___________________________________________________________________________
Bilaga
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2009-02-24 Införande av radiokommunikationssystemet Rakel inom
Stockholms läns landsting
Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd
Ärendet
Allmänna utskottet föreslår att landstinget ansöker om anslutning till radio- kommunikationssystemet Rakel och att införande påbörjas under 2009 för ambulansverksamheten och Karolinska Universitetssjukhuset.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta
att Stockholms läns landsting ansöker om anslutning till Rakel-systemet (Radiokommunikation för effektiv ledning)
att uppdra åt landstingsstyrelsen att ansvara för Rakel-systemet
Landstingsstyrelsen har - under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut - för egen del beslutat att uppdra åt landstingsdirektören att
genomföra införande av Rakel-systemet i landstinget och i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning införa Rakel-systemet i
ambulansverksamheten, att uppdra åt landstingsdirektören att utforma förslag till förvaltningslösning och organisation för Rakel-systemet, att uppdra åt Locum AB att utreda behovet av utökad inomhustäckning för akutsjukhusen, att kostnader för år 2009 tas inom ramen för landstings- styrelsens förvaltnings ordinarie budget samt att projektmedel för införande söks hos KBM/MSB (Krisberedskapsmyndigheten/ Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap), att beakta kostnader för delprojekt steg 2 om investering ca 12 000 000 kronor och ca 6 000 000 kronor i avgifter, kapital- och driftkostnader i samband med landstingets budget för år 2010, att beakta kostnader för Rakel-systemets införande, abonnemang och drift inom ramen för landstingets budget fr o m 2011.
Rakel är ett gemensamt digitalt radiokommunikationssystem för myndig- heter i samhället. Frågan om ett gemensamt radiokommunikationssystem har utretts i mer än 10 år och resulterat i det som nu har blivit Rakelsystemet.
För närvarande används Rakel inom bl a Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polisen, Regeringskansliet, Räddningsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. Ytterligare myndigheter samt landsting har påbörjat arbetet med införande av Rakel.
Inom Stockholms läns landsting har en förstudie genomförts med syfte att inventera behovet av ett nytt radiokommunikationssystem. Vidare har en arbetsgrupp tagit fram underlag för beslut om införande av Rakel.
Landstingsstyrelsen föreslår ett stegvis införande av Rakel i Stockholms läns landsting. Projektet organiseras i tre steg. I första steget införs under 2009 Rakel inom säkerhetsorganisationen vid Karolinska Universitetssjukhuset samt i form av provdrift i två enheter inom ambulanssjukvården. Efter utvärdering av steg 1och 2 påbörjas steg 3.
Investeringen genomförs under åren 2009-2014 och den totala investerings- kostnaden uppgår till 17,1 miljoner kronor. Avgifter, kapital- och drift- kostnader uppgår under femårsperioden till 38,8 miljoner kronor. MSB har möjlighet att bevilja kompetensstöd till kommuner och landsting för att underlätta införandet av Rakel. Landstinget avser att söka medel för sådant stöd.
Behandling i landstingsstyrelsen
Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 25 mars 2009.
Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 21 april 2009.
Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds- beredningens förslag, dels till MP-ledamotens förslag.
Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning.
MP-ledamoten reserverade sig:
”Landstingsstyrelsen föreslås besluta i första hand att återremittera ärendet med nedanstående motivering, i andra hand att avslå ärendet
Rakel-systemet använder TETRA –teknik vilket innebär pulsade radio- signaler av frekvensen 17,6 Hz. Forskning visar att detta innebär risk för kalciumläckage i biologisk vävnad med åtföljande störningar av många olika slag. En debatt om miljö- och hälsostörningar av Rakel-systemet pågår och det finns ett antal rapporter av oberoende experter som pekar på betydande hälsorisker hos Rakelanvändare såsom påverkan på ’sömnhormonet’
melatonin, risk för bröstcancer, risk för ögonskador, påverkan på kognitiva funktioner vid krissituationer.
De gröna EU-parlamentarikerna har krävt att utbyggnaden av TETRA omedelbart stoppas med hänvisning till försiktighetsprincipen och de hänvisar till rapporter om att den använda tekniken kan orsaka tumörer, leukemi och andra cancersjukdomar.
Den svenska Rakelkommittén har inte beskrivit hur miljö- och hälsofrågorna har beaktats.
Ärendet ska därför kompletteras med en utförlig miljö- och hälsokonsekvens- analys där aktuella forskningsrön finns med liksom uppföljningar från länder och myndigheter som har erfarenhet av TETRA-tekniken.”
Ärendet och dess beredning
Allmänna utskottet har den 3 mars 2009, enligt landstingsdirektörens förslag, föreslagit landstingsstyrelsen dels föreslå landstingsfullmäktige besluta att Stockholms läns landsting ansöker om anslutning till Rakel- systemet (Radiokommunikation för effektiv ledning), att uppdra åt landstingsstyrelsen att ansvara för Rakel-systemet,
dels - under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut - föreslå
landstingsstyrelsen för egen del besluta att uppdra åt landstingsdirektören att genomföra införande av Rakel- systemet i landstinget och i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning införa Rakel-systemet i
ambulansverksamheten, att uppdra åt landstingsdirektören att utforma förslag till förvaltningslösning och organisation för Rakel-systemet, att uppdra åt Locum AB att utreda behovet av utökad inomhustäckning för akutsjukhusen, att kostnader för 2009 tas inom ramen för landstings-
styrelsens förvaltnings ordinarie budget samt att projektmedel för införande söks hos KBM/MSB (Krisberedskapsmyndigheten/ Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap), att beakta kostnader för delprojekt steg 2 om investering ca 12 000 000 kronor och ca 6 000 000 kronor i avgifter, kapital- och driftkostnader i samband med landstingets budget för år 2010, att beakta kostnader för Rakel-systemets införande, abonnemang och drift inom ramen för landstingets budget fr.o.m. år 2011.
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 24 februari 2009 bifogas (bilaga).
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter
Bakgrund
En övergång från analoga till digitala nät pågår inom Europa vilket berör samhällets samtliga användarorganisationer för krishantering. Riksdagen fattade beslut om en ändring i lagen (2003:289) om elektronisk kommunika- tion. Ändringen gör det möjligt att utöka den krets av användare som är berättigad att ansluta sig till Rakel-systemet.
Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt robust digitalt radiokommunikationssystem för myndigheter i samhället. Grund- kravet för att en verksamhet ska kunna anslutas är att den behövs för att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa och att ansvaret är reglerat i en författning. Det gäller till exempel lagen om skydd mot olyckor, lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen ansluter samtliga statliga myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap.
Idag kan många av dessa organisationer inte kommunicera med varandra på ett tillfredställande och säkert sätt, bland annat på grund av att de använder olika analoga radiosystem som också kan avlyssnas av obehöriga. Det nya digitala kommunikationssystemet Rakel tillför och medger full sekretess mellan samhällets aktörer inom krishanteringsområdet.
Frågan om ett gemensamt radiokommunikationssystem för aktörerna i krishanteringssystemet har utretts i mer än tio år. Den 10 juni 2002 tillsatte regeringen den kommitté vars arbete resulterat i det som nu har blivit Rakelsystemet.
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) (fr o m 1 januari 2009 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB) ansvarar bland annat för att bygga ut, förvalta och utveckla systemet i samarbete med användarorganisationerna.
Utbyggnaden påbörjades under våren 2005 och beräknas vara avslutad år 2011. I de första tre etapperna täcks samtliga kärnkraftslän samt de tre storstadslänen. Stockholms län ingår i etapp 2.
För närvarande används rakelsystemet inom Polisen, Kriminalvården, MSB, Kustbevakningen, Regeringskansliet, Räddningsverket och Strålsäkerhets- myndigheten. Ytterligare myndigheter som har visat intresse för en anslutning eller som redan har påbörjat en anslutningsprocess till Rakel är Försvarsmakten, Försäkringskassan, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Svenska Kraftnät, Tullverket och Vägverket. Landstingen i Sörmland, Uppsala och Kalmar har påbörjat arbetet med införandet av Rakel.
Räddningsverket (SRV) tecknade under 2005 ramavtal för mobilstationer för Rakelsystemet. Upphandlingen genomfördes i samarbete med representanter från Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, ambulans och akutsjukvården, kommunal räddningstjänst, Sveriges Kommuner och Landsting samt KBM.
Avtalen kan nyttjas av statliga myndigheter, landstingen och de kommuner som deltagit i upphandlingen. En förnyad upphandling pågår.
Rakelsystemets utrustning och abonnemang måste av nationella säkerhets- skäl ägas av myndigheten landstinget. Kontrakterade aktörer inom bl.a.
ambulanssjukvården får genom avtal tillstånd att använda utrustningen under aktuell avtalsperiod.
Den nya patientdatalagstiftningen som trädde i kraft år 2008 ställer utökade krav på sekretessskydd vid öppen kommunikation. I Socialstyrelsens före- skrifter (SOSFS 2008:14) om Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården ställs bl a krav på att information om en patient endast är åtkomlig och användbar för den som är behörig och att obehöriga inte ska kunna ta del av patientuppgifter.
Genomförd förstudie
En förstudie genomfördes under 2006 med syfte att inventera behovet av Rakel i Stockholms läns landsting. Intervjuer har gjorts med ett 25-tal företrädare för landstingets förvaltningar och bolag. Förstudiens slutsatser presenterades i april 2007. Sammanfattningsvis anger förstudien att ambulanssjukvården och prioriterings- och dirigeringsfunktionen (SOS Alarm) är givna användare av Rakel i ett första skede, d.v.s. aktörer för den dagliga sjukvården. Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML),
jourhavande tjänsteman, krisledningsnämnden med tjänstemannastab och koncernsäkerhetsorganisationen är andra viktiga presumtiva användare.
Inom akutsjukhusen kan systemet användas av framför allt akutmottag- ningar, säkerhetsfunktionerna och katastrofledningsgrupper. I en förlängning är det tänkbart att använda systemet även inom primärvården vid hembesök samt inom avancerad sjukvård i hemmet, (ASIH) och SAH, därutöver kan Rakel även användas för landstingets fastighetsservice.
Införande av Rakel i SLL
Efter förstudien har en arbetsgrupp bestående av representanter från
Lsf/REK, Lsf/Koncernsäkerhet, Lsf/IT och HSN-förvaltningen bildats med uppdrag från koncernledningen att ta fram underlag för beslut om införande av Rakel i SLL. Arbetsgruppen förordar ett stegvis införande av Rakel i SLL där hela ambulanssjukvården och säkerhetsorganisationen på Karolinska Universitetssjukhuset ingår i ett första steg. SLLs leverantör av prioriterings- och dirigeringstjänsten (SOS Alarm) ansvarar inom ramen för sitt uppdrag för införande av Rakel.
Projekt för genomförande
Arbetsgruppen föreslår att införandet av Rakel i SLL organiseras i projekt- form med landstingsdirektören som projektägare.
Projektet bör organiseras i tre steg enligt förslag i bilaga 1. Målet för projektets första steg är att genomföra provdrift i två enheter inom ambulanssjukvården under andra halvåret 2009. För steg 2 är målet att systemet skall vara fullt utbyggt och i drift inom hela ambulanssjukvården, jourhavande tjänstemannafunktionen, regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML), krisledningsnämnden och akutsjukhusens kris- ledningsfunktioner under 2010-11. Efter utvärdering av stegen 1 och 2 påbörjas steg 3.
Ett särskilt delprojekt genomförs under 2009 som innebär att Rakel införs inom säkerhetsorganisationen vid Karolinska Universitetssjukhuset. Inom ramen för detta delprojekt föreslås att Locum får i uppdrag att utreda frågan om behov av ytterligare åtgärder för inomhustäckning på Karolinska
Universitetssjukhuset. Samråd har skett med Locum om uppdraget.
Ekonomi
Staten ansvarar för utbyggnad av infrastrukturen. Regeringen har fastställt abonnemangsavgiften för kommuner och landsting till 8 700 kronor per år och abonnemang för år 2008-2010 och 9 500 kronor per abonnemang för åren 2011-2012. Regeringen har beslutat om nytt abonnemangssystem med takpris för landsting och kommuner. För SLL är takpriset satt år 2012 till ca 4,6 mkr.
MSB har möjlighet att bevilja kompetensstöd till kommuner och landsting för att underlätta planeringen av införande av Rakel. I myndighetens budget finns 100 mkr. Medel söks hos MSB när politiskt beslut om landstingets anslutning till Rakelsystemet har tagits.
