten rund päronsort berlo'ck 'å-å- hängprydnad vid klockkedja o.
d. bersl -ö- lövsal, rundel av buskar be^ssemerblåsning ett sätt att förvandla smält tackjärn till stål 1.
smidesjärn16 bestialisk—bojar
bestiäli|sk djurisk(t grym), tygellös, omänsklig, -tèt råhet, djuriskt beteende 1. handling bestseller en av årets främsta succéböcker, 'stjärnbok' bet bl. a. enkel straffiusats. gå b.
förlora spelet; misslyckas beta andra bokstaven i grekiska alfabetet (/3) beto^ng -d- ett slags konstgjord fast
stenmassa bi- ibl. dubbelt, tve-, två-biblio|fil bokälskare, -vän; -samlare; -vurm. -gräf bokkännare, -grafi bokkännedom; (systematisk) bokförteckning. -ték boksamling, -skatt; -hus; -rum; ibl. bokserie, -tekärie föreståndare för 1. (högre) tjänsteman vid bibliotek bidevi'nd med vinden snett framifrån,
(nära) intill vinden bigami tvegifte
bigo'tt -d- överdrivet (1. tillgjort) from, ängsligt religiös, -erl trång-bröstenhet; fromleri bijouterier hisjo- smycken, nipper bikarbonat bl. a. medel mot magsyra biljard ett spel med elfenbensbollar;
bilj ardbord; bilj ardlokal bil! (engelskt 1. amerikanskt) lagförslag
billet-döux Ujä do kärleksbrev billion 1. biljön 1,000 gånger 1,000 millioner, en million millioner; ibl. en milliard (dvs. 1,000 millioner) bi'ltog (dömd) fredlös, (förklarad) fågelfri; 'bannlyst', hemlös, landsflyktig bimetalli^sm dubbel myntfot (både
silver o. guld som huvudmynt) bi^nnikemask bandmask (orsakar en sjukdom)
bio I gräf levnadstecknare; biograf-teater, -grafi levnadsteckning. -logi läran om djur- o. växtliv (= zoologi o.
botanik) biplän 1. bi- flygplan med två par
vingar, 'tvådäckare' birfilare usel fiolspelare, skral musikant bisam -amm mysk; pälsverk av vissa
myskluktande djur bisa^rr egendomlig, sällsam, underlig, -erl besynnerlighet, befängd nyck biskvi (mindre) kaka av mandel o.
äggvita o. socker bissera taga om (ett musikstycke, ett sångnummer), upprepa biva'ck (trupps) nattläger 1. rast
under bar himmel bläm 1. -äge -asj skam(fläck); 'groda*. -a'nt 1. -angt skymflig, skamlig, -era (sig) utsätta (sig) för 1. ådraga (sig) klander, blottställa (sig), skämma ut (sig) blanke'tt ifyllningsformulär 1. -blad bla'nkofullmakt f. att handla efter gottfinnande, oinskränkt fullmakt blasé 1. blaserad utlevad, likgiltig (för intryck), levnadsmätt, (livs)-trött, övermätt (på) blasfèm|isk hädisk, -i hädelse bläzer blåser lätt udda sommarkavaj
(ofta ofodrad) bless|era såra. -yr sår gm yttre åverkan (ofta erhållet i strid) block|äd spärrning, avstängning från handel o. samfärdsel; förbud mot att ta arbete hos viss arbetsgivare (utfärdat av högre arbetarmyndig-het). -era avspärra; förhindra anskaffning av arbetare blond 'dngd Ijus(lagd), Ijuslätt och
Ijushårig. -in Ijuslagd kvinna blöt fornnordiskt offer bluff bedrägeri, 'blå dunster*, 'skenmanöver', spegelfäkteri. - a söka narra 1. göra intryck på ngn gm fräckhet (o. lögner), vilseleda, ljuga fräckt
böa smal, ormliknande pälskrage boasera (förr boisera) brädfodra (med
hög panel) bobb -d- (förr bob) backåkningskälke bobba -d- rundklippa (håret) bobin (garn) spole, spolstomme, - rulle bodmerX lån mot pant i fartyg 1. last
boe^tt (baksidan av) dosa 1. fodral (till verket i ett fickur), urfodral bohem 1. -äm person som lever ett
sorglöst konstnärsliv (bohèmliv) boj -d- ett flytande, förankrat sjömärke; boj till förtöjning 1. livräddning bojär
rysk ädling (i äldre tid)bojkotta—brutalitet 17
bo'jkotta -d-d- (förmå folk att) avbryta sina förbindelser, sina affärer med
