Arbetsmarknadsutsikterna Arbetsförmedlingen Kultur Media Prognos för arbetsmarknaden 2016

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsförmedlingen Kultur Media

Prognos för arbetsmarknaden 2016

Text: Peter Nofors

Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2016-03-01

Innehållsförteckning

Prognos för arbetsmarknaden 2016 ... 1

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser ... 4

Kriterier för att få tillgång till service vid Arbetsförmedlingen Kultur Media ... 5

Sammanfattning ... 7

Oförändrat antalet sysselsatta under 2016 ... 7

Fortsatt god tillgång på arbetskraft ... 7

Antalet personer som saknar arbete minskar svagt ... 7

Svår arbetsmarknad för grupper med utsatt ställning ... 7

Mångfaldsperspektivet ... 8

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling ... 9

Lediga platser ... 9

Kapacitetsutnyttjande och rekryteringsproblem ... 10

Sysselsättningsutveckling ... 11

Näringsgrenar och yrken ... 12

Bild och form ... 12

Scen och ton ... 15

Ord och media ... 18

Film ... 20

Utbudet av arbetskraft ... 21

Fortsatt god tillgång på arbetskraft ... 21

Öppet arbetslösa och sökande i program ... 23

Antalet arbetslösa väntas minska marginellt ... 23

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ... 25

Om prognosen ... 27

Källor ... 27

Definitioner ... 28

Arbetsförmedlingens

arbetsmarknadsprognoser

I Arbetsmarknadsutsikterna för Arbetsförmedlingen Kultur Media presenteras bedömningar för sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen i kultur- och mediesektorn. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna bild och form, film, ord och media samt scen och ton. Dessutom beskrivs bland annat arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar arbetsmarknaden står inför.

Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon.

Materialet är insamlat under hösten 2015 och bearbetat under vintern. Prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2016. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

Kriterier för att få tillgång till service vid Arbetsförmedlingen Kultur Media

Etablerade kulturarbetssökande ska tillhöra Arbetsförmedlingen Kultur Media och vara inskrivna där. Alla etablerade kulturarbete inom bild och form, film, scen och ton samt ord och media måste uppfylla vissa kriterier för att bli inskriven på Arbetsförmedlingen Kultur Media.

Nedanstående kriterier är inte grund för en konstnärlig bedömning, när det gäller begreppet etablerad kulturarbetare.

Arbetssökande ska ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig eller motsvarande utbildning. Med lämplig utbildning avses akademisk konstnärlig utbildning vid

högskola/universitet eller övrig utbildning enligt arbetsförmedlarens bedömning.

Utländska utbildningar bedöms individuellt. Utbildningar inom gymnasieskolan eller motsvarande räknas inte som konstnärlig högre utbildning, ej heller administrativa, pedagogiska eller teoretiska utbildningar inom kulturområdet vid högskola eller universitet.

All utbildning och yrkesverksamhet som krävs för att vara etablerad kulturarbetssökande ska kunna styrkas. Till exempel genom examensbevis, diplom, betyg från utbildning, tjänstgöringsintyg eller arbetsgivarintyg från arbetsgivare, kontrakt, meddelande om erhållet stipendium, vernissagekort, ersättningsmeddelande från STIM eller BUS.

Kriterier inom bild och form

(till exempel skulptör, målare, konstgrafiker, formgivare)

Arbetssökande ska under de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal av nedanstående kriterier:

 erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt, eller annat enskilt konstnärsstipendium

 erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning

 deltagit i utställning på konstmuseum, konsthall, etablerat galleri eller inköpts av offentligt museum, Statens konstråd, annan offentlig institution

 på annat sätt påvisat att den sökande är etablerad på den konstnärliga kulturarbetsmarknaden.

Scen och ton, ord och media samt film

(till exempel koreografer, dansare, skådespelare, regissörer, kompositörer, tonsättare, utövande musiker och sångare inom klassisk- och underhållningsmusik, journalister, översättare, fotograf, radio- och TV-producenter)

Arbetssökande ska under de senaste tre åren huvudsakligen ha ägnat sin yrkesverksamma tid åt yrket genom återkommande professionella engagemang och andra aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrket.

Övriga konstnärer

(till exempel författare och dramatiker)

Arbetssökande inom denna grupp ska under de senaste tre åren ha ägnat sin

yrkesverksamma tid åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrkesområdet.

Sammanfattning

Små förändringar väntas ske inom kultur- och mediearbetsmarknaden under 2016.

Arbetsgivarna är restriktiva med att fastanställa, och planerar att istället öka andelen uppdrag. Det är en trend som pågått länge och som bedöms förstärkas och spridas till fler yrkesgrupper det kommande året. Det visar resultaten av Arbetsförmedlingen

intervjuundersökning med ett urval av arbetsgivare inom kultur- och mediesektorn under hösten 2015.

Oförändrat antalet sysselsatta under 2016

Intervjuundersökningen visar att sysselsättningen inom kultur och media har sjunkit med nästan en procent det senaste året. Det kan jämföras med en ökning av sysselsättningen på 6 procent för arbetsmarknaden som helhet. Antalet som har någon form av

uppdragsanställning är också oförändrad. Kulturbranscherna omfattar inte bara kulturyrken utan även andra yrken, som exempelvis administratörer och säljare, och minskningen av antalet anställningar bedöms omfatta även sådana yrken.

