Deklarationsblanketterna. Deklarationsblanketten är vid den särskilda fastighetstaxeringen uppdelad i två delar.

(1)

Särskild

fastighetstaxering

Särskild fastighetstaxering innebär en värdering av de fastigheter som förändrats eller tillkommit sedan den förra allmänna fastighetstaxeringen.

Ett basvärde ska fastställas. Se även sista sidan i den här broschyren.

Det nya basvärdet

Basvärdet räknas ut med ledning av uppgifterna i deklarationen och i huvudsak efter de områdesbeskriv- ningar och värdetabeller som gällde vid den allmänna fastighetstaxeringen 1998. Underrättelse om det nya basvärdet skickas ut senast den 30 juni. Det nya basvärdet gäller fr.o.m. den 1 januari i år.

Vad är en

lantbruksenhet?

Lantbruksenhet kan bestå av ett eller flera av följande ägoslag:

• åkermark

• betesmark

• skogsmark med växande skog

• skogsimpediment.

Dessutom kan tomtmark och övrig mark ingå.

Lantbruksenheten kan vara bebyggd med småhus och/eller ekonomibyggnader.

Vad som menas med de olika ägo- slagen och byggnadstyperna för- klaras längre fram i broschyren.

Vem ska deklarera vid särskild fastig- hetstaxering?

Du är skyldig att deklarera om du fått ett föreläggande om det. Av föreläggandet framgår anledningen, t.ex. därför att du fått byggnadslov.

Deklarationsblanketterna

Deklarationsblanketten är vid den särskilda fastighetstaxeringen uppdelad i två delar.

Blankett L ska alltid fyllas i med samtliga ägoslag och ekonomibyggnader. Har du småhus och tomtmark måste även bilaga LS lämnas.

Bilaga LS omfattar de småhus och den tomtmark som ingår i lantbruksenheten.

När och var ska

deklarationen lämnas?

Fastighetsdeklarationen lämnas inom den tid som särskilt anges i föreläggandet. Den ska lämnas eller skickas in till det skattekontor som anges på deklarationsblankettens (blankett L) första sida eller till den som har utfärdat föreläggandet om att deklarera.

Förseningsavgift

Om en särskild fastighetsdeklaration inte lämnas inom föreskriven tid, eller om den har så bristfälligt inne- håll att ingen fastighetstaxering kan grundas på den, tas en försenings- avgift på 500 kr ut.

Om inte någon deklaration lämnas trots påminnelse höjs försenings- avgiften till 2 000 kr.

Den 1 januari avgör taxeringen

De uppgifter som lämnas i deklara- tionen ska avse förhållandena vid det senaste årsskiftet.

Fastigheten är inte förändrad

Om du fått ett föreläggande om att deklarera och det inte har skett något med fastigheten sedan 1998 års allmänna fastighetstaxering räcker det med att du fyller i före- läggandet om varför du inte lämnar deklaration. Underteckna sedan före- läggandet och skicka in det till skattekontoret.

Fastigheten är såld före årsskiftet

Om du fått ett föreläggande om att deklarera men sålt fastigheten före det senaste årsskiftet, behöver du inte deklarera. Fyll i föreläggandet, ange att fastigheten är såld, underteckna och skicka in föreläggandet till skattekontoret.

Har du frågor?

Behöver du ytterligare upplysningar bör du i första hand vända dig till skattekontoret i det område där fastigheten ligger. Adressen hittar du på den förtryckta deklarationsblanketten.

Du deklar

erar!

Elpr

oduktion Lantbruk

Särskild fastighets-

taxering

(2)

Flera värderingsenheter för samfälld mark finns

Samfälld åkermark

Övrig mark och tomtmark

Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga, (produktionsförmåga och kvalitet) Dränering Mycket

bättre

Mycket sämre

Bättre Normal Sämre

Plantäck- dikning efter 1970

Tillfreds- ställande dränering

Otillfreds- ställande dränering Värderings-

enhets-

nummer Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering Värderings-

enhets- nummer

Ekonomibyggnader (värdeområde )

Rätta eller komplettera förtryckt uppgift i de vita fälten!

Kr

Ja Ja

Kr

Ja Ja

Kr

Ja Ja

Värderings- enhets- nummer

Kate- gori Storlek¹⁾

Nybygg- nadsår

Om- eller tillbyggnads- år (efter

1997)

kostnad

(1 000-tal kr) Värdeår Poäng²⁾ Beskaffenhet

Klass ³⁾

Under uppförande (ange nedlagd kostnad, 1 000-tal kr)

Värde, 1 000-tal kr)

Värdet justerat vid föregående taxering

Gör så här när du fyller i blanketten

De uppgifter som skattemyndigheten redan har är ifyllda. Dessa behöver du bara kontrollera. Om en uppgift är fel, ska du rätta den. Du skriver i så fall in den rätta uppgiften i det vita fältet. Den felaktiga

uppgiften ska du inte stryka över. Så här lägger du till en uppgift som saknas:

SÅ HÄR DEKLARERAR DU LANTBRUKSENHETEN

Om en förtryckt uppgift är fel ska du ändra den.

Det gör du genom att skriva den rätta uppgiften, t.ex. ett kryss eller en sifferuppgift, i det vita fältet eller rutan i anslutning till den felaktiga uppgiften.

Den felaktiga uppgiften ska inte strykas över.

Så här ändrar

du en felaktig uppgift:

1

1 X X

11 107 1961 1961 2

25

Uppgifterna lämnar du i de i de vita fälten och de vita rutorna genom sifferuppgifter eller kryss- markeringar.

40 Fastighetstaxeringssystemet består av tre olika delar:

allmän fastighetstaxering, särskild fastighetstaxering och omräkning.

Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år efter ett rullande schema. Allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter skedde senast 1998. Vid en allmän fastighetstaxering görs en ny värdering av samtliga fastigheter av en viss kategori. Beslut fattas om fastighetens skattepliktsförhål- landen och indelning i taxeringsenheter. Samtidigt bestäms också typ av taxeringsenhet och ett basvärde för taxeringsenheten. Basvärdet ska i princip motsvara 75 % av det genomsnittliga marknadsvärdet för en viss kategori två år före det år allmän fastighetstaxering genomförs, således är nivååret 1996 för lantbruksenheter.

Särskild fastighetstaxering sker varje år. En sådan taxering ska bara göras när något särskilt har hänt med fastigheten. Naturligtvis undantas en fastighet från särskild fastighetstaxering om den samma år är föremål för allmän fastighetstaxering. Se ”Skäl för nytaxering” på sidan 28.

