1. Information Presentation Ljungnäs Kl. 10:00 10:15 Föredragande: Arbetsmarknadschef Niklas Andersson

(1)

Utskottet för integration och arbetsmarknad

Kallelse/Föredragningslista

Tid Fredag den 3 maj 2019 kl. 10:00 – 15:00

Plats Ljungnäs

Enligt uppdrag Karolina Dahlin Sekreterare

Föredragningslista

Val av protokollsjusterare

1. Information – Presentation Ljungnäs Kl. 10:00 – 10:15

Föredragande: Arbetsmarknadschef Niklas Andersson

2. Uppdrag kring bostäder - Bostadssituation för anvisade nyanlända Kl. 10:15 – 10:35

Föredragande: Projektledare Andreas Elfström

Beslutsnivå: kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

3. Redovisning handlingsplan – Integration med på fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor – 2016-2020

Kl. 10:35 – 10:50

Föredragande: Integrationshandläggare Violeta Öhman

Beslutsnivå: kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Redovisning uppdrag

4. Uppdrag – Kvinnor i arbete

5. Uppdrag – gällande tio familjer, vägar vidare 6. Uppdrag – Arbetslösa högutbildade akademiker

Kl. 10:50 – 11:00

Föredragande: Hillevi Österbo, Lina Löfström och Niklas Andersson 7. Information om Coompanion – Kalmar läns verksamhet

Kl. 11:00 – 11:30

Föredragande: Ewa Engdahl, verksamhetsledare och rådgivare

(2)

8. Workshop – Integration och arbetsmarknad

Hur arbetar vi vidare mer offensivt, med integration och arbetsmarknad?

Kl. 12:00 – 15:00

Föredragande: Jonas Sverkén, Hillevi Österbo, Niklas Andersson, Lina Löfström och Helen Keise.

Kommunstyrelseförvaltningens chef Jonas Sverkén inleder dagens workshop med information kring verksamhetsplanen 2019.

Därefter beskrivs resan genom integrationen.

(3)

Kommunledningskontoret Arbete och välfärd Adress , │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax Klicka här för att ange

text.│hillevi.osterbo@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE

Handläggare Datum Ärendebeteckning

Hillevi Österbo 2019-04-24 KS 2019/0501

Klicka här för att ange text.

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

Bostadssituation för anvisade nyanlända

Förslag till beslut

- Att vid nyproduktion upplåta ett antal lägenheter till Kalmar kommun - Att arbeta på att förkorta tiden för övertagande av kontrakt i Kalmar-

hems bostäder

- Att påbörja arbetet med att skapa en gemensam administration av lä- genheter via Serviceförvaltningen

Bakgrund

Bostadssituation för anvisade nyanlända

Kalmar kommun tar emot anvisade, nyanlända flyktingar (inkl. kvotflyktingar) och enheten Flykting och integration är verktyget för genomförandet av mottagandet. Framgångar, utmaningar och utvecklingsområden hör till det dagliga arbetet gällande bostadssituationen för anvisade nyanlända.

Migrationsverket beslutar vem/vilka nyanlända som ska anvisas och flytta till Kalmar kommun. Det innebär att kommunen är skyldig enligt lag (bosättnings- lagen) att ordna med bostad. Mottagning ska ske inom 2 månader från anvis- ningsdatum och av den anledningen behöver enheten söka bostäder alltjämt.

Förutom det bestämda antalet på 55 anvisade personer (ABO) är prognosen för 2019, 144 egenbosatta (EBO). Enheten hjälper dessa 144 personer med allt utom bostadsanskaffning men det påverkar antalet bostäder i kommunen. Det tillkommer även 8 familjer till ensamkommande ungdomar där enheten är be- hjälplig med bostadsanskaffning.

Kalmar kommun har idag ett system där kommunen hyr bostäder och sedan hyr ut dessa i 2:a hand till ABO. Bostäder anskaffas hos det kommunala bo-

(4)

stadsbolaget och i egen kommunal regi (bostadsrätter) och hos övriga privata bostadsbolag samt enskilda privatpersoner.

Kalmar kommun, har genom enheten Flykting och integration, lyckats med uppdraget att ta emot och ordna bostad åt alla ABO de senaste åren, genom nya bostäder samt omflyttningar inom det egna lägenhetsbeståndet. Enheten har tillsammans med bostadsbolagen samt Kalmarhem AB fram till idag lyckats med att sprida bostäderna inom kommunen, för att motverka bostads- segregation.

I dagsläget administrerar enheten totalt 238 lägenheter i följande storleksordning:

• 1:a – 55 bostäder

De flesta av lägenheterna är i storleken 1-2 r.o.k och dessa täcker inte behovet under året då kommunen förväntar oss att ta emot större familjer. En extra stor utmaning är när familjerna är stora och det finns särskilda behov. Utma- ningen är anskaffning av stora lägenheter.