Fortsatt god tillgång på arbetskraft

Efterfrågan på arbetskraft har inte förändrats mycket under 2015, och därmed väntas inte heller matchningsläget förändras nämnvärt framöver. Det utbildas fortfarande fler kulturarbetare och journalister än som efterfrågas på arbetsmarknaden. Även om vi har sett en viss svårighet att rekrytera journalister, främst utanför storstadsområdena. Främst beror detta på LAS och att man inte vill fastanställa personalen. Det räknas därför bli fortsatt små rekryteringsproblem.

Antalet personer som saknar arbete minskar svagt

Antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick i januari 2016 till 2 830 personer. Det är 150 färre än samma tid föregående år. Prognosen för hela året visar på en minskning med i genomsnitt 100 personer jämfört med 2015.

Svår arbetsmarknad för grupper med utsatt ställning

Några grupper av arbetssökande möter en svag arbetsmarknad inom kultur och media även år 2016. Främst är detta personer äldre än 55 år, personer med nedsatt

arbetsförmåga och utomeuropeiskt födda. Andelen arbetslösa i dessa grupper utgör 36 procent, och omfattar cirka 1 020 personer i januari 2016. Sedan januari 2008 har andelen som saknar arbete i dessa grupper ökat med 50 procent. Detta samtidigt som arbetslösheten för övriga sökande ökat med 14 procent under motsvarande tid inom Kultur Media. Andelen arbetslösa som tillhör någon av de utsatta grupperna förväntas fortsätta öka under 2016.

Mångfaldsperspektivet

Fler och fler arbetsgivare inom alla kultur- och medieområden vill och behöver bredda sin rekryteringsbas utifrån ett vidgat mångfaldsperspektiv och detta ska ske på både kort och lång sikt. Spegla Sverige är ett uttryck arbetsgivare använder sig av. Några exempel på arbetsgivare som har formulerat detta som ett prioriterat mål är Kungliga Dramatiska Teatern och Sveriges Television. Arbetsförmedlingen Kultur Media samarbetar med dessa samt andra arbetsgivare och erbjuder löpande service kring just denna typ rekryteringar.

Med vår etablerade struktur, kontaktytor och erfarenhet av tidigare arrangerade

rekryteringar i olika former (auditions, intervjuer, portfoliepresentationer, speed-datings mm) har vi både resurser och möjligheter att kostnadsfritt genomföra detta löpande och när så efterfrågas.

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling

Våren 2015 var det 20 procent fler av arbetsgivarna som trodde på en ökad efterfrågan inom kulturområdet, än som trodde på en minskad efterfrågan. Sex månader senare under hösten 2015 var det bara tio procent fler som trodde på en ökad efterfrågan. En markant minskad optimism bland kulturföretagen.

Det är endast arbetsgivare inom området ord och media som bedömer att efterfrågan minskar under 2016. Förväntan på minskning är dock så omfattande att den påverkar bedömningen för hela sektorn. Sammantaget uppskattas ändå efterfrågan öka totalt sett under 2016, men endast försiktigt.

Den förväntade efterfrågan inom områdena scen och ton samt bild och form innebär att merparten av arbetsgivarna har möjlighet att behålla sin personal, men att få arbetsgivare kan nyanställa.

Lediga platser

En annan konjunkturindikator är antalet lediga platser som arbetsgivarna anmäler till Arbetsförmedlingen. Mest troligt är att antalet lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen Kultur Media kommer att öka framöver. Detta talar för att Arbetsförmedlingen rimligtvis ökar sina marknadsandelar när marknaden krymper. Det ska dessutom tilläggas att antalet nyanmälda lediga platser är ett osäkert mått för att analysera arbetsmarknaden och dess utveckling.

Diagram 1. Till Arbetsförmedlingen Kultur Media nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar och exklusive ferieplatser, under perioden januari 2014 till januari 2016.

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.

Kapacitetsutnyttjande och rekryteringsproblem

Efterfrågan på arbetskraft är generellt sett fortsatt svag. Endast omkring 30 procent av arbetsgivarna menar att de nyttjar sina personalresurser fullt ut. Drygt 60 procent av arbetsgivarna har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande och det ligger på samma nivå som de senaste åren. Därför väntas inte heller matchningsläget förändras nämnvärt under 2016. Det blir god tillgång på arbetskraft inom flertalet yrken och det innebär fortsatt små rekryteringsproblem.

Av samtliga arbetsgivare är det endast 21 procent som angett att de har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, och det är en liten ökning från vårens enkätsvar med 4 procent från 17 procent. Detta är ändå väldigt få lediga platser som omfattas av brist. Endast 9 procent av prognosföretagen har uppgett att de helt avstått från att rekrytera, på grund av att det inte funnits sökande med rätt kvalifikationer, enligt deras mening. Förmodligen beror detta på att sökande saknar en specifik erfarenhet eller specialistkunskaper, alternativt att det rör sig om ett mycket smalt yrke.

Tillgången på arbetskraft är i allmänhet god och i en sådan situation höjer arbetsgivarna ofta kompetenskraven vid rekryteringar. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad. Det innebär kortare kontraktstider, alternativt arbetskraft med dubbla kunskapsområden som kan ersätta två anställda.

