Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Kultur och media
Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013
Peter Nofors, Analysavdelningen Med hjälp av:
Lennart Gunther Eva Bergström Inger Selänger Martin Söderberg Tiina Zizanis Ulf Johansson
Innehållsförteckning Sid
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser ... 1
Internationella utvecklingen ... 2
Sammanfattning ... 3
Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling ... 4
Sysselsättningen ... 4
Lediga platser ... 4
Näringsgrenar och yrken ... 6
Utbudet av arbetskraft ... 17
Samtliga inskrivna arbetssökande ... 17
Öppet arbetslösa och sökande i program ... 20
Arbetslöshetens struktur ... 21
Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ... 22
Yrkesbarometern ... 24
Om prognosen ... 25
Källor ... 25
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser
Dessa Arbetsmarknadsutsikter presenterar den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom Kultur- o me- diasektorn. Dessutom beskrivs arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar branschens arbetsmarknad står inför.
Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en välfungerande arbetsmarknad. Tack alla arbets- givare, centrumbildningar, arbetsförmedlare och alla andra som medverkat i arbe- tet med prognosen.
Kriterier för att få tillgång till service vid Arbetsförmedlingen Kultur Media
Kulturarbetare inom bild och form, scen och ton samt ord och media måste upp- fylla vissa kriterier för att bli inskriven på Arbetsförmedlingen Kultur Media.
Nedanstående kriterier är inte grund för en konstnärlig bedömning, när det gäller begreppet etablerad kulturarbetare:
Arbetssökande ska ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig eller motsva- rande utbildning. Med lämplig utbildning avses akademisk konstnärlig utbildning vid högskola/universitet eller övrig utbildning enligt arbetsförmedlarens bedöm- ning. Utländska utbildningar bedöms individuellt. Utbildningar inom gymnasie- skolan eller motsvarande räknas inte som konstnärlig högre utbildning, ej heller administrativa, pedagogiska eller teoretiska utbildningar inom kulturområdet vid högskola eller universitet.
All utbildning och yrkesverksamhet som krävs för att vara etablerad kulturarbets- sökande ska kunna styrkas. Till exempel genom examensbevis, diplom, betyg från utbildning, tjänstgöringsintyg eller arbetsgivarintyg från arbetsgivare, kontrakt, meddelande om erhållet stipendium, vernissagekort, ersättningsmeddelande från STIM eller BUS.
Följande kriterier gäller:
Bild och form
(till exempel skulptör, målare, konstgrafiker, formgivare)
Sökande ska: under tre av de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal av nedanstå- ende kriterier:
Erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt, eller annat enskilt konstnärsstipendium.
Erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning.
Deltagit i utställning på konstmuseum, konsthall, etablerat galleri eller in- köpts av offentligt museum, Statens konstråd, annan offentlig institution.
Eller på annat sätt påvisa att den sökande är etablerad på den konstnärliga kultur- arbetsmarknaden.
Scen och ton, ord och media
(till exempel koreografer, dansare, skådespelare, regissörer, kompositörer, tonsät- tare, utövande musiker och sångare inom klassisk- och underhållningsmusik, journalister, översättare, fotograf, radio- och Tv-producenter)
Sökande inom denna grupp ska: under de senaste tre åren huvudsakligen ha ägnat din yrkesverksamma tid åt yrket genom återkommande professionella engage- mang och andra aktiviteter som påvisar att du är etablerad inom yrket.
Övriga konstnärer
(till exempel författare och dramatiker)
Sökande inom denna grupp ska: under de senaste tre åren ha ägnat din yrkesverk- samma tid åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att du är etable- rad inom yrkesområdet
Definitioner
Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i ar- betsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år.
Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verk- samhet.
Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd.
Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företa- gen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbets- ställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex måna- derna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.
Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema vär- den i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongs- rensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen.
Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbets- marknadspolitiska program med aktivitetsstöd.
Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.
Internationella utvecklingen
Euroområdet blir ett sänke för den globala konjunkturen år 2013. BNP (Bruttonat- ionalprodukten) minskar både 2012 och 2013 i Euroområdet och den höga arbets- lösheten blir ett stort hinder för att få igång den inhemska efterfrågan. Det finns dock ljuspunkter i världsekonomin. Den ena är att Förenta Staterna har gått in i en återhämtningsperiod och den andra är att den kinesiska ekonomin har mjuk- landat. De framåtblickande indikatorerna för den svenska ekonomin slår fast en betydligt lägre aktivitet än normalt. Nedgången är också bred och omfattar samt- liga sektorer inom näringslivet. Dessutom har hushållen blivit alltmer pessimist- iska inför framtiden. Den avmattning som skett under 2012 innebär att tillväxten för helåret blir mycket svag, och den försvagas ytterligare 2013.
Sammanfattning
Utvecklingen inom kultur och media bedöms vara försiktigt optimistisk. Arbetsgivarna är mer försiktiga vad gäller anställningar framöver, men lägger ut mer på uppdrag det kommande året.
Det visar resultaten från Arbetsförmedlingen intervjuundersökning till ett urval av arbetsgivare inom kultur och media. Mot bakgrund av resultaten i intervjuundersökningen förväntas antalet anställda minska med 1,4 procent eller 900 personer. Däremot väntas antalet som har någon form av uppdragsanställning öka med 1,8 procent eller 1 100 personer. Totalt ger detta en blyg- sam ökning av sysselsättningen med mindre än en halv procent kommande år till skillnad mot den övriga arbetsmarknaden, där sysselsättningen väntas minska framöver.
Antalet sysselsatta väntas vara oförändrade under 2013
Intervjuundersökningen visar att sysselsättningen inom kultur och media har sjunkit med nästan en halv procent det senaste året. Det kan jämföras med 1 procent för arbetsmarknaden som hel- het. Ökningen har som tidigare skett enbart bland egenföretagare medan antalet anställda forts- ätter minska. Kulturbranscherna sysselsätter dock inte bara kulturyrken utan även andra yrken som, t ex administratörer och säljare.
