Verksamhetsplanering - nämndens återredovisning till KS 2015
Barn- och ungdomsnämnden
1 Budget på nämndens rapporteringsnivå
Verksamhet KF
beslutad (13-06-12)
Budget 2014
Tidigare beslut
Pris, lön och volym
Tillägg/
avdrag Om- förde lning
2015 Föränd- ring
Nämnd -2 660 -41 -2 701 -41
Kontor -25 900 -4 498 -30 398 -4 498
Förskoleverksamhet -434 383 541 -18 235 -452 077 -17 694
Skola -912 351 -26 862 -38 901 -978 114 -65 763
Grundsärskola -43 932 -1 298 -928 -46 158 -2 226
BUN Summa 1 -1 419 226 0 -27 619 -62 603 0 -1 509 448 -90 222 KSS -
Resultatenheter
0 0 0
BUN Summa 2 -1 419 226 0 -27 619 -62 603 0 -1 509 448 -90 222 Beslut (KF 2014-06-
16)
-1 419 226 0 -27 619 -62 603 -1 509 448 -90 222
Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0
Total förändring -90 222
Verksamhet 2014 Intäkter-15 Kostnader- 15
Netto 2015 Beslutad ram
Nämnd -2 660 -2 701 -2 701 -2 701
Kontor -25 900 -30 398 -30 398 -30 398
Förskoleverksamhet -434 383 96 493 -548 570 -452 077 -452 077
Skola -912 351 58 661 -1 036 775 -978 114 -978 114
Grundsärskola -43 932 305 -46 463 -46 158 -46 158
BUN Summa 1 -1 419 226 155 459 -1 664 907 -1 509 448 -1 509 448 KSS -
Resultatenheter
0 0 0
BUN Summa 2 -1 419 226 155 459 -1 664 907 -1 509 448 -1 509 448
Kommentar
Budgeten för barn- och ungdomsnämnden har höjts med 90,2 mnkr jämfört med 2014.
Av höjningen avser 53,5 mnkr volymer eller riktade medel, bl.a. kompensation för minskat statsbidrag för maxtaxa, lärarlönesatsning 2014 m.m. Kvar finns då 36,7 mnkr att fördela 2015. Återstående medel har fördelats enligt nedan:
• Uppräkning av samtliga kostnader med 1,5 %, 24 mnkr
• Ökade kostnader för nyanlända, 3,9 mnkr
• Utbildning fritidslärare, 1 mnkr
• Förändrad ersättning för förskolor med hög andel förskollärare vilket innebär att
ersättningen höjs 3000 kr/barn och gäller enbart förskolor med färre än 12
barn/förskollärare, 1,5 mnkr
• Centralisering av skolskjuts, 0,3 mnkr
• Förstärkning centralt, 3 mnkr
• Avsättning buffert, 3 mnkr
Det finns för närvarande en stor osäkerhet när det gäller personalkostnaderna.
Kommunledningskontoret har aviserat en höjning av PO-pålägget som skulle innebära ökade kostnader för verksamheten med ca 10 mnkr. Om check och peng ska höjas för att kompensera detta kostar det ca 15 mnkr.
2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål
Fokusområden:
2.1 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:
2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:
Utveckla elevernas möjligheter och förståelse för framtida yrkesval
Beskrivning
Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Under sin skoltid behöver eleven utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer med valalternativen för att kunna göra väl
underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. Det ställer krav på tillgänglig kompetens inom de olika delar som utgör studie- och yrkesvägledningen.
Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven.
Skolinspektionen har i olika rapporter lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas. Under läsåret 2014/2015 ska varje skola arbeta fram en plan för studie- och yrkesvägledning. Arbetet ska utgå från Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning från 2013, där ett viktigt budskap är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken.
Handlingsplaner
Utveckla studie- och yrkesvägledningen i alla årskurser
Beskrivning Eleven ställs inför valsituationer redan tidigt under sin skolgång och behöver kunskaper och erfarenheter som underlag för sina val. Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven.
Skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledningen, men delvis olika roller. Rektorn har ansvaret för hur arbetet med studie-och yrkesvägledningen organiseras. För att säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning som de har behov av behöver rektorn göra en plan för enhetens arbete med studie- och yrkesfördelning som har en tydlig arbetsfördelning. I den behöver det framgå vem som ansvarar för vissa särskilda insatser inom studie- och yrkesvägledningen. Den behöver också synliggöra vilka generella uppgifter som ligger på respektive yrkesgrupp. I arbetsfördelningen behöver också formerna för samverkan kring frågor som rör studie- och yrkesvägledningen framgå. Rektorn behöver se till att det finns
förutsättningar för en sådan samverkan.
