FÖRSLAG 2006:61 1 (27)
LS 0604-0841
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
___________________________________________________________________________
Bilagor
1 Krishanteringsplan för Stockholms läns landsting
2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2006-04-24
Reviderad krishanteringsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser
Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz
Ärendet
Landstingsdirektören har inkommit med förslag till reviderad
krishanteringsplan för landstinget och plan för extraordinära händelser.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta
att fastställa krishanteringsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser
att uppdra till landstingets förvaltningar att revidera sina lokala planer för verksamhet under sådana händelser
att som ägardirektiv för bolagen fastställa krishanteringsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser samt uppdra till dessa bolag att revid era sina lokala planer för verksamhet under sådana händelser att upphäva tidigare plan för hantering av extraordinära händelser fastställd av landstingsfullmäktige den 14 december 2004 (LS 0409-1633)
att uppdra åt landstingets förvaltningar och bolag som upprättar
entreprenörsavtal att i avtalen beakta drift vid kriser och under extraordinära händelser
att uppdra åt Locum AB att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys av prioriterad reservkraftförsörjning för lokaler som ska nyttjas för produktion även vid långvarigt el-avbrott
FÖRSLAG 2006:61 2
LS 0604-0841
att uppdra åt Locum AB att genomföra risk- och sårbarhetsanalys av hälso- och sjukvårdens behov av försörjning med vatten, avlopp, värme vid långvarigt el-avbrott
Landstingsstyrelsen har, under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut, för egen del beslutat att uppdra åt landstingsdirektören att genomföra åtgärder som framgår av krishanteringsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser, att uppdra åt landstingsdirektören att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser av de sex dimensionerande hot- bilderna, att uppdra åt landstingsdirektören att utarbeta kriskommunika- tionsplan för information till allmänheten, landstingets personal, berörda entreprenörer och samverkande aktörer, att uppdra åt landstingsdirektören att utarbeta en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan samt genomföra årlig utbildning och övning av förtroend evalda, chefer och övrig stabs- personal, att uppdra åt landstingsdirektören att genomföra risk- och sårbar- hetsanalys över sambandslösningar och övriga tekniska kommunikations- system samt säkerställa att kommunikation mellan landstingets olika ledningsplatser kan ske även under långvarit el-bortfall.
FÖRSLAG 2006:61 3
LS 0604-0841
Behandling i landstingsstyrelsen
Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 3 maj 2006.
Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 16 maj 2006.
Ärendet och dess beredning
Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 24 april 2006 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen dels föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa krishanteringsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser, att uppdra till landstingets förvaltningar att revidera sina lokala planer för verksamhet under sådana händelser, att som
ägardirektiv för bolagen fastställa krishanteringsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser samt uppdra till dessa bolag att revidera sina lokala planer för verksamhet under sådana händelser, att upphäva tidigare plan för hantering av extraordinära händelser fastställd av landstingsfullmäktige den 14 december 2004 (LS 0409-1633), att uppdra åt landstingets förvaltningar och bolag som upprättar entreprenörsavtal att i avtalen beakta drift vid kriser och under extraordinära händelser, att uppdra åt Locum AB att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys av prioriterad reservkraftförsörjning för lokaler som ska nyttjas för produktion även vid långvarigt el-avbrott, att uppdra åt Locum AB att genomföra risk- och sårbarhetsanalys av hälso- och sjukvårdens behov av försörjning med vatten, avlopp, värme, m m. vid långvarigt el-avbrott
dels - under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut – för egen del besluta att uppdra åt landstingsdirektören att genomföra åtgärder som framgår av krishanteringsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser, att uppdra åt landstingsdirektören att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser av de sex dimensionerande hotbilderna, att uppdra åt landstingsdirektören att utarbeta kriskommunikationsplan för information till allmänheten, landstingets personal, berörda entreprenörer och samverkande aktörer, att uppdra åt landstingsdirektören att utarbeta en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan samt genomföra årlig
utbildning och övning av förtroendevalda, chefer och övrig stabspersonal, att uppdra åt landstingsdirektören att genomföra risk- och sårbarhetsanalys över sambandslösningar och övriga tekniska kommunikationssystem samt säkerställa att kommunikation mellan landstingets olika ledningsplatser kan ske även under långvarit el-bortfall.
FÖRSLAG 2006:61 4
LS 0604-0841
KRISHANTERINGSPLAN FÖR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SAMT
PLAN FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN VID
EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
FÖRSLAG 2006:61 5
LS 0604-0841
Innehållsförteckning
1. Inledning ...7
2. Omfattning ...7
3. Mål för krisledning inom Stockholms läns landsting...8
4. Hotbilder ...8
4.1. Terrorhandling...8
4.2. Långvarigt elavbrott > 24 timmar...8
4.3. Översvämning ...9
4.4. Pandemi ...9
4.5. Stort avbrott inom landstingets IT-infrastruktur...9
4.6. Inriktning för planering - omvärldsexempel ...10
5. Risk- och sårbarhetsanalyser ... 10
6. Ansvar... 11
6.1. Geografiskt områdesansvar...11
6.2. Geografiskt sektoransvar...11
6.3. Funktions- och driftsäkerhet ...11
6.4. Landstingsfullmäktige...12
6.5. Landstingsstyrelsen ...12
6.5.1. Krisledningsutskottet ...12
6.5.2. Allmänna utskottet ...12
6.6. Nämnd/styrelse...13
6.7. Landstingsrevisorer ...13
6.8. Landstingsdirektören ...13
6.9. Förvaltningschef/VD...13
7. Krisledning ... 14
7.1. Landstingsdirektören ...14
7.2 Regional katastrofmedicinsk ledning ...14
FÖRSLAG 2006:61 6
LS 0604-0841
7.3 Kriskommunikation och information ...14
7.4. Administration...14
7.5. Delegering...15
7.6. Sekretess...15
8. Alarmering av krisledningsorganisationen... 15
8.1. Jourhavande tjänsteman...15
9. Samverkan... 15
9.1. Inom SLL...15
9.2. Övrig samverkan...15
10. Krisplanering... 16
10.1. Fastigheter och lokaler ...16
10.2. Hälso- och sjukvård samt smittskydd...16
10.3. Kollektivtrafik...17
10.4. Övriga förvaltningar och bolag ...17
10.5. Samband och teknisk kommunikation ...17
10.6. Utbildning och övning...17
10.7. Lämna eller erhålla bistånd...18
10.8. Rapportering ...18
10.9. Utvärdering...18
11. Plan för SLL:s krisledningsnämnd vid extraordinär händelse .. 19
11.1 Krisledningsnämndens sammansättning och organisation ...19
11.2 Administrativt stöd...19
11.3 Larmning/aktivering ...19
11.4 Uppgifter...20
Bilaga 1. Krisledningsorganisation... 21
Bilaga 2. Definitioner ... 22
Bilaga 3. Lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd ... 24
FÖRSLAG 2006:61 7
LS 0604-0841
1. Inledning
Stockholm är huvudstad och centrum för landets politiska och administrativa ledning. Drygt 20 procent av Sveriges befolkning bor i Stockholms län. Skärgården med ca 30 000 öar ställer speciella krav när det gäller kommunikationer, hälso- och sjukvård och räddningstjänst.
Grunden för samhällets krishanteringsförmåga skall vara en generell förmåga att hantera kriser, oavsett hur de ser ut. Krisberedskaps- myndigheten (KBM), definierar i sin planeringsinriktning för samhällets krisberedskap tre viktiga förmågor:
• Förmåga att samordna, leda och informera vid kriser och extra- ordinära händelser (krishanteringsförmåga). I begreppet kris- hanteringsförmåga ingår kunskapsuppbyggnad, ledningsorganisa- tion, robust tekniskt ledningsstöd och samverkan med övriga aktörer inom krishanteringssystemet.
• Förmåga att genomföra operativa insatser (operativ förmåga).
• Förmåga att motstå störningar i samhällsviktig infrastruktur (robusthet).
Krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv, d v s utgångspunkten från lokal nivå, regional till central nivå. Vidare ska åtgärder som vidtas för störningar i den normala fredsverksamheten hanteras varefter komple tterande åtgärder planeras för extraordinära händelser i fredstid samt åtgärder för höjd beredskap (krig). Systemet bygger på tre viktiga grundprinciper
• Ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar vid kris- och krigssituationer.
• Likhetsprincipen vilken innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt det är möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig.
• Närhetsprincipen som innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.
Vid extraordinära händelser (definition se bilaga 2) övertar Krisledningsnämnden (KLN) det politiska ansvaret inom SLL.
2. Omfattning
Denna krishanteringsplan gäller för hela Stockholms läns landsting och för alla verksamheter som bedrivs i egen regi eller på uppdrag av landstingets förvaltningar och bolag.
FÖRSLAG 2006:61 8
LS 0604-0841
3. Mål för krisledning inom Stockholms läns landsting
Det övergripande målet för krishanteringen inom SLL är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga händelser i fredstid inom landstinget (koncernsperspektivet) såväl som i länet (samhälls- perspektivet).
Om en allvarlig händelse inträffar ska människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom och miljö hindras eller begränsas.
Målen för krisberedskapen inom hälso- och sjukvården, kollektiv- trafiken, skärgårdstrafiken och övriga verksamhetsområden inom SLL definieras och beskrivs under respektive verksamhetsområde.
4. Hotbilder
Under de senaste åren har en rad händelser inträffat som även kan inträffa i länet, inom landstinget och som kan få konsekvenser för de egna verksamheterna.
4.1. Terrorhandling
Terrordåd har inträffat både 2004 och 2005. I Madrid den 11 mars 2004 sprängdes förortståg som gjorde att 200 människor dog och 1.400 skadades.
Den 7 juli 2005 skakades Storbritanniens huvudstad London av en serie bombattentat riktade mot stadens kollektivtrafik. Bomber detonerade ombord på tre tåg i Londons tunnelbana och en dubbeldäckare sprängdes i centrala London. Attentaten inträffade mitt under det pågående G8- mötet i Gleneagles, Skottland och bara en dag efter det att London hade utsetts till värd för de Olympiska sommarspelen 2012.
Terrorhandling med användande av biologiska agens eller radio- logiska och nukleära ämnen bedöms fortfarande som aktuell. Det finns både statliga och icke statliga aktörer som har och vill få tillgång till dessa agens/ämnen för att uppnå politiska eller andra syften.
4.2. Långvarigt elavbrott > 24 timmar
Första veckan i januari 1998 drabbades östra Canada och nordöstra USA av den värsta isstormen i mannaminne. Under 80 timmar i sträck föll ett extremt kraftigt underkylt regn. Under de här dagarna föll det mer än dubbelt så mycket nederbörd som det normalt faller i
FÖRSLAG 2006:61 9
LS 0604-0841
regionen under ett helt år. Hela området täcktes med ett lager av upp till en decimeter solid is och temperaturen sjönk till - 25°C, på några platser ännu kallare. Kraftledningarna gav vika för isens tyngd och över 4 miljoner kanadensare och en halv miljon amerikaner blev utan elektricitet, i vissa fall varade elavbrottet i över en månad. 35
människor dog. År 1921 hade Svealand en liknande vädersituation.
I slutet av år 2004 och i början av år 2005 drabbade stormen Gudrun södra Sverige med långvariga el- och teleavbrott som följd.
4.3. Översvämning
Klimatscenarierna1 visar att extrema vädersituationer blir allt
vanligare med bland annat fler och intensivare regnväder. Ökad total nederbörd i kombination med fler och intensivare regnoväder kan bl.
a leda till nya översvä mningsnivåer längs sjöar och vattendrag.
Större ändringar av vattennivån för sjön Mälaren har betydelse för bebyggelse och infrastruktur i områden längs strandlinjen.
SMHI har på uppdrag av Räddningsverket utfört en översvämnings- kartering för Mälaren som visar på att stora områden runt Mälaren kan komma att öve rsvämmas under de klimatförhållanden som råder.
4.4. Pandemi
En pandemi är en epidemi som drabbar och får spridning över stora delar av världen. Tre pandemier anses ha förekommit under 1900- talet, samtliga var varianter av influensa:
• Spanska sjukan, 1918-1919
• Asiaten, 1957
• Hongkonginfluensan, 1968
Uppskattningen är att mellan 20 % och 40 % av världens befolkning drabbades vid va rje tillfälle.
En ny pandemi väntas. När den inträffar, vad som orsakar eller hur spridningen ser ut, är fortfarande okänt.
4.5. Stort avbrott inom landstingets IT-infrastruktur
En utslagning av landstingets IT-system, kan vara ett hot mot produktion inom hälso- och sjukvård och smittskydd samt övriga verksamheter. Möjligheterna att övergå till manuella reservrutiner
1 Statens Geotekniska institut: På säker grund för hållbar utveckling. Handlingsplan.
Dnr 3-0503-0151 daterad 2006-01-31
FÖRSLAG 2006:61 10
LS 0604-0841
minskar när digitaliseringen utvecklas i allt större gemensamma system och inga eller för små insatser görs för att reducera riskerna.
Riskscenarierna kan också kategoriseras enligt följande:
• Olyckor vid transporter, t ex bil, tåg, buss, flyg och båt.
• Bränder i t ex bostäder, publika lokaler, tunnelbana eller vårdanläggning.
• Olyckor med kemikalier, t ex genom antagonistisk spridning.
• Olyckor och terrorism vid evenemang eller mot storskaliga anläggningar, t ex kollektivtrafiken.
• Allvarlig smitta och spridning av biologiska ämnen.
• Nedfall och spridning av radiologiska och nukleära ämnen.
• Svåra störningar i infrastrukturen.
• Översvämningar, stormar eller andra naturkatastrofer.
4.6. Inriktning för planering - omvärldsexempel
Hotbilderna i länet är vad som framgår, många. Alla kan inte planeras, utbildas och övas för. De nedan redovisade scenarierna ska därför utgöra underlag för risk- och sårbarhetsanalyser, planering inkl åter- uppbyggnadsarbete efter kris, utbildning och övning inom landstinget för perioden 2006-2009.
Hotscenarierna är:
• Terrorhandling (tunnelbana, pendeltåg)
• Terrorhandling med användning av biologiska, radiologiska eller nukleära agens/substanser
• Långvarigt elavbrott/isstorm (längre än 24 timmar)
• Översvämning
• Pandemi
• Långvarigt avbrott i landstingets egna IT-kommunikationer
5. Risk- och sårbarhetsanalyser
I policy och reglemente för intern kontroll ställer landstingsfull- mäktige krav på att varje nämnd och styrelse genomför risk- och sårbarhetsanalyser för att fastställa den egna risksituationen.
De viktigaste syftena med analyserna är att:
• öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga
• ge underlag för information till invånare och anställda
FÖRSLAG 2006:61 11
LS 0604-0841
• ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar riskerna och sårbarheten
• utveckla förmågan att hantera inträffade kriser
De ovan nämnda sex hotscenarierna ska utgöra grund för verksam- heternas risk- och sårbarhetsanalyser.
För att minska antalet analyser inom landstinget sker en samordning av kraven på risk- och sårbarhetsanalyser. En mer generell risk- och sårbarhetsanalys genomförs som tillgodoser de krav landstinget har och kan delges berörda myndigheter utanför landstinget. Finns ytterligare speciella redovisningskrav från externa myndigheter utifrån deras egna intressen/inriktningar kan detta inte tillgodoses för närvarande.
6. Ansvar
6.1. Geografiskt områdesansvar
Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar på regional nivå.
Kommunerna har motsvarande ansvar på lokal nivå. Det geografiska områdesansvaret innebär ett ansvar att samordna arbetet mellan olika aktörer i krishanteringssystemet, både i planeringen av och när allvarliga händelser inträffar. Länsstyrelsen ska bidra till att skapa en gemensam regional lägesbild samt stödja och samverka med berörda aktörer utan att överta aktörernas ansvar för ledning. Länsstyrelsen skall också rapportera händelseutvecklingen i länet till KBM.
6.2. Geografiskt sektoransvar
Landstinget har inget eget geografiskt ansvar, men väl ett regionalt sektoransvar för hälso- och sjukvård, smittskydd och kollektivtrafik.
6.3. Funktions - och driftsäkerhet
Hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och övriga verksamheter inom landstinget är beroende av att el- vatten-, värme-, kommunika- tions- liksom övriga kritiska försörjningssystem fungerar. Frågor som rör funktionssäkerhet och robusthet ska integreras i planerings- arbetet på alla nivåer. Följande områden berörs:
• försörjningssäkerhet vad gäller el, tele- och datakommunika- tioner
• reservanordningar för viktiga tekniska försörjningsfunktioner.
För att klara avbrott i elförsörjningen bör till exempel alla akutsjukhus ha egen reservkraft motsvarande 100 procent av normalförbrukningen.
FÖRSLAG 2006:61 12
LS 0604-0841
• byggnaders och lokalers robusthet
• sjukvårdsanläggningars placering med hänsyn till olika risker
• skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen
• informationstekniska systems driftkontinuitet
• personalförsörjning 6.4. Landstingsfullmäktige
Vid varje ny mandatperiod fastställer Landstingsfullmäktige plan för landstingets krishantering samt plan för extraordinära händelser.
6.5. Landstingsstyrelsen
Landstingsstyrelsen utgör krisledningsnämnd enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting.
Landstingsstyrelsen utser vid varje ny mandatperiod ett krislednings- utskott bestående av ordförande, två vice ordföranden och högst sex ordinarie samt nio ersättare.
Landstingsstyrelsen ansvarar för att ta fram förslag till krishanterings- plan inklusive plan för extraordinära händelser, hålla dem aktuella samt att samordna planeringsarbetet.
Efter det att krisledningsutskottet/- nämnden varit i funktion ska rapport lämnas landstingsstyrelsen och fullmäktige vid deras kommande möten.
Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska bedriva.
6.5.1. Krisledningsutskottet
Krisledningsutskottet fullgör i den utsträckning landstingsstyrelsen beslutar, styrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. Nämndens ordförande beslutar, i samråd med landstingsdirektören, om en inträffad större hä ndelse ska anses som extraordinär och nämndens ledamöter inkallas.
6.5.2. Allmänna utskottet
Landstingsstyrelsens allmänna utskott bereder ärenden som berör planeringen av krishantering och extraordinära händelser under tid när krisledningsutskottet inte sammanträder.
FÖRSLAG 2006:61 13
LS 0604-0841
En årlig sammanställning av risksituationen och vilka åtgärder som vidtagits lