Kvalitetsredovisning 2015 och Verksamhetsplan 2016
Leksands gymnasium
Leksands gymnasiesärskola
2
Innehållsförteckning
OM KVALITETSARBETET ... 3
MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN ... 3
PLANERING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET ... 4
FAKTA ... 5
KVALITETSREDOVISNING 2015 ... 6
REDOVISNING AV FOKUSOMRÅDEN 2015 ... 6
KURSPROV - BETYGSFÖRDELNING ... 6
RESULTATTABELLER ... 7
PERSONALENKÄT ... 9
ELEVENKÄT ... 9
GYMNASIESÄRSKOLAN ... 10
SAMMANFATTANDE ANALYS... 11
VERKSAMHETSPLAN 2016 ... 13
ORGANISATION ... 13
PRIORITERADE OMRÅDEN 2016GYMNASIESKOLAN ... 13
PRIORITERADE OMRÅDEN 2016GYMNASIESÄRSKOLAN ... 14
3
Om kvalitetsarbetet
Varje huvudman och rektor har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera
resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Detta är kvalitetsuppföljning på avdelningsnivå för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Leksands kommun.
Mål, uppdrag och fokusområden
Skollag och läroplan
Skollagen1 är verksamhetens övergripande styrdokument. För att säkerställa att skolorna och kommunen uppfyller de krav som ställs genomförs en internkontroll genom att en fastställd checklista årligen kontrolleras (bilaga 1).
Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Skolans ansvar för att främja en människors lika värde och demokratiska rättighet beskrivs i läroplanens kapitel 1.
Leksands kommuns vision 2025 - Det är lätt att leva i Leksand!
Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke.
Leksand är en kommun med 18 000 invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka.
Sektorsplan
I sektorsplanen för ”Lärande och stöd” finns följande uppdrag definierat: Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor.
Fokusområden 2015
För att nå uppsatta mål i sektorsplanen har Leksands gymnasium haft följande fokusområden under 2015.
1. Måluppfyllelsen hos eleverna ska öka
2. Genom ett aktivt arbete sänka den totala frånvaron på skolan till högst 10 %.
3. Tydliggöra lärarnas uppdrag och skapa förutsättningar för lärarna att fullfölja det.
1 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010- 800/?bet=2010:800
4
Planering av det systematiska kvalitetsarbetet
Det systematiska arbetet visualiseras i hjulet nedan.
Jan:
kvalitetsred och v-plan
Jan: årsred/
verksam- hetsber
Rapport till utskottet
Enkäter
Feb/mars:
klasskonf
Kursutvär- deringar
Maj:
analysdagar pedagoger Juni:
bedömning betyg Juni:
utvärderings- dagar Aug:
reviderad v-plan Okt/nov:
klass- konferenser
Kursut- värderingar
Dec:
bedömning betyg
5
Fakta
Program/utbildningar vid Leksands gymnasium
Barn- och fritidsprogrammet
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Gymnasial lärlingsutbildning
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Introduktionsprogrammen
Naturvetenskapsprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
Gymnasiesärskola
o Programmet för hantverk och produktion o Programmet för hotell, restaurang och bageri
Snabbfakta 2014 2015 (31/12)
Antal gymnasieskolor i kommunen 1 1
Antal elever gymnasiet 540 532
Varav kvinnor 240 235
Varav män 300 297
Antal elever gymnasiesärskolan 6 4
Varav kvinnor 3 2
Varav män 3 2
Antal lärare (heltidstj) 48 48
Antal lärare (personer) 59 59
Andel lärare med ped. högsk. examen 91 % 89 % Antal elever per heltidstjänst 10,9
Antal elever/SYV 259
6
Kvalitetsredovisning 2015
Redovisning av fokusområden 2015
Genomfört
Måluppfyllel sen hos eleverna ska öka
Skolan arbetar aktivt, i alla sammanhang, med Att lyckas på gymnasiet. Eleverna får stöd i studieteknik. Det är fokus på att närvara på lektionerna. Skolledningen har ett nära samarbete med elevrådet. Det är även fokus på kollegialt lärande för
undervisande personal.
Elevernas ansvar försöker vi förtydliga men även vikten av att relationerna i undervisningen ska vara goda.
Resultaten har generellt sänks från 2014 till 2015 vilket är alarmerande. Yrkeseleverna lyckas bättre än elever på högskoleförberedande program. Dessa resultat har vi sett på skolan och det är anledningen till att vi innevarande läsår intensifierat arbetet med Att lyckas på gymnasiet.
