• No results found

AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

AT HANDBOKEN

Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster

Tillhör:__________________________________________

(2)

2

Innehåll

Din utveckling och handledning ... 4 Så får Du ut så mycket som möjligt av Din handledning ... 5 Allmänna mål ... 7 Utvärderingstabell och målbeskrivning: KIRURGISKA

SPECIALITETER ... 8

Utvärderingstabell och målbeskrivning: INVÄRTESMEDICINSKA

SPECIALITETER ... 11

Utvärderingstabell och målbeskrivning: PSYKIATRI ... 14

Utvärderingstabell och målbeskrivning: ALLMÄNMEDICIN ... 17

(3)

3

Bästa AT läkare och kollega

Välkommen till din AT tjänstgöring.

Vi vill med detta häfte hjälpa Dig att få överblick över vad som förväntas av Dig när Du nu genomgår Din utbildningstjänst hos oss på Vrinnevisjukhuset och primärvården Öster.

Genom din allmäntjänstgöring genomgår Du olika faser i Din inlärning och Vi som handledare behöver anpassa handledningen för att hjälpa Dig att utvecklas så mycket som möjligt. I häftet finns beskrivning av olika faser man genomgår som man kan ha som diskussionsunderlag vid handledarsamtal samt tips på hur Du ska få ut så mycket som möjligt av Din handledning.

Vi vill också hjälpa Dig att få en samlad bild av hur målbeskrivningen är upplagd och hur vi, i egenskap av handledare och huvudhandledare och kollega, kan bidra till och hjälpa Dig att få ut så mycket som möjligt av Din utbildning.

I detta häfte har vi samlat målbeskrivningen indelat enligt de block Du genomgår under Din AT tjänstgöring. Vi har också försökt att tipsa om var Du kan uppfylla dessa mål.

Utöver den blockspecifika målbeskrivningen är det viktigt att Du går igenom de allmänna målen. Dessa kan främst utvärderas med hjälp av Din huvudhandledare som har möjlighet följa Din utveckling genom hela allmäntjänstgöringen.

Hjälp oss att hjälpa Dig att få den bästa möjliga utbildningstjänsten.

Lycka till!

AT studierektorerna

Vrinnevisjukhuset och Primärvården Öster

(4)

4 1 Omedvetet

inkompetent 2 Medvetet

inkompetent 3 Medvetet

kompetent 4 Omedvetet kompetent

Din utveckling och handledning

Vid inlärning genomgås i regel fyra steg. Processpilen visar riktningen, men steg bakåt kan ske i kortare perioder. De olika stegen kräver olika handledarstilar med olika grad av stödjande- respektive instruerande beteende. Processen kan pågå parallellt för olika moment och för läkarrollen i stort. Att vara medveten om var i processen Du befinner Dig kan vara en hjälp för att efterfråga rätt handledning av både

huvudhandledare, klinikhandledare och i Din kliniska vardag.

1. Omedvetet inkompetent

Den enskilde har okunskap inom ett visst område. Den kan vara omedveten om områdets existens eller förneka nyttan med områdets betydelse. Den enskilde behöver erkänna sin egen inkompetens och värdet av den nya färdigheten innan hen kan gå vidare till nästa steg. Låg kompetens, högt engagemang.

2. Medvetet inkompetens

I det här steget har individen blivit medveten om sina brister och värdet av den nya färdigheten. Låg - viss kompetens, lågt engagemang.

3. Medvetet kompetens

Den enskilde förstår eller vet hur något skall göras, men förmågan kräver koncentration och medveten delaktighet i utförandet. Måttlig - hög kompetens, varierande engagemang.

4. Omedvetet kompetens

Färdigheten är nu automatiserad och självklar. Hög kompetens, högt engagemang.