bolsjevik -d- sovjetrysk kommunist bomb vanl. -d- metallkropp fylld med spräng- 1. brandämne. -ardema'ng beskjutning. -ardera beskjuta; ibl. överhopa 1. -ösa bomba'stisk högtravande, svulstig böna fide 1. -d- p& god tro, i övertygelse om att vara i sin goda rätt bonbonjär bdnghdnjär konfektask 1. -skål
bondepra'ktikan innehöll rön o. råd
om lanthushållning bonbomie hårmåmi godmodighet bonjour bdngsjür 1. -sjör livrock, långrock
bonmöt hdngmå vits, kvickt infall bonn(e) hdnn bamvårdarinna, »sköterska, (utländsk) bamfröken bönus extra utdelning (t. e. i aktiebolag)
bonviva'nt bdng-ang goddagspilt boo'kmaker hockmäJcer 1. -me- vad-
förmedlare vid kapplöpning borde'Il skökohus, otukt snäste borgenär -j- fordringsägare, utlånare born|era skumma, pärla, -érad 'begränsad', inskränkt, dum. -yr skum (mande) botan|ik växtlära. -isera samla (o.
undersöka) växter, -i^stväxtkännare bottin ytterskodon bou- se ibl. bu- bouquét hohe (kryddrik vin) doft, arom
bourgeoisie borsjoasi borgarklass 1. -stånd; de borgerliga; ibl. de samhällsbevarande 1. 'kapitalisterna' bowling bdl' ett amerikanskt kägelspel
bo'x -d- (kol)lår, (kol)hink; (kol)rum; ask, skrin, låda, dosa, kista; (post-1. bank)fack; bås, kätte brägebägare (minnes- o.) löftesbägare bramän, oftare bramin indisk (hinduisk) präst, Brä(h)maprä8t bransch bran[g]sj (yrkes)gren, fack brav|ader bedrifter, 'hjältedater'.-era skryta (o. skrodera). -ür tapperhet, käckhet; stor konstfärdighet, -ür-
Btycke svårt (musik) stycke där man får visa sin skicklighet, 'skrytstycke'
breviärium katolsk bönbok (på latin) bri'dge bridsj ett kortspel brido'ng -d- ett slags betsel utan
stänger, tränsbetsel brigad omfattade förr i regel 2 regementen; numer jämväl ofta: en operativ enhet (mindre än division 1. fördelning) vari ingå förband ur olika truppslag. -ör frälsningsofficer min överstelöjtnant o. major brigg ett tvåmastat fartyg brike'tter torv- 1. kolkakor (till
bränsle); malmkakor brilja'nt -ngt på visst sätt slipad diamant; glänsande, ypperlig, -érad besatt med b-er. briljera lysa, glänsa, skryta brio glöd, eld (o. kraft), Hv(lighet), kläm
brisa'nsgranat 1. -ängs- granat med
våldsam sprängverkan Brita'nni|a 1. -en namn på England. brita'nniametall framställes av tenn m. m., liknar silver, britt engelsman. -isk engelsk, storbritannisk brod|era sy 1. 'sticka' figurer pà tyg; utsmycka, -eri o. -fr utsytt 1. 'konstsytt' arbete. -Ss som har bro-dering till yrke brokad tungt sidentyg genomvävt
med guld 1. silver bröm -d-1. brukas som lugnande
läkemedel bro'nk|erna -dngJe- luftrörets grenar, -it luftrörskatarr, bröst- 1. lungkatarr
brons -dngs blandning av koppar o. tenn. -era överdra med bronsfärg, bronsfärga, bronsförgylla bröBch 'dsj bröstnål, bröstsmycke broschyr ströskrift, småskrift, (litet)
häfte, 'häftesbok', ibl. flygskrift brouillérad broje- 1. bruje- osams, på spänd fot, på kant (med) bröwning en 'automatisk'
pistol
brnne'tt mörklagd, brunögd o. mörk-
hårig (kvinna) brutal rå, grov, plump, hård. -itét råhet18 bnato^casus helli
brutto utan avdrag (av omkostnad);
med (för)packning brylépudding karamellpudding bry'nja gammalt nordiskt ring-1. pl&t-harneak bry'sk häftig, barsk, tvär, ibl. framfusig
brä täcke av evig anö; jökel bräsch med våld gjord öppning i mur
o. d., murbrott bubönpest böldpest buddi^sm Buddas religion (uppstod i Indien, nu pà Ceylon, i Kina, Japan, Tibet osv.) bu^dget huddjet förslag till inkomster o. utgifter (särsk. statsverkets), riksatat
budoär 1. boudoir hodoår (elegant o.
intimt) litet damrum, 'kabinett* buffé se byffl
bu'ffert fjädrande stötavledare vid ändan av järnvägavagn, stötf&nga-re. -stat omr&de min två fientliga stater buldän säckväv, packväv bnlevärd 1. boulevärd ho- bred trädplanterad gata bulla pàvlig skrivelse 1. förordning bulletin (daglig) tillkännagivande,
ibl. dag- 1. sjukrapport bulvan lockfågel, 'vette»; (lejd) an-svaring
bumera'ng australiskt kastvapen (som kommer tillbaka till kastaren) bu'ngalow -å 1. bu'ngalå lätt tropiskt lanthus (för européer); ävenmodärn enplansvilla bu'nker ett slags sämre kol (för ångare); (även) värn (oftanedgrävt betongfäste), bunkra inta förråd av bränsle för fartygets behov; ibl. kola
buntmakare körsnär (förfärdigar 1.
säljer pälsverk) burdus brådstörtad; hänsynslös;
tvärt, utan krus L försyn burle'sk (grovt) putslustig, 'besatt', toklustig, tokrolig (o. grovkornig) bu^rnus 1. -üs arabisk mantel burschikös 1. -ås på studentvis
bfir|skap (med)borgarrätt; hävd. -språk balkongliknande sluten ut-byggnad, 'hängtom' buschmän afrikanskt dvärgfolk buskage -äsj buskgrupp; busksnår byffé 1. buffl skänk (skåp); skänkrum; skänkbord, servering (sdisk), bord 1. rum för förfriskningar hfrå även (avdelning av) ämbetsverk, -lokal; ibl. arbetsrum; ibl. anstalt; kontor, - chef avdelningschef (vid ämbetsverk), -krät {'hög*, otillgänglig o.) formsträng ämbetsman, (svår o. oresonlig) formmänniska, -kratf ämbetsmannavälde 1. -klass, skrivarvälde, skrivardöme. -krätisk ämbets (manna)dry g Bysans äldre namn på Konstanti-nopel. bysantinsk även tillhörande den gammalkristna konstriktningen från Bysans (målningar på guldgrund 1. med guld, stela dräkter osv.)
byst bröstbild, bröststycke; bröst bårsärk ursinnigt rasande kämpe bönhas fuskare (i hantverk) börs även (ställe där köpmän o. mäklare samlas för) börshandel
c uttalas som s, (men framför a, o, u o. konsonant som k); ch i alLm. som sj C som romersk siffra = 100. CC = 200 osv.
calme'ttevaccinering kalmettvakS' v.
mot tuberkulos camoufläge k-asj 1. kamouflage maskering (t. e. övermålning av fartyg), skyddsförklädnad ca'mping ka- (även kamping) tält- 1. lägerliv
(gå till) Cano^ssa -ås- (förödmjuka
sig o.) tigga förlåtelse, göra bot cäpe kep ärmlöst o. vanl. kortare damöverplagg (för innebruk ofta av pälsverk) care of se c/o cäsus be^lli k- krigsorsftk
Kom ihåg att söJca på k, om ni icke finner ordet på c! 18 bnato^casus helli
brutto utan avdrag (av omkostnad);
med (för)packning brylépudding karamellpudding bry'nja gammalt nordiskt ring-1. pl&t-harneak bry'sk häftig, barsk, tvär, ibl. framfusig
brä täcke av evig anö; jökel bräsch med våld gjord öppning i mur
o. d., murbrott bubönpest böldpest buddi^sm Buddas religion (uppstod i Indien, nu pà Ceylon, i Kina, Japan, Tibet osv.) bu^dget huddjet förslag till inkomster o. utgifter (särsk. statsverkets), riksatat
budoär 1. boudoir hodoår (elegant o.
intimt) litet damrum, 'kabinett* buffé se byffl
bu'ffert fjädrande stötavledare vid ändan av järnvägavagn, stötf&nga-re. -stat omr&de min två fientliga stater buldän säckväv, packväv bnlevärd 1. boulevärd ho- bred trädplanterad gata bulla pàvlig skrivelse 1. förordning bulletin (daglig) tillkännagivande,
ibl. dag- 1. sjukrapport bulvan lockfågel, 'vette»; (lejd) an-svaring
bumera'ng australiskt kastvapen (som kommer tillbaka till kastaren) bu'ngalow -å 1. bu'ngalå lätt tropiskt lanthus (för européer); ävenmodärn enplansvilla bu'nker ett slags sämre kol (för ångare); (även) värn (oftanedgrävt betongfäste), bunkra inta förråd av bränsle för fartygets behov; ibl. kola
buntmakare körsnär (förfärdigar 1.
säljer pälsverk) burdus brådstörtad; hänsynslös;
tvärt, utan krus L försyn burle'sk (grovt) putslustig, 'besatt', toklustig, tokrolig (o. grovkornig) bu^rnus 1. -üs arabisk mantel burschikös 1. -ås på studentvis
bfir|skap (med)borgarrätt; hävd. -språk balkongliknande sluten ut-byggnad, 'hängtom' buschmän afrikanskt dvärgfolk buskage -äsj buskgrupp; busksnår byffé 1. buffl skänk (skåp); skänkrum; skänkbord, servering (sdisk), bord 1. rum för förfriskningar hfrå även (avdelning av) ämbetsverk, -lokal; ibl. arbetsrum; ibl. anstalt; kontor, - chef avdelningschef (vid ämbetsverk), -krät {'hög*, otillgänglig o.) formsträng ämbetsman, (svår o. oresonlig) formmänniska, -kratf ämbetsmannavälde 1. -klass, skrivarvälde, skrivardöme. -krätisk ämbets (manna)dry g Bysans äldre namn på Konstanti-nopel. bysantinsk även tillhörande den gammalkristna konstriktningen från Bysans (målningar på guldgrund 1. med guld, stela dräkter osv.)
byst bröstbild, bröststycke; bröst bårsärk ursinnigt rasande kämpe bönhas fuskare (i hantverk) börs även (ställe där köpmän o. mäklare samlas för) börshandel
c uttalas som s, (men framför a, o, u o. konsonant som k); ch i alLm. som sj C som romersk siffra = 100. CC = 200 osv.
calme'ttevaccinering kalmettvakS' v.
mot tuberkulos camoufläge k-asj 1. kamouflage maskering (t. e. övermålning av fartyg), skyddsförklädnad ca'mping ka- (även kamping) tält- 1. lägerliv
(gå till) Cano^ssa -ås- (förödmjuka
sig o.) tigga förlåtelse, göra bot cäpe kep ärmlöst o. vanl. kortare damöverplagg (för innebruk ofta av pälsverk) care of se c/o cäsus be^lli k- krigsorsftk
Kom ihåg att söJca på k, om ni icke finner ordet på c!cause celebre-—charkuteri
19
cause celebre häs celåh(e)r sak 1. rättegång som väckt allmänt upp-seendej 'dagens händelse' cedera avstå från;
ibl. gÖra konkurs cedi'lj c-krok som anger uttal med V (c)
celeb|er ryktbar, namnkumiig, frejdad. -rera fira, bögtidligbålla. >ritét ryktbar person, (vitt) berömdhet cele^st hinmiels-, stjärnvalvs-, rymd-celibat ogift stånd, ogifthet cell liten avskild kanunare; pipa (i honungskaka);
minsta levande beståndsdel hos växt 1. djur varav deras vävnader bildas, -fånge en-rumsfånge ce^llo violoncell cellofän ett genomskinligt skyddsomslag
celluloid framställes av ett slags
bomull o. kamfer, brinner lätt celltilösa cellämne; (kemisk) trämassa, pappersmassa ce'mbalo tj- ett äldre klaver vanl.