För allt arbete med bostäder har enheten 2 heltidstjänster och 1,5 tjänst i projekt Boguide. Förutom bostadsanskaffning arbetar enheten även med felan- mälningar, störningsärenden, besiktningar vid in-och utflytt, skadegörelse, hy- resadministration, el, övertagande av kontrakt och introduktion av boende.

På tio år har det skett en fördubbling av andrahandskontrakt, vilket är 238 lä- genheter i dag. Etableringsersättning och försörjningsstöd räknas inte som inkomst vilket försvårar för andrahandshyresgästen att ta över kontraktet. Det finns hyresgäster med andrahandskontrakt så långt tillbaka som 2006. Kraven från bostadsbolagen kan vara att hyresgästen skall bo minst 2 år på andrahandskontrakt innan övertagande, gäller även Kalmarhem AB. Därtill tillåter flera hyresvärdar inte alls ett övertagande av andrahandskontrakt. Vidare kräver bostadsbolagen skatterelaterad inkomst motsvarande 3 gånger årshyran.

Andrahandshyresgäster i bostadsrätter kan inte överta bostaden.

Ett växande problem är trångboddhet. Fastighetsbolagen har numera riktlinjer på hur många personer det får bo per rum i en bostad. Enheten gör omflyttningar inom lägenhetsbeståndet i den mån det är möjligt för att förhindra trångboddhet.

Hillevi Österbo Verksamhetschef

(5)

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

Fastställt av Dokumentansvarig Datum

Kommunfullmäktige Strateg soc hållbarhet Louise Weidolf 2015-12-14 1 (13)

Mål - Uppdrag - Projekt

Integration - en handlingsplan med fokus på inrikes

och utrikes födda kalmarbor - 2016-2020

(6)

Innehåll

1 Inledning ... 3

Vad menas med integration? ... 3

2 Uppdrag ... 3

Integrationsstrategi för Kalmar län ... 3

Kommunfullmäktige i Kalmar kommun ... 3

3 Läget i Kalmar kommun ... 4

Kalmar kommuns Integrationsråd ... 4

4 Hållbarhet ... 5

Hur skapas integration? ... 5

Mål ... 5

Uppföljning ... 5

5 Handlingsplan för Kalmar kommun ... 6

1. Styrning och ledning ... 6

2. Samhället (delaktighet och inflytande) ... 7

Social och kulturell delaktighet ... 8

3 Bostäder ... 9

4 Arbete och sysselsättning ... 10

5 Utbildning ... 12

Barn och unga ... 13

Vuxna ... 13

(7)

3 (13)

1 Inledning

Vad menas med integration?

”Integration är ett resultat av ett icke-diskriminerande samhälle.”

Paul Lappalainen

Integration är individens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper.

Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskill- nad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. Seg- regation kan innebära att en människas ursprung kan ha långtgående och be- stående inflytande över individens livschanser. Det är ofta socioekonomiska faktorer som ligger bakom de etniska skillnaderna.

Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Nationellt mål för integrationspolitiken är ”Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.

2 Uppdrag

Integrationsstrategi för Kalmar län

Länsstyrelsen är regeringens företrädare för integrationspolitiken i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrat- ionspolitiska målen.

Länsstyrelsen har alltså det yttersta ansvaret för länets integrationsarbete och ska bland annat främja regional samverkan mellan länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. De har en stödjande funktion men också en uppföljande funktion på regional och kommunal nivå. Bland annat detta ligger till grund för länsstyrelsens sammankallande roll i det regionala strategiska arbetet.

2013 antogs en regional integrationsstrategi för Kalmar län. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling.

Strategin har bred uppslutning och samverkansparterna är många. Exempel på samverkansparter är, förutom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Lands- tinget, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket.

Kalmar kommun ställde sig 2012 bakom den regionala strategin.

Kommunfullmäktige i Kalmar kommun

”Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren.”

Ur Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016- 2017.

(8)

3 Läget i Kalmar kommun

Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsut- veckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att han- tera. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsätt- ningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Att förbättra förutsätt- ningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan.

Ett stort hinder för inflyttning i kommunen är den rådande bristen på tillgäng- liga bostäder. En aktivare bostadspolitik tillsammans med satsningar från byggherrar och fastighetsägare behövs då efterfrågan är större än utbudet. Den invandrande befolkningen efterfrågar framför allt hyresrätter.

Sveriges befolkning uppgick till 9 747 355 personer den 31 december 2014.

Det är en ökning med 102 491 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med 126 966 personer.

Trots att invandringen under 2013 var den dittills högst uppmätta fortsatte invandringen att öka under 2014. Under året invandrade 126 966 personer fördelat på 57 853 kvinnor och 69 113 män.

Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt 26 000 eller var femte invandrare var syrienfödd. Vanligtvis brukar den största invandringsgruppen vara personer födda i Sverige, men under 2014 var närmare 11 000 fler invandrare födda i Syrien än återinvandrare födda i Sve- rige” (ur SCB:s statistiknyhet Största folkökningen någonsin).

Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig var fjärde i någon av storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flest invandrade slog sig ner i Stockholm.

Det sker inte bara invandring till Sverige utan även utvandring. Detta gör att själva nettoinvandringen är lägre. Under 2013 utvandrade drygt 50 600 personer från Sverige. Majoriteten av utvandrarna är födda utomlands. Av den totala utvandringen 2013 var det 68 procent personer som återutvandrade. Dessa hade i genomsnitt tillbringat nästan sju år i Sverige. De vanligaste utvandrings- länderna är Norge, Danmark och Storbritannien.

Av Kalmars befolkning 2014 på 64676 personer har 13,9 procent utländsk bakgrund (21,5 i riket som helhet), är 11,1 procent utrikes födda (16,5) samt 4,7 procent är utländska medborgare (7,6). Kalmar kommun ligger alltså under riksgenomsnittet.

Kalmar kommun hade 5077 anställda 2013. Av dessa hade 8,3 procent ut- ländsk bakgrund.

Kalmar kommuns Integrationsråd

Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället.

2015 inrättade Kalmar kommun ett Integrationsråd vars syfte är att öka förut- sättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av

(9)

5 (13) ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet

beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag. Under 2015 har särskilt fokus varit på sysselsättning, språk och attitydförändring. Metoden för arbetet är att utveckla befintliga mö- tesplatser.

Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samverkan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskaps- nivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir ”verkstad”.

4 Hållbarhet

Hur skapas integration?

”Det är lokalt, nära hemmet … där människor söker lika rättvisa, lika möjligheter och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har dessa ingen större mening någon annanstans.”

Eleonor Roosevelt, dåvarande ordförande i FN:s organ för mänskliga rättigheter, som i ett tal för FN:s generalförsamling 1958 beskrev hemmets och det lokala sammanhangets centrala betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras.

Integrationsarbetet kräver många samverkande aktörer. Framför allt krävs dialog med invånarna, med dem som är berörda, men också är samverkan både internt inom kommunens organisation och externt med föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter en nyckel till ett framgångsrikt arbete för att nå ett integrerat samhälle.

Generellt är det viktigt att fokus ligger på individen, den enskildes förutsätt- ningar och inte på verksamheten eller systemet som byggts upp.

Mål

Utifrån den regionala integrationsstrategin har Kalmar kommun upprättat en handlingsplan för inrikes och utrikes födda kalmarbor.

Handlingsplanen handlar huvudsakligen om förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete, att underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens och ett ökat engagemang i samhället.

Uppföljning

Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Val av indikatorer följer de indikatorer i Välfärdsbok- slut som berör integration. Detta gör att resultaten bland annat kan jämföras över tid och att man talar om samma tidsintervaller i flera rapporter som berör samma fråga.

Val av indikatorer:

• andel utrikes födda

• andel med utländsk bakgrund

• valdeltagande

• utbildningsnivå

• behörighet till gymnasiet

• arbetsinkomst

• ekonomiskt bistånd

• andel barn som lever i fattigdom

(10)

Dessutom kommer analyser göras kring:

• boendesegregation

• socialt och kulturellt deltagande

• tillit

• upplevelse av trygghet.

Insatserna som följer handlingsplanen nedan ska följas upp av berörda nämn- der. Uppföljningen sker årligen i kommunens uppföljningssystem Hypergene under särskild anvisad rubrik.

5 Handlingsplan för Kalmar kommun

Handlingsplanen bygger på fem prioriterade områden:

1. Styrning och ledning 2. Samhället

3. Bostäder

4. Arbete och sysselsättning 5. Utbildning

Underlaget mot barnfattigdom från 2014 kan med fördel kopplas till den här handlingsplanen likaså Kalmar kommuns likabehandlingsarbete så som exempelvis jämställdhets- och hbtq-arbeten.

1. Styrning och ledning

Ett synligt och tydligt politiskt ledarskap lägger grunden för ett långsiktigt integrationsarbete. Integrationsfrågan bör prioriteras i all kommunikation och tydligt kopplas till det inställda siktet i kommande Vision 2025 om att bli 75 000 invånare. Det bör tydligt framgå att integration inte bara är en del av, utan en förutsättning för, att nå den utveckling och tillväxt som behövs.

Ett tydligt ledarskap som konsekvent förmedlar fakta kring invandring och integration och kommunens intention är viktig för invånarnas förståelse och engagemang. Attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle.

Mot bakgrunden att Kalmar kommun behöver både få fler invånare för att fortsätta att utvecklas och samtidigt utveckla sitt arbete för att lyckas med integrationen bör arbetet både förstärkas och samordnas. En effektiv organisation behöver ”riggas” med ett samlat strategiskt integrationsarbete för att främja integrationen i kommunen. Det behövs ett förtydligande av var det övergri- pande kommunala ansvaret för integrationsfrågan ligger. Detta möjliggör en samlad analys och att effekterna av olika verksamheters arbete ses utifrån ett helhetsperspektiv.