Sysselsättningsutveckling

Antalet anställda i kultur- och mediasektorn bedöms som tidigare nämnts vara oförändrad under 2016. De större företagen genomför kontinuerligt rationaliseringar av personal och denna utveckling kommer troligen att fortsätta framöver. Det är främst arbetsgivare med färre än 20 anställda som planerar för fler eller lika många anställda 2016 jämfört med 2015.

På grund av en svag arbetsmarknad hos de större arbetsgivarna blir de mindre företagen viktigare för sysselsättningen. Denna förändring är en pågående långsiktig trend såväl inom kultur och media, som inom hela arbetsmarknaden.

Tabell 1. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden.

Jämförelse med samma kvartal året innan. Arbetsförmedlingen Kultur Media.

Kvartal 4 2015 Kvartal 4 2016

Bild och Form  

Film  

Ord och Media  

Scen och Ton  

Totalt -250 0

Näringsgrenar och yrken

Bild och form

KONST – Tendensen är att det är näst intill omöjligt att på heltid försörja sig inom konstnärsyrket. Läget på finansmarknaden påverkar alltid efterfrågan på arbetskraft i allmänhet och i synnerhet för yrken inom bild- och formområdet. Många kreatörer har intresse för skapande skola/pedagogiska tjänster som ett komplement till sin egen verksamhet.

De flesta konstnärer (cirka 80 procent) hittar sin försörjning under längre eller kortare perioder inom andra yrkesområden för att klara en hållbar försörjningsnivå. Oftast gäller det ett ”kompletterande försörjningsarbete” där konstnären anställs på grund av andra meriter/förmågor än de konstnärliga.

Yrkesverksamma konstnärer upplever ett allt starkare behov av att starta företag. Bild och forms arbetsmarknad präglas av egenföretagare eller företag med färre än fem anställda.

Arbets- eller uppdragsmarknaden finns inom den offentliga sektorn i form av till exempel konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet/offentlig utsmyckning, utställningar i konstmuseer och konsthallar, köp av konst av Statens konstråd samt kulturförvaltningar.

Denna marknad är i hög grad beroende av den offentliga finansieringen (här ingår även arbetsstipendium) och den kulturpolitiska diskursen kring det allmännas del i konstlivet.

LOU, lagen om offentlig upphandling, innebär att uppdragsgivaren inom offentlig sektor utlyser sina konstnärliga gestaltningsuppdrag. Konstnären får då lämna sitt anbud för vidare upphandling. För att komma ifråga i en upphandling krävs att konstnären har eget företagande.

Den privata byggsektorn omfattas inte av LOU och det innebär en annan beställningsfrihet att göra konstnärliga investeringar. Konsten ger varumärkesbyggande effekter och värden till byggbolagen och används som ett konkurrensmedel för att erbjuda attraktiva boendemiljöer. Här visar prognosen en svagt ökad efterfrågan på konstnärliga tjänster under 2016.

Det finns även en privat marknad för konstnärer som består av byggbranschen, gallerier, konstföreningar med flera. Formgivarnas arbetsmarknad liknar i många avseenden konstnärernas. Det finns få anställningar och arbetsmarknaden präglas av egenföretagande eller företag med mindre än fem anställda.

KONSTHANTVERK – De flesta verkar som kombinatörer och en del jobbar med

”Skapande skola”. En nätbutik startade under 2015 som har tillgängliggjort konsthantverk för en ny och yngre kategori av köpare.

ILLUSTRATION och GRAFISK FORMGIVNING – Illustratörerna har sin arbetsmarknad inom medie-, reklam-, tidnings-, förlags- och spelbranscherna.

Yrkesgruppen är med få undantag egenföretagare. Digitaliseringen av branschen ökar kravet på tekniskt kunnande och kunskapsuppdatering. Ett exempel är nyhetsgrafik för webb där interaktiva och rörliga illustrationer förekommer samt för multimedia och spelproduktioner. Detta medför, i vissa fall, att delar av den äldre yrkeskåren slås ut.

Årets prognos visar att beställningar av illustrationer för trycksaksprodukter/tidskrifter uteblir till fördel för digitala format. Exempelvis finns en god arbetsmarknad för de illustratörer som behärskar animation för digitala spelmiljöer.

Prognosen visar även en viss ökning på produktdesign och design för digitala medier såsom spel-, webb- och interaktionsdesign samt e-handel.

De grafiska formgivare och illustratörer som saknar kunskap i den nya tekniken blir snabbt omkörda av yrkeskollegor som håller sig digitalt och tekniskt uppdaterade. Här finns även en brist på lärande funktioner, det vill säga yrkesutövare som även kan arbeta som lärare på landets medieutbildningar för interaktions- och speldesign.

Det finns många möjligheter till uppdrag på frilansbasis för grafiska formgivare och webbdesigner som möter mediearbetsmarknadens nya teknikformat och utveckling.

Stora företag och myndigheter som till exempel Ikea och Arbetsförmedlingen har egna ”in- house”-avdelningar med i huvudsak fast anställda grafiska formgivare.

Kravet från de flesta arbets- och uppdragsgivare inom spelutvecklingsbranschen är att de som söker arbete/uppdrag inom denna bransch själva är användare och brukare av spel.

Branschen efterfrågar ”superanvändare” som fullt ut både behärskar teknikdelen och upplevelseperspektivet. Denna kombination av teknisk och kreativ kompetens är eftertraktad av många uppdragsgivare. Det vi ser är att branschen har behov av designers inom spel och digitala medier och av grafiska kreatörer.