Arbetskraften ökar
Eftersom efterfrågan på arbetskraft inte har förändrats särskilt mycket under år 2012, väntas inte heller matchningsläget förändras nämnvärt framöver. Det räk- nas med bli god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det i sin tur inne- bär fortsatt mycket små rekryteringsproblem.
Antalet personer som saknar arbete fortsätter att minska
Arbetslösheten inklusive deltagare i program, d.v.s. antalet som saknar arbete i oktober 2012 hade sjunkit till 2 775 personer och det är en minskning med drygt 375 personer under året. Nedgången startade strax efter årsskiftet 2009/2010.
Sedan dess har arbetslösheten sjunkit varje månad jämfört med året innan.
Utmaningar inom kulturarbetsmarknaden blir de utsatta grupperna
Några grupper av arbetssökande möter en svag arbetsmarknad inom kultur och media även år 2013. Främst är detta personer äldre än 55 år, personer med nedsatt arbetsförmåga och utomeuropeiskt födda. Andelen som saknar arbete och tillhör dessa grupper inom Arbets- förmedlingen omfattar cirka 950 personer eller 27 procent av de totalt arbetslösa. Sedan sommaren 2009 har andelen som saknar arbete i dessa grupper ökat med 6 procent. Detta samtidigt som arbetslösheten för övriga sökande minskat med lika många procent under motsvarande tid. Skillnaden beror på att övriga grupper gynnas mera av den bättre arbets- marknaden och denna utveckling väntas fortsätta.
Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling
Fler tror fortfarande på ökad efterfrågan
Hösten 2011 angav 10 procent fler av prognosföretagen att man förväntade sig ökad efterfrågan än som trodde på minskad efterfrågan (Nettotal) inom kulturom- rådet. Sex månader senare hade nettotalet ökat till drygt 30 procent av prognos- svaren. Utfallet blev blyga 2 procent. Skillnaden bestod både i att antalet med minskande efterfrågan ökat och att färre företag tror på en ökande efterfrågan.
Hela näringslivet uppvisar en svagare efterfrågan under samma period och det stödjer analysen om en försiktig efterfrågan även i Kultur/Media sektorn.
Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på
Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.
Sysselsättningen
Minskningen av anställda sker vanligtvis i de större företagen. Främst arbetsgivare med färre än 20 anställda planerar för fler eller lika många anställda hösten 2013 jämfört med hösten 2012. Arbetsförmedlingen gör även intervjuer med de minsta arbetsgivarna med 2-4 anställda. Denna storleksklass är dock inte statistiskt re- presentativ. Dessa arbetsgivare anger att antalet anställda kommer att öka under 2013. På grund av en sviktande arbetsmarknad hos de större arbetsgivarna blir mindre företag viktigare för sysselsättningen. Denna förändring är en pågående långsiktig trend även inom kultur och media.
Lediga platser
En annan konjunkturindikator är antalet lediga platser som arbetsgivarna anmä- ler till Arbetsförmedlingen. Efter finanskrisen 2009 märktes en kraftig minskning
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
05 H06 V06 H 07 V 07 H08 V08 H09 V09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Kultur Media
av antalet lediga platser. Sedan dess har antalet platser varit i stort sett konstant jämfört med motsvarande period året innan.
Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 2004 till oktober 2012
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden
0 50 100 150 200 250 300
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal
Rekryteringsproblem
Efterfrågan på arbetskraft har minskat under senaste året, därför väntas inte hel- ler matchningsläget förändras nämnvärt. Det blir god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem.
Av samtliga arbetsgivare är det endast 14 procent som angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Bristen ligger därmed fortfarande på en låg nivå. Det är väldigt få lediga platser som omfattas av brist.
Ett antal yrken tillhör branscher där arbetsgivaren har god kunskap om arbets- marknadsläget. Fem procent av prognosföretagen har uppgett att de helt avstått från att rekrytera, på grund av att det inte finns sökande med rätt kvalifikationer, enligt deras mening. Förmodligen beror detta på att sökande saknar en specifik erfarenhet eller specialistkunskaper alternativt är det ett mycket smalt yrke.
Tillgången på arbetskraft är i allmänhet god och i en sådan situation höjer arbets- givarna ofta kraven vid rekryteringar. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad vilket innebär kortare kontraktstider. Alternativt önskar man arbetskraft med dubbla kunskapsområden som kan ersätta två anställda.
Diagram 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
En mindre del av arbetsgivarna har angett att de planerar att rekrytera utomlands men det är inte alltid kopplat till brist på arbetskraft inom landet.
Näringsgrenar och yrken
Oförändrad efterfrågan 2013
Arbetsförmedlingen undersökning visar att kulturarbetsmarknaden är förvånans- värt stabil. Arbetsgivarna bedömer att aktiviteten på marknaden blir oförändrad och det innebär en något bättre situation för dem som söker arbete inom yrkesom-
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Procent
rådena, scen/ton samt bild/form. Uppdragen bedöms bli fler och undersök- ningen visar att arbetsgivarna är försiktigt optimistiska när det gäller sysselsätt- ningen. Tuffare blir det för ord/media som i princip växlar antalet anställda med inhyrd personal eller egna företagare. Inom samtliga tre yrkesområden kvarstår dock problem med ansträngda budgetar och det påverkar i hög grad arbetsgivar- nas agerande rörande uppdrag, uppdragens karaktär och längd. Varje uppdrag eller anställning planeras ytterst noggrant utifrån snäva ekonomiska ramar. Ar- betsgivarna strävar alltid efter att finna de mest kostnadseffektiva lösningarna.
Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.
Tabell 2: Arbetsförmedlingens konjunkturin- dex
Senaste 6 må-
naderna Kommande 6
månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2011 2012 2012 2011 2012 2012 2011 2012 2012
Bild o Form
35 36 0 39 57 0 22 64 35
Ord O Me-
dia
8 5 -4 10 15 -7 12 17 -1
Scen o Ton
20 24 12 29 25 24 32 32 37
Totalt
16 14 4 20 24 5 23 29 17
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Många arbetssökande - hård konkurrens om jobben
I början av 2010 minskade antalet arbetssökande som saknar arbete inom samt- liga tre yrkesområden. Förklaringen bedöms till stor del vara att nedgången av antalet utan arbete har skett genom att tillgången på jobb ökat utanför kulturar- betsmarknaden och ökat egenföretagande.