Planen ska ligga till grund för enhetens arbete läsåret 2015/2016.
Varje skola ska utarbeta en plan och organisation för arbete med studie-och yrkesvägledning, till läsåret 2015/2016. Olika insatser och aktiviteter ska vara synliggjorda för eleven och kompletterade med personlig vägledning, så att de bildar en helhet som kontinuerligt stödjer elevens studie- och yrkesvalsprocess under hela utbildningstiden. Kopling ska finnas till enhetens kompetenscenter.
Planen ska visa:
- att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning
- tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och
Handlingsplaner
yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem
- att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt
- att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.
Förväntat resultat Att eleverna har bättre kunskaper kring hur olika val påverkar framtida möjlighteter till yrkesval.
Utveckla samverkan mellan kompetenscentra och det lokala näringslivet
Beskrivning De kompetenscentra som är under uppbyggnad på varje skola, med utgångspunkt från enhetens förstelärarare, ska i de fall det är tillämpligt ha ett samarbete med det lokala näringslivet.
Förväntat resultat Ett utökat samarbete med det lokala näringslivet.
Kommunövergripande mål:
2.1.2 Fler i arbete Fokusområden:
2.2 Utbildning
Kommunövergripande mål:
2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:
Alla elevers resultat ska förbättras
Beskrivning
Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.
Mått Data
tillgängligt: Utfall 2013 Utfall 2014 Typ av målvärde
Beskrivning målvärde
Målvärde 2015 Spridning av
resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor.
December innevarande år.
20,8 13,8 Målvärde 13,5
Genomsnittligt Meritvärde grundskolan, samtliga skolor
December innevarande år.
238,7 241,2 Målvärde 242
Andel elever med godkända betyg i samtliga
December innevarande år.
88,5 % 88,2 % Målvärde 90 %
Mått Data
tillgängligt: Utfall 2013 Utfall 2014 Typ av målvärde
Beskrivning målvärde
Målvärde 2015 ämnen,
samtliga skolor åk 9 Grundskola med lägst meritvärde
Målvärde 235
Handlingsplaner
Förbättra arbetet med att öka elevers närvaro
Beskrivning Skolorna ska fortsätta att arbeta med skolfrånvaro, bland annat genom den reviderade
”Frånvarotrappan”.
Målet är dessutom att via fortbildning och genom tidiga insatser undvika att elevers frånvaro ökar, vilket leder till att de mer och mer kommer efter i skolarbetet.
Under 2015 och 2016 kommer arbetet att utvärderas och utvecklas vidare.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är en lägre olovlig frånvaro i kommunen som helhet och därigenom en högre måluppfyllelse hos eleverna.
Utveckla arbetet med språkutvecklande arbetssätt
Beskrivning I enlighet med kraven i Lgr 11, samt för att möta behovet hos samtliga lärare att utveckla sin undervisning gällande språkutvecklande arbetssätt bedrivs för 4:e året i rad en
kommunövergripande fortbildning för lärare och rektorer, kallad STL. Fortbildningen vänder sig under 2014/2015 till lärare i årskurserna 1-3. Den bygger på aktuell forskning och fokuserar på ett
språkutvecklande arbetssätt, formativ bedömning, återkoppling och ett synligt lärande kombinerat med digitala verktyg. STL löper över två terminer och innefattar månatliga föreläsningar samt bygger på kollegialt lärande lärare emellan. För att möjliggöra uppföljning av resultaten följs elevresultaten från skolorna upp och analyseras. Resultaten och analyserna redovisas för förvaltningschef samt för samtliga rektorer på de kommunala skolorna under augusti, september. Detta ligger därmed till grund för olika former av utvecklingsinsatser under det kommande läsåret. Utöver detta bedrivs vetenskaplig forskning på elevresultaten från STL samt planeras framöver en forskningsstudie av själva
fortbildningen och dess spridningseffekter.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att lärarna i åk 1-3 i Sollentuna strukturerat arbetar med STL vilket innebär språkutvecklande, integrerat med IKT samt inom samtliga ämnen. Detta förväntas leda till högre måluppfyllelse för eleverna.