Omräkning innebär att fastigheternas taxeringsvärden justeras årligen med hänsyn till prisändringarna på fastig- hetsmarknaden. Det basvärde som fastställs vid allmän eller särskild fastighetstaxering multipliceras med ett särskilt omräkningstal. Skattemyndigheten kommer varje år att skicka ut ett särskilt beslut om årets taxeringsvärde efter det att omräkningen är genomförd.

Allmänt om fastighetstaxering

Gör så här när du ändrar i blanketten

23 200 1998

(3)

Taxeringsenhetsnummer Kommun Församling

Beteckning Areal, hektar

Identifikation

L

Ingående fastigheter

Förs. Tax.delsnr Areal, m²

Fler fastigheter på bilaga Person-/Organisationsnummer Ägare

Särskild fastighetsdeklaration Lantbruksenhet

SKATTEKONTOR

Taxeringsår

Andel i fastigheten

Läs först deklarationsbroschyren!

Besöks- adress Telefon Post- adress

Arealfördelning (hektar)

Skogsmark Åkermark Betesmark Skogsimpediment Tomtmark och

övrig mark

Kom. Förs. Beteckning Specifikation eller gatuadress

Senaste inlämningsdag

Typ av taxeringsenhet

Skäl för Anmodan

Förändring av bostadsbyggnad

Ny-, om- eller tillbyggnad. Inflyttning har skett eller bostadsbyggnad var inflyttningsklar senaste årsskifte. Hela bilaga LS ska fyllas i.

Ny bostadsbyggnad är under uppförande men inte inflyttningsklar.

Komplettera uppgifterna om marken på bilaga LS sidan 2.

Om- eller tillbyggnad pågår.

Komplettera uppgifterna om marken på bilaga LS sidan 2.

Bostadsbyggnad har rivits, brunnit ner eller dylikt.

Specificera vilken byggnad under kompletterande upplysningar på bilaga LS sidan 2.

Återstående arbeten (omfattning och kostnad anges under kompl. upplysningar sid. 2) ¹⁾

Nedlagda byggkostn. sedan föreg. tax. ¹⁾ Beräknade återstående kostnader ²⁾

Beviljat bygg-/rivningslov har inte utnyttjats

Beräknat datum för byggstart/rivning Ingen förändring av bostadsbyggnad

Om du här markerar med kryss i rutan och lämnar uppgift om byggstart/rivning behöver inga ytterligare uppgifter lämnas. Underteckna blanketten på sidan 4 och sänd in den!

1) Kostnader ska anges i 1 000-tal kr. I kostnader ska ingå värdet av eget arbete + moms.

2) Ytterligare uppgifter om bostadsbyggnaden på sid. 2- 4 i LS-blanketten behöver ej fyllas i.

Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR).RSV 3303 K utgåva 8 01-02

SKR Taxeringsenhetsnummer

BLANKETT L, FÖRSTA SIDAN

Q Adressen till det skattekontor som ska ha din fastighetsdeklaration.

W En fastighet kan ägas av flera. Här anges den som har störst ägarandel i fastigheten. Om fastigheten ägs till lika delar anges den som står först i lagfarten.

Blanketter skickas normalt endast ut till en delägare.

Övriga delägare kan få blanketter genom att vända sig till skattekontoret.

Har någon annan person, t.ex. en förvaltare, anmälts som mottagare, skickas blanketter även till denne.

E En taxeringsenhet kan bestå av en eller flera fastigheter, del av fastighet eller delar av fastigheter.

Kontrollera uppgifterna om kommun, församling, beteckning och areal. Är någon uppgift felaktig, stryk över den och skriv den riktiga uppgiften ovanför eller under ”Kompletterande upplysningar” på sidan 4 i L-blanketten.

Specifikation används oftast när en fastighet är uppdelad i flera taxeringsenheter. Specifikationen talar om vilken del av fastigheten som taxeringsenheten avser.

R Här beskrivs taxeringsenheten dels med en kod, dels i klartext.

T Här anges de fastigheter som ingår i taxeringsenheten samt deras församlings- och taxeringsdels- nummer. Dessa nummer används för att varje fastighet som ingår ska kunna identifieras. Om någon arealupp- gift är felaktig, stryk över den och skriv den riktiga uppgiften ovanför den felaktiga.

Q

E W

Börja med att kontrollera hur marken är uppdelad på olika ägoslag. Se beskrivning nedan under respektive ägoslag. Stämmer arealuppgifterna? Har markens användning ändrats? Finns ägoslaget kvar?

När uppdelningen kontrollerats ska en närmare beskrivning göras av de ägoslag som finns. Observera att två olika redovisningsmetoder används vid beskrivningen av skogsmark. Om arealen är mindre än 30 ha ska en förenklad värderingsmodell användas. Är arealen större ska fler uppgifter lämnas om skogsinnehavet.

Läs den här texten innan du börjar fylla i L-blanketten!

Kontrollera därefter redovisningen av ekonomibyggnader.

De regler som gäller redovisas under rubriken ”Ekonomi- byggnader” på sidan 4 i broschyren. Vilka byggnader ska redovisas för sig? Vilka ska föras samman och redovisas med andra byggnader? Om en byggnad ska tas bort, t.ex.

genom att den ska redovisas tillsammans med andra byggnader, markeras detta genom att uppgiften om byggnadskategori stryks över.

Gör sedan en närmare redovisning av ekonomibyggnaderna. Observera att det kan vara olika förhållanden som efterfrågas för olika kategorier av ekonomibyggnader.

Ägare, fastighetsuppgifter

Y Då fler än fem fastigheter ingår i taxeringsenheten har du fått en särskild bilaga.

R T

Y

(4)

Ekonomibyggnader (värdeområde )

SKR Taxeringsenhetsnr OBS!

Flera ekonomibyggnader finns

Kr

Ja Ja

Kr

Ja Ja

Kr

Ja Ja

Kr

Ja Ja

Kr

Ja Ja

Kr

Ja Ja

Kate- gori Storlek¹⁾

Nybygg- nadsår

Om- eller tillbyggnads- år (efter

1997)

kostnad

(1 000-tal kr) Värdeår Poäng²⁾ Beskaffenhet

Klass ³⁾

Under uppförande (ange nedlagd kostnad, 1 000-tal kr)

Värde, 1 000-tal kr)

1) Byggnadsyta på marken i m² utom för spannmålslager och silo där storleken anges i m³ lagringsvolym.