Tillgången på arbetssökande är fortfarande stor och antalet utan arbete ligger be- tydligt högre än våren 2008. Det alltjämt stora antalet som saknar arbete innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt under en lång rad år. De ökade kompetenskraven har inte bara ett samband med ny teknik utan kan även kopplas till arbetsgivarnas svaga eko- nomi, vilken leder till att de ofta söker efter arbetskraft med flera yrkeskompeten- ser.
Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden.
Jämförelse mot samma kvartal året innan.
Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013
Bild o Form
Ord O Media
Scen o Ton
Totalt -300 100
Källa: Arbetsförmedlingen.
Ord och media
Osäker arbetsmarknad
Utvecklingen inom ord och media är fortsatt mycket osäker. Läget inom tidnings- media är kritisk, eftersom annons- och reklamintäkterna minskar för den tradit- ionella pappersmedian. Fortfarande sker strukturförändringar, vissa medier växer och andra minskar i omfattning.
Färre anställda inom ord och media
Det skedde en svag återhämtning inom medieområdet under 2011-2012. Många jobb försvann under år 2009 och början på 2010. Drygt hälften av sysselsätt- ningsminskningen återhämtades. Jobben återkom dock i ny skepnad. Utveckling- en inom media med olika produktionsformer innebär att kraven ändrats och att man ofta efterfrågar journalister som kan både skriva och redigera ut den färdiga texten även på webben. Fler jobb läggs på uppdrag och jobbens varaktighet blir mer begränsad och det är inte säkert att antalet arbetade timmar stiger nämnvärt även om antalet jobb ökar. Det blir fler jobb inom mindre företag och för egenföre- tagare. De stora medieföretagen är å sin sida mycket restriktiva i att anställa fast personal, intervjusvaren från dem tyder på att en ännu större del av jobben ska utföras av en tillfällig och rörlig del av personalstyrka.
Stora och snabba strukturomvandlingar har skett sedan år 2009 och det sätter avtryck i kraven på kompetens vid anställningar. Den här utvecklingen medför också att fler arbetssökande saknar de tekniska kompetenser som ställs inom yr- kena. Digital media i form av information, reklam, tidningar och böcker, är för närvarande ett område i stark tillväxt.
Diagram 4: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Ord o Media
Källa. Arbetsförmedlingen
Minskning inom tidningar och etermedia
Annons- och reklamintäkterna totalt steg fram till och med sommaren 2012, men utsikterna för 2013 väntas blir fortsatt tufft. Behovet av personal täcks många gånger upp på annat sätt än tidigare, t.ex. genom köp av tjänster, ofta från egenfö-
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Ord o Media
retagare. Det innebär bland annat att tidningsbranschen åter kan tvingas till strukturomvandlingar. Företagen jobbar dock ständigt med att finna nya vägar för att öka intäkterna. En allmän utveckling är att bredda verksamheten till nya me- dier, att samordna verksamhet med andra företag eller slå samman verksamheter till större företag. Trenden mot att webbtidningarna ökar antalet läsare och att papperstidningarna minskar i betydelse består.
Både TV och radio har genomgått stora organisationsförändringar. De flesta av dessa bedöms som avklarade och utvecklingen går in i en lugnare fas. Efterfrågan på arbetskraft är begränsad och de mesta av personalbehoven sker genom att re- dan känd personal anlitas när behov uppstår.
Bemanningsföretagen har tidigare kunnat flytta fram sina positioner när det gäller arbetskraftsförsörjningen. Prognosföretagen tror på en minskad inhyrning av per- sonal kommande år. En orsak till detta är, att det är förknippat med högre kostna- der enligt medieföretagen. Färdriktningen inom företagen är dock tydlig, d.v.s. att de strävar efter att ha en så begränsad fast personalstyrka som möjligt och därutö- ver en rörlig och flexibel del som kan användas vid behov.
Utbudet på arbetskraft är stort och många nyutbildas till media varje år. Det råder därför stor konkurrens om jobben. Flera intervjuade företag anger att för många utbildningar resulterar i bristfälliga kunskaper.
De stora aktörerna inom Tv-mediet har under de senaste åren genomfört stora omorganisationer, både regionalt och centralt. Antalet produktionsorter har redu- cerats och den fasta organisationen har krympt. Det betyder att den fasta beman- ningen är mindre och att företagen har en större rörlig del. Företagen köper fler tjänster och/eller tar in tillfällig personal vid behov. De stora bolagen köper fler typer av tjänster och uppdrag, t.ex. från olika typer av produktionsbolag eller en- skilda företagare. Kompetenskraven har på senare år breddats markant. Kravet är allt mer att en arbetssökande ska kunna jobba inom olika medier och ska kunna skriva, redigera, fotografera och producera för webben. Under det närmaste året fortsätter utvecklingen, om än i ett lugnare tempo, frånsett en del personalföränd- ringar i några regioner.
Radion har genomgått ungefär samma typ av utveckling som Tv-mediet. Den fasta delen i organisationerna har dragits ner och fler tjänster köps numera externt. Det har inneburit en växande marknad för produktionsbolag.
De strukturella förändringarna inom medieområdet har medfört en bredare marknad för journalister men för allt fler också en osäkrare. Det ställs därför stora krav på mångsidig kompetens och att den yrkesverksamme ska kunna arbeta inom olika medier. Det kan bland annat innebära att man ska kunna arbeta med skri- vande, foto och redigering samt med webbtidningar. Videojournalister efterfrågas i viss utsträckning regionalt, utanför storstadsområdena.