Utveckla arbetet med matematik
Beskrivning För att öka elevernas resultat i matematik har Sollentuna kommun formulerat operativa mål som ska nås 2015. Matematik är ett prioriterat område för samtliga kommunala enheter och i skolornas utvecklingsplaner ska det finnas formulerat mål i matematik som bygger på analyser utifrån enheternas resultat, samt åtgärder/aktiviteter kopplade till dessa mål.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet av de föreslagna reviderade operativa målen i matematik är följander:
- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentunas kommunala skolor ska vara godkända på ämnesprov i matematik år 3, och minst kravnivå E i år 6 och 9.
- Andelen elever som når högsta nivån på ämnesprov i årskurs 6 och 9 (betyg B/A) ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % år 2018.
- Varje skola analyserar resultat från FAT, omdömen och betyg, utifrån årskurs. Aktiviteter kopplas till analyserna och redovisas i arbetsplanen.
- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentuna kommunala skolor når minst E i terminsbetyg årskurs 6-9 samt i slutbetyg.
- Andelen elever som når terminsbetyg B eller A i åk 6 VT ska uppnå minst 40 % senast 2016 och 43 % senast 2018.
- Andelen elever som når slutbetyg B eller A ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % 2018.
- Andelen elever som undervisas av lärare som har ämnesbehörighet ska årligen öka tills målet är nått med 100% behöriga lärare.
Utveckla arbetet med integrerad IKT
Beskrivning Under 2015 ska arbetet utvecklas för att IKT ska vara en integrerad del i skolans vardag.
Piis-matrisen kommer fortsätta utvecklas.
Handlingsplaner
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att skolorna gör en positiv förflyttning i Piis-matrisen.
Arbeta för minska skillnaden mellan pojkars och flickors resultat utan att försämra flickors resultat
Beskrivning Föregående läsår genomfördes en översyn av skolornas arbete med pojkar och flickor.
Föregående läsårs resultat visade på en minskad spridning i meritvärdet mellan pojkar och flickor, där pojkarnas förbättrade resultat stod för ökningen av det genomsnittliga meritvärdet jämfört med
föregående läsår. Skolorna ska få ytterligare hjälp med underlag för analys av resultaten genom att t ex respektive ämnesbetyg visas uppdelat på pojkar och flickor, analysmallar och diskussion kring konkreta framgångsfaktorer delas mellan skolorna.
Förväntat resultat Minskad spridning i resultat mellan pojkar och flickor i respektive årskurs. Detta ska ske utan att flickornas resultat blir sämre.
Förbättra samverkan mellan skolorna
Beskrivning En gemensam grund för delad kompetens och kollegialt lärande ska arbetas fram.
Förväntat resultat Ökad samverkan mellan skolorna Utveckla kompetenscentrens uppdrag
Beskrivning En plattform för kollegialt lärande ska byggas upp. Varje skolenhet ansvarar att med sin/sina förstelärare i sitt respektive ämne bedriva utvecklingsarbete och kompetensutveckling både inom den egna enheten samt mellan kommunens skolor. Syftet är att öka den kollektiva kompetensen inom respektive ämne för att i sin tur öka elevernas måluppfyllelse och meritvärden.
Arbetet ska ha en koppling till universitet och högskolor och bidra till rekrytering av lärare och pedagogisk personal.
Förväntat resultat Undervisningens kvalitet och elevernas resultat ska öka.
Identifiera förbättringsområden så att rektorer och pedagogers tid används mer effektivt Beskrivning Processer och arbetssätt som stärker verksamheten och skapar en mer lärande organisation ska tas fram genom översyn av organsiationsstruktur och rationalisering av tidskrävande administrativa arbetsuppgifter
Förväntat resultat Processer och verktyg finns för att kontinuerligt följa upp verksamheten.
All personal är medveten om, och delar de mål och prioriteringar, som ställts upp.
Förbättra samverkan mellan elevhälsa och pedagoger
Beskrivning Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål.
Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan.
Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Elevhälsan behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolors arbets- och lärandemiljöer. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven.
Personal med specialpedagogisk kompetens kan exempelvis bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen, utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa och sociala situation.
Förväntat resultat Att elevhälsoteamen i högre grad arbetar hälsofrämjande och förebyggande som stöd för elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Utveckla arbetet med inkludering och elever i behov av särskilt stöd
Beskrivning Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Detta innebär att organisera verksamheten på individ, grupp och skolnivå så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Förväntat resultat En organisation som främjar inkludering av elever i behov av särskilt stöd.