Fem städer i landet har större dataspelsföretag. Försäljning av mobilappar för spel är där många gånger en framgångsfaktor. Förhoppning finns att det därför kan finnas behov framöver av nyrekrytering inom yrken som datagrafiker och grafiska formgivare.

CURATING – Yrkesrollen/gruppen curator är relativt nyetablerad i Sverige och söker fortfarande sin form och utväxling på arbetsmarknaden. De är övervägande uppdragssökande egenföretagare.

Prognosen visar att utställningsproducenter som erbjuder ett totalansvar som budget, materialkännedom och inköp, turnéläggning, transport, försäkring med mera har en god arbetsmarknad.

INDUSTRIFORMGIVNING – Industriformgivare upplever att större företag har gått från fast anställda formgivare till uppdragsanställningar och branschen präglas av frilans- och konsultativt arbetssätt. Uppdragen kräver i stor utsträckning eget företagande.

MODEDESIGN – Det finns i dagsläget en stor överetablering av designers då designskolorna utexaminerar betydligt fler elever än vad den nuvarande marknaden klarar att svälja. Branschen präglas av ett utbrett enmansföretagande med ett fåtal större aktörer.

Kompetenskraven på ensamföretagen har ökat i den bemärkelse att de måste klara en större kunskapsbredd och erbjuda tjänster som kund- och marknadsanalys, design management, tjänstedesign och varumärkeskunnande. Dessutom krävs ett mycket högt tekniskt kunnande för att följa omvärldens utveckling. Fokus ligger även på miljökunnande, kund- och affärsnytta, medskapande kommunikation och storytelling.

Skandinaviskt mode och design ligger i framkant vad gäller miljömedvetenhet i produktionen vilket är mycket gångbart utomlands och ett konkurrensmedel. Den nya generationens designbeställare ser det som en självklarhet att formen och det konstnärliga uttrycket styr konsumentens upplevelse.

En del av denna yrkesgrupp får anställningar ”in-house” på stora modeföretag. De stora klädkedjorna samarbetar också med frilansande designers. Fenomenet att tillfälligt ta in gästdesigners för nya kollektioner med speciell profil verkar hålla i sig. Det är snabba kollektionsbyten som gäller och företagen utvecklar vägar för att kunna öka trafiken i butiken med ständigt förnyat utbud, vilket skapar en stabil arbetsmarknad för designers och mönsterkonstruktörer.

Många nyetablerade designers med textil inriktning söker sig dock till det egna företagandet. Nyetablerade modeföretag är kortlivade och har svårt att överleva utan eget riskkapital eller hjälp av externa finansiärer. En tredjedel lever inte längre än tre år och cirka hälften avvecklas inom fem år.

Modebranschen lyfts gärna upp i media som en tillväxtbransch. Glappet mellan den bild som ges i media och de förutsättningar som krävs för att etablera sig kommersiellt som designer är stor. Prognosen visar att kundunderlaget är begränsat och inte kan försörja alla entreprenörer i branschen. Chanserna ökar om man även riktar sin marknadsföring och försäljning till utlandet.

De flesta tongivande designföretagen samarbetar med högskolor i gemensamma projekt och ofta rekryteras designers direkt den vägen. För att få jobb som designer krävs oftast några års erfarenhet som designassistent.

De designentreprenörer som sköter sin försäljning från e-handelsplattformar och behärskar nätets marknadsföringskanaler undviker många traditionella affärskostnader såsom hyra och butikspersonal. Den nya generationen modeentreprenörer med känsla för att koppla ihop nätets marknadsförings- och e-handelsmöjligheter begränsas inte av marknadsvillkoren i Sverige.

INREDNINGSARKITEKTUR/DESIGN – Prognosen visar att arbetsmarknaden är stadigvarande bra och förväntas vara stabil med en något ökad efterfrågan under 2016.

Denna yrkesgrupp tillhör den allra trend- och konjunkturkänsligaste på arbetsmarknaden.

I många fall kan därför analytiker använda dessa yrken som en tidig indikator för hur byggbranschen och den ekonomiska konjunkturen rör sig.

Scen och ton

TEATER - Konkurrensen om arbetstillfällena är fortfarande mycket stor inom i stort sett alla scenkonstens yrkesområden. Anställningar inom teatern sker ofta via personliga nätverk och rekommendationer.

Regissörer, scenografer och skådespelare frilansar alltmer då tillsvidareanställningarna har försvunnit undan för undan. Institutionerna och de fria teatergrupperna ökar sitt samarbete gällande konstnärlig verksamhet och personellt utbyte.

Hos de fria teatergrupperna är antalet anställda i grupperna konstant. Det närmaste året ser det heller inte ut att bli fler timanställningar, tidsbegränsade anställningar eller inhyrningar av personal än tidigare år. De har alltid det ekonomiskt tufft och det är ingen större skillnad på högkonjunktur eller lågkonjunktur. När staten skär ner innebär det att konkurrensen ökar om bidragen till den fria kulturen. De uppger att det är stora svårigheter att finansiera verksamheten och som en konsekvens av detta kan teatrarna endast erbjuda skådespelaren kortare pjäskontrakt. Kortare repetitions- och speltider samt osäker planering är en vanlig situation. Rekryteringar går oftast via egna kontakter förutom i de fall där man upplever vissa svårigheter att hitta kompetensen själv.