Filmbranschen har bra snurr
Inom filmen pågår filmproduktioner i alla fyra regioner. Dessutom har inspel- ningar av reklam- och informationsfilm ökat. Aktiviteten blir förhållandevis god även under år 2013. Stark utveckling finns numera i alla fyra regioner Sverige, inte minst i Skåne där det pågår nya egna produktioner och samproduktioner i
Öresundsregionen. Filmbranschen i Väst har återhämtat stor del av sin produkt- ion efter en skakig vår 2012.
Det är i allmänhet en lång framförhållning för start av filmproduktion och för finansiering av filmprojekt. Större filmprojekt kräver betydande finansiella resur- ser och denna fråga kan ofta vara ett problem när det gäller start av nya filmpro- duktioner.
Hög arbetslöshet inom foto
Stillbildsfotografernas marknad är synnerligen svag och antalet jobb är mycket begränsat. De senaste årens omstruktureringar har ytterligare försämrat försörj- ningsmöjligheterna inom yrket. Arbetslösheten är hög och nya i yrket har svårt att klara sin försörjning. De flesta jobbar som frilans. Fler fotografer försöker försörja sig med en kombination av tidningsjobb, bröllops-, skolfotografi, men även konst- närligt foto, naturfoto och försäljning via bildbyråer. Den ekonomiska situationen för alla dessa små uppdragstagare blir därmed fortsatt mycket svår.
Slutsatser Ord och Media
Stora neddragningar har skett – osäker arbetsmarknad för journalister
• Jobben kommer att fortsätta att minska inom media 2013.
• Strukturomvandlingen inom medievärlden fortsätter.
• Kostnaderna ska hållas nere inom all produktion – nya vägar till intäkter prövas.
• Mindre fast personalstyrka och större rörlig flexibel del gäller inom många företag.
• Fortsatt behov av vikarier och personal anlitas via bemanningsföretag.
• Uppdrag läggs ut i större omfattning samtidigt som egenföretagandet ökar.
• Tidningsbranschen kännetecknas av ökad samordning och fortsatta effek- tiviseringar.
• TV branschen utvecklas, med viss efterfrågan på videojournalister.
• Radion har lågt personalbehov.
• Semestervikarier tillsätts ofta med tidigare anlitad arbetskraft - nyexami- nerade får svårare att få jobb.
• Fotograferna får en fortsatt svag marknad och de breddar sin verksamhet så mycket som möjligt – försörjningsläget ansträngt.
• Filmbranschen rullar på med bra efterfrågan av både TV-serier och filmer samt beställnings- och informationsfilm.
Bild och form
Fortfarande svårt inom flertalet yrken
Inom bild och form finns många olika slag av verksamheter och dessa befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Konstnärerna skapar ofta efterfrågan på sina tjänster utifrån hur intressanta de är för uppdragsgivare, gallerister m.fl. Den traditionella försäljningen av konst genom utställningar och galleriverksamhet har
minskat på senare år. Design och inredningsarkitektur är områden som nästan helt är beroende av den allmänna konjunkturen i landet. Viktiga bakomliggande faktorer som styr utvecklingen inom dessa yrken är industri- och byggkonjunktu- ren, samt den privata konsumtionen. Industridesign har små förhoppningar om framtida efterfrågan och räknar inte med att nyanställa under prognosperioden.
Generellt har efterfrågan på offentlig konst minskat i och med att byggandet har varit obefintligt och inte väntas öka nämnvärt framöver. Inom inredningsdesign sker en fortsatt negativ sysselsättningsutveckling.
Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Bild o Form
Källa: Arbetsförmedlingen
Mode har fått en mer framträdande roll på senare år. Den inhemska försäljningen ökar liksom exporten av svensk modedesign, som är på fortsatt frammarsch.
Västsverige har flyttat fram sin position inom mode med både flera stora aktörer och många mindre företag.
De stora modeföretagen behåller sitt designarbete i Sverige, vilket innebär att det finns en fortsatt arbetsmarknad för designers, designassistenter och mönsterkon- struktörer. Det råder dock ingen brist på personal. De stora klädkedjorna samar- betar med enskilda designers. De tar också tillfälligt in gästdesigners för nya kol- lektioner med speciell profil. De strävar efter snabba kollektionsbyten och företa- gen utvecklar vägar för att snabbt kunna öka omsättningen i butiken och därige- nom kontinuerligt förnya utbudet. Detta gynnar arbetsmarknaden för designers och mönsterkonstruktörer.
Inom mode finns ett stort antal mindre aktörer; kreatörer och designers som pro- filerar sig på marknaden och som strävar efter att bygga upp ett namn i branschen.
Flertalet av dessa har svårt att upprätthålla lönsamheten. En del av dem har dock lyckats uppnå lönsamhet och blivit större. Det är just bland dessa som de stora klädföretagen rekryterar vid behov.
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Bild o Form
Det finns en ökad efterfrågan på svensk design utomlands, ett flertal designbyråer ökar sin försäljning genom deltagande i internationella mässor. Det finns fortsatt efterfrågan av unik nordisk design, framförallt grafisk modern design.
Bilindustrin har behållit sitt designarbete i Sverige. Det finns även viss efterfrågan på personal. Vid nyrekrytering söker man designers med utbildning och erfaren- het från bilindustrin, vilket ofta innebär återanställningar av tidigare an- ställd/inhyrd personal. Fler behöver rekryteras till branschen. Nyutbildade indu- stridesigners flyttar i allmänhet till storstadsregionerna där merparten av jobben och viss efterfrågan finns.
Illustratörernas marknad återfinns inom medie- reklam- tidnings- och förlags- branschen. Även om marknaden är bred så är jobbmöjligheterna begränsade. Få kan försörja sig på heltid som illustratör, t.ex. rörande böcker, tidskrifter mm. De som arbetar inom dessa yrken har vanligtvis ett registrerat företag och ofta kom- binerar de arbetet med någon deltidsanställning inom ett yrke utanför kulturom- rådet. Några kombinerar illustratörsjobb med pedagogiskt arbete eller jobb inom grafisk form/reklambyråjobb. Den tekniska utvecklingen har varit mycket snabb inom yrket. Digitaliseringen och den helt nya grafiska tekniken utvecklas ständigt och det förändrar kraven på tekniskt kunnande. Detta medför att delar av den äldre yrkeskåren slås ut.