Förbättra arbetet med integration av nyanlända elever i åk F-9
Beskrivning Samverkan och samarbetet med CIFS fortskrider och utvecklas genom olika kanaler ut i skolorna och med Barn- och utbildningskontoret. Fler skolor har och ska starta upp internationella klasser för nyanlända i åk 3-9. Lärarna på de berörda skolorna ingår i nätverk, där både
erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling genomförs och planeras, utifrån de behov som uppkommer.
Handlingsplaner
Förväntat resultat En snabbare integration, vilket leder till att elevens skolresultat förbättras.
Nämndens åtaganden:
Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan
Beskrivning
För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.
Mått Data
tillgängligt: Utfall 2013 Utfall 2014 Typ av målvärde
Beskrivning målvärde
Målvärde 2015 Andel
elever som upplever sig mobbade i grundskolan (%), samtliga skolor
Juni innevarande år.
5,3 4,7 Minska 4,6
Handlingsplaner
Förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard
Beskrivning Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. 2005 började ett antal skolor arbeta utifrån det sk Olweusprogrammet. Idag arbetar så gott som samtliga skolor i Sollentuna enligt denna metod.
Olweusprogrammet är vetenskapligt utvärderat och visar på minskad mobbning och bättre skolklimat.
Programmet genomförs på såväl individnivå som klass- och skolnivå och involverar elever, personal och föräldrar.
Under läsåret 2015/2016 ska alla skolor vara certifierade enligt Olweusprogrammets kriterier. Skolor som uppnått certifiering ska arbeta enligt Olweus standard och omcertifieras vartannat år.
Förväntat resultat Till sommaren 2015 ska samtliga kommunala skolor vara certifierade. Andelen elever som upplever sig vara mobbade ska minska.
Utveckla arbetet med föräldraengagemang
Beskrivning Forskning visar att föräldrarnas engagemang i barnets skolarbete är en framgångsfaktor när det gäller goda skolresultat. Genom att utveckla och förbättra samarbete mellan skolan och hemmet vill vi öka elevernas förutsättningar att lyckas i skolan. Detta kommer att ske genom att utveckla föräldrarnas kunskap om och en förståelse för hur skolan fungerar och arbetar. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är centralt. Arbetet omfattar alla föräldrar i Sollentuna, även de med annan kulturell bakgrund.
Förväntat resultat Genom en större kunskap och ökade insikter om skolan, sin egen och roll och betydelse vill vi att föräldrar ökar sitt engagemang i sina barn skolarbete. I vissa fall handlar det om att föräldrar ägnar mer tid åt sina barn skolarbete, i andra om att de, genom ny kunskap skapar nya rutiner kring barnens skolarbete.
En förutsättning för ett bra samarbete är en god relation och god kommunikation. Handlingsplanen ska därför resultera i bra kommunikationsrutiner mellan skola och föräldrar.
Nämndens åtaganden:
Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande
Beskrivning
Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska vara en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och
lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten
Handlingsplaner
Utveckla mottagandet av nyanlända i förskolan
Beskrivning En ansökan skickades in till Länsstyrelsen i september, av Monica S Selander
(samordnare Enheten för flyktingintroduktion). Flera förvaltningar har samarbetat för att få fram ansökan (CIFS/BUK, AF, Socialtjänsten, UAK mm). Förstudien är avslutad. När (om) de sökta projektpengarna inkommer kommer en person att rekryteras för att driva projektet "CIFS för barn i ålder 1-5 (6) år".
Förväntat resultat En organisation för barn i åldrarna 1-5 (6) år, liknande den verksamhet som bedrivs för skolbarn idag via CIFS, vilket ska leda till en bättre och snabbare integration av nyanlända barn.
Utreda förutsättningar för en utvecklad elevhälsa i förskolan
Beskrivning Förskolor och skolor ingår oftast i en och samma organisation. Skolorna har en tydlig struktur för elevhälsoarbetet. Förskolorna saknar detta men har ett visst samarbete med BVC. Barnen från förskolan fortsätter oftast vidare i enhetens skola. Ett tidigt samarbete med skolans elevhälsoteam för att identifiera stödbehov och insatser redan på förskolan bör utredas. Fortsatt relation med BVC måste hanteras.
Förväntat resultat Ett organiserat samarbete mellan förskola och skolans elevhälsoteam.