i flygelform ceme'nt ett slags hårdnande murbruk.
-era belägga med cement cendr^ s<mgdre askfärgad, min ljus
o. mörk, ngt mörkare än blond ce^Dsor en som kontrollerar vissa examina; en som utövar censur dvs.
(skrift)gTanskning före offentliggörandet; presstvång, -era iinder-kasta censur, granska, ce^nsus (förr) inkomst 1.
förmögenhet som skänkte val-1. rösträtt, (förmögenhets) streck ce'nt amerikanskt mynt. -ésimo 1. tjännU italienskt mynt. -im(e) mngtim franskt, schweiziskt o. belgiskt mynt. -imo spanskt mynt centäur (även kentäur) diktat vidunder med bakkropp av häst o. mänsklig överkropp, 'hästman' ce'n|ter initt; mellanparti; centerspelare (t. e. i fotboll), -terbord étt slags uppdragbar lösköl. -trål mitt-, medel-; mellan-; samlad, samlande; väsentlig, kärn-; huvudstation. -tralisera samla (t. e. makten, förvaltningen) på så få händer som möjligt, på ett ställe, -trifüg en maskin som använder sig av
•trifugälkraft(en) dvs. 'slungkraft-(en)', 'svängkraft(en)', 'utåtkraft-(en)'. -trum medelpunkt, mitt-(punkt), hjärtat (av) ce'nti' hundradels-, centim(e) se cent.
central m. fl. se center ceräten vaxsalva (särsk. för läpparna) Ce'rberu8 sä- helveteshunden; ibl. = sträng o. barsk portvakt cerebr|al hjärn-. -ospinäla nervtyste-
met = hjärna o. ryggmärg ceremoni helig 1. högtidlig handling, (vedertagen) högtidlighet; artighet; fjäsk, krus. -èl fastställd föreskrift 1. ordning rörande c-er vid visst tillfälle, -ell 1. -ös kruserlig, avmätt, stel, (helt) formenlig cernera kringränna, innesluta, avspärra
ce'rt 8ä- slag av fartyg, (fartygs)typ certeparti särteparti (be) frakt(nings)-avtal (min redare 1. skeppare o.
godsavsändare), frakt slut, frakt-brev
certifikät -Ä- skriftligt intyg; tillståndsbevis cession avstående av all egendom till borgenärer, bankrutt, konkurs cesür taktvila (i versrad), versavskär-ning
chapin sj-Wng h chagrä'ng ett hårt
färgat knottrigt läder champa'gne sj-panj 'skum' (fransk vinsort) champinjdn sj- en läcker svamp cha'mpion tja-dnn (världs)mästare,
den främste (i ngn idrott) *champonera se schamponera change|ra -ng^je- blekas, skifta.