Delar av ovanstående yrkeskårer har börjat hitta sin försörjning/uppdrag inom dataspelsbranschen och interaktiva medier. Dataspelsbranschen sysselsätter drygt 1 000 personer i Sverige. I samband med finanskrisen fanns det en tydlig avmatt- ning på efterfrågan av tjänster inom dataspelsmarknaden, med brist på riskkapital som tidigare finansierat utveckling av nya spelprodukter. Utvecklingen inom data- spel bedöms förstärkas framöver, och det finns en viss ökning av efterfrågan på kvalificerade animatörer, designers och 3 D-grafiker. Marknaden för animatörer är för övrigt begränsad.
Svag marknad inom bildkonst
Bildkonstnärernas marknad bedöms bli tämligen oförändrad. Bildkonstnärer känner av den svagare konjunkturen, köpen av konst och utsmyckningar blir färre.
De är beroende av både efterfrågan från offentlig sektor och den privata mark- naden. Efterfrågan på konst och utsmyckningar kan komma att minska något både från den privata marknaden som den offentliga sektorn.
Yrkesverksamma inom många yrken inom bild och form är ofta tvingade att söka kompletteringsjobb för att klara sin försörjning. Tillgången på jobb utanför kul- turmarknaden har ökat under år senaste åren, därför har fler sökt sin försörjning inom andra sektorer. Behovet av att finna kompletteringsjobb blir fortsatt stort det kommande året.
Slutsatser
Marknaderna varierar kraftigt mellan yrken inom bild och form
• Bildkonstnärer har fortfarande svag efterfrågan, köpen av konst och ut- smyckningar har minskat – fortsatt svag marknad
• Illustratörer har begränsade möjligheter till arbete – svårt med försörj- ningen.
• Animation och datorspel går bättre - gynnar till viss del illustratörer och animatörer.
• Snabb teknisk utveckling inom illustration och animation – en del arbets- sökande saknar teknisk kompetens.
• Oförändrad efterfrågan på designers.
• Osäker arbetsmarknad för inredningsarkitekterna.
•
Kompletteringsjobben har stor betydelse inom bild och form.Scen och ton
Teatrarna har strama budgetar
Institutionsteatrarna har indirekt påverkats av den vikande konjunkturen med strama budgetar för innevarande och nästa spelår. Detta syns inte lika tydligt i antal produktioner utan man försöker bevara samma nivå som tidigare genom ett ökat samarbete med andra aktörer. De försöker dessutom att utveckla verksam- heten för att nå en ny publik. Uppsägningar kan inte undvikas och i huvudsak är det personal inom det tekniska området och administrativ personal som drabbas.
Pensionsavgångar kommer inte ersättningsrekryteras fullt ut. Däremot kommer vi att se ett ökat inslag av korttids- och pjäskontrakt av olika längd och omfattning för de anställda. Privatteatrarna har en trogen och köpstark publik. Dock har pri- vatteatrarna en stark konkurrens med ett stort utbud av andra kulturupplevelser på marknaden.
Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Scen o Ton
Källa: Arbetsförmedlingen
Inom det fria teaterområdet har arbetstillfällena minskat något och verksamhet- erna bedrivs ofta under mycket knappa förhållanden. Kortare repetion och spelti- der samt osäker planering är en vanlig situation. Institutionerna och den fria kul- turen ökar sitt samarbete inom både konstnärlig verksamhet och genom personellt utbyte. Den fria kulturen försöker öka sitt samarbete med näringslivet för att del- finansiera sina projekt. Interaktiv formteater upplever ökad efterfrågan på sina
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Scen o Ton
tjänster. De kommer att behöva engagera fler skådespelare/improvisatörer framö- ver. De tror dock att det kan vara svårt att hitta skådespelare som har god vana från improvisationsteater.
Det yrke teatrarna upplever som svårast att rekrytera till är teaterproducent.
Anställningar inom teatern sker ofta via personliga nätverk och rekommendation- er. Det ställs höga krav på utbildning och erfarenhet samt personlig kompetens och lämplighet. Konkurrensen om jobben är fortfarande mycket hård inom i stort sett alla yrkesområden inom scenkonsten. Fler regissörer, scenografer och skåde- spelare frilansar då de fasta anställningarna har försvunnit undan för undan.
Försiktighet bland arbetsgivarna inom dans och musik
Nästan alla musik- och dansinstitutionerna uppger att de är fortsatt försiktiga med att rekrytera personal inom dans främst p.g.a. de höga pensionskostnaderna för denna yrkesgrupp. Konsekvenserna av detta är att det blir färre jobb och fler ar- betslösa. Följden blir att en del individer lämnar den utövande delen av detta yrke och ägnar sig åt dansundervisning, koreografi eller arbetar med tillfälliga komplet- teringsjobb, och en del byter yrke helt. Utöver pensionskostnaderna finns en osä- kerhet när det gäller framtida anslag från olika finansiärer och sponsorer.
Inom musikal och dans finns många sökande till varje ledigt uppdrag och anställ- ning. Alla öppna auditions är välbesökta och konkurrensen om jobben är mycket hård. Uppdragsgivarna inom branschen har ofta en snäv budget vilket medför att anställningarna blir korta och tillfälliga. Fasta anställningar inom branschen är mycket ovanliga. Detta är en av orsaken till att de stora scenerna/arbetsgivarna anställer dansare, musikalartister och koreografer från utlandet. För övrigt gäller det även den tekniska personalen. Det har dessutom blivit vanligare att hela ar- betslag anställs från utlandet för att jobba med uppsättningar till exempelvis mu- sikaler. Rörligheten inom musikal och dans ökar och gränserna suddas ut.