Kontrakterad leverantör av prioriterings- och dirigeringstjänst (SOS Alarm) kommer att anpassa sin nya teknikplattform för Rakel.
Beräknade kostnader
Den beräknade projektkostnaden för steg 1 (inledande pilotstudie) under 2009 uppgår till ca 1,8 mkr och föreslås finansieras inom LSF-budget för 2009 samt genom särskilda projektmedel från MSB.
Utgående från steg 1 (den första inledande pilotstudien) år 2009 och dess utvärderingsresultat fortsätter projektets införande, steg 2. Ett breddin- förande där samtliga berörda verksamheter inom SLL berörs planeras till åren efter 2011. Den totalt beräknade investeringskostnaden för 5-års
perioden 2009-2014 uppgår till ca 17,1 mkr samt avgifter, kapital- och driftkostnader med 38,8 mkr.
Investeringen genomförs under år 2009 – 2014 och den totala investerings- volymen beskrivs i bifogade investeringskalkyl (tab 1).
Tab 1. Totalt beräknade investeringar Rakel-systemet
Investeringsutgifter KSEK
År 2009
År 2010
År 2011
År 2012
År 2013
År
2014 Totalt
Summa hårdvaruanskaffning inkl
projektadministration 2 064 12 070 344 800 800 1 000 17 078
Tab 2. Beräknad avskrivning samt kapital och driftkostnader för Rakel- systemet
Budgetförslag Rakel- systemet
År 2009
År 2010
År 2011
År 2012
År 2013
År 2014
År 2015
År 2016
År 2017
År 2018
Investeringsutgift enligt
avskrivningsplan 413 2 827 2 896 3 056 3 216 3 003 589 520 360 200
Kapitalkostnad 97 645 528 430 324 220 79 51 26 9
Driftkostnad 2 518 2 979 4 349 5 499 5796
Summa 510 5 990 6 403 7 835 9 039 9 019 668 571 386 209
Avskrivnings- och driftkalkylen (tab 2) har upprättats utgående från avskriv- ningstid om 5 år enligt gällande avskrivningsprinciper samt kalkylränta med 4,7% enligt antaganden från 2008 års budgetanvisningar. Den totala drift- kostnaden för åren 2009 till och med 2014 framgår av kalkylen (bilaga 3).
De administrativa kostnaderna från och med år 2011 kan behöva beräknas på nytt utgående från beslut om kommande förvaltningsorganisation/uppdrags- organisation.
Finansieringsprinciper
Projekt- och driftkostnad för den inledande pilotstudien under år 2009 finansieras inom ramen för LSF budget.
Investeringar vid införandet av Rakel-systemet inom säkerhetsorganisa- tionen på Karolinska Universitetssjukhuset finansieras inom ramen för Karolinska Universitetssjukhusets egen budget 2009.
Driftskostnaden föreslås för år 2010 finansieras med tillkommande landstings- medel inom ramen för LSF budget och får beaktas i samband med beredning av och budgetanvisningar/underlag för år 2010.
Medelsbehov föreslås för åren 2011 – 2014 beaktas i samband med landstingets kommande års budgetberedningar.
En särskild utredning bör genomföras om var och hur den praktiska driften av Rakelsystemets ska hanteras. Slutlig förvaltningsform föreslås i anslut- ning till projektutvärderingen. Bland aktuella förvaltningsformer med samlat LSF-uppdrag kan nämnas outsourcing, men det kan också vara aktuellt med driftform som innebär uppdrag för något SLL bolag eller förvaltning.
Samråd
Samråd har skett med HSNf och Locum AB.
Miljökonsekvenser av beslutet
Utrustning som anskaffas följer landstingets upphandlingspolicy såväl som miljökrav för elektronik.
Bilaga 1
Förslag till stegindelning
Steg 1 (2009)
• Projektorganisering
• Pilotdrift inom ambulanssjukvården
• Säkerhetsorganisationen Karolinska Universitetssjukhus, Huddinge Steg 2 (2010)
• Samtliga enheter inom ambulanssjukvården i SLL
• Jourhavande tjänsteman/tib
• Regional katastrofmedicinsk ledning, RKML
• Krisledningsnämnden med stab
• Säkerhetsorganisationen på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
• Akutsjukhusens krisledningsfunktioner inklusive akutmottagningarna
Steg 3 (2011)
• Säkerhetsorganisationen på övriga akutsjukhus
• Fastighetsservice
• Liggande persontransporter
• Färdtjänst
• Sjukhusansluten hemsjukvård (ASIH och SAH)
• Delar av primärvården (säkerhetsperspektivet vid hembesök) Steg 3 inleds efter utvärdering av stegen 1 och 2.
Bilaga 2 – Investeringskalkyl och avskrivningsplan Rakel-systemets införande
Investeringar KSEK År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014
Anskaffning hårdvara
Handenheter Karolinska Universitetssjukhus, kostnad och antal
handenheter se not 1) 176 1 680 344
Utrustning i SLL ambulanser, antal och installationskostnad, se
not 2) 240 8 160
Handenheter för vidare införande från 2012, för antal och
kostnad per enhet - se not 3) 800 800 1 000
Kommunikationscentraler vid SOS Alarm och Karolinska
Universitetssjukhuset
beräkningsgrund för kommunikationscentraler, se not 4) 115 150
Utrustning i Helikopter, beräkningsgrund se not 5) 100
Summa hårdvaruanskaffning 531 10 090 344 800 800 1 000
Projektadministration
Delprojekt och införandeprojekt; projektledare, adminstration,
abonnemang, se not 6) 1 000 1 000
Abonnemangskostnad för handenheter och avser delprojektet år
2009, se not 7) 191
Administrativa tjänster för delprojektets genomförande, se not 8) 42
Utbildning, se not 9) 300 340
Utvärdering av delprojektet, se not 10) 640
Summa projektadministration 1 533 1 980 0 0 0 0
Summa investeringar 2 064 12 070 344 800 800 1 000
Driftkostnader
Abonnemangskostnader beräknas på antal enheter och år, se not
12) 2 018 2 393 3 563 4 513 4 560
Underhållskostnader för utrustning (18.000:--
/kommunikationscentral) 36 36 36 36 36
Administrativa tjänster, beräknas 2.000:--/år och enhet, antal
enheter se nedan 464 550 750 950 1 200
Summa driftkostnader 2 518 2 979 4 349 5 499 5 796
Budgetering för Rakel för åren 2009 till och med 2014
Driftkostnader 2 518 2 979 4 349 5 499 5 796
Avskrivningskostnad 413 2 827 2 896 3 056 3 216 3 003
Kapitalkostnad, kalkylränta drift 4,7% 97 645 528 430 324 220
Summa årlig kostnad för drift avskrivning och kapital 510 5 990 6 403 7 835 9 039 9 019
Abonnemangskostnader, fördelning antal enheter och per år År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014
Antal enheter, Karolinska Universitetssjukhus 16 16 16
Ambulanser inkl reservambulanser 6 198 198
Helikoptrar, 2 st 6 6
REK och Akutmottagningar 12 12
Övriga 43
Totalt beräknat antal handenheter 22 232 275 375 475 600
Abonnemangskostnad 191 2 018 2 393 3 563 4 513 4 560
OBS! För Stockholms läns landsting gäller följande avgiftstak för abonnemangsavgifter (tkr):
vid 83 abb:
722,1
Vid 454 abb:
3.949,8
Vid 462 abb:
4.019,4
Vid 463 abb:
4.398,5
Vid 480 abb. ell.
fler:4.560,0 Vid 480 abb eller fler:4.560,0 Bedömningen av kostnader och resursbehov är preliminär. Budgetberäkning
är avhängig på vilka beslut som fattas. Beslut kommer att tas utgående från utvärderingsresultat år 2010.
Antalet handenheter är svårt att bedöma för åren 2011 och framåt, antalet är en mycket grov uppskattning
Beräkningar: För varje ambulans krävs 2 handenheter samt en fordonsenhet med dator.
Not 1. Kostnad per handenhet: 8000:- Inköp av 16 st år 2009 Inköp av 210 st år 2010 Inköp av 43 st år 2011
Not 2. Utrustning i ambulanser: Utrustning och installation, kostnaden per ambulans beräknas till 120.000:--
År 2009 sker installation i två ambulanser för delprojekt År 2011 genomförs breddinförande till länets samtliga ambulanser vilket innefattar 68 ambulanser och där varje installation
beräknas till 120.000:--
Not 3. Breddinförande, antal enheter: Inköp av 100 st år 2012
Inköp av 100 st år 2013
Inköp av 125 st år 2014
Not 4: Kommunikationscentraler inrättas vid Karolinska Universitetssjukhus år 2009 (115.000:--)
och år 2010 vid SOS Alarm (150.000:--).
Helikopter 2 st, år 2011 á 15.000:--/st.
Avseende kommunikationscentralen vid SOS Alarm:
Eventuellt kan extra kostnader tillkomma för ledning och dirigering enligt avtal.
Not 5: Kostnaden beräknas till komplett utrustning inkl installation 50.000:--/helikopter
(Fordonsdator, tillbehör och installationscertifikat).
Not 6: Projektet har behov av specialistkompetens, dvs kompetens som saknas inom SLL.
Delprojektet innefattar centralanläggningen på Karolinska Universitetssjukhus.
Not 7: Abonnemangskostnad per år till och med år 2010 är 8.700:--/enhet för ambulans och helikopter samt per handenhet vid sjukhusens installationer
Avser år 2009 och inberäknas för möjliggörande av delprojekt
Not 8: Administrativa tjänster beräknas till ca 2.000:--/enhet och handenhet dvs administrativa tjänster vid Karolinska Universitetssjukhus samt för ambulanser i pilotstudie samt för reservambulansinstallation.
Not 9: Beräknat på kostnaden 4.000:--/dag och 75 personer år 2008, 85 personer år 2010
Not 10: Utvärdering av delprojekt genomförd år 2009.
I delprojektet bör förslag ang. förvaltningsobjekt samt förvaltningsorganisation utarbetas.
Breddinförande planeras för genomförande år 2011.
I breddinförandet planeras samtliga länets ambulanser ingå, även helikoptrar.
Utvärderingen av pilotinförande år 2009 skall tillföra information som möjliggör fortsatt utbyggnad.
Not 11: Kapitalkostnad beräknad på 4,7% (LSF Verksamhetsanalys)
Not 12: Abonnemangskostnaden är 8.700:--/år och enhet för åren 2009 och 2010. Från och
med år 2011 är kostnaden 9.500:--/år och enhet. Uppgift om avgiftstak, se ovan.
OBS: Beroende på beslut i landstingsfullmäktige, avskrivning skall budgeteras från och med 2010.
OBS! Hänsyn skall tas beroende på när installation påbörjas 2009.
Avskrivningsplan på 5 år avseende investering i digitalt radiokommunikationssystem Rakel inom Stockholms läns landsting Totalt investeringsvolym under åren 2008 t o m 2013 är 17.078 mkr
Investeringsår
År 2009
År 2010
År 2011
År 2012
År 2013
År 2014
År 2015
År 2016
År
2017 År 2018
Förutsättningar
Investeringsunderlag för 2 064 12 070 344 800 800 1 000 0 0 0 0
avskrivning
Kalkylränta beräknas på 4,7%
Restbelopp för beräkning 2 064 13 722 11 239 9 144 6 888 4 672 1 669 1 080 560 200
kalkylränta
Avskrivningskostnad år 2009 413 413 413 413 413
Avskrivningskostnad år 2010 2 414 2 414 2 414 2 414 2 414
Avskrivningskostnad år 2011 69 69 69 69 69
Avskrivningskostnad år 2012 160 160 160 160 160
Avskrivningskostnad år 2013 160 160 160 160 160
Avkrivningskostnad år 2014 200 200 200 200 200
Summa avskrivning 413 2 827 2 896 3 056 3 216 3 003 589 520 360 200
Budgetförslag Rakel-systemet År 2009
År 2010
År 2011
År 2012
År 2013
År 2014
År 2015
År 2016
År
2017 År 2018
Investeringsutgift enligt 413 2 827 2 896 3 056 3 216 3 003 589 520 360 200
avskrivningsplan
Kapitalkostnad (beräknat på 97 645 528 430 324 220 79 51 26 9
restbelopp)
Driftkostnad 2 518 2 979 4 349 5 499 5 796
SUMMA 510 5 990 6 403 7 835 9 039 9 019 668 571 386 209