Institutionsteatrarna har indirekt påverkats av den svaga konjunkturen med strama budgetar. Det kan skönjas ett ökat samarbete med andra aktörer och utveckling av verksamheten i strävan efter att nå en ny publik. Uppsägningar kan inte undvikas och i huvudsak är det personal inom det tekniska området och administrativ personal som drabbas. Vid pensionsavgångar kommer man inte att ersättningsrekrytera, däremot antas ett ökande inslag av korttids- och pjäskontrakt av olika längd och omfattning för de anställda. Man ställer höga krav på utbildning och erfarenhet samt personlig kompetens och lämplighet.

De flesta teatrar som ingick i vinterns prognos anställer inte fler utöver sin fasta ensemble.

Övriga anställningar är på projektbasis.

Exempel på yrken arbetsgivarna inom teatern upplever som svåra att rekrytera till är teaterproducent, scentekniker, belysningsmästare, scenmästare och inspicient. De upplever även fortsatt mycket svårt att hitta maskör/perukmakare.

Interaktiv teater upplever ökad efterfrågan på sina tjänster men det är osäkert om det genererar fler anställningar då denna typ av tjänst levereras utifrån en plattform av egna företag.

Manusförfattare som utexamineras har svårt att få jobb. Enligt branschen håller utbildningarna inte den konstnärliga kvalitén som arbetsmarknaden kräver och ställer som villkor.

DANS – Arbetsmarknaden för dansare är starkt begränsad och i stor konkurrens. Det krävs både drivkraft, talang, flexibilitet och ett personligt nätverk för att kunna försörja sig som dansare.

Marknaden för modern dans är expanderande. Det finns i dag ett växande intresse för street dance, inte minst hos ungdomen, vilket ger dansarna en bredare arbetsmarknad, även internationellt. Samtidigt är utbudet stort av utbildade utövare. Fasta anställningar är mycket ovanliga.

Dansscenens trend är att rekryteringarna sker världen över och konkurrensen bland lediga jobb hårdnar och de svenska utbildningarna tycks ha en svagare ställning än tidigare.

Eftersom många inom yrkesområdet rör sig på en begränsad arbetsmarknad söker man ofta arbete utomlands. Det innebär att den geografiska rörligheten inom musikal och dans ökar och nationsgränserna suddas ut. Det förekommer att de stora dansscenerna anställer dansare, musikalartister, koreografer och teknisk personal från utlandet.

Den hårda konkurrensen och osäkerheten får till följd att en del individer lämnar den utövande delen av yrket och ägnar sig åt exempelvis dansundervisning eller arbetar med tillfälliga kompletteringsjobb. Vissa byter yrke helt.

MUSIK – Arbetsmarknaden för musiker är svag. Konkurrensen på musikområdet är fortfarande stor och arbetsmarknaden kännetecknas av att uppdragen är få jämfört med de musiker som söker uppdrag.

Den vanligaste formen av arbete inom musikbranschen är frilansarbete.

Orkestrarna efterfrågar frilansande orkestermusiker med eget företag, vilket är en helt ny situation.

Intresset för konstmusik tycks bestå på samma nivå men det säljs färre biljetter och abonnemang. Pressad ekonomisk situation innebär färre vikarier och större arbetsbelastning för varje musiker; detta leder till fler sjukskrivningar och arbetsskador.

Inom orkestrarna finns i vissa instrumentgrupper klar brist, man hittar helt enkelt inte tillräckligt bra musiker varför tjänsterna inte blir tillsatta. Inom andra grupper är det istället en klar övertalighet.

Det finns ett stort överskott av klassiskt utbildade musiker i Sverige som konkurrerar med internationell kompetens, vilket man kan avläsa i antalet svenska kontra utländska musiker som vinner provspelningar och får tillsvidareanställningar i svenska orkestrar. Detta har lett till en viss ökning av arbetskraftsinvandring av musiker inom konstmusiken från bland annat östra Europa.

Skivförsäljningen har minskat kraftigt under de senaste åren samtidigt som det har skett en ökning av antalet liveframträdanden. De intäkter som aktörerna tidigare fick genom försäljning av inspelad musik försöker de nu kompensera genom konserter och genom försäljning av kringprodukter.

Arbetsmarknaden för musikalartister och showartister är främst koncentrerad till storstadsregionerna i Norden och utlandet, samt på kryssningsfartyg och hotell- och semesteranläggningar i Sydeuropa. Medelåldern i yrket är låg, det tillkommer ständigt unga artister till branschen och konkurrensen är hög. Yrkesverksamma med kvalificerad utbildning och en gedigen erfarenhet står sig väl i konkurrensen när de etablerat sig.

TEKNIK – Yrkesområdet ljus och ljud är populärt och det råder både en stor konkurrens på marknaden samtidigt som det råder brist på arbetskraft med multikompetens. Det är framförallt teknikföretagen inom näringslivet som upplever brist på tekniker med erfarenhet och kompetens inom AV-teknik och modern ljusteknik.

De mindre teknikföretagen kräver att medarbetaren har en hög multikompetens, det vill säga att teknikern förutom kunskaper inom ljud-, ljus-, scen- och eventteknik också ska ha sinne för sälj, marknadsföring, förhandling, projektledning samt hög social kompetens.