Genom ett aktivt arbete sänka den totala frånvaron på skolan till högst 10 %
Från och med höstterminen 2015 har arbetet med följa upp elevernas frånvaro intensifierats. Uppföljningarna är tätare och elever som är ogiltigt frånvarande kontaktas omgående. Vårdnadshavare till omyndig elev blir kontaktad.
Skolan har även infört en ny lär- och kommunikationsplattform vilken medfört att anmälan av frånvaro och uppföljning blivit enklare och säkrare.
Vid höstterminens slut gjordes en utvärdering och frånvaro hade minskat från 20 % till 15 %, varav 3 % är ej anmäld frånvaro. Vi läsårets slut kommer ytterligare en
utvärdering ske.
Tydliggöra lärarnas uppdrag och skapa förutsättning ar för lärarna att fullfölja det
I alla sammanhang som berör personal är målet att det vi gör ska gynna lärarnas möjligheter att utföra sitt uppdrag. Stödet från närmsta chef är viktigt och
medarbetarsamtal, lektionsbesök och lönesamtal är viktiga forum för enskild lärare.
APT och samverkan är instanser där vi gemensamt utvecklar skolan.
Under läsåret 15/16 till och med läsåret 17/18 kommer fokus i kompetensutveckling att vara kollegialt lärande. Innevarande läsår deltar vi i Matematiklyftet, kommande läsår kommer en pilotgrupp att delta i Läslyftet. Därefter är målet att hela kolan ska delta i Läslyftet. Det kollegiala lärandet kommer att utvecklas och formerna av detta sker i samråd med personalen och utvecklas kontinuerligt.
Kursprov - betygsfördelning
7
Resultattabeller
Grön = bland de 25 % bästa i riket Gul = i mitten med, 50 % Röd = bland de 25 % sämsta i riket FB = folkbokförda elever i Leksands kommun
LG= elever inskrivna vid Leksands gymnasium
R= jämförelse görs mot Riket (alla skolor, kommunala och fristående)
D= de fall då inte jämförelse med Riket går att göra jämförs verksamheten med Dalarna
iu= ingen uppgift (Statistiken inom skolväsendet har förändrats över tid, särskilt i samband med nya lagar och förordningar). Detta påverkar möjligheten till statistisk uppföljning och vissa resultat finns inte över någon längre tidsperiod. I dessa fall anges iu.)
2012 2013 2014 2015
LEKSANDS GYMNASIUM
Andel elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år (LG)
67,0 % (R 63,4 %)
66,1 % (R 65,2 %)
Se nedan Se nedan
Andel elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år, yrkesprogram (LG)
76,7 % (R 66,6 %)
74,2 % (R 69,9 %)
Se nedan Se nedan
Andel elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år, högskoleförberedande program (LG)
78,3 % (R 73,8 %)
69,2 % (R 75,5 %)
Se nedan Se nedan
Andel elever med examen (LG) iu iu 95,0 %
(R 88,5 %)
86,3 % (R 89,2 %)
Andel elever med examen, yrkesprogram (LG) iu iu 93,7 %
(R 84,4 %)
90,2 % (R 86,2 %) Andel elever med examen,
högskoleförberedande program (LG)
iu iu 96,1 %
( 91,0 %)
82,9 % (R 90,7 %) Andel elever med grundläggande behörighet
till universitet och högskola (LG)
85 % (R 87 %)
88 % (R 87 %)
67,1 % (R 70,3%)
58 % (R 71,3 %) Andel elever med grundläggande behörighet till
universitet och högskola, yrkesf örberedande program (LG)
iu iu
31,7 % (R 34,8 %)
29,5 % (R 34,9 %)
Genomsnittlig betygspoäng hos avgångs- eleverna (examen och studiebevis) (LG)
iu iu 13,9
(R 14,0)
13,6 (R 14,0) Genomsnittlig betygspoäng hos
avgångseleverna, yrkesprogram (LG)
iu Iu 14,0
(R13,0)
13,4 (R 12,9) Genomsnittlig betygspoäng hos
avgångseleverna, högskoleförberedande program (LG)
iu iu 14,1
(R 14,6)
13,4 (R 14,5)
8
ÖVRIG INFORMATION (LG)
2012 2013 2014 2015
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (LG)