(5)

5

Så får Du ut så mycket som möjligt av Din handledning

Allmänt

• Ta kontakt med Din klinikhandledare, boka tid för (minst) två samtal:

o Mitt i placering (efter samverkansmöte) o I slutet av placering (efter samverkansmöte)

• I början av ett arbetspass, prata med Din handledare för dagen kring om det är något speciellt Du behöver se eller träna på.

• Eftersök återkoppling vid ett arbetspass slut.

• Ge gärna återkoppling till Din handledare, försök att vara så konkret som möjligt.

• Inför samverkansmötet (som sker i mitten av Din placering) kan det vara en god idé att ha genomfört en övningsmedsittning.

Checklista vid handledarsamtal

• Genomgång av utvärderingsmallen.

• Gå igenom målbeskrivningen.

• Åtgärdsplan för förbättring.

• Prata om situationsanpassat ledarskap och var i

inlärningsprocessen Du befinner Dig. Behövs något för att kunna ta nästa steg?

• Gå ev. igenom epikris/anteckning som Du skrivit.

Huvudhandledarskap

•Kom ihåg att huvudhandledaren är den som har möjlighet och ansvar att följa Din utveckling över tid.

•Se till att boka träff med huvudhandledaren. Notera gärna på nästa sida

vad Ni överenskommit.

(6)

6

Plats för egna noteringar:

(7)

7

Allmänna mål

2 § Efter fullgjord AT skall AT-läkaren

1 behärska diagnostik och principerna för terapi av de vanligaste sjukdomstillstånden inom verksamhetsområdena medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin, 2 på egen hand primärt kunna handlägga livshotande akuta tillstånd,

3 initialt kunna leda arbetet på ett akutrum, 4 kunna leda arbetet i en mindre grupp,

5 korrekt kunna rapportera akut sjuka patienter till bakjour samt till mottagande enheter,

6 vara väl förtrogen med rutinerna i kliniskt arbete och behärska anamnesupptagning, somatisk status, receptförskrivning och remitteringsförfaranden,

7 ha kännedom om vanliga radiologiska undersökningsmetoders och

laboratorieprovers möjligheter och begränsningar i olika kliniska situationer, 8 ha fått en inblick i hur olika tillstånd av smärta, kris och ångest kan mötas och

lindras,

9 ha god kännedom om de särskilda problem och krav som finns i vården av äldre och vid vården i livets slutskede,

10 kunna ge patienter och anhöriga svåra besked på ett tillfredsställande sätt, 11 behärska rutinerna i anslutning till dödsfall,

12 ha fått en god förståelse för vikten av att tidigt beakta alkohol- och narkotikamissbruk liksom oönskade effekter av läkemedel, 13 kunna känna igen tillstånd som kan ha förorsakats av våld,

14 känna till problem och behov som kan vara särskilt utmärkande för olika etniska minoriteter och flyktingar i hälso- och sjukvården,

15 vara medveten om sjukhushygienens betydelse,

16 ha förvärvat erfarenhet av preventivt patientarbete, framför allt på individnivå, 17 kunna upprätthålla ett bra samarbete med andra discipliner och serviceorgan inom

hälso- och sjukvården,

18 kunna samverka med myndigheter och serviceorgan utanför hälso- och sjukvården såsom socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling,

19 ha fått en god inblick i sjukvårdens organisation och roll i samhället och ha blivit väl förtrogen med de samarbetsformer som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer inklusive hemsjukvården,

20 ha god kännedom om de lagar, förordningar och andra författningar, t.ex. de bestämmelser som reglerar sekretess och tystnadsplikt, som är av betydelse för arbetet inom hälso- och sjukvården och för läkarens förhållande till patienten,

21 ha förvärvat erfarenheter av IT-baserat verksamhetsstöd för dokumentation, uppföljning och beslutsfattande,

22 ha kännedom om metoder och tillvägagångssätt vid kliniskt förändringsarbete, samt ha kännedom om metoder som bidrar till att sjukvården bedrivs

kostnadseffektivt

(8)

8

Utvärderingstabell KIRURGISKA SPECIALITETER

Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte.

Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen.

Ej observerat Risk för under- kännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan

Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska

kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt

Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation

Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo

Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga

Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback

(9)

9

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört

Självständigt kunna handlägga

Lilla kirurgin:

- Sårrevision Akuten, kirmott, op, VC - Suturering Akuten, kirmott, op, VC - Mindre exicioner Kirmott, op, VC Infektioner:

- Ytliga mjukdelar Akuten, op, med, ort, kir, VC

- Urinvägar Akuten, avd

Urinstämma Akuten, avd

Rekto-/Proktoskopi Akuten, kirmott, kiravd Arteriell punktion IVA, op, akuten

Venös infart IVA, op, akuten

V-sond IVA, op, akuten, avd

Immobiliserinsteknik Akuten, op, avd

Ledpunktion Akuten, ortmott, avd

Ha god kännedom och viss erfarenhet av

Trauma initialt omhändertagande:

- Skalle, thorax, rygg,

extremiteter, buk, genitalia Akuten (avd, IVA) - Hud, brännskada Akuten (avd, IVA)

Akut buksmärta Akuten, avd

Akut skrotal smärta Akuten, avd

Vätske- och chockbehandling Akuten, avd, IVA, op Perifera

cirkulationsrubbningar Akuten, VC Primär handläggning

ryggsmärta Akuten, VC

Sjukd i perifera lig och muskl Akuten, mott, VC Diagnostik och handläggning:

- Vanliga kirurgiska

sjukdomar Akuten, avd, mott, VC

- Benigna GI-sjukdomar Akuten, avd, mott, VC - Bukväggsdefekter Akuten, avd, mott, VC

(10)

10

Indikation utredning, misstanke:

- Gastrointestinal malignitet Akuten, avd, mott, VC - Urogenital malignitet Akuten, avd, mott, VC - Mammar malignitet Akuten, VC (Linköping) Orotrakeal intubation Op, IVA, akuten Lumbalpunktion Akuten, IVA, medavd,

op, inf Ha kännedom

om Preopbedömning Op

Postop normalförlopp Avd, akuten (op) Diffdiagnostik vid akut

ledsvullnad Akuten, avd, VC

Handläggning av akut

cancersmärta Akten, avd, IVA, VC

(11)

11

Utvärderingstabell INVÄRTESMEDICINSKA SPECIALITETER

Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte.

Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen.

Ej observerat Risk för under- kännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan

Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska

kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt

Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation

Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo

Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga

Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback

(12)

12

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört

Självständigt kunna handlägga

Tillstånd och sjukdomar i:

Hjärt/kärl, såsom:

- Instabil kranskärlssjukdom Akuten, avd, VC - Hjärtinfarkt Akuten, avd, (VC)

- Hjärtsvikt Akuten, avd, VC

- Arytmier Akuten, avd, VC

- Cerebrovaskulära tillstånd Akuten, avd, (VC)

- DVT Akuten, avd, VC

- Lungemboli Akuten, avd

- Malign hypertoni Akuten, avd Lungorna, såsom:

- Pneumothorax Akuten, avd, IVA

- Astma och respinsuff Akuten, avd, VC Infektionssjukdomar, såsom:

- Lunginflammation Akuten, avd, VC - Urinvägsinfektioner Akuten, avd, VC - Sepsistillstånd Akuten, avd

- Meningiter Akuten, avd

Endokrina och metaboliska tillstånd, såsom:

- Hyper- och hypoglykemi Akuten, avd, (VC) - Binjurebarksinsufficiens Akuten, avd, (VC) - Hyperkalcemi Akuten, avd, (VC) Neurologiska tillstånd med

eller utan

medvetandepåverkan, såsom:

- Yrsel Akuten, avd, VC

- Huvudvärk Akuten, avd, VC

- Kramptillstånd Akuten, avd, IVA, mott - Oklar medvetslöshet Akuten, IVA, avd

Gastroenterologiska tillstånd, såsom:

- Blödning Akuten, avd, VC

- Akut skov av inflammatorisk

tarmsj Akuten, avd, (VC)

Njurinsufficiens i kombination

med elektrolyt och syra- Akuten, avd, (VC)

(13)

13

basrubbning

Akuta artriter Akuten, avd, VC

Förgiftningstillstånd Akuten, avd, (VC) Allergiska reaktioner Akuten, avd, VC Hemolytiska tillstånd Akuten, avd, VC

Drunkningtillbud Akuten, avd

Konfusionstillstånd Akuten, avd Ha god

kännedom och viss erfarenhet av rutinmässiga kontroller av patienter med:

Diabetes mellitus VC, medmott, avd

Hypertoni VC, medmott, avd

Perifer arteriell insuff VC, avd

Hypo- oh hyoertyreos VC, medmott, avd

Artros VC, akuten

Anemi Medmott, avd, VC,

akuten

Demens Geravd/mott, avd, VC

Ha kännedom

om Parkinsons sjukdom Medmott, avd, VC

Immunosuprimerade patienter Medmott, infmott/avd, avd, akuten

RA, SLE Avd, mott, akuten, VC

Agranulocytos Avd, mott, akuten

Leukemi Avd, mott, akuten

Ikterus Avd, mott, akuten, VC

Utredning av hemat-och

proteinuri Avd, mott, akuten, VC

Kronisk njurinsuff Avd, mott, akuten, VC

(14)

14

Utvärderingstabell PSYKIATRI

Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte.

Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen.

Ej observerat Risk för under- kännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan

Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska

kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt

Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation

Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo

Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga

Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback

(15)

15

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört

Självständigt kunna handlägga

Bemöta pat med psykisk störning Psykakut, mott, avd Grunder i krisbearbetning och

stödsamtal Psykakut, mott,

avd, VC Psykiatrisk anamnes och status Överallt

Bedöma suicidrisk Överallt

Inledande diagnostik och behandling av:

- Akuta psykoser Psykakut, mott, avd

- Akuta förstämningstillstånd Psykakut, mott, avd, VC - Akuta ångest- och

beroendetillstånd Psykakut, mott,

avd, VC Bedöma indikation för och utfärda

vårdintyg enligt LPT och LRV Psykakut, mott, avd, VC Ha god

kännedom och viss erfarenhet av

Äldrepsykiatri Psykakut, mott,

avd, ger, VC Beroendesjukdomar och psykiskt

sjuka missbrukare Pykakut, mott, avd, beroende, akuten, VC

Förstämningstillstånd Psykakut, mott, avd, VC

Ångestsjukdomar Psykakut, mott,

avd, VC

Psykoser Psykakut, mott, avd

Psykiatriska problem vid psykisk utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador

Psykakut, mott, avd, VC Somatiska sjukdomar som kan ge

psykiska symtom och psykosomatiska tillstånd

Psykakut, mott, avd, VC, akuten Psykiska symtom som biverkan av

läkemedel Psykakut, mott,

avd, VC, akuten

Psykofarmakologi Psykakut, mott,

avd, VC, akuten

(16)

16

Ha kännedom

om Biologiska, psykologiska och sociala faktorers betydelse för psykisk sjukdom

Psykakut, mott, avd

Grunderna i gruppdynamik och teampsykiatri, särskilt läkarrollens betydelse i dessa sammanhang

Mott, avd

Personlighetsstörningar Psykakut, mott, avd Psykoterapeutiska metoder Mott, avd

ECT Avd, op

Psykiatrisk rehabilitering Mott, (avd) Barn- och ungdomspsykiatri BUP, barn

Rättspsykiatri Rättspsyk, psykakut

Hawaii- och Madriddeklarationerna samt psykiatrins särskilda etiska frågeställningar

Inläsning och handledning

LVM och LVU Psykakut, mott,

avd, VC

LPT och LRV Psykakut, mott, avd

(17)

17

Utvärderingstabell ALLMÄNMEDICIN

Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte.

Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen.

Ej observerat Risk för under- kännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan

Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska

kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt

Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation

Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo

Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga

Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback

(18)

18

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört

Självständigt kunna handlägga

Akuta bröstsmärtor VC, akuten,

kardavd Akuta andningssvårigheter VC, akuten,

medavd, IVA Lindriga skador och sjukdomar i

rörelseorganen VC, akuten,

ortmott Fall inom lilla kirurgin VC, akuten,

kirmott, op, (ortmott) Infektionssjukdomar hos barn och

vuxna VC, Överallt

Fall med buksmärta inl gyn och

urologi VC, akuten, kir-

/uroavd, gyn

Otiter och vaxpropp VC, (ÖNH)

Dödsfall i hem och på institution VC, (Vårdavd) Bedöma indikation för och

utfärdanda vårdintyg enlig LPT och andra vanligt förekommande intyg

VC, psykakut, psykavd

Ha god kännedom och viss erfarenhet av

Kroniska sjukdomar såsom:

- Diabetes VC, medmott,

medavd - Hjärt-/kärlsjukdomar VC, akuten,

kardiologen - Led- och muskelsjukdomar VC, akuten,

ortmott, ortavd - Astma och allergier VC, medavd,

medmott - Thyreoideasjukdomar VC, medmott

- Anemier VC, medmott,

medavd Hudsjukdomar:

- Eksem VC, hudklin

- Psoriasis VC, hudklin

- Urtikaria VC, hudklin

(19)

19

- Pityriasis VC, hudklin

- Hudsvamp VC, hudklin

Vanliga symtom, såsom:

- Trötthet VC

- Huvudvärk VC, akuten

- Yrsel VC, ÖNH, akuten

- Hosta VC

- Avmagring VC

- Klåda VC

- Illamående VC

- Led- och muskelvärk VC

Bedömning av tinnitus och

hörselnedsättning VC, ÖNH

Bedömning av Röda ögon, synnedsättning, ögonsmärtor, ögonskador inklusive främmande kropp

VC, ögon

Identifiering av missbruk av tobak,

läkemedel, alkohol och narkotika VC, akuten

Krisbehandling VC, psykavd,

psykmott Depression, ångest och

sömnstörningar VC, psykakut,

psykmott Ha kännedom

om Hemsjukvård VC

Ätstörningar VC, psykavd

BVC, MVC, skolhälsovård och

ungdomsmottagning VC

References

Related documents

i mycket hög grad i hög grad delvis i liten grad i mycket liten grad.. 0 5

Om man kan få sjuksköterskor i ambulansen att lämna icke-akuta patienter till annan vårdnivå än akuten, skulle det generera stora vinster, både samhällsekonomisk och för

Därför är författarnas övergripande mål med studien att förstärka EBD processen genom att bidra med forskning som kan skapa en förståelse för upplevelsen av den visuella

Ur fokussamtalen framkom situationer och områden om hur behovet av en kurator på en akutmottagning såg ut. Den visade att det finns behov av stöd inte bara till patienter och

Ur fokussamtalen framkom situationer och områden om hur behovet av en kurator på en akutmottagning såg ut. Den visade att det råder brist på tid, resurs och ansvar. Detta avspeglar

Problemet som ligger till grund för delprojektet Akuten till primärvården är överbelastningen på akutmottagningen, ett problem som även leder till långa kötider och

När författarna såg att det inte inkom några gröna och röda patienter på akutmottagning 2 så valdes att istället ta gula och orange patienter för att få fler observationer

För att bryta denna onda cirkel och för att komma till rätta med våld i nära relationer borde utbildning av alla yrkeskategorier i sjukvården vara ett krav.. Mycket fakta pekar