2) Poäng enligt nedan för kategorierna 21, 23-26 och enligt sid 3 för 51-53.

3) Beskaffenhetsklasserna för kategorierna 11, 31-33, 42 och 44, se broschyren.

2

Dj t ll d t

Värderingsenhetsnr enligt ovan ^Po ä Po

ä

BLANKETT L, ANDRA SIDAN

Ekonomibyggnader

Ekonomibyggnader är andra byggnader än bostadsbygg- nader och som används eller behövs för jord- eller skogsbruket. Hit räknas således olika typer av driftsbyggnader som t.ex. djurstall, loge, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus. Även om växthus och djurstallar inte skulle ha anknytning till jord- och/eller skogsbruket räknas de som ekonomibyggnader.

Varje modern ekonomibyggnad med värdeår 1970 eller senare ska normalt redovisas separat. Byggnadskategori 11 kan sammanföras och redovisas på en rad. Är en ekonomi- byggnad inrättad för väsentligt olika ändamål får varje del deklareras för sig, om detta underlättar redovisningen.

Mindre ekonomibyggnader som ligger utanför brukningscentrum, t.ex. ängslador och liknande, behöver inte deklareras. Detsamma gäller mindre växthus (mindre än 20 m²) som finns på tomten.

Packhus, last- och personalutrymmen etc. i anslutning till växthus ska inte redovisas särskilt.

U Ekonomibyggnaderna klassificeras i någon av de 16 byggnadskategorierna på sidorna 6 och 7 i broschyren.

Då flera djurslag inryms i samma stall och detta stall, funktions- eller konstruktionsmässigt, inte kan delas upp i fristående stall för varje djurslag, så ska hela stallet anses avsett för det djurslag som tar upp den största stallytan.

Beskrivning av kategorier, beskaffenhetsklasser och nor- malpoäng för ekonomibyggnader finns på sidorna 6 och 7.

I Ange byggnadens yta på marken. Undantag: För byggnadskategorierna spannmålslager och silo (kategori

42 och 44) ska storleken anges i kubikmeter lagringsvolym.

O Byggnadens värdeår är normalt detsamma som husets nybyggnadsår. Om nybyggnationen pågick under flera år anger du det år huset kunde tas i bruk.

P Här lämnar du uppgift om någon större om- eller tillbyggnad har skett efter 1997 och som inte har beaktats vid särskild fastighetstaxering. I beloppet för nedlagda kostnader ska värdet av eget arbete ingå.

Då om- eller tillbyggnad har gjorts kan detta påverka värde- året. Om kostnaden varit mindre än 20 % av kostnaden för att nyuppföra motsvarande byggnad utgör värdeåret normalt nybyggnadsåret för den ursprungliga byggnaden.

Har kostnaden för ombyggnaden varit större än 70 % av kostnaden för att nyuppföra motsvarande byggnad utgör värdeåret ombyggnadsåret.

Då ombyggnadskostnaderna ligger mellan 20–70 % av vad nybyggnation skulle ha kostat, ska värdeåret jämkas.

{ För djurstallar kategorierna 21, 23–26 och växthus 51–53 anges poängsumman för respektive byggnad.

Poängen redovisas för djurstallar längst ned på sidan 2 och för växthus på sidan 3. Normalpoängen framgår av tabellen i broschyren. Ger poängen en missvisande bild av byggna- dernas standard kan poängsumman jämkas. Ange skälen för detta under ”Kompletterande upplysningar” på sidan 4.

} Beskaffenhetsklass ska anges för de kategorier där poängsumman inte anges, se punkt {. Beskrivning av beskaffenhetsklasserna framgår av tabellen på sidan 7 i broschyren.

U I O P O { }

(5)

Summa poäng

Betesmark(värdeområde ) Åkermark (värdeområde )

Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga och brukningsförhållanden) Dränering Mycket

bättre

Mycket sämre

Otillfreds- ställande dränering

Värderings- enhets-

nummer Värde, 1 000-tal kr

Ja

Samfälld åkermark

Areal, ha Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga, (produktionsförmåga och kvalitet) Dränering

Mycket

bättre Mycket

sämre

nummer Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering

Ja Värderings-

Värderings- enhets- nummer

BLANKETT L, TREDJE SIDAN

e q

w

Åkermark

Åkermark är sådan mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och dessutom är lämplig att plöja. Till växtodling räknas även fältmässiga odlingar av köksväxter, frukt och bär, energiskog och betesvallar som ingår i en växtföljd. Då fruktodlingen uppgår till minst 1 ha, ange trädens ålder och odlad areal under ”Kompletterande upplysningar” på sidan 4.

Åkermarken får uppdelas på flera värderingsenheter om detta underlättar beskrivningen.

q Beskaffenheten anger markens produktionsförmåga och brukningsförhållanden. Beskaffenheten ska jämföras med det genomsnittliga förhållandet i värdeområdet.

Hur området ser ut framgår av länsbeskrivningen som bl.a.

omfattar åkermarken. Om församlingen ligger inom två värdeområden, beskriver områdesnumret vid punkt w^, vilket värdeområde som är aktuellt. Följande beskaffenhetsklasser finns:

Beskaffenhetsklasser åkermark

För att åkermarkens produktionsförmåga ska klassas enligt föregående tabell förutsätts att marken tillhör någon av dräneringsklasserna 1 och 2 samt att arronderingen är normal för värdeområdet. Tillhör åkermarken dränerings- klass 3, dvs. är otillfredsställande dränerad, ska beskaffenhetsklassen ändå bedömas som om den vore tillfredsstäl- lande dränerad.

Om brukningsförhållandena är väsentligt bättre än de normala i värdeområdet ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Skulle däremot brukningsförhållandena vara väsentligt sämre sänks klassen ett steg.

w Här står värdeområdesnumret. Numret finns angivet i länsbeskrivningen för åker- och betesmark samt för ekonomibyggnader.

e Värdefaktorn dränering indelas i följande tre klasser.

Dräneringsklasser åkermark

Jämfört med genomsnittet är produktions- förmågan:

Klass 1 Mycket bättre

Mer än 30 % över

Klass 2 Bättre

10–30 % över

Klass 3 Normalt

Avviker mindre än

±10 %

Klass 5 Mycket sämre

Mer än 30 % under Klass 4

Sämre

10–30 % under

Klass 1

Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom plantäckdikning som utförts efter 1970

Klass 2

Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är till- fredsställande dränerad eller självdränerande

Klass 3

Åkermark som är otillfreds- ställande dränerad

Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredsställande avrinning sänks klassen ett steg, dock lägst till klass 3.