•ma^ng 8j(mgsj(e)' (för)ändring chans -nga, även tjangs utsikt, möjlighet ; (gynnsamt) tillfälle chär (tvåhjulig) praktvagn; antik (triumf )vagn. charaba'ng öppen vagn med kuskbock o. längsbä^ar, vurst charäd staveldegåta chargé d^affaires sjarsjè daffär sändebud av lägre rang än envoyé chargera -sj- överdriva, 'breda på' charkuteri sjarTcnr köttvaruhandel, -bod
Kom ihåg att söJca på k, om ni icke finner ordet på c!20
charlatjan—cocktail
charlatan bedragare, svindlare, 'humbug'
cha'rm behag, tju8iiing(skrait). -a'iit -ngt (för)tjusande, intagande; ele-gant; ypperlig, -era tjusa, fängsla, betaga. - Sr (kvinno)tiusare charpf 1. 8jaW' linnerisp (till förband) chassi biliwderrede chateauhriand sjatdhriamg tjock fin biff av oxfilé chaufför sjd- bilförare chanssl sjdsfsje stor (o. bred) landsväg; körbana chaavini^s|m ajå- skrytsam 1. överdriven nationalstolthet, blind patriotism. -tisk blint fosterländsk check tjäch (bank)anvisning. -räkning bankräkning p& vilken uttag kimna göras medelst check chef (högste) befälhavare; (högste) styresman; ledare, överhuvud, föreståndare
chef-d'æuvre ajedöv(e)r mästerverk chevaler|e^sk ridderlig. -I ridderlighet che'viot -dtt 1. 'é' (engelskt) kam- garnstyg chevreau -rd kidläder chic(k) sjiök 'stil', elegans; stilig, stilfull
chiffer hemlig skrift, lönnskrift chiffo'ng 'dng ett tunt o. lätt siden chiffonjl hög byr& 1. dragkista med klaff, klaffbyrå chikän förolämpning; skam, skandal -era förolämpa, skandalisera, skäm ma ut
chimär dröm(bild), inbillningsfoster
hjärnspöke chock -d- (rytteri)anfaU; (själs)skak ning. -era stöta, väcka anstöt (hos), uppröra
chri'8tian scfence hri- sajens 'kristen vetenskap', en religiös rörelse från Nordamerika som anser att sjukdom o.
nöd kan botas gm tron på deras overklighet ciceron vägvisare, ledsagare, förare cider fruktvin, äppel- 1. päronvin ci'f frakt- o. assuransfritt cikada 'sångstrit', insektgrupp bekant för det ]dingande ljud hanarna kunna frambringa cinnöber röd m&larfärg ci^rcnlus in demonstra^ndo 1. c. Yitiösus vitai' felslut då man stöder sig pä just det som skall bevisas. ci'rk|a (ofta förkortat era) vid pass, omkring, -elbestick ritbestick. -lad 'avmätt', kruserlig, sirlig, - nlation (blod)omlopp; växtomlopp. -ulera vara i omlopp, -ulir rundskrivelse. -nmfle'x sammansatt accent ^ ciselera 'driva', mejsla i metall5 'utmejsla'
cistém 'åm (konstgjord) behällare (för vatten, olja m. m.), vattenkista citade'll borg, mindre fäste cit|at anfört ställe (ur bok), anfört yttrande; belägg; hänvisning; be-vis(nings)ställe. -atiönstecken anföringstecken. -era anföra (citat); åberopa cittra ett stränginstrument civil (med)borgerlig, ofta X militär
0. prästerlig, -departementet departement för statens löneväsen, pensionsfrågor m. m. -ingenjör som genomgått Tekniska högskolan, -isation ordnade samfundsförhållanden; högre odling; hyfsning, -isèrad hyfsad, -i'st civil person X militär, -lista statsanslag för re-genten o. hans hovhållning, familj m. m. -màl tvistemål X brottmål, -rätt allmän privaträtt, -stånd 'familjeställnin^ i samhället (gift
1. ogift osv.), -äktenskap borgerligt äktenskap
♦clair- se klär-
cléaring klir- 1. kliring avräkning banker(na) emellan gra kvittning, 'betalningsutjämning' ♦clichl se klisché clips (en 1. ett), hållare 1. klämmare (t. e. för reservoarpenna); smycke som klämmes fast vid ett kl^es-plagg 1. i öronen clou klo det som mest drar (folk),