Arbetsmarknaden för dansare är starkt begränsad och i stor konkurrens. Det krävs både drivkraft, talang, flexibilitet och ett personligt nätverk för att kunna försörja sig som dansare. Marknaden för modern dans är expanderande, och det finns i dag ett växande intresse och publik för danskonst, vilket ger dansarna en bredare arbetsmarknad, även internationellt. Intresset för dans har ökat, inte minst hos ungdomarna.
Paradoxen på arbetsmarknaden för musiker
Arbetsmarknaden för musiker är svag men varierar också regionalt. Merparten av musiker inom samtliga genrer har märkt en minskning av antalet uppdrag det senaste året. En viss ökning har skett rörande arrangemang som engagerar ut- ländska musiker från bland annat östra Europa. Klassiskt utbildade sångare har även en arbetsmarknad utomlands liksom svenska musikalartister.
Musikinstitutioner och andra arbetsgivare erbjuder inga fast anställningar och den situationen bedöms bestå även det närmaste året. Den vanligaste formen av arbete inom musikbranschen är frilansarbete. De arbetsgivare som ingick i prognosen rapporterar att de kommer att minska antalet fast anställda bland annat genom att pensionsavgångar inte ska ersättas. Vid behov av personal sker ersättningsrekryte- ringar i form av frilansare.
Intresset för konstmusik uppges ha upprätthållits tämligen väl men det säljs färre abonnemang. Det råder ett hårdare ekonomiskt klimat på grund av att orkestrarna har sparbeting för att klara den s.k. ”pensionsskulden”. Orkestrarna efterfrågar frilansande orkestermusiker med eget företag, något som är en relativt ny förete- else på arbetsmarknaden. Den pressade ekonomin innebär färre vikarier och större arbetsbelastning för varje musiker. Det uppges finnas en risk för att fler måste upphöra med sin yrkesverksamhet trots att de regelbundet får uppdrag och har god yrkesskicklighet. Fler sökanden från andra länder har ökat konkurrensen ytterligare.
Kvaliteten på utbildningen av främst klassiska musiker, har försämrats med tiden och att fler skolor startas. Detta menar arbetsgivarna som är starkt kritiska till att eleverna på svenska musikhögskolor inte håller måttet. Därför är det stort över- skott av klassiskt utbildade musiker i Sverige. Samtidigt uppger arbetsgivarna att de har mycket svårt att hitta musiker, som är utbildade i Sverige, som är tillräck- ligt bra. Denna paradox, gör att det inte är helt enkelt att informera om arbets- marknadsläget för klassiska musiker. Dessutom är efterfrågan olika för respektive instrument.
Skivförsäljningen har minskat trendmässigt de senaste tio åren samtidigt som det skett en ökning av antalet liveframträdanden. De intäkter som aktörerna förut drog in genom försäljning av inspelad musik försöker man kompensera genom livekonserter och genom att sälja merchandise, t ex T-shirts, pins etc. Direktför- säljning av skivor på plats har också blivit allt vanligare i samband med konserter- na.
Arbetsmarknaden för musikalartister/showartister är främst koncentrerad till storstadsregionerna i Sverige, i Danmark och Tyskland samt på kryssningsfartyg, hotell- och semesteranläggningar i Sydeuropa. Medelåldern är låg och det kommer hela tiden nya, unga duktiga artister till branschen. Men har man kvalificerad ut- bildning och en gedigen erfarenhet, står man sig väl i den konkurrensen som finns på marknaden.
Event samt ljud och ljus
Enligt höstprognosen uppvisar event- och musikkonsertföretagen en framtidstro både på kort och lång sikt. Även ljus- och ljudbranschen har blivit mer optimistisk rörande framtiden. Sommaren har för många inneburit ett uppsving. Detta inne- bär att man framöver har för avsikt att anställa fler. Främst är det timanställda scenbyggare. Dessutom vill man nischa sig med egna ljudtekniker som de ämnar hyra ut till sina kunder. Marknaden är snart åter i den aktivitetsnivå som rådde för fem år sedan då flera företag hade god omsättning. Sammanslagningar av företag inom events fortsätter. Företagen ingår även avtal på konsultbasis för att hålla ned kostnaderna.
De uppdrag som läggs ut på entreprenad ökar inom samtliga ljud- och ljusföretag samt hos eventföretag. Generellt sett köper företag tjänster från de ledande leve- rantörerna inom branschen som i många fall har certifikat för olika moment. De rekryterar också frilansare med egna företag vid toppar, dvs. när säsongen för olika events har sin höjdpunkt. Det är nästan enbart projektanställning som råder inom branschen.
Precis som i tidigare undersökningar utryckte arbetsgivarna in event-, ljud- och ljusföretag att sökande inom branschen bör ha en bred kompetensprofil. Tekni- keryrket är populärt men förutom en bra utbildning i grunden, krävs också ett flertal säkerhetslicenser för att få jobb. Arbetskraften ska ha spetskompetens men samtidigt vara en mångsidig medarbetare. Dessutom ska arbetskraften snabbt kunna ta till sig arbetsplatsens kultur där bland annat social kompetens värderas högt.
Slutsatser
• Fortsatt snäva budgetar och osäkerhet kring offentliga anslag.
• Kortare uppdrag och rekryteringar på viss tid.
• Dansens ställning upprätthålls – barn o ungdom.
• Stora institutionerna har snäva budgetar – utökar inte sin fasta personal och lägger dessutom ut uppdrag och rekryterar på viss tid.
• Pensionsavgångar inom teatern ersätts inte alltid med fast anställda utan av projekt- och behovsanställningar.
• Fria grupper arbetar med knappa förhållanden och med osäker planering.
• Musikområdet kännetecknas av begränsat antal uppdrag och hårdare kon- kurrens om jobben.
• Inom konstmusiken försöker man spara in på personal i den mån det är möjligt, färre och kortare uppdrag.
• Fortsatt överskott på musikal- och showartister – låg medelålder.
Utbudet av arbetskraft inom kultur och media
Fortsatt god tillgång på arbetskraft
Även om efterfrågan på arbetskraft minskat under år 2012 väntas inte matchning- släget förändras nämnvärt. Det beräknas bli god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem.
Av samtliga arbetsgivare är det endast 14 procent som angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Bristen ligger därmed fortfarande på en låg nivå. Det är väldigt få lediga platser som omfattas av brist.
Tillgången på arbetskraft är i allmänhet god och i en sådan situation höjer arbets- givarna ofta kraven vid rekryteringar. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad vilket innebär kortare kontraktstider.
Kultur- och mediebranscherna sysselsätter 85 000
Branscherna inom kultur och media sysselsätter cirka 85 000 personer enligt Stat- istiska Centralbyråns (SCB:s) officiella statistik. Det motsvarar ungefär 2 procent av sysselsättningen på hela arbetsmarknaden. Sysselsättningstalet redovisas enligt gängse klassificering per bransch och det är en indelning som bygger på företags inriktning av sin produktion av varor och tjänster. Kultur- och medieområdet in- rymmer flera branscher och dessa inrymmer alla slags yrken, inte bara kultur- och medieyrken utan även andra yrken såsom säljare, IT-personal, ekonomer samt service- och underhållsyrken. Antalet sysselsatta som renodlat arbetar inom yrken inom kultur och media är lägre och uppgår till strax över 60 000 personer, enligt SCB. Ungefär hälften av dessa yrkesarbetar inom ord och media.
Samtliga inskrivna arbetssökande
Antalet inskrivna vid Af Kultur Media väntas blir fortsatt oföränd- rat
Antalet inskrivna inom Arbetsförmedlingen har minskat sedan våren 2010. Ned- gången har i stort legat i linje med de bedömningar som Arbetsförmedlingen re- dovisat i tidigare prognoser fram till förra prognosen. Hösten 2011 förutsågs en tydligt ökande arbetslöshet för alla sökande i landet. Detta antog man skulle på- verka även arbetslösheten för arbetssökande inom Arbetsförmedlingen. Fram till och med oktober 2012 har arbetslösheten fortsatt minska jämfört med året innan.
Detta är tvärt emot trenden för övriga arbetssökande på Arbetsförmedlingen som sedan våren 2012 ökat i antal jämfört med året innan.
År 2012 har nedgången av antalet inskrivna planat ut något. Som framgår av dia- grammet nedan, är nivån dock snart nere i 9 000 inskrivna.
Diagram 7: Totalt inskrivna sökande på Arbetsförmedlingen Kultur Media
Källa: Arbetsförmedlingen
Hösten 2011 gjorde arbetsgivarna en något negativ framtidsbedömning och detta skulle ha lett till en ökning av antalet arbetssökande redan efter sommaren 2012.
Den förväntade uppgången av arbetssökande kom dock av sig. År 2013 beräknas antalet ligga kvar på 9 000. Det svåraste med att bedöma framtida arbetslöshet för en branschförmedling som Arbetsförmedlingen Kultur Media är att beräkna stor- leken på överströmningen av arbetssökande till och från jobb utanför kultur och media. Det finns alltid ett flöde av personer som lämnar kultur- och mediearbets- kraften och tar jobb i andra branscher. Men de finns ingen automatik i att de sam- tidigt lämnar Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Önskan finns självklart i många fall att åter jobba i branschen om tillfälle ges. Därför ökar också antalet ombytessökande.
Fler kvinnor än män inskrivna inom kultur och media
I oktober 2012 var 56 procent eller 5 100 kvinnor inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen och samtidigt 4 000 män. Båda könen har gynnats av den bättre arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens bedömning är att utvecklingen av antalet inskrivna fortsätter att fördela sig jämnt mellan könen.
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal
Fördjupningsruta
Befolkningsprognos
Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolk- ningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB.
Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolk- ningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser:
http://www.scb.se/BE0401
Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner 2011-2025
Källa: SCB
Öppet arbetslösa och sökande i program
I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd inskrivna på Arbetsförmedlingen.
Alla etablerade kulturarbete inom bild och form, scen och ton samt ord och media måste uppfylla vissa kriterier för att bli inskriven på Arbetsförmedlingen Kultur Media. På sidan 3 finns mer detaljerade kriterier.
Färre inskrivna saknar arbete
I oktober 2012 saknade 2 775 personer arbete. Antalet öppet arbetslösa plus per- soner som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd vände nedåt strax efter årsskiftet 2009/2010. Sedan dess har arbetslösheten minskat med nästan 700 personer. Bara under 2012 års första fyra månader har det skett en minskning med cirka 375 personer.
Diagram 8: Antalet öppet och totalt arbetslösa
Bedömningen i våras var att de arbetssökande vid årsskiftet 2012/2013 skulle ha att öka till cirka 3 200 personer. Nu ser vi att det var en väl pessimistisk prognos.
Resultatet blir sannolikt snarare 2 900 totalt arbetslösa. I början av 2013 kommer antalet som saknar arbete att plana ut och efter våren öka igen för att vara cirka 3 000 personer vid slutet av 2013.
Diagram 9: Antalet öppet arbetslösa
Skillnaden mellan könen ökar
Andelen kvinnor inskrivna utan arbete på Arbetsförmedlingen (arbetslösa plus programdeltagare) ökar mera än för män fram till och med sommaren 2007. Som
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
200 3- 11 200 4-05 200 4-11 200 5- 0 5 200 5- 11 200 6-05 200 6-11 200 7- 0 5 200 7- 11 200 8- 0 5 200 8- 11 200 9-05 200 9-11 2010- 05 2010- 11 2011 -0 5 2011 -11 2012 -0 5
Arbetslösa och totalt arbetslösa
6 per. glid. med. (Arbl) 6 per. glid. med. (Arbl+Akt)
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
1800 6 per. glid. med. (bild)
6 per. glid. med. (ord) 6 per. glid. med. (scen)
Öppet arbetslösa i respektive yrkesgrupp
mest var andelen öppet arbetslösa 56 procent kvinnor. Därefter vände utveckling- en och sedan sommaren 2008 har andelen pendlat runt ungefär 53 procent. Ar- betsförmedlingen antar att antalet utan arbete fortsätter vara större bland kvinnor än män. Men som andel är skillnaderna små eftersom det är fler kvinnor syssel- satta inom Kultur -media. Bedömningen är att männen gynnades i högre grad av den bättre arbetsmarknaden utanför kulturområdet. Samtidigt är det betydligt fler kvinnor än män som kommer till Arbetsförmedlingen för att söka arbete. Främst beroende på att fler kvinnor än män utbildar sig till kulturbranschen. Arbetsför- medlingen räknar med att denna utveckling fortsätter även kommande år.