89,5 % (R 77,1 %)
89,4 % (R 77,5 %)
91,5 % (R 78,5 %)
88,5 % (R 79,0%)
Andel elever antagna till förstahandsvalet 79,6 % (D 80,1 %)
91,6 % (D 81,2 %)
95,0 % (D 82,9 %)
3 mars
Andel elever som gör avbrott/studieuppehåll 4 % (D 3 %)
2 % (D 4 %)
4 % (D 3 %)
uppgift inkommer
senare
Kostnad för gymnasieskolan kr/elev 113 288
(R 124 959) Plats 127
118 557 (R131 145)
Plats 120
107 843 (R 136 557)
Plats 60
107 800
Antal elever per lärare 11,4 %
(R 12,1 %)
10,9 % (R 12,1 %)
11,7 % (R 11,9 %)
11,7
Andel elever som går i kommunens egna skolor eller kommunalförbunds skolor
61,3 % (R 41,3 %)
Plats 91
60,9 % (R 40,6 %)
Plats 94
61,3 % (R 41,2 %)
Plats 94
uppgift 3 mars
Andel folkbokförda elever (åk 9) som ej går gymnasiet efterföljande höst
3,0 % (D 2,1%)
1,1 % (D 2,4 %)
1,1 % (D 3,1 %)
uppgift 3 mars Medborgarnas bedömning av kommunens
gymnasieskola, SCB skala 1-100. iu
Värde 64 (R 58) Plats 19
iu
Värde 64 (R 58) Plats 28 Elev- och brukarenkät (delaktighet) 369 svar
av 563 elever 65 %
341 svar av 518 elever 66 %
343 svar av 539 elever 64 %
373 svar
Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram (FB)
22 975 (R 24 224)
Plats 155
22 356 (R 25 246)
Plats 175
28 825 (R 25 186)
Plats 210
32 276 (R 25 809)
Plats 244
ELEVER FOLKBOKFÖRDA I LEKSAND
2012 2013 2014 2015
Andel folkbokförda elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år, inkl IV (FB)
80,2%
(R 77,6%) Plats 98
81,9%
(R 77,2) Plats 62
77,1 % (R 78,3 %)
Plats 184
iu
Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, studieförberedande program (FB)
82,7%
(R 79,6 %) Plats 181
81,1%
(R 82,8 %) Plats 100
80,8 % (R 81,1 %)
Plats 163
iu
Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, yrkesförberedande program (FB)
77,2%
(R 75,2) Plats 164
78,3%
(R 77,8%) (Plats 150)
73,8 % (R 78,1 %) (Plats 202)
iu
Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, studieförberedande program, andel (%) (FB)
91,7%
(R 87,2%) Plats 53
87,8%
(R 86,9%) Plats 142
86,7 % (R 88,3 %)
Plats 198
iu
Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, yrkesförb. Program (FB)
83,9 % (R 80,6%)
Plats 98
87,3 % (R 80,3%)
Plats 40
83,1 % (R 82,1 %)
Plats 134
iu
Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, högskole-
förberedande program (FB)
87,8 % (R 93,4%) Plats 262
93 % (R 93,2%) Plats 154
97,7 % (R 91,6 %)
Plats 29
iu
Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, yrkesförberedande program (FB)
86,3 % (R 81,0 %)
Plats 58
84,4 % (R 81,4 %)
Plats 87
28,6 % (R 34,9 %)
Plats 219
iu
9
Personalenkät
Elevenkät
10
Gymnasiesärskolan
Gymnasieskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper (18 kap. 2 §).
Intentionerna med reformen Gysär-13 var följande:
Ökad samhällsgemenskap och delaktighet
Flexibilitet för att möta varje elevs förutsättningar och behov
Ökad samverkan mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan
Utbildningarna skall vara likvärdiga
God förberedelse för arbetslivet
Ett meningsfullt vuxenliv
Redovisning av fokusområden 2015 -Gymnasiesärskolan
Öka elevernas omvärldskunskap - Mycket studiebesök och arbete runt begrepp har skett under året.
Arbeta fram en modell för programmet hälsa, vård och omsorg - Programmet finns nu att söka på Leksands gymnasium.
Få fler handledare att gå Skolverkets APL-handledarutbildning - Våra lärlingsplatser, 2 stycken, kommer under vt-15 gå handledarutbildning.
Arbeta för att alla elever skall få en meningsfull lärlingsplats - Många studiebesök sker där vi visar upp vår elevgrupp.
Arbeta fram ett fungerande årshjul för särskolan - utfört men det behöver diskuteras kontinuerligt.
Genomföra de projekt vi sökt genom samverkan skola-arbetsliv:
”Samverkan för att öka möjligheten för APL-platser” och ”Vårt samhälle – möjligheterna till jobb för vår elevgrupp” - Det första är genomfört med bra resultat. Vi fick två lärlingsplatser genom de studiebesöken. Det andra kommer att slutföras under vårterminen-16.
Dokumentera elevernas kunskapsutveckling – Matriser görs i varje ämne. Dock är detta ett område som ska utvecklas. Framförallt i karaktärsämnena.
Allt med värdegrund och Modernt IT-lärande stämmer överens även för oss.
Analys
Verksamheten börjar få till rutiner runt samarbetet med gymnasieskolans program där vi har elever som är integrerade. Där kan det bli ännu bättre naturligtvis. Eleverna trivs bra i gruppen och har ingen frånvaro som inte är registrerad av föräldrar. Även de elever som är integrerade i lilla gruppen från IM trivs i gruppen. Vi har börjat att jobba mer ämnesövergripande för att eleverna skall få en
11 helhet runt de olika ämnena. Minst en gång per termin har vi utvecklingssamtal där vi tillsammans med föräldrarna gör en utvecklingsplan.
Sammanfattande analys
Måluppfyllelsen har en negativ trend som måste brytas. Resultaten visar på att åtgärder är nödvändiga för att höja resultaten och därmed måluppfyllelsen hos eleverna på Leksands gymnasium.
Skolan arbetar aktivt, i alla sammanhang, med Att lyckas på gymnasiet. Eleverna får stöd i studieteknik, fokus på att närvara på lektionerna, nära samarbete med elevrådet och kollegialt lärande för undervisande personal. Elevernas ansvar försöker vi förtydliga men även vikten av att relationerna i undervisningen ska vara goda.
Där behov uppstår av någon form av stöd försöker vi ordna det. Dessvärre finns det inte alltid resurser som möjliggör det så att det blir riktigt bra kvalité.
Resultaten har generellt sänks från 2014 till 2015 vilket är alarmerande. Yrkeseleverna lyckas bättre än elever på högskoleförberedande program. Dessa resultat har vi sett på skolan och det är
anledningen till att vi innevarande läsår intensifierat arbetet med Att lyckas på gymnasiet.
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen är 88 %. Andel elever från hemkommunen som väljer Leksands gymnasium är ca 62 % vilket skulle kunna vara högre då vi ser att elever väljer andra kommuner eller friskolor på de program som skolan har. Vi behöver marknadsföra skolan mer aktivt för att bättre beskriva vårt utbud.
Estetiska programmet behöver tydligare och aktivare samarbete med musikskolan och grundskolan.
Att utveckla elevdemokrati, skapa fler elevföreningar etc. gör att elever känner en tillhörighet till skolan vilket i sin tur skapar trygghet och trivsel. Det är viktigt att lyssna på eleverna och vad de anser behöver utvecklas. Under 2015 har detta arbete utvecklats mycket och eleverna är större
utsträckning delaktiga i skolutveckling.
Analys medarbetarenkät
Medarbetarna på Leksands gymnasium trivs bra på sitt arbete och det känns meningsfullt att gå till jobbet. De vet vad som väntas av dem i deras arbete. De känner till kommunens värdegrund och men kommunens vision och mål kan bli tydligare anser 21 %.
21 % upplever att arbetet inte ryms inom den totala tidsramen. 32 % tycker att det kan vara svårt att logga in på olika it-system och över 20% anser att hastigheten i nätet ej är godtagbar.
Analys elevenkät
Ungefär 69 % av skolans elever har besvarat enkäten. En mycket stor andel av eleverna trivs bra eller mycket bra på Leksands gymnasium och är nöjda med den utbildning som de har valt. En förklaring kan vara att de flesta elever tycker att de har valt rätt program.
Studierna känns mycket meningsfulla och rekommenderar mycket gärna skolan och utbildningen till andra. Eleverna tycker att de får den hjälp de behöver och att de har möjlighet att lyckas med sina studier.
12 Utvecklingssamtal och klassråd fungerar i stort sett bra och omdömet för elevrådet har förbättrats att bli ett ännu bättre demokratiskt forum som arbetar för alla elever.
Skollunchen är många elever missnöjda med och drygt hälften av eleverna uppger att de blir mätta.
Drygt hälften äter lunch varje dag och de har tillräckligt med tid att äta.
Övervägande del av eleverna anser att flickor och pojkar får samma möjlighet att lyckas med sina studier. Skolan är bra på att motverka diskriminering och kränkande behandling. Eleverna anser sig bli vänligt bemötta av personalen. 4% av eleverna anser sig blivit utsatta för någon form av mobbing.
Skolan har ett antimobbingsteam för att hjälpa eleverna och en stor andel av eleverna vet att de ska vända sig till dem. Det finns fortfarande elever som inte känner till Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling och vi behöver förstärka implementeringsarbetet.
13
Verksamhetsplan 2016
Organisation
Skolledningen ska i dialog med personalen, i olika forum, prioritera följande övergripande mål, utifrån fokusområdet ”Att lyckas på gymnasiet”
Prioriterade områden 2016 Gymnasieskolan
1. Hög måluppfyllelse a. Ledarskap i undervisningen
- goda relationer - struktur och ordning
- återblick – härblick - framåtblick - höga förväntningar
b. Kollegialt lärande
- att få växa i sin yrkesroll c. Elevinflytande
2. Organisation för nyanlända
3. Rekrytering av elever a. Hög måluppfyllelse
b. Marknadsföring – fortsatt arbete enligt årets modell c. Samverkan Rättvik
d. Samverkan vuxenutbildning
e. Samverkan i KAA. Kommunala aktivitetsansvaret, 16-20 år
Med ovanstående utvärderingar, kommentarer och analyser som grund kommer arbetet under året att formas. Det finns olika behov och förutsättningar beroende på vilket program som berörs och det
Carin Fredlin, rektor
SYV Adm Bibl IT
Liselotte Alanko, bitr rektor
EK ES H
A RL SA BF
Marko Sandelin bitr rektor
G YS
Ä R
H
V L N
A TE
Vakant bitr rektor
I
M
14 är viktigt att personalen själva får möjlighet att formulera vad som bör utvecklas för att nå skolans övergripande mål.
Prioriterade områden 2016 Gymnasiesärskolan
Öka elevernas omvärldskunskap
Öka samarbetet med lärlingsföretagen angående sysselsättning/arbete.
Öka strukturen på hela överlämnandeprocessen för särskolan
Få till kontinuerliga möten med bitr. rektor för att tillsammans utveckla särskolegymnasiet.
Öka antalet elever
Utveckla dokumentationen i varje ämne samt medvetande göra eleverna om processen.
Leksand 2016-01-31
Carin Fredlin
Carin Fredlin
Rektor Leksands gymnasium
15
Bilaga 1
Checklista/internkontroll 2014 – Skollagen i korthet
Ja Åtgärd1 Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och
tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.
2 Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning.
3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.
4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.
5 Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år.
6 Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. I gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktionsprogram.
7 Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram.
8 Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin.
9 Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 §, i huvudsak vara skolförlagd. Även introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda.
10 Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen.
Gem antagning
11 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.
12 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän.
13 När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.
14 En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.
15 Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag
informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.
16 16 Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till
böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Trots detta får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.
17 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket.
Vissa språk saknas
18 Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Rutin ska upprättas.
19 Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal).
20 Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.
21 Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.
22 Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.
23 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av
kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.
24 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas.
25 Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning.
26 Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.
27 Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget.
Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.
28 Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.
29 Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte alla elever (se lagstiftning).
30 De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.
31 Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.
17 32 Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och
elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).
33 Utbildningens omfattning framgår av en poängplan.
34 I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.
35 Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.
36 För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.
37 För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren är uppfyllda.
38 Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar
1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och
2. gymnasiearbetet.
39 Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiep. och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng,
2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.
40 För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen.
41 För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen.
42 En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande
1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och 2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.
43 En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska vid
tillämpningen av behörighetsreglerna.
44 En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes
hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.
45 Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.
46 Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.
47 En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten.
18 48 Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under
studietiden.
49 Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat
yrkesprogram.
50 Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12
§, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och 38 §.
51 Rätten att fullfölja utbildningen enligt 37-39 § gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands.
52 I 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.
53 Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program.
54 Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.
55 Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.
Gem antagning
56 Utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till
1. sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,
2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,
5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 45 §.
57 Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den
sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt.
58 En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja
utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.
59 Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.
60 En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).
19 61 Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat,
och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.
62 När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.
63 När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.