Mycket bra arbete görs idag men kunskapen om varandras arbete kan förbätt- ras. Vad den ene gör måste stödjas av den andre så att inte parallella spår byggs upp.

(11)

7 (13)

Insatser Ansvar

1. Prioritera integrationens betydelse i kommande

Vision 2025. Politiken

2. Låt det synas i medierna att ett aktivt integrationsarbete pågår i kommunen och därför bör integration ingå i riktlinjerna för kommunikation.

Kommunlednings- kontoret och samtliga förvaltningar lyfter fram sitt integrationsarbete 3. Genomföra en utredning och utifrån den orga-

nisera:

• ett generellt kommunövergripande samlat integrationsarbete samt

• utifrån specifika förvaltningars ansvars- områden.

Kommunlednings- kontoret

2. Samhället

(delaktighet och inflytande)

Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Valdeltagan- det bland inrikes födda ökade med nästan 2 procentenheter jämfört med 2010.

Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring kon- stateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid.

Valdeltagandet ökar alltså med tiden man bott i Sverige men oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda.

Välfärdsbokslut 2015 visar att valdeltagandet i Kalmar kommun är högt i om- råden som Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs, medan det är lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen.

Som ny i ett land finns ett stort kunskapsbehov rörande praktiska, sociala och samhälleliga frågor. Det är ofta frågor som kvarstår långt efter etableringsåren.

Möjligheten att kunna tillgodogöra sig information kring detta är viktig för både integration och demokrati. Det är också viktigt att information finns om Kalmar kommun både som plats och som arbetsgivare.

Södermöre kommundel har, i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2015, haft ett särskilt uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. Att tillvarata deras erfarenheter även fortsättningsvis är viktigt.

1. Utveckla medborgardialoger i hela kommunen för att stärka demokratikutvecklingen men med särskilt fokus på områdena Norrliden, Funkabo, Berga, Oxhagen och Smedby.

Samtliga förvaltningar

(12)

2. Utveckla befintliga mötesplatser som exempelvis biblioteksfilialer eller familjecentraler för att stödja integrationsprocessen genom att lättill- gängligt tillhandahålla information, erfarenheter, kontakter och kommunikationskanaler mellan nya invånare och lokalsamhället.

Kultur- och fritids- förvaltningen, Barn- och ungdomsförvalt- ningen, Socialförvalt- ningen, Kommunled- ningskontoret, Om- sorgsförvaltningen, Sö- dermöre kommundels- förvaltning

3. Utveckla mottagandet och etableringen i kommunen genom ett kommungemensamt program där samtliga interna aktörer finns med.

4. Se över kommunala informationsmaterial utifrån

att öka tillgängligheten för fler språkgrupper. Samtliga förvaltningar, Kommunledningskon- toret har ett övergri- pande ansvar 5. Tillsammans med deltagarna utveckla den Lo-

kala överenskommelsen, LÖK, i syfte att bland annat få med fler parter.

Social och kulturell delaktighet

Utrikes födda har lägre grad av socialt och kulturellt deltagande än inrikes födda. Personer födda utanför Europa rapporterar också att man saknar såväl socialt som praktiskt stöd i högre utsträckning än andra. Nära varannan person som är född utanför Europa uppger att de har svårt att lita på sina medmänni- skor.

Integration skapas då människor av olika ursprung med likvärdiga livschanser möts, blandas och berikar varandras erfarenheter. Viktiga arenor för möten och integration är bland annat kultur- och idrottsföreningar. Det finns skillnader i vad och i vilken utsträckning unga deltar i föreningslivet. Flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund i idrottsföreningar. Enligt riksidrottsförbundet är fotboll, basket och kampspor- ter de idrotter där deltagandet är vanligast bland unga med utländsk bakgrund.

Deltagandet i förening och kulturskola är kopplat till resurser. Ungdomar som kommer från familjer med större materiella resurser och har svenskt ursprung är överrepresenterade i dessa verksamheter.

Kommunen kan på olika sätt verka för att underlätta skapandet av flera mötes- platser mellan olika befolkningsgrupper, där man kan utveckla förståelse och kunskap om varandras kulturer. Skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas och skapa nätverk människor och organisationer emellan.

Kalmar kommun har instiftat ett årligt integrationspris som uppmärksammar insatser och goda exempel i arbetet för ett integrerat Kalmar. Insatserna ska inspirera andra att ta efter och utveckla aktiviteter i samma syfte.

1. Fortsatt stöd till, och samarbete med, förenings- livet med särskilt fokus på att utjämna köns- mässiga och socioekonomiska skillnader i barns fritidsaktiviteter.

Kultur- och fritidsför- valtningen,

Södermöre kommun- delsförvaltning Socialförvaltningen

(13)

9 (13) 2. Tillgängliggöra föreningslivet för framförallt

barn och unga med utländsk bakgrund genom att:

- Utbilda vuxna med utländsk bakgrund i för- eningskunskap.

- Utveckla ”prova på-verksamhet” för hela familjer med utländsk bakgrund.

Kultur- och fritidsför- valtningen, Södermöre kommundelsförvalt- ning, Socialförvaltning- en

3. Öka tillgängligheten till kommunala verksamheter för barn och unga med utländsk bakgrund och med särskilt fokus på flickor.

Kultur- och fritidsför- valtningen, Södermöre kommundelsförvaltning 4. Kommunen ska tillsammans med föreningslivet

arbeta med attitydfrågor utifrån diskriminerings- grunderna där diskriminering och kränkningar på grund av etnicitet är en del. Detta kan exempel- visgöras genom kultur- och fritidsförvaltningens arbete med likabehandlingsplaner inom Säker och Trygg förening.

Kultur- och fritidsför- valtningen, Socialför- valtningen som bedö- mer vilka av deras före- ningar som är aktuella.

5. Fortsätt med och utveckla integrationsrådet. Kommunlednings- kontoret

6. Tillsammans med Röda Korset och andra sam- arbetspartners utveckla mentorskapsprogrammet i syfte att få fler mentorer.

7. Utveckla arbetet med socialt förebyggande insatser i närområden (med t ex. närområdesutveck- lare till fler områden än nuvarande).

Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsför- valtningen

3 Bostäder

Den svenska bostadsmarknaden är segregerad vilket betyder att olika befolkningsgrupper ofta bor åtskilda från varandra. Så är det till vissa delar även i Kalmar kommun. De mest segregerade områdena är, enligt Välfärdsbokslut 2015, Åby, Gamla stan och Stensberg. Här är alltså chansen minst att man får en granne med utländsk bakgrund. I Kalmar kommun bor det flesta utrikes födda i framför allt Norrliden och Oxhagen. Norrliden och Oxhagen präglas av hyresrätter medan i exempelvis Gamla stan och Stensberg är andelen bo- stadsrätter och villor stor.

De olika områdena är delar av en helhet, staden, och behöver ses i sitt samband – inte som isolerade enheter. Det handlar exempelvis om fortsatta satsningar på utveckling av kollektivtrafik och service som underlättar människors vardagsliv samtidigt som ett områdes attraktivitet ökar. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en särskilt viktig roll för integrationen då den påverkar invå- narnas möjlighet att bo på olika platser i kommunen. Kollektivnära trafik är också en förutsättning för mångas möjlighet till socialt deltagande som exempelvis i föreningslivet.

Människors val och valmöjligheter när det gäller boende har att göra med flera olika faktorer. Det kan handla om inkomst och sysselsättning men det kan också handla om vad man faktiskt erbjuds. Ofta styr ekonomin om man har möjlighet att välja boende eller får ta vad som bjuds.

(14)

Insatser Ansvar 1. Integrationsaspekter ska beaktas i all samhälls-

planering, såväl fysisk som social. Samhällsbyggnads- kontoret, Socialförvalt- ningen

2. Inventera färdiga/befintliga detaljplaner som inte är bebyggda för att bygga bostäder med kort produktionstid.

Samhällsbyggnads- kontoret

3. Sträva efter att bygga nya bostäder till rimlig hyra, för att alla människor ska ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden.

Samhällsbyggnads- kontoret/

4. I dialog med Kalmar läns landsting utreda om subventionering alternativt kostnadsfria bussre- sor för barn och ungdom efter skoltid och under helger. Detta för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning, arbete, service och för att kunna delta i kultur- och föreningsliv.

Samhällsbyggnads- kontoret

5. Utveckla arbetet med hyresbostäder och kol-

lektivnära trafik i samklang. Samhällsbyggnads- kontoret

6. Fördjupa information och dialog med lokala fas- tighetsägare och privata hyresvärdar om invand- ringens och mångfaldens betydelse ur ett till- växtperspektiv.

Samhällsbyggnads- kontoret/ Kommun- ledningskontoret 7. Starta ett nätverk med kommunens fastighetsä-

gare i syfte att få igång en samverkan/samsyn kring hur bostäder förmedlas.

8. I den långsiktiga planen för hur omsorgsverk- samheten ska se ut om tio år bör ett särskilt fokus på kalmarbor med utländsk bakgrund finnas.

Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommun- delsförvaltning

4 Arbete och sysselsättning

Forskare konstaterar att det är vanligare att vänskapsband knyts mellan svensk- födda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Det visar att det är viktigare att personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än att de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig till sina kollegor.

I Sverige har utrikes födda generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda.

Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier.

I en rapport från SCB har det studerats hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren 1997-1999.

Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhörigin- vandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige, alltså 2007-2009, förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvin- norna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbets- löshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat Försäkringskassan förekommer också.

(15)

11 (13) Enligt SCB så kan man generellt säga att det är vanligare att vara egen-

företagare om man är född utanför Sverige. Den bransch som hade den största andelen utrikesfödda egenföretagare var hotell- och restaurangbranschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikesfödda, 28 procent.

Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för att ge nyanlända rätt för- utsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning.

Under 2014 har Arbetsförmedlingen genom ett särskilt regeringsuppdrag arbe- tat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av ny- anlända invandrares kompetens.

Bland annat har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar i arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser; identifiering av kompetens, tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning samt attityder och föreställningar.

I sin rapport uttrycker Arbetsförmedlingen bland annat att man avser att utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens.

Kommunernas direkta ansvar när det gäller rätten till arbete är begränsad. Det finns dock mycket som kommunerna kan göra för att underlätta för personer att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Det är viktigt att den kommunala verksamheten i sin helhet bidrar till att skapa förutsättningar för arbete, exempelvis näringslivsutveckling, och att människor har de kunskaper och kompetenser som krävs på arbetsmarknaden. Kommu- nerna har också ett direkt ansvar när det gäller att anställa personer och på- verka andra arbetsgivare från alla grupper i samhället och att ha ett icke diskriminerande förhållningssätt.

I Kalmar kommun är arbetslösheten högst i Norrliden, Karlslunda, Oxhagen och Funkabo. Lägst arbetslöshet finns i bland annat Björkenäs, Bremerlyckan, Getingen och Gamla stan.

Medianinkomsten i Kalmar kommun är högst i Björkudden, Varvsholmen och Stensö. Lägst är den i Tallhagen och Norrliden.

1. Initiera dialog med Linnéuniversitetet om kom- pletteringsutbildningar för kommande bristyrken.

2. Möjliggöra språk- och praktikplatser på samtliga förvaltningar exempelvis med en kontaktper- son/förvaltning.

Samtliga förvaltningar

3. Tillämpa sociala krav vid upphandling så att personer som står långt från arbetsmarknaden be- reds möjlighet till sysselsätt-

ning/praktik/arbete/studier.

Serviceförvaltningen

4. Tillsammans med personalutvecklarna utreda hur man kan utveckla rekryteringsprocessen i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund (ex. genom utveckling av kravprofiler och chefsstöd i mångfaldsfrågor).

(16)

5. Utveckla ingångar till de privata arbetsgivarna för att ta fram praktikplatser för invandrare (ex mot de gröna näringarna).

6. Uppmuntra och stödja kunskapsspridning i nä- ringslivet om fördelarna med att ha en personal- styrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter och att mångfald i arbetslivet är utveck- lande och kan vara vinstgivande.

7. Genom projekt Arbetslöshet fortsätta arbeta med att hålla nere arbetslösheten för utsatta grupper.

Kommunlednings- kontoret, Socialförvalt- ningen

8. Fortsatt arbete med rätt till heltid. Samtliga förvaltningar

5 Utbildning

Enligt SCB är hög utbildning ungefär lika vanlig bland utrikes födda som invandrat under 2000-talet som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå betydligt lägre än för inrikes födda.

En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Detta gäller framför allt vård- och om- sorgsutbildade på gymnasienivå. Behovet av personal inom främst äldreomsor- gen men även inom området funktionsnedsättning beräknas öka kraftigt, sär- skilt efter 2020 då 40-talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande ålders- gruppen 80 år och äldre. Även behovet av två-språkig personal ökar då allt fler äldre med utländsk bakgrund kommer att vara i behov av äldreomsorg.

Samtidigt förväntas tillgången på arbetskraft att minska då intresset för vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stor. Att få unga intresserade av att välja just vård- och omsorgsutbildning är en utmaning.

Andra yrkesgrupper med kommande rekryteringsproblem är bland annat för- skolelärare och fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare och då framför allt yrkeslärare. Även hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa.

Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd.

En hög utbildningsnivå ökar även förutsättningarna för demokrati och delaktighet i samhället.

Utbildning har oerhört stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att få lyckas i skolan och med sina studier är en förutsättning för framtida etable- ring på arbetsmarknaden och för ett framtida gott liv. Utrikes födda elever som kommit till Sverige efter skolstarten är en särskilt utsatt grupp då endast drygt hälften av dem uppnår gymnasiebehörighet och idag kräver i stort sett hela arbetsmarknaden minst gymnasieutbildning.

(17)

13 (13)

Barn och unga

1. Öka förskolor och skolors mångkulturella och

förebyggande arbete för integration. Barn- och ungdomsför- valtningen, Södermöre kommundelsförvaltning 2. Öka andelen utrikes födda elever som uppnår

kunskapskraven för att komma in på gymnasieskolan.

Barn- och ungdomsför- valtningen, Södermöre kommundelsförvaltning 3. Utveckla insatser som minskar hemförhållandets

betydelse för att nå kunskapsmålen i skolan. Barn- och ungdomsför- valtningen, Södermöre kommundelsförvaltning 4. Arbeta för att få ungdomar intresserade av att gå

gymnasieprogram som är kopplade till framtida bristyrken.

Barn- och ungdomsför- valtningen, Södermöre kommundelsförvaltning 5. Utveckla förskolors och skolors information på

fler språk än svenska (t.ex. kösystem, föräldra- mötesinformation).

Barn- och ungdomsför- valtningen, Södermöre kommundelsförvaltning

Vuxna

1. I samverkan med gymnasieförbundet fortsätta

att utveckla sfi som ett verktyg för integration. Kommunlednings- kontoret

2. Idag finns yrkesspår inom vård och omsorg samt transport kopplat till sfi.

I samverkan med gymnasieförbundet starta yr- kesspår inom fler områden kopplat till bristyrken i regionen.

3. Starta fler förberedande orienteringskurser inom den kommunala vuxenutbildningen för att öka förutsättningarna för fler att kunna läsa vård- och omsorgskurser på gymnasial nivå.

4. Utveckla yrkessvensklärarstödet på gymnasie-

nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Kommunlednings- kontoret

5. Undersöka möjlighet till språkträning/språk- utveckling för föräldralediga i närområden t.ex. i samverkan med familjecentraler/öppna försko- lor/sfi.

Kommunlednings- kontoret, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommun- delsförvaltning, Social- förvaltningen

(18)

Uppdrag Kvinnor i arbete

Att godkänna och anta redovisningen av uppdraget kvinnor i arbete.

Bakgrund

Bakgrund och syfte

Bakgrunden till uppdraget ”Kvinnor i arbete” kommer genom ett politiskt beslut 2019, om att göra en extra satsning gällande arbetslösa kvinnor med ut- ländsk bakgrund vilket leder till egenförsörjning.

Arbetsförmedlingen är ansvarig för att göra den arbetsmarknadspolitiska be- dömningen kring deltagare och anvisar personer till arbetsmarknadsenheten, AME. Det betyder att AME i allmänhet inte har någon påverkansgrad på vilka deltagare som anvisas. Det bygger på arbetsförmedlingens beslut om vilka som befinner sig i ett utsatt läge på arbetsmarknaden. AME kan däremot påverka uppdraget genom att fortsätter att ha attraktiva och bra verksamheter för kvinnliga arbetssökande.

Genomförande och siffror

Under 2018 var det 521 st. deltagare inom AME. Av dessa var 46 % kvinnor och 54 % män.

Arbetslösa och sökande i program i mars, Kalmar kommun:

Kvinnor = 6,5 % (Riket = 6,8 %) Män = 7,2 % (Riket = 7,1 %)

En central del i arbetet kring jämställdhet för deltagare inom AME är att verksamheten i sig har ett aktivt arbete för en jämställd organisation. Det pågår ett arbete för att bryta könsstereotypa mönster. Det kan vara att handledare i verksamheten i så stor utsträckning som möjligt representerar bägge könen men

(19)

KS 2019/0502 2 (2)

även rent praktiskt titta på tillgänglighetsperspektivet som att tex ha omkläd- ningsrum för båda könen. Inom Återbruket har en kvinnlig handledare för första gången anställts vilket attraherar fler kvinnliga deltagare att ha sin an- ställning inom Återbruket.

Arbetsmarknadsenheten driver sedan 2018-12-01 ECOudden vilket tidigare var ett ESF projekt och organiserad under Socialförvaltningen. Enheten riktar sig till utrikesfödda kvinnor som är långtidsarbetslösa och som av olika orsaker inte lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. ECOudden kommer vara en viktig del av uppdraget ”kvinnor i arbete” men även andra delar av AME kommer arbeta riktat mot kvinnor och vara en del av uppdraget.

Utvärdering

Ansvarig för uppdraget kvinnor i arbete kommer Niklas Andersson att vara och arbetet kommer följas upp kontinuerligt. Återraportering till utskottet för integration och arbetsmarknad kommer att ske vid septembermötet.

Anledning till att beslut bör tas, fakta i ämnet och beskrivning av hur du har kommit fram till beslutet mm.

(20)

Klicka här för att ange text.

Uppdrag gällande 10 familjer, Vägar vidare

Att godkänna och anta redovisningen av uppdraget 10 familjer.

Bakgrund

Bakgrunden till 10 familjer kommer genom ett politiskt beslut 2019, om en utveckling av arbetsmetoder för att få människor i arbete. Uppdraget från politiken är att starta med tio familjer med utländsk bakgrund där enbart den ena parten har arbete. Syfte är att öka möjligheten till självförsörjning. Uppdraget benämndes från politiken som ”10 familjer” vilket verksamheten Arbete och välfärd har döpt till ”Vägen vidare”. Verksamheten ser även ett fördjupat syfte med ” Vägar vidare” genom att undersöka möjligheterna till vilka arbetsmetoder Kalmar kommun kan använda för att arbeta med individer ur ett familje- perspektiv.

Urval och avvägningar

Personer som nyligen blivit anställda genom Kalmar kommuns arbetsmark- nadsenhet, AME, kommer att utgöra underlaget. Deras respektive kommer får erbjudande om att genom verksamheten Arbete och välfärd få fördjupad kart- läggning, handledning och vägledning. Tanken är att inledningsvis erbjuda tio personer denna möjlighet.