Diagram 10:
Källa: Arbetsförmedlingen
Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Antal Förändring mot mot-
svarande kvartal året innan
2011 kvartal 4 2979 -459
2012 kvartal 4 2900 -79
2013 kvartal 4 3000 100
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslöshetens struktur
Viss förbättring för personer i åldrar under 45 år
Den minskning som skett avseende antalet personer som saknar arbete faller främst på ungdomar i åldern 18- 25 år samt sökande äldre än 30 år. Antalet utan arbete i nämnda åldrar ligger på en lägre nivå än för både ett men speciellt två år
46%
48%
50%
52%
54%
56%
58%
60%
Andelen kvinnor
Andelen arbetslösa kvinnor
Arbetslösa Totalt arbetslösa
sedan. I åldrar 45-65 år ligger nivån något lägre jämfört med våren 2010 men det har skett små förändringar i dessa åldrar jämfört med för ett år sedan. Arbetssö- kande i åldrarna 25-30 är den enda åldersgruppen där den totala arbetslösheten ökar jämfört med för ett år sedan. Orsaken är förmodligen att fler skrivs in som arbetssökande eftersom ett större antal elever lämnar utbildningsväsendet just i den åldersgruppen. Skillnaden gentemot ungdomar yngre än 25 år är så pass stor, att de riktade bidragen ämnade enbart för ungdomar, sannolikt missgynnar per- soner som nyligen fyllt 25 år.
Diagram 11:
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadspolitiska utmaningar
Arbetsförmedlingen har ett stort samhällsansvar för matchningen mellan arbets- givarnas kompetenskrav och den arbetskraft som står relativt nära arbetsmark- naden. Men man har också ett bredare ansvar för grupper av arbetslösa som av olika skäl står betydligt längre från arbetsmarknaden. Personer som utförsäkrats ur sjukförsäkringssystemet har ofta en längre väg till arbete och här har Arbets- förmedlingen ett utökat ansvar för att göra denna väg kortare. Det utökade ansva- ret gäller även för nyanlända invandrare. För denna grupp har Arbetsförmedling- en ett samordningsansvar som syftar till att påskynda etableringen i såväl arbetsli- vet som i samhället i stort.
Antalet personer i utsatta grupper ökar
Dryga 27 procent av dem som nu saknar arbete ingår i grupper som traditionellt har svårt att få jobb, det vill säga personer i åldern 55-64 år, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt utomeuropeiskt födda. Personer i utsatta grup- per har enligt Arbetsförmedlingens erfarenhet svårare att finna arbeten än andra arbetssökande. Antalet som saknar arbete och tillhör dessa mer utsatta grupper omfattar cirka 800 personer. Sedan våren 2007 har antalet som saknar arbete i dessa grupper ökat med 33 procent.
Utveckling som skett innebär att andelen i dessa grupper av samtliga som saknar arbete har fortsatt ökat sedan millenniumskiftet. Andelen kan komma att stiga till nästan 30 procent vid slutet av år 2013. Denna snabbt ökande andel beror på att
0 20 40 60 80 100 120
18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64
Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd fördelade efter ålder
2011 okt 2012 okt Källa:Arbetsförmedlingen
Antal sökande
Ålder
andra grupper har gynnats betydligt mera av förbättringarna på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen arbetar målmedvetet med att kartlägga arbetssökandes förut- sättningar, förbättra matchningen och på det sättet underlätta återinträdet på arbetsmarknaden.
En stor del av personerna i dessa mer utsatta grupper möter en allt hårdare kon- kurrens om jobben. Personer med svagare ställning hamnar oftast långt bak i ar- betslöshetskön, vilket medför ökad risk för allt längre tider utan arbete. För dessa grupper är arbetsmarknadspolitiska program ett viktigt redskap på vägen ut i ar- bete och för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet.
Diagram 12: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, (Ej dubbelräkning mellan grupperna)
Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning
Källa: Arbetsförmedlingen
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Utsatta Ej utsatta
Yrkesbarometern
Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken.
Bristyrken Överskottsyrken
Projektledare, film Journalister Projektledare, TV Fotografer
Videografiker Curator
3D Animatörer
Projektledare, de- sign/form/konst
Videotekniker Konstnär
Redigerare Musikalartist
TV-producent
Sångare populär-/klassisk musik
Videoproducent
Musiker populär-/klassisk musik
Illustratör
Dansare inkl. show Tonsättare
Skådespelare
Rekvisitör och Rekvisi- törsassistent
Kostymör och Kostymassi- stent
Om prognosen
Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömning- arna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möj- ligt likna näringslivets vad gäller branscher och arbetsplatsernas storlek. I Ar- betsmarknadsutsikterna för Arbetsförmedlingen Kultur Media ingick 372 arbets- ställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 95 procent i höstens undersökning. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 94 procent i höstens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbets- ställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer.
För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer in- formation på www.arbetsformedlingen.se/prognoser.
Källor
Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd)
Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken
Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS.
Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.
113 99 Stockholm Telefon 0771-60 00 00 w w w.arbetsformedlingen.se Arbetsmarknadsutsikterna för Gruvnäringen är en del av
Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats
arbetsformedlingen.se/prognoser, hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och landet som helhet.
De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna.
Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning.
Ansvarig utredare är Peter Nofors, telefon 010-486 76 97 och Benny Gus- tavsson, telefon 010-486 36 04.
Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år.
Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen.
Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken.
Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde.
Vår nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i juni 2013.