(6)

Byggnadskategorier med poängberäkning

Beskrivning

Byggnad med god utformning för modern mjölk- eller slaktnötsproduktion och i gott skick.

Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölk- eller slaktnötsproduktion och i godtagbart skick.

Byggnad med ej godtagbar utformning för modern mjölk- eller slaktnötsproduktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader.

Byggnad med god utformning för modern svinproduktion och i gott skick.

Byggnad med godtagbar utformning för modern svinproduktion och i godtagbart skick.

Byggnad med ej godtagbar utformning för modern svinproduktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader.

Byggnad med god utformning för modern ägg- eller slaktdjursproduktion och i gott skick.

Byggnad med godtagbar utformning för modern ägg- eller slaktdjursproduktion och i godtagbart skick.

Byggnad med ej godtagbar utformning för modern ägg- eller slaktdjursproduktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader.

Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion och i gott skick.

Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkpro- duktion och i godtagbart skick.

Byggnad med ej godtagbar utformning för modern mjölkpro- duktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader för kött- eller ullproduktion.

Byggnad med god utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i gott skick.

Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppföd- ning eller hästhållning och i godtagbart skick.

Byggnad med ej godtagbar utformning för modern hästupp- födning eller hästhållning, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader.

Friliggande växthus med god utformning för modern växt- odling och i gott skick.

Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

Friliggande växthus med ej godtagbar utformning för modern växtodling och friliggande växthus i mindre gott skick.

Blockhus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

Blockhus med ej godtagbar utformning för modern växtodling och blockhus i mindre gott skick.

Enklare växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

Enklare växthus med ej godtagbar utformning för modern växtodling och i mindre gott skick.

Poäng enligt sidan 2 eller 3

25 p–

14–24 p

1–13 p

20 p–

13–19 p

1–12 p

28 p–

14–27 p

1–13 p

18 p–

12–17 p

1–11 p

18 p–

12–17 p

1–11 p

25 p–

10–24 p

1–9 p

23 p–

10–22 p

1–9 p

7 p–

3–6 p

1–2 p Kategori

21 Djurstall för nötkreatur, värdeår 1970–

23 Djurstall för svin, värdeår 1970–

24 Djurstall för fjäderfä, värdeår 1970–

25 Djurstall för får och getter, värdeår 1970–

26 Djurstall för hästar, värdeår 1970–

51 Växthus, typ friliggande med bredd större än 10 m och dubbelhus med större bredd än 10 m i varje hus

52 Växthus, typ blockhus samt friliggande hus med bredd 6–10 m och dubbelhus med 6–10 m bredd i varje hus

53 Växthus av enklare typ, t.ex. båghus samt friliggande hus och blockhus med bredd mindre än 6 m

(7)

Beskrivning

Byggnad med påtagligt bättre utformning och skick än vad som är normalt för äldre byggnader.

Byggnad med godtagbar utformning och i godtagbart skick för äldre byggnader..

Byggnad med påtagligt sämre utformning och skick än som är normalt för äldre byggnader.

Klassindelas ej.

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

Byggnad med ej godtagbar utformning för modernt lantbruk, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader.

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk med värmeisolerad gårdsverkstad och i gott skick.

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

Byggnad med ej godtagbar utformning för modernt lantbruk, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader för maskinförvaring.

Lagerbyggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

Lagerbyggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

Lagerbyggnad med ej godtagbar utformning för modernt lantbruk, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare lagerbyggnader.

Modernt spannmålslager i särskild byggnad med såväl byggnad som spannmålslager med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

Modernt spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande och i godtagbart skick samt övriga spannmålslager i särskild byggnad.

Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande.

Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

Ensilagesilo i mindre gott skick samt övriga enklare anlägg- ningar.

Beskriv byggnadens användning på sidan 4 under

”Kompletterande upplysningar”.

Kategori

11 Djurstall, logar, lador, maskinhallar, gårdsverkstäder, lagerhus för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande, värdeår före 1970.

OBS! Samtliga kategori 11 bör sammanföras och redovisas då på en rad.

27 Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1970–

31 Loge, lada och liknande, värdeår 1970–

32 Maskinhall, gårdsverkstad och liknande, värdeår 1970–

33 Gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande,

värdeår 1970–

42 Spannmålslager

44 Ensilagesilo

60 Övriga ekonomibyggnader

Klass 1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3 1

2

3

Byggnadskategorier med beskaffenhetsklasser

Beskaffenhet

(8)

BLANKETT L, TREDJE SIDAN

r

w t

Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Mycket

bättre

Mycket sämre

Bättre Normal Sämre Ja

Ja Sam-

fälld mark

Betesmark (värdeområde )

Areal, ha Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga, (produktionsförmåga och kvalitet) Dränering

Mycket bättre

Mycket sämre

nummer Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering

Ja Värderings-

Värde, 1 000-tal kr

Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga och brukningsförhållanden) Värdet justerat vid föregående taxerring Värderings-

Beskaffenhetsklasser betesmark

Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5

Mycket Bättre Normal Sämre Mycket

bättre sämre

Mer än Mer än Avkastning Mer än 30 % Mer än 30 % 30 % högre 30 % högre och kvalitet lägre av- lägre av- avkastning avkastning avviker kastning kastning och kvalitet. och kvalitet. högst 30 % och kvalitet. och kvalitet.

Marken i Marken inte Marken

anslutning i anslutning beräknas

till bruk- till bruk- inom en nära

nings- nings- framtid tas

centrum centrum i anspråk

för virkesproduktion

Tabellen förutsätter för värdeområdet normal arrondering och normala torrläggningsförhållanden.

Klassindelningen innebär att bete för mjölkkor normalt räknas till klass 1 och 2. Till klass 3 räknas betesmark som kan användas lönsamt för andra betesdjur, t.ex. slaktnöt.

Betesmark med låg avkastning och kvalitet ingår i klass 4.

Till klass 5 räknas mark som används för mindre krävande betesdjur, t.ex. får och getter.

Övrig mark

och tomtmark

Övrig mark är t.ex. kalfjäll, kraftledningsgator, impediment i anslutning till jordbruksmark och till skogsimpediment samt den mark som upptas av ekonomibyggnader.