Även institutionerna upplever att det är svårt att hitta tekniker med uppdaterade kompetenser inom digital ljusteknik.

Det är nästan enbart projektanställning som råder inom branschen. Fler uppdrag läggs ut på entreprenad inom samtliga ljud- och ljusföretag samt hos eventföretagen. Generellt sett köper företag tjänster från de ledande leverantörerna inom branschen som i många fall har certifikat för olika moment. De rekryterar också frilansare med egna företag vid arbetstoppar.

Behovet av tekniker hänger samman med konjunktursvängningarna och strömningarna inom kultursektorn. Små teknikföretagare har svårt att överleva i konkurrensen eftersom de stora teknikföretagen ökat sina marknadsandelar och kan erbjuda helhetslösningar för kunden. Om ljud-, ljus-, scen- och teknikföretagen ska kunna överleva måste de hitta teknikmedarbetare med multikompetens enligt beskrivning ovan. Förutom en bra utbildning krävs också ett flertal säkerhetslicenser för dem som arbetar nära eller bakom scen för att få uppdrag.

På eventsidan är de flesta i branschen småföretagare som hyr in kända frilansare (med F- skatt) vid behov, främst skådespelare, musiker, ljud- ljus-, scen- och eventtekniker beroende på inriktningen på aktuellt event. Uppdragen från offentlig sektor till exempel kommunfestivaler, är något mer konstant medan företagsuppdragen minskar.

Ord och media

JOURNALISTIK – Tidningsbranschen är i strukturell omvandling. De flesta dagstidningar har stora besparingskrav och ekonomin är generellt svag inom hela tidningsbranschen på grund av att lösnummer och prenumeration minskar och nya media tar över. Annonsintäkterna har gått ner och går över till online. Tidningsförlag blir mediehus med tidning, webb och rörlig bild.

Omvärldsfaktorer som tekniskt framåtskridande och konsumenters ändrade val av plattformar för nyhetsinhämtning har bidragit till att förändra de ekonomiska förutsättningarna för mediebolagen. Gratistidningar, webb-tidningar, digital-TV med interaktiva möjligheter, TV i datorn, mobilen med mera gör att marknaden ökar, medan möjligheten till finansiering av verksamheten minskar.

Tidningar möter utvecklingen, speciellt vanligt inom landsortspress, bland annat genom att söka gemensamma och kostnadseffektiva lösningar för redigering och tryck. Som kompensation för sviktande prenumerantunderlag för papperstidningar ser man över möjligheterna att på olika sätt avgiftsbelägga delar av den egna webbsajten.

Arbetsmarknaden påverkas av att redaktioner slimmas och arbetsuppgifter som tidigare gjordes av flera yrkesgrupper nu sköts enbart av journalisten. Tempot är högt och samtidigt som journalisten skall finna bra historier att berätta på ett säljande och faktabaserat vis ska personen även kunna producera för webben, skriva text, fotografera eller göra rörlig film som redigeras och lagras innan det hela visas för läsarna. För redaktionell personal gäller alltså att framställa material för alla plattformar och journalisten bör ha teknisk kompetens för att bereda sitt material utrymme i den plattform som med utgångspunkt från materialets karaktär anses mest lämplig, eller med andra ord har bäst förutsättningar att nå sin målgrupp.

Detta sammantaget innebär att arbetsgivaren söker journalister eller reportrar som både kan filma och redigera sitt material, och därtill också gärna är goda skribenter. Generellt finnas det också önskemål om att journalisterna ska behärska webbradio och webb-TV.

Mindre redaktioner löser allt oftare situationen genom att vidareutbilda sina egna anställa i den nödvändiga tekniska kompetensen.

Samtidigt som det uppstått en ökad efterfrågan på journalister med tillräcklig teknisk kompetens, har branschen ett överskott på journalister vilka inte kan möta arbetsmarknadens ökade kompetenskrav.

Så här ser det ut inom alla medier, i stort sett, oavsett om man jobbar på TV, radio eller i papperstidningsproduktion.

Även inom redigering har tekniken inneburit att tidningsjournalister själva sköter redigering utifrån en sidplanerare som lägger upp sidorna. På det viset kan journalisten skriva sin artikel direkt på tidningssidan och vet också hur lång den skall vara samt var bilden skall finnas. Detta gör att redigerare har allt svårare att finna arbete.

Mindre dagstidningar och lokala radioprogram på mindre orter har svårt att hitta vikarier.

Både Sameradion och SVT Sápmi har behov av personer och projektledare som kan språken samiska och tornedalsfinska och samarbetar med NRK. De vill utbilda personer som har det samiska språket i radiokunskap.

TV/RADIOPRODUKTION – Vad gäller public service räknar man inte med några personalneddragningar, men när personer slutar eller går i pension tittar man över varje tjänst för eventuell förändring och ofta görs då uppdatering av tjänstebeskrivningen.

Att vara nyhetsreporter innebär numera att man måste vara multireporter, en som har kontroll över hela inslaget. Man förväntas fylla både fotografens och klipparens roll samt behärska ljus och ljud. Den nya teknologin har gjort det möjligt för en enskild medarbetare att klara uppgifter som tidigare krävde flera anställda. Något som naturligtvis minskar arbetsgivarens personalkostnader. Detta skapar två parallella effekter; de ökade kraven innebär en brist på tillräckligt utbildade journalister samtidigt som det uppstår ett överskott på journalister som inte kan möta arbetsmarknadens ökade kunskapskrav.