Planering och genomförande

Kartläggningar kommer att sker under andra kvartalet 2019. Handläggare på flykting och integration, Arbete och välfärd kommer att erbjuda samtal i syfte att ta reda på hur integrationsprocessen har sett ut i varje individuellt fall. Frå- gorna kommer handla om vad som har fungerat bra, vad som kan utvecklas och vad som saknades under processen.

(21)

KS 2019/0503 2 (2)

Individerna kommer dessutom genomgå en kartläggning där handläggare hjälpa till att klargöra var individen befinner sig idag och var individen är på väg?

Insatser för vidare planering kommer kunna erbjudas genom verksamheten Arbete och välfärds ordinarie verksamheter efter beslut om anvisning från Ar- betsförmedlingen. Det kan t.ex. bestå av yrkes och studievägledning, aktivitet på Integra eller AME, praktik och fördjupad handledning.

Utvärdering

Ansvariga för ”Vägar vidare” kommer att följa gruppen kontinuerligt och av- stämning kommer att göras regelbundet. Återraportering till utskottet för integration och arbetsmarknad kommer att ske vid septembermötet.

Ansvariga för uppdraget

Chatrine Ekfeldt och Carolina Andersson på flykting och integration Erik Sjöberg på arbetsmarknadsenheten

Kontaktpersoner inom verksamheten Arbete och välfärd

Flykting och integration: Carolina Andersson carolina.m.andersson@kalmar.se och Chatrine Ekfeldt Chatrine.ekfeldt@kalmar.se

Arbetsmarknadsenheten: Erik Sjöberg Erik.Sjoberg@kalmar.se Marianne Holmgren Marianne.Holmgren@kalmar.se

(Anledning till att beslut bör tas, fakta i ämnet och beskrivning av hur du har kommit fram till beslutet mm.

Här kan du skriva ytterligare information som är av betydelse för beslutet, för- slag på yttrande osv beroende på vad ditt ärende gäller. Är det ett långt yttrande ska det finnas två separata skrivelser, ett yttrande och en tjänsteskri- velse där man antar yttrandet.

Ärendet ska belysas ur hållbarhetsperspektivet, dvs vilken inverkan får beslutet ur en social, ekonomisk och ekologisk synpunkt. Exempelvis jämställdhet, barnperspektivet m.m.)

(22)

Kommunledningskontoret Arbete och välfärd Adress , │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax │hillevi.osterbo@kalmar.se

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

Uppdrag arbetslösa högutbildade akademiker

Att godkänna och anta redovisningen av uppdraget arbetslösa högutbildade akademiker.

Bakgrund

Bakgrunden till uppdraget arbetslösa högutbildade akademiker kommer genom ett politiskt beslut 2019. Uppdraget handlar om att skapa förutsättningar till arbete för högutbildade utrikesfödda arbetslösa personer. Inom ramen för verksamheten Arbete och välfärd analysera förutsättningarna och skapa lämpliga insatser.

En aktuell uppdatering av antalet nyanlända (36 månader från och med det datumet de fick uppehållstillstånd i Sverige) visar att i Kalmar kommun finns 151 nyanlända öppet arbetslösa eller arbetslösa i program med aktivitetsstöd som har en eftergymnasial utbildning. Av dessa är 47 under 30 år. 18 av dem är pedagoger, 13 har studerat medicin och 17 tekniska ämnen. Dessa 151

nyanlända har kommit olika långt i sin etableringsprocess.

När det gäller utrikes födda med universitetsutbildning blir

Arbetsförmedlingens arbete individuellt utifrån vilket behov respektive nyanländ har. De högutbildades behov är mer spretigt än det initiala behovet hos nyanlända med låg utbildning. Arbetsförmedlingen arbetar redan med denna grupp utifrån snabbspår, lokala jobbspår, validering och matchning.

Planering och genomförande

Flykting och integration har haft dialoger med Arbetsförmedlingen Kalmar och Linnéuniversitetet kring utländska akademiker och har kommit fram till tre alternativa inriktningar i arbetet med denna målgrupp. En inriktning är traineeprogram i samarbete med Arbetsförmedlingen och LNU och i samverkan med kommunens förvaltningar. En annan inriktning är lokala

(23)

KS 2019/0504 2 (2)

jobbspår i samarbete med Arbetsförmedlingen Kalmar och entreprenörs- utbildningar. Det kommer även krävas en utveckling generellt av nätverket för denna målgrupp.

Utvärdering

Ansvarig för ”högutbildade akademiker” kommer att följa uppdraget

kontinuerligt och avstämning kommer att göras regelbundet. Återrapportering till utskottet för integration och arbetsmarknad kommer att ske vid

septembermötet.

Ansvariga för uppdraget Violeta Öhman, flykting och integration, Arbete och välfärd.