Uppföljning av 2012 års Territorial Review
• 2010-2012 Territorial Review Småland Blekinge
• 2016-2018 Territorial Review
Småland Blekinge – Monitoring
Progress and special focus on
migrant integration
12 rekommendationer: (
kanske på 2 bilder?)1. Utveckla en kunskapsbaserad ekonomi 2. Bättre matchning på arbetsmarknaden 3. Livskvalité
4. Turism
5. Utveckling av SME
6. Förbättra tillgängligheten
7. Bättre koordinering av det företagsstödjande systemet 8. Regionaliseringsreform
9. Regionala utvecklingsstrategier
10. Stärka den inomregionala planeringen
11. Vidareutveckla privat-offentligt partnerskap (PPP) 12. Kommunal samverkan och kommunreform
Ett trettiotal rekommendationer
Tre stora yttre påverkansfaktorer
•Ett förändrat industrilandskap efter finanskrisen
•Flyktingkrisen 2015-2016
•Inga storregioner
Syftet med uppföljningen
1. Bild av en ny verklighet 2. Utvärdera hur vi använt
rekommendationerna och effekter
3. Utvärdera metoder för integration
Långsiktig befolkningsutveckling
• Småland Blekinge fortsätter att växa långsammare Sverige
• Befolkningstillväxten helt beroende av invandring
• Utvecklingen framöver beror på möjligheten att integrera de senaste årens invandrare i regionen – annars uteblir positiva effekter
Långsiktig regional ekonomi
• BRP-utveckling blandad – Kalmar och Blekinge backar
• Produktiviteten under snittet i jämförbara OECD- regioner
• FoU-investeringar är höga men skevt fördelade, Kronoberg bidrar med det mesta
• Arbetslösheten är relativt låg och sjunker
• Andelen lågutbildad arbetskraft hög jämfört med riksgenomsnitt – utbnivån dock ökat 2000-2017 med 13 procentenheter
• Höga fastighetspriser i Jönköping och Kronoberg.
Indikerar lågt byggande.
BRP/capita som andel av riksgenomsnittet
Område: Kunskapintensiv ekonomi, SME, affärsutveckling
Framgångar
• Bättre stödfunktioner för industri
• Bättre organiserat regionalt ekosystem för innovation
• Bättre rådgivning för företag
• Starkare samverkan mellan länen
• Fler och bättre gränsöver- skridande samarbeten
Utvecklingsområden
• Behövs bättre funktioner för att ta tillvara kompetens och
entreprenörskap vid industriell transformation
• Behövs större förmåga att stödja utveckling mot kunskapsintensiv produktion
Område: Matchning på arbetsmarknaden
Framgångar
• Bättre samverkan näringslivet – lärosätena och andra
utbildningsorganisationer
• Bättre stöd för integration inkl arbetsmarknad även i små kommuner
• Större insikt i betydelsen av kvinnors företagande
Utvecklingsområden
• YH-utbildningarna fortfarande för få och för svaga
• Behövs bättre stöd för ungas entreprenörsskap
• Behövs ökad förmåga att
absorbera nyexaminerade på den regionala arbetsmarknaden
inklusive regional karriärrådgivning
Område: Tillgänglighet
Framgångar
• Analys och enighet har tagit stort steg framåt i Sydsverige
• Bra investeringar i kollektivtrafik
Utvecklingsområden
• Behövs bättre integration mellan infrastrukturplanering och andra policyområden för att möta
samhällsförändringar
• Utveckla bättre samband mellan länens motorer
• Överge inte den öst-västliga
dimensionen över Kalmar län och Blekinge
Område: Samarbete inom och mellan regionerna
Framgångar
• Interregional samverkan har stärkts avsevärt inom främst
näringsliv och samhällsplanering
• Förbättringar i alla län t ex Innovationsrådet i Kalmar län
• Sydsvenskt infrastrukturarbete
Utvecklingsområden
• Allt för stort beroende av projekt – förbättringarna blir meningslösa om de inte införs i basorganisation
• Bättre samverkan runt fysisk
planering behövs på regional och kommunal nivå – behövs både horisontell och vertikal
samverkansplattform
• Bättre samverkan behövs i
gränsöverskridande funktionella regioner
Område: Kommunal samverkan
Framgångar
• Mellankommunal samverkan har förbättrats avsevärt,
huvudsakligen inom
infrastruktur, samhällsbyggnad och näringsliv
Utvecklingsområden
• Fortfarande stort behov av bland annat teknisk samverkan, särskilt mellan mindre kommuner och ofta i gränstrakter
• Behövs fördjupad analys av framtida kompetensbehov för planering av framtida samverkan
Sammanfattning
• Dynamiken i förbättrat samarbete märks främst inom näringsliv och besöksnäring…men efterlyser fokus på livskvalitet och regional
attraktionskraft riktat mot den egna befolkningen o potentiella inflyttare
• Strukturerna för övergripande regional planering har blivit bättre
• Funktionerna för offentlig-privat samverkan har förbättrats men kan bli avsevärt mycket bättre
• Kommunerna möter ökade krav på högre kapacitet inom välfärden vilket ökar kraven på metoder och samverkan
• Transportinfrastrukturen fortsätter att vara ett betydande tillväxthinder
Fyra teman för arbetet
• Mottagning och integration – flernivåstyre
• Samordna kommunal – regional – nationellt ansvar
• Mobilisering
• Integration i lokalsamhälle
• Dag ett-tjänster, mötesplatser, ta tillvara civilsamhället
• Regelverk och tillämpning
• Data, HR-kapacitet, civilsamhällets roll som icke-offentlig
• Sektoriell tillämpning
• Migration, språk, kompetens, arbetsmarknad, entreprenörskap, sjukvård
Migration/integration - utvärdering
• Imponerande förmåga att mobilisera och löpande förändra – även i små kommuner
• Stora insatser gjorts för matchning men ännu mer kommer att behövas
• Snabbspår framgångsrika men kan utvecklas till fler kategorier – matchningsdatabaser tillgängliga för arbetsgivare
• Sambandet med civilsektorn kan bli bättre
• Identifiera processer som kan strömlinjeformas, minska handläggningstid och kostnader genom t ex one-stop-shop, lagstiftning/tillämpning ofta hinder
• Flera bra modeller i kommunerna som kan spridas
• Svårplacerade individer bollas eller faller mellan stolarna – stora kostnader och osäkerhet