Tomtmark är mark som är bebyggd med småhus eller obebyggd tomtmark avsedd för småhusbebyggelse.

r Här anges arealen övrig mark och tomtmark.

Betesmark

Betesmark är sådan mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. Till betesmark räknas även mångåriga slåtter- och betesvallar som inte antas bli plöjda på nytt och som inte nyttjas. Hit hör också sådan mark som inte bör tas i anspråk för virkesproduktion på grund av att marken bör hållas öppen av naturvårds- eller kulturminnesvårdsskäl.

t Med betesmarkens beskaffenhet menas dess produk- tionsförmåga samt dess bruknings- och torrläggnings- förhållanden, som ska jämföras med normalförhållandet i området. Hur värdeområdet ser ut framgår av läns- beskrivningen som bl.a. omfattar betesmarken.

Om församlingen ligger inom två värdeområden, beskriver områdesnumret, punkt w^{, vilket} värdeområde som är aktuellt.

(9)

4

Skogsmark, mindre än 30 ha (värdeområde )

Sam- fälld mark

Areal, ha

Värde, 1 000-tal kr Genomsnitt virkes-

förråd m³ sk/ha (samtliga trädslag)

Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Ja

Ja Värdet justerat vid föregående taxering

Ja Värdet justerat vid föregående taxering Areal, ha

Skogsimpediment (värdeområde )

Ja

BLANKETT L, FJÄRDE SIDAN

Skogsmark och skogsimpediment

Skogsmark med en areal som är högst 29 ha redovisas enligt en förenklad skogsvärderingsmodell. Om arealen är 30 ha eller mer används en värderingsmodell som kräver att fler uppgifter lämnas.

Som skogsmark räknas:

•Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

•Sådan mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Om du har mark som helt eller i huvudsak ligger outnyttjad på grund av särskilda förhållanden och som därför inte bör tas i anspråk för virkesproduktion ska den inte anses som skogsmark.

Mark anses lämplig för virkesproduktion om den under en omloppsperiod kan producera i genomsnitt 1 m³ sk/ha och år. Mark med s.k. energiskog räknas som åkermark.

OBS! Om du har små områden av andra ägoslag som ingår i skogsmarken ska de räknas in om ytan är mindre än 200 m².

Områden med skogsmark som ligger helt inom annat ägoslag ska räknas till övrig mark om de har en areal som är mindre än 2 500 m².

Skogsmark, areal mindre än 30 ha

y Här anges arealen skogsmark. Observera att om arealen är större än 29 ha, ska du deklarera den längre ned på sidan.

u Här anges genomsnittligt virkesförråd av samtliga trädslag. Finns inte uppgiften kan den uppskattas med hjälp av tabellen bredvid, där klass 5 är medelvirkesförrådet i området.

Vid onormalt hög andel virkesförråd av lövträd jämfört med värdeområdet, anger du andelen under ”Komplette- rande upplysningar” nedan.

Värdeområdets belägenhet

1 Område 1 omfattar a) Jämtlands län

Härjedalens kommun: Vemdalen, Hede, Ljusnedal, Tännäs, Lillhärdal församlingar och i Bergs kommun: Storsjö, Klövsjö församlingar.

b) Västerbottens län

Kommunerna Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina, Åsele, Lycksele.

c) Norrbottens län

Kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Pajala, Gällivare, Kiruna.

2 Område 2 omfattar:

a) Gotlands län b) Jämtlands län

Kommunerna Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre, Östersund.

Härjedalens kommun: Sveg, Linsell, Älvros, Överhogdal, Ytterhogdal, Ängersjö församlingar och i Bergs kommun: Berg, Hackås, Oviken, Myssjö, Åsarne, Rätans församlingar.

c) Västerbottens län

Kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Vännäs, Umeå, Skellefteå.

d) Norrbottens län

Kommunerna Överkalix, Kalix, Övertorneå, Älvsbyn, Luleå, Piteå, Boden, Haparanda.

Klass för totalt virkesförråd

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Område 1:¹ 10 22 37 52 67 82 97 112 142 Del av Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län

Område 2:² 17 40 60 80 100 120 140 160 190 Del av Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län samt Gotland

Område 3: 27 54 74 94 114 137 160 180 220 Dalarnas,

Gävleborgs och Västernorrlands län

Område 4: 42 74 94 114 134 152 170 190 235 Stockholms, Uppsala,

Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län

Område 5: 52 90 110 130 150 170 190 210 255 Jönköpings,Krono-

bergs, Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län

Virkesförråd m³ sk/ha

y u

(10)

4

Skogsmark, mindre än 30 ha (värdeområde )

Areal, ha

Värde, 1 000-tal kr Genomsnitt virkes-

förråd m³ sk/ha (samtliga trädslag)

Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Ja

Ja Värdet justerat vid föregående taxering

Ja Värdet justerat vid föregående taxering Areal, ha

Skogsimpediment (värdeområde )

Ja

Ja Flera värderings-

enheter för sam- fälld mark finns

Värdet justerat vid föregående taxering Värde, 1 000-tal kr

Kostn.klasspoäng* Kostnadsklass

* Om poängsumman som redovisas här ovan inte stämmer eller saknas svara även på följande frågor (se värdeområdesbeskrivning för skog).

Skogsmark, 30 ha eller mer (värdeområde )

Areal, ha Bonitet

Klass A Klass B Klass C Klass D Klass E

Barrträd m³ sk/ha Virkesförråd

Lövträd

m³ sk/ha Totalt m³sk/ha

Hur är upparbetningskostnaderna jämfört med förhållandena i värdeområdet?

Vad är medelavståndet för terrängtransport i meter? Medelavstånd för terrängtransport, samfälld mark

Hur är markens lutning jämfört med förhållandena i värdeområdet?

Mycket lägre

* ^lägre*

Ungefär lika

* ^Högre*

Mycket högre

* ^Jämnare* Ungefär lika

* ^Brantare*

Mycket bättre

* ^Bättre*

Ungefär

lika* ^Sämre*

Mycket sämre

* ^Jämnare* Ungefär lika

*

Ojämnare eller blockigare

*

Bättre

* Ungefär lika

* ^Sämre* ^Bättre* Ungefär lika

* ^Sämre*

* Avser samfälld mark

Hur är föryngringsbetingelserna jämfört med förhållandena i värdeområdet? Hur är markens ytstruktur jämfört med förhållandena i värdeområdet?

Hur är markens bärighet jämfört med förhållandena i värdeområdet? Hur är timmerutfall och kvalitet jämfört med förhållandena i värdeområdet?

Skogsimpediment

Som skogsimpediment räknas mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöjande åtgärder.

Marken ska dessutom bära skog eller ha förutsättningar att bära skog. Hit räknas även myrmark, berg och hällmark som ligger i anslutning till skogsmark.

i Här anges arealen.

Skogsmark, areal 30 ha och mer

Här ska du endast deklarera skogsinnehav som omfattar 30 ha eller mer. Då skogsmarkens areal är mindre ska du deklarera den enligt den förenklade modellen på sidan 9.

Utöver denna broschyr behöver du uppgift om normalför- hållandena i värdeområdet. Dessa uppgifter hittar du i den skogsbeskrivning som du fått. Kontrollera att skogsbeskrivningen omfattar rätt område. Uppställningen i skogsbeskrivningen följer blanketten.

BLANKETT L, FJÄRDE SIDAN

i

o p

[

]

A

G D

S F All skogsmark inom taxeringsenheten ska bilda en

värderingsenhet.

Definitionen av ägoslaget skogsmark finns på sidan 9 i broschyren.

OBS! Åker- och betesmark som har planterats med skog för virkesproduktion har därigenom övergått till ägoslaget skogsmark. Har däremot åkermark planterats med ”energiskog” ska marken fortfarande anses vara åkermark.

Areal och bonitet

o Skogsmarken mäts i hela hektar.

p Här anges bonitetsklassen. Med bonitet avses markens virkesproducerande förmåga. Bonitet mäts som idealboni- tet enligt Skogshögskolans boniteringssystem. Klasserna finns i den tidigare nämnda skogsbeskrivningen. Har du en skogsbruksplan kan du normalt hämta boniteten ur denna.

Den kan vara ett hjälpmedel då bonitetsklassen anges.

(11)

BLANKETT L, FJÄRDE SIDAN

Virkesförråd

Lämna endast uppgift om virkesförråd av barrträd och lövträd. Du kan jämföra ditt virkesförråd med normal- förhållandena i värdeområdet, som du finner i den skogsbeskrivning du fått.

OBS! Förtryckta uppgifter grundar sig på uppgifter om virkesförrådet vid senaste taxeringen. Det är viktigt att du kontrollerar och rättar eventuella felaktiga uppgifter.

Har du tillgång till en ny skogsbruksplan (upprättad 1996 eller 1997) kan du använda de uppgifter som finns där. Har du en äldre plan måste planens uppgifter korrigeras med den årliga tillväxten och de avverkningar som har skett.

Ange gärna under ”Kompletterande upplysningar” när skogsbruksplanen är upprättad.

Såld men inte avverkad rotpost ska ingå i virkesförrådet.

Kostnad m.m.

[ Kostnaden bestäms i ett jämförande (relativt) poäng- system med hänsyn till de väsentligaste kostnads- och kvalitetsfaktorerna för virkesproduktionen. Av skogsbeskrivningen framgår poängsättningen för ditt värde- område.

Om de förtryckta uppgifterna för kostnadspoäng och kostnadsklass saknas eller inte stämmer, lämna då uppgifter om skogsmarken i rutan nedanför.

Är poängsumman fortfarande missvisande anger du orsaken under ”Kompletterande upplysningar”.

] Här anges om kostnaderna för avverkning av skog, dvs.

upparbetning inklusive socialavgifter är högre eller lägre än genomsnittet i värdeområdet.

Hänsyn ska tas till sådana förhållanden som t.ex. gran- andel, extremt hög eller låg kvistighet, terräng- samt underväxtförhållanden. Hänsyn ska också tas till skogsmarkens arrondering om denna är extrem, t.ex. skärgårds- förhållanden.

A Här ska bedömningen avse möjligheterna till självför- yngring, planteringssvårigheter på grund av blockighet eller liknande, frostlänthet, risk för uppfrysning, risk för plantbortfall på grund av försommartorka, gräsväxt m.m.

S Med ytstruktur avses förekomst av hinder i form av block och liknande.

D Markens bärighet har betydelse för terrängtransporten.

”Bättre bärighet” innebär att man kan transportera virke året runt utan begränsningar. ”Sämre bärighet” innebär att marken måste vara tjälad för att terrängtransport ska vara möjlig.

F Här anges hur timmerutfall och timmerkvalitet kan antas bli vid avverkning av skogen jämfört med normala förhållanden i värdeområdet.

OBS! Timmerutfall och kvalitet ska bedömas vid normal ålder för avverkning.

G Medelavståndet för terrängtransporter är terräng- transportavståndet från ett skiftes mittpunkt till närmast tänkbara upplagsplats. Oftast kan det uppskattas som avståndet mellan dessa punkter med ett tillägg på 25 % för transportvägens slingrighet.

(12)

BilagaLS

Person-/Organisationsnummer Ägare

Särskild fastighetsdeklaration Lantbruksenhet

Småhus

Taxeringsår

Andel i fastigheten

Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). RSV 3305 K utgåva 9 01-11

Tillgång till vatten Tillgång till WC-avlopp Belägenhet

Tomten utgör mark till bruk-

ningscentrum Fri-

liggande Kedjehus

m.m. Radhus

Kom- munalt året om Enskilt

året om Kommunalt/

enskilt

sommarvatten Saknas Kom-

munalt Enskilt Saknas Strand Strand-

nära Inte strand eller strandnära Mark (markvärdeområde nr )

Rätta eller komplettera förtryckt uppgift!

Specifikation

Tomten utgör ej mark till brukningscentrum och kan bilda egen fastighet

Tomten utgör ej mark till brukningscentrum o.

kan inte bilda egen f astighet

Ja

Flera tomter finns Gäller för föl- jande typ av bebyggelse

Areal för normal- tomten, m²

Korrigering av areal, kr/m²

Värde för normal- tomten, kr Grundvärde för

tomten, kr VA-

klassKorrigering VA, kr Tabellnivå Ålders- inverkan Belägenhetsfaktor

A B C D E F G H J K

Kom. Förs. Beteckning

SKR Taxeringsenhetsnummer

Tillgång till vatten Tillgång till WC-avlopp Belägenhet

Tomten utgör mark till bruk-

ningscentrum Fri-

liggande Kedjehus

m.m. Radhus

Kom- munalt året om Enskilt

året om Kommunalt/

enskilt

sommarvatten Saknas Kom-

munalt Enskilt Saknas Strand Strand-

nära Inte strand eller strandnära Mark (markvärdeområde nr )

Specifikation

Tomten utgör ej mark till brukningscentrum och kan bilda egen fastighet

Tomten utgör ej mark till brukningscentrum o.

kan inte bilda egen f astighet

Ja Gäller för föl-

jande typ av bebyggelse

Areal för normal- tomten, m²

Korrigering av areal, kr/m²

Värde för normal- tomten, kr Grundvärde för

tomten, kr VA-

klassKorrigering VA, kr Tabellnivå Ålders- inverkan Belägenhetsfaktor

A B C D E F G H J K

Strand Strand- nära

Inte strand eller strandnära Strand Strand-

nära Inte strand eller strandnära

J

Identifikation Taxeringsenhetsnummer Beteckning

Kommun Församling

Byggnads- värderings- enhetsnr

LMV:s * byggnadsnrLigger på

tomt nr Specifikation eller gatuadress

* Lantmäteriverket

Rätta eller komplettera förtryckt uppgift!

Fastighetsrättsliga förhållanden Typ av bebyggelse

Areal, m² Tomt nr Antal lika

tomter

Fastighetsrättsliga förhållanden Typ av bebyggelse

Areal, m² Tomt nr Antal lika

tomter

BILAGA LS, FÖRSTA SIDAN

Småhus

och tomtmark

På blanketten Lantbruksenhet – Småhus, bilaga LS redovisar du uppgifter om de småhus och den tomtmark som finns på lantbruksenheten. Värderingsmodellen för små- hus på lantbruk överensstämmer numera i stort med den som gäller för övriga småhus.

Varje blankett har utrymme för uppgifter om två tomter (markvärderingsenheter) och två småhus (byggnads- värderingsenheter). Omfattar taxeringsenheten flera värderingsenheter måste flera blanketter (följedeklara- tioner) fyllas i.

Fastighetsuppgifter

Q Kontrollera uppgifterna om kommun, församling och beteckning. Är någon uppgift felaktig, stryk över den och skriv den riktiga uppgiften ovanför eller under ”Komplet- terande upplysningar” på sidan 2 i blanketten.

W Specifikation används när en fastighet är uppdelad i flera taxeringsenheter. Specifikationen talar om vilken del av fastigheten som taxeringen avser.

Mark

E Här finns uppgift om i vilket markvärdeområde små- huset med tomtmark ligger. Den riktvärdeangivelse som anges nedan under punkt } gäller endast för detta markvärdeområde. Under specifikation anges i vissa fall i klartext den markvärderingsenhet som avses.

Finns flera likadana tomter räcker det att du redovisar en tomt och anger antalet likadana tomter – inklusive den redovisade – i rutan ”Antal lika tomter”.

T Kontrollera den förtryckta uppgiften. Om den skulle vara felaktig eller saknas, rätta eller komplettera. Uppgiften ska endast avse tomtens landareal.

Y Här anger du tomtmarkens fastighetsrättsliga förhål- landen, dvs. om marken utgör tomtmark till småhus som är brukningscentrum eller inte för lantbruksenheten.

Utgör marken inte tomtmark till brukningscentrum ska en bedömning ske om den kan bilda egen fastighet eller inte.

Brukningscentrum

Finns det endast ett småhus på lantbruksenheten anses det vara brukningscentrum.

Finns det flera småhus på lantbruksenheten har följande småhus förtryckts som brukningscentrum:

• Ett eller flera småhus ingår i lantbruksenheten sedan tidigare taxeringar

– det mest värdefulla av dessa småhus utgör brukningscentrum.

• Inget småhus ingick i lantbruksenheten vid föregående fastighetstaxering

– det mest värdefulla av de småhus som numera ingår i lantbruksenheten utgör brukningscentrum.

Ej brukningscentrum

• kan bilda egen fastighet

Tomten eller tomterna kan bilda egen fastighet.

Friliggande småhus eller byggrätt för sådana hus

• utom detaljplan

Är huset minst 30 m², har minst 9 standardpoäng och ligger relativt fritt anses en fastighet normalt kunna bildas.

W

T Y R

E Q

}

U

I O P

{

q

(13)

• inom detaljplan

Inom detaljplan anses normalt alla tomter där det finns tillåten byggrätt för friliggande småhus kunna bilda egen fastighet.

Kedjehus, radhus eller byggrätt för sådana hus

Tomtmark till radhus eller kedjehus som inte är egen fastighet, t.ex. bostadsrättsradhus eller hyresrättsradhus, anses kunna bilda egen fastighet endast om detta medges i fastighetsplan eller i äldre tomtindelning.

Ej brukningscentrum

• kan inte bilda egen fastighet

Tomter som varken är egen registerfastighet eller kan bilda egen fastighet hör till denna klass.

U Här anges den typ av bebyggelse som byggrätten för

din tomt är avsedd för. Kontrollera den förtryckta uppgiften. Om denna skulle vara felaktig eller saknas, rätta eller komplettera.

Friliggande hus är ett småhus som inte – varken direkt eller genom komplementhus – är sammanbyggt med annat småhus.

Radhus är ett hus i en rad om minst tre hus vars bostads- delar är direkt sammanbyggda med varandra. Med direkt sammanbyggt jämställs småhus mellan vilka utrymmet är så begränsat att det inte kan användas, t.ex. för passage av gående.

Kedjehus m.m. kan varken klassas som friliggande eller radhus.

I Kontrollera det alternativ som gäller för din tomt. För att marken ska anses ha tillgång till vatten måste vattnet vara drickbart.

Med kommunalt vatten avses att fastigheten är ansluten till det kommunala vattennätet. Anläggningen ska vara tekniskt ansluten så att den kan användas. Även om anslutningen inte har skett så anses anläggningen ansluten om fastighetsägaren fått besked om förbindelsepunkt och krävts på betalning för anslutningen.

BILAGA LS, FÖRSTA SIDAN

Med enskild anläggning året om avses anläggning för vattenförsörjning som inte är kommunal.

Med enskilt ordnat sommarvatten avses samma typ av anläggning som ovan, men där marken endast har tillgång till vatten under sommartid.

O Kontrollera det alternativ som gäller för din tomt. Med WC-avlopp avses om fastigheten har tillgång till WC-avlopp, vilket godkänns av kommunen.