FÖRLAG – Inom bok- och förlagsverksamheten finns neddragning och besparing generellt. Förlag som har en tydlig nisch har en bättre utveckling. Författare finner en del uppdrag inom ”Skapande skola”, dessutom en försiktig ökning av övriga uppdrag. En stor andel av branschens uppdrag går till några få utövare och en ökad andel amatörutövare märks av. Barnboksbranschen går fortfarande bra.

FOTOGRAFI – Fotografer har drabbats hårt av att de skrivande journalisternas kunskaper breddas. När det gäller stillbildsfotograferna är den ekonomiska situationen för alla små uppdragstagare fortfarande mycket svår. Branschen är allmänt mycket konjunkturkänslig. Antal anställda fotografer har alltid varit få i förhållande till egna företagare och tendensen är att det blir allt färre möjligheter till anställning. Branschen domineras av fåmansföretag. Den starka konkurrensen mellan de fotografer som har egna företag innebär att det finns tendenser till prisdumpning, speciellt från nya företagare som tar sig in på marknaden. Många gånger får detta till följd att dessa nya företag har svårt att täcka sina kostnader och får svårt att överleva. Många fotografer har därför vänt sig till Arbetsförmedlingen med önskan om att yrkesväxla.

Film

Filmbranschen är en av Sveriges stora kreativa näringar och har blivit mer och mer intressant för utländska filmprojekt. Då det har blir svårare och mer komplext att finansiera filmproduktioner ser vi en ökning av internationella samproduktioner och samarbetsformer.

Filmregionerna bestående av FRSM Filmregion Stockholm Mälardalen (inklusive Gotland), Filmpool Nord, Film Väst och Filmcentrum Syd har bidragit till att ett 30-tal nya svenska filmer kommer att få premiär under 2016.

För de flesta filmarbetare är förutsättningarna att flertalet projektanställs som frilansare.

Detta inbegriper merparten av alla yrkesfunktioner, både framför och bakom kameran, liksom övrig teknisk personal. Den enda funktionen med en stadigvarande anställning är producenten och ibland produktionskoordinatorn, som oftast är anställd av produktionsbolaget.

Uppdragen i filmbranschen skaffas genom nätverkande, rekommendationer och personkännedom, rätt kompetens och att ha ”rätt personlighet”. De som lyckas etablera sig inom sitt område kan ofta välja jobb med god ersättning. De som har möjlighet att konkurrera om de få arbetstillfällen som finns är filmarbetare med stor yrkeserfarenhet och som redan är inne i branschen med ett stort nätverk. Detta medför att ”nya” filmarbetare utan kontakter får svårt att komma in i branschen.

De privata finansieringslösningarna bedöms ha ökat. Ett exempel är att låta medborgarna vara med och delfinansiera via sociala nätverk, så kallad crowdfunding, till exempel den prisbelönade filmen Kung Fury.

Vad som kommer att spela stor roll för filmbranschens framtid både nationellt och regionalt är hur det nya helstatliga filmavtalet från januari 2017 kommer att utformas.

Biografmomsens ökning från 6 till 25 procent oroar redan nu de små biografägarna. Ett stort problem för många kulturyttringar är illegal fildelning och streaming och detta är särskilt bekymmersamt för filmbranschen. Den pågående digitaliseringen av det svenska filmarvet skapar arbetstillfällen.

Reklamfilmsproduktionen känner liksom övrig näringsverksamhet av den goda konjunkturen och prognosen för reklamfilm är därför ljus. Någon avmattning är heller inte att vänta i den nära framtiden och få orosmoln kan siktas framöver. Man kan också utan att överdriva konstatera att reklamfilmen, till skillnad från filmbranschen i övrigt, är i hög grad självförsörjande, både vad gäller produktionskostnader och personalförsörjning.

FRSM, Filmregion Stockholm Mälardalen (inklusive Gotland), har genom medel från EU:s Utvecklingsfond för kreativa näringar, privat finansiering och genom flera nya medlemmar inte minst Stockholm stad, kunnat erbjuda branschen ökade möjligheter att söka regional stödfinansiering. Man kommer under de närmaste åren att satsa speciellt på kort-, barn- och dokumentärfilm men även skräckfilm.

Utbudet av arbetskraft

Branscherna inom kultur- och mediesektorn sysselsätter cirka 80 000 personer enligt Statistiska Centralbyråns (SCB:s) officiella statistik. Det motsvarar ungefär 2 procent av sysselsättningen på hela arbetsmarknaden.

Kultur- och medieområdet inrymmer flera branscher och dessa inrymmer i sin tur alla slags yrken, inte bara kultur- och medieyrken utan även andra yrken såsom säljare, IT-personal, ekonomer samt service- och underhållsyrken. Antalet sysselsatta som renodlat arbetar inom yrken inom kultur och media är lägre och uppgår till 60 000 personer, enligt SCB.

Ungefär hälften av dessa yrkesarbetar inom området ord och media.

Fortsatt god tillgång på arbetskraft

Även om efterfrågan på arbetskraft ökat något under senaste tiden, väntas inte matchningsläget förändras nämnvärt. Det beräknas bli mycket god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt små rekryteringsproblem.