glansnimmier, glanspunkt clown kläun pa'jas, gycklare c/o = care of kär dvv under adress co'cktail kdcktel (amerikansk, ofta iskyld) bianddryck av likörer, vin 1. andra spritdrycker
Kom ihåg att söJca på k, om ni icke finner ordet på c!collier—darwinism 21
♦collier se koljé
comme-il-faut kdmmillfä passande, fin
o. korrekt (i klädsel, sätt o. d.) commüne bönum Jcd-, bd- 1. bo- gemensam egendom, för alla comt|e kångt o. -
e'88(e) -äsa franak
greve o. grevinna co'n amöre fcd-, -md- (förträffligt o.) med liv och lust conditio sine qna nön kdfindiUio,
kva, ndn oeftergivligt villkor conferenciér (SAOL® stavar blott kon-feren|cié 1. -cier) kdn(g)ferang8ie person som i ett lätt anförande föreställer de uppträdande för publiken o. kommenterar programmet
contradi'ctio in adje'cto kdnn-htsi-'motsägelse i biordet*, d& biordet strider mot huvudordet, t. e. 'kantig cirkel' co'pyright kdppirajt litterär äganderätt, ibl. förlagsrätt corps-de-logf kdrdelosji manbyggnad,
huvudbyggnad corps diplomati'que kdr -tick diplomatiska kåren, de främmande sändebuden i ett land co'rpu8 deli'cti kdrr- yttre sp&r efter brott (t. e. liket av en mördad; det rövade godset osv.) *coii- se ku-
cöwboy kauhdj 'kopojke' (om de skickliga 'ryttarherdarna' i Texas) crawl kr dl snabbt simsätt varvid först den ena så den andra armen 'kastas' fram över vattnet cresce^ndo -sj- stigande (styrka) cricket kricket
crlmen læsæ majestätis majestätsbrott croqnis krdki 1. kroki hastig teckning, utkast cn'm gräno sälis med en smula omdöme, icke efter bokstaven cu'm (laude) betyget AB, med beröm godkänd. cu'm insigniöre -smgnidre (litet) a, med utmärkt beröm godkänd
cfirling kö' skotskt isspel med tunga, plattade, runda kaststenar med handtag curry se kurry
cyankälium ett häftigt verkande gift cy'k|el velociped, -la åka v., 'hjula'. -Ii'st hjulryttare, cykel 1. cy^k-krets;
omlopp; följd cyklàmen alpviol (ofta som krukväxt) cyklön -d- 1. -o- virvelstorm cyklop 'dp enögd jätte (med ögat mitt
i pannan) cyklotrön -dn en apparat för framställning av radioaktiva ämnen på artificiell väg o. för andra arbeten inom kärnfysik o. medicin cyli'nder vals; rör; del av ångmaskin, där ångan förrättar sitt arbete; hög hatt
cymhäl 'mässingstallrikar', bäcken (i orkester)
cyn|iker kall o. hänsynslös, ibl. rå människa, -isk krass, hänsynslös; fräck, rå, skamlös. -i'8m kall fräckhet osv.
D som romersk siffra = 500 dakàpo tag om på nytt!, omigen (från början); omtagning (på grund av bifall)
daktyl versfot av 1 lång 1. betonad o. 2 korta 1. obetonade stavelser (t. e. 'bägare' X anapesten 'ideal') dama'8k(er) -k- tyg- 1. läder- 'strumpa' med hälla under hålfoten damaskénerstål 1. -sj- flaamnigt (etsat) stål
da^mast enfärgat, mönstrat (möbel-1.
duk)tyg med skiftningar i glans damejea^nne damm(e)8jann 1. -éjän större bukig ko]i;halsig flaska i korg- 1.
flätverk damo^klessvärd -d- överhängande fara dSnaarv arv som tillfaller staten da'ndy 1. -t sprätt, modelejon, snobb dani'sm dansk språkegenhet 1. vändning. da'nnebrogen danska riksbaneret 1. flaggan dans|ör danskonstnär, -ös danskonst-närinna
darwini^sm Darwins lära om det naturliga urvalet (gm kampen för tillvaron) o. dess betydelse för Kom ihåg att söJca på k, om ni icke finner ordet på c! collier—darwinism
21
♦collier se koljé
comme-il-faut kdmmillfä passande, fin
o. korrekt (i klädsel, sätt o. d.) commüne bönum Jcd-, bd- 1. bo- gemensam egendom, för alla comt|e kångt o. - e'88(e) -äsa franak
greve o. grevinna co'n amöre fcd-, -md- (förträffligt o.)