Med kommunalt WC-avlopp avses att fastigheten är ansluten till det kommunala nätet. Anläggningen ska vara tekniskt ansluten så att den kan användas. Även om anslutningen inte har skett så anses anläggningen ansluten om fastighetsägaren fått besked om förbindelsepunkt och krävts på betalning för anslutningen.

Med enskilt WC-avlopp avses att avloppsfrågan är löst på annat sätt än genom kommunalt WC-avlopp, t.ex. med trekammarbrunn eller septiktank.

P Kontrollera vilket alternativ som gäller för din tomt.

Med strand avses att huvudbyggnaden, eller för obebyggda tomter huvudbyggnadens byggnadsplats, ligger mindre än 75 m från hav, insjö eller vattendrag. Dessutom gäller att om tomten är egen fastighet anses den alltid som strand- tomt om tomtgränsen ligger mindre än 50 m från stranden.

I de fall tomten inte går fram till strandlinjen krävs dock att ett mellanliggande område är naturmark och inte används för bebyggelse eller bil-, park- eller gångväg.

Med strandnära avses att huvudbyggnaden, eller för obebyggda tomter huvudbyggnadens byggnadsplats, ligger högst 150 meter från hav, insjö eller vattendrag.

Området mellan huvudbyggnadens byggnadsplats och strandlinjen får inte upptas av sammanhängande bebyggelse eller av någon verksamhet som medför att strand- zonen inte är tillgänglig för värderingsenhetens ägare.

Gångavståndet bör dock vara mindre än 300 m. Bilväg, parkväg, motionsstigar och liknande hindrar inte att strandlinjen anses tillgänglig.

OBS! Tomt som klassas som ”strand” kan inte samtidigt klassas som ”strandnära”.

{ Om samtliga värdefaktorer för marken finns i skatte- myndighetens register, så redovisas här värdet på denna markvärderingsenhet. Har du ändrat eller fyllt i saknade uppgifter kan du själv göra beräkningen med hjälp av uppgifterna på sidorna 21–23.

} För att kontrollera eller beräkna värdet på mark- respektive byggnadsenheterna behöver du dessa riktvärde- angivelser. Hur kontrollen respektive beräkningarna går till, se sidorna 21–23.

q Blanketten är avsedd för två tomter. Ytterligare tomter

redovisas på en följedeklaration. Markera med ett kryss i rutan ”Flera tomter finns”.

(14)

BILAGA LS, ANDRA SIDAN

Byggnad

Här redovisas värdefaktorerna för byggnaderna. Summan av standardpoängen är förtryckt här. Detaljredovisningen av byggnadsstandarden sker på sidorna 3 och 4 i bilaga LS.

Blanketten är avsedd för en eller två byggnader. Räcker inte blanketten kan du redovisa ytterligare byggnader på en följedeklaration och markera med kryss i rutan, ”Flera byggnader finns”.

w Här anges på vilken tomt byggnaden ligger. Om skattemyndigheten dessutom har uppgift om vilken byggnad som avses anges även denna.

e Om du har flera likadana byggnader räcker det att du redovisar en byggnad och anger antalet likadana byggnader – inklusive den redovisade – i rutan ”Antal lika byggnader”.

r Om huset är under uppförande anger du de kostnader, inklusive värdet av eget arbete i tusental kronor, som har lagts ned i byggnaden vid det senaste årsskiftet.

t Kryssa för vilken typ av hus du har. Se punkt U^på sidan 13 i broschyren.

Ålder

y Om byggnationen pågick under flera år anger du det år som huset till övervägande del kunde tas i bruk.

u Om husets boyta är felaktigt angiven eller om den har ökat efter 1997 och detta inte har beaktats vid särskild fastighetstaxering, så anger du året (eller åren) för för- ändringen här. Boytan kan ökas genom tillbyggnader eller genom att biyta görs om till boyta (t.ex. inredning av tidigare oinredd vind). Vad som menas med boyta kan du läsa om på sidan 19.

i Om- eller tillbyggd yta ska mätas enligt mätreglerna på sidorna 18–19. Här ska endast anges tillbyggnadsyta som ökat boytan med 10 m² eller mer sedan föregående fastighetstaxering.

Beräkning av värdeår (husets ålder)

o Husets värdeår är normalt lika med husets nybygg-

nadsår. Observera att det tidigaste värdeår som anges här är 1929. Detta gäller även om huset är byggt före 1929. Har ditt hus byggts om eller till på sådant sätt som anges under punkt u ska värdeåret jämkas. Jämkningen av värdeåret ska dock endast ske om ökningen av boytan, sedan huset byggdes, sammanlagt uppgår till minst 10 m².

Beräkningen av värdeår sker automatiskt med hjälp av lämnade uppgifter. Beräkningen behöver således inte deklaranten göra, men behövs om du själv vill beräkna ditt preliminära basvärde.

Jämkat = 65

29 + 55 80 + 30 91 = 60 värdeår 150 150 150

Värdeåret blir i det här exemplet 1960.

Värdeåret beräknas enligt följande exempel.

Exempel: För att jämkning ska ske måste den till- eller ombyggda boytan totalt överstiga 10 m². Nybyggnadsår före 1929 sätts till 29.

En byggnad är ursprungligen uppförd 1914 och hade då en boyta på 65 m². 1980 byggdes huset till med 55 m², och 1991 inreddes den tidigare oinredda vinden på 30 m². Total boyta idag är därmed 150 m².

Storlek

p Här redovisar du byggnadens boyta. Mätreglerna finns på sidorna 18–19.

[ Här redovisar du byggnadens biyta. Mätregler se sidorna 18–19. OBS! Du ska endast redovisa ytan i sådana biutrymmen som kan nås inifrån huset.

Beräkning av värdeyta (storlek)

] Värdeytan används för beräkning av husets byggnads- värde. Värdeytan är summan av boytan och 20 % av biytan (dock aldrig mer än 20 m²). Även beräkningen av värde- ytan sker automatiskt med hjälp av lämnade uppgifter.

Beräkningen behöver således inte deklaranten göra. Men det är nödvändigt att beräkna värdeytan om du antingen vill kontrollera den förtryckta uppgiften eller om den saknas eller är felaktig och du vill beräkna basvärdet.

Exempel: Ett enplanshus med hel källare har mätts upp till 125 m² boyta och 121 m² biyta. Detta ger en boyta på 125 m² och en biyta på 121 0,2

= 24,2 m². Huset har således en värdeyta av 125 + 20 =145 m².