Förbättra förskolans arbete gällande utveckling och lärande
Beskrivning Dokumentationen av förskolans utveckling och lärande bör säkerställas där man har verktyg som visar att det sker en utveckling och lärande inom verksamheten, med utgångspunkt från vad som sker i barnets utveckling och lärande.
Målsättning att använda det kommande verktyget för att mäta förskolans kvalitet som just nu utarbetas inom KSL och ta fram ett nuläge så fort som möjligt för att senare kunna följa utvecklingen
Förväntat resultat 50 % av förskolorna finns inom grön nivå, resten inom gul nivå i verktyget. Inga finns på röd nivå.
Förbättra kommunikationen kring verksamhetens pedagogiska arbete med vårdnadshavare Beskrivning Förskolorna använder sig redan idag ofta av digital kommunikation med föräldrarna tex via siter, bloggar och appar. Men många föräldrar har svårt att hitta informationen, och veta när det finns ny information att läsa. Dock måste man alltid beakta att alla inte har tillgång till tekniket. Informationen som delges ska vara inriktad på den utveckling/det lärande som sker hos barnet och i förskolan. Den kan även visa att barnet upplever förskolan trygg och rolig.
Förväntat resultat Fler föräldrar visar i kundenkäten att de är nöjda med den information de får från förskolan.
Förbättra samverkan mellan förskola och skola
Beskrivning Många förskolor har svårt att "få" kontakt med de skolor som deras blivande förskoleklassbarnen ska börja i. En välplanerad och fungerande överlämning mellan
Handlingsplaner
förskoleverksamhet och skolan ger barnen fantastiska förutsättningar till en bra start i skolan.
Organisation av barnens övergångar mellan de olika verksamhetsformerna ska utgå från aktuell forskning.
Förväntat resultat Resultat i kundundersökningen fråga 29, jag är nöjd med mitt barns övergång mellan förskola och förskoleklass ska öka.
Nämndens åtaganden:
Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll
Beskrivning
Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas
utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.
Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet,
förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten.
Handlingsplaner
Säkerställa att fritidshemsverksamheten utgår från Lgr 11 och de nya Allmänna råden Beskrivning Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Nya allmänna råd från Skolverket utkom hösten 2014 för att ge stöd för verksamheten på
fritidshemmen. Eleverna i Sollentuna ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll som utgår från gällande föreskrifter.
Förväntat resultat Planering av verksamheten på fritidshemmet som utgår från de allmänna råden.
Utreda förutsättningarna för att erbjuda korttidstillsyn i anslutning till Edsbergsskolan för elever över 12 år med LSS-insatser
Beskrivning BUK och VOK utreder gemensamt frågan om tillgång till fritidshem/korttidstillsyn inom den kommunala grundsärskolan i Sollentuna.
Förväntat resultat Edsbergsskolan erbjuder en integrerad fritidshemsverksamhet/korttidstillsyn för elever i grundsärskola höstterminen 2015.
Nämndens åtaganden:
Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten
Beskrivning
Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.
Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till
aktuell forskning.
Handlingsplaner
Förbättra formerna för att följa resultat lokalt och centralt
Beskrivning Utifrån årshjulet för barn- och utbildningskontorets verksamhetsområde ska:
1. Resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen samlas in och sammanställas
2. Utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomföra utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden
Förväntat resultat Fungerande administrativa verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet Förbättra den formativa analysen
Beskrivning Både på huvudmannanivå och på enhetsnivå är det viktigt att analysera hur förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkar verksamhetens resultat och måluppfyllelse. I huvudmannens analys är det dessutom viktigt att ta hänsyn till enheternas egna analyser och bedömningar av vad som behöver utvecklas.
På huvudmannanivå behöver verksamheten analyseras ur ett övergripande perspektiv. Det kan t.ex.
innebära att analysera
– variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse, – likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning,
– hur organiseringen av förskole- och skolenheter påverkar måluppfyllelsen och – hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen.
Som stöd för analysen finns ett antal faktorer som med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram vad som påverkar måluppfyllelsen. Ett exempel är betydelsen av att organisera grupper så att de möter barnens och elevernas behov och förutsättningar och att ha inkludering som huvudprincip. Andra exempel är personalens förväntningar på barnens och elevernas lärande liksom att arbetsklimatet är öppet och tillåtande för personal, barn och elever.