Av samtliga arbetsgivare är det 21 procent som angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Bristen ligger därmed fortfarande på en låg nivå. Det är väldigt få lediga platser som omfattas av brist. Det rör sig i de flesta fall om brist på rätt kompetens snarare än brist på sökande.

Tillgången på arbetskraft är i allmänhet god och i en sådan situation höjer arbetsgivarna ofta kraven på kompetens vid rekryteringar, vilket innebär en ökad konkurrens om arbetstillfällena. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition hos arbetsgivare att tjänster ska produceras till en lägre kostnad, vilket innebär kortare kontraktstider för yrkesverksamma.

Inom kultursektorn är det vanskligt att prata om bristyrken, då det i de flesta yrkesgrupper råder ett överskott på arbetskraft. Inom nedanstående bristyrke är arbetsmarknaden relativt begränsad och avser erfaren personal.

Tabell 2. Yrkesbarometern – Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken inom Arbetsförmedlingen Kultur Media under det närmaste året

Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken under 2016 och 2017

Yrken med viss brist Överskottsyrken

Kyrkomusiker Journalist

Teaterproducent Fotograf

Scentekniker Konstnär

Teaterinspicient Dansare

Ljussättare Musikalartist Perukmakare Musiker, klassisk musik

Redigerare

Öppet arbetslösa och sökande i program

I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd.

Antalet arbetslösa väntas minska marginellt

Antalet inskrivna har varit nästan konstant sedan hösten 2011. Utvecklingen har i stort legat i linje med de bedömningar som Arbetsförmedlingen redovisat i tidigare prognoser.

Under 2016 beräknas det genomsnittliga antalet arbetssökande personer totalt vara 9 600.

Det är oförändrat antal jämfört med 2015. Det svåraste med att bedöma framtida arbetslöshet för en branschförmedling som Arbetsförmedlingen Kultur Media är att beräkna storleken på överströmningen av arbetssökande till och från jobb utanför kultur- och mediesektorn. Det finns alltid ett flöde av personer som lämnar kultur- och mediearbetskraften och tar jobb i andra branscher. Därmed är det inte säkert att det samtidigt lämnar Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Önskan finns självklart i många fall att åter jobba i branschen om tillfälle ges. Därför tenderar också antalet ombytessökande att öka.

Tabell 3. Antal inskrivna arbetslösa Arbetsförmedlingen Kultur Media.

Antal

Förändring mot motsvarande kvartal året innan

2014 kvartal 4 2828 - 5 %

2015 kvartal 4 3000 6 %

2016 kvartal 4 3100 3 %

Källa: Arbetsförmedlingen

Diagram 2. Antalet inskrivna arbetssökande respektive öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen Kultur Media Januari 2004 – oktober 2013

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data 0

2000 4000 6000 8000 10000 12000

14000 Arbetslösa Totalt antal arbetsökande

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar

Arbetsförmedlingen har ett stort samhällsansvar för matchningen mellan arbetsgivarnas kompetenskrav och den arbetskraft som står relativt nära arbetsmarknaden.

Myndigheten har också ett bredare ansvar för grupper av arbetslösa som av olika skäl står betydligt längre från arbetsmarknaden.

Diagram 3. Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa.

Arbetsförmedlingen Kultur Media. januari 2004 – januari 2016 (ej dubbelräkning mellan grupperna)

Källa: Arbetsförmedlingen

Sökande med utsatt läge: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning.

Personer som utförsäkrats ur sjukförsäkringssystemet har ofta en längre väg till arbete.

Arbetsförmedlingen har ett utökat ansvar för att göra denna väg kortare. Det utökade ansvaret gäller även nyanlända invandrare. För denna grupp har Arbetsförmedlingen ett samordningsansvar som syftar till att påskynda etableringen i såväl arbetslivet som i samhället i stort.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

Utsatt läge Övriga

Diagram 4. Inskrivna arbetslösa fördelade på enskilda grupper. Arbetsförmedlingen Kultur Media. Januari 2004 – januari 2016.

Källa: Arbetsförmedlingen

0 100 200 300 400 500 600 700

55-64 år Funktionsnedsättning

Förgymnasial utbildning Utomeuropeiskt födda

Om prognosen

Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna.

Undersökningens urval är stratifierat för att så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek.

Inom Arbetsförmedlingen Kultur Medias område ingick 350 arbetsställen inom det privata näringslivet och svarsfrekvensen blev 80 procent i undersökningen. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor: statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska

indikatorer.

För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på www.arbetsformedlingen.se/prognoser.

Källor

Detta är ett urval av de underlag som ligger till grund för prognosens analyser och slutsatser.

 arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material)

 branschorganisationer

 konjunkturinstitutet

 Riksbanken

 Statistiska centralbyrån (SCB). Statistik: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Kortperiodisk

sysselsättningsstatistik (KS).

Definitioner

Arbetsförmedlingens konjunkturindex

Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex.

Arbetsställe

Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet.

Säsongrensning

Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

Totalt inskrivna arbetslösa

Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd.

Öppet arbetslösa

Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikterna för Arbetsförmedlingen Kultur Media är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete.

På vår webbplats www.arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för alla län samt landet som helhet.

De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och får citeras med källhänvisning.

Ansvarig utredare Peter Nofors 010-486 76 97.

Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även

jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben?

presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde.

Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i mars 2017.