Förväntat resultat Utvecklad struktur för analys och dialog kring verksamhetens resultat.
Nämndens åtaganden:
Resurserna ska användas effektivt
Beskrivning
Då verksamheternas resurser är begränsade är det viktigt att de används så effektivt som möjligt. Anställandet av centrala skolekonomer har skapat förutsättningar för att på ett bättre sätt göra jämförelser mellan skolorna för att på så sätt se effektiviseringspotential.
Det är även viktigt att alla medarbetare alltid har ett effektivitetstänk med sig och kontinuerligt omprövar hur resurerna används.
Handlingsplaner
Utveckla former för att säkra att resurserna används effektivt
Beskrivning Under 2015 ska formerna för att säkra ett effektivt resursutnyttjande utvecklas.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att resurserna på längre sikt används mer effektivt.
Fokusområden:
2.3 Förebyggande insatser och omsorg Kommunövergripande mål:
2.3.1 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv
Kommunövergripande mål:
2.3.2 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Fokusområden:
2.4 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål:
2.4.1 Arbeta för en god bebyggd miljö Kommunövergripande mål:
2.4.2 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:
Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser
Beskrivning
Grundskolans läroplan lyfter fram miljömedvetande som en viktig kunskap för framtida generationer. Ett miljöarbete ingår därför naturligt i skolans uppdrag.
Utöver detta ska förutsättningarna för verksamheterna att minska sin negativa miljöpåverkan förbättras.
Handlingsplaner
Förbättra förutsättningarna för att minska verksamheternas matsvinn
Beskrivning Nuläget inventeras, verksamheternas nuvarande insatser och befintliga koncept avseende återvinning m.m.. Utifrån detta skapas en plan.
Förväntat resultat Nuläget definieras och en rimlig plan tas fram t.o.m. juni 2015. Implementeras ht 2015.
Förbättra förutsättningarna för verksamheterna att ansluta sig till Gröna linjen och Grön flagg eller ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Beskrivning Inventering av miljöcertifieringar som är lämpliga för Sollentuna kommuns skol- och förskoleverksamheter.
Information om certifieringar och vilket stöd som kan erbjudas centralt.
Möjlig profilering.
Förväntat resultat Inventering av lämpliga miljöcertifieringar klar till juni 2015.
Informationsinsatser under ht 2015.
Eventuell profileringsinsats.
Fokusområden:
2.5 Kommunikation Kommunövergripande mål:
2.5.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Nämndens åtaganden:
Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka
Beskrivning
Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur
undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.
Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.
Handlingsplaner
Utveckla formerna för elevfullmäktige
Beskrivning Tanken med ett elevfullmäktige är att ge de unga ett verkligt inflytande, men också att visa dem hur ett demokratiskt arbetssätt fungerar i praktiken.
Verksamheten skall sträva mot att skapa en demokratiskt, solidarisk och jämlik skola med respekt för alla människors värde.
Elevfullmäktige ska vara religiöst och partipolitiskt obundet och ha till syfte att
• Verka som elevernas intresseorganisation
• Som representant för de anslutna eleverna föra fram deras åsikter och verka för deras intressen i gemensamma frågor.
Förväntat resultat Ett ökat elevinflytande.
Nämndens åtaganden:
Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov
Beskrivning
Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder.
Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare förenklas vardagen för medborgarna.
För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga adminsitrativa
uppgifterna förenklas så att tid frigörs för att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.
Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolrona samt en systemförvaltningsomrganisation på barn- och
utbildningskontoret.
Handlingsplaner
Utveckla e-tjänster för det som idag hanteras med enklare blanketter
Beskrivning Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillgängliga för
vårdnadshavare att till exempel kunna frånvaroanmäla barnet, kunna ansöka om ledighet för barnet,
Handlingsplaner
kunna ansöka om skolskjuts förenklas vardagen för medborgarna.
Förväntat resultat Medborgarna upplever en förenklad hantering.
Utveckla en gemensam lärplattform för de kommunala skolorna
Beskrivning För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga adminsitrativa uppgifterna förenklas till exempel genom att den förstudie som tas fram av barn- och utbildningskontoret för gemensam lärarplattform slutförs under läsåret 2014/2015. Syftet med utvecklingsinsatsen är att frigöra tid för pedagogerna att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.
Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolrona samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och utbildningskontoret.
Förväntat resultat Gemensam lärplattform till läsåret 2015/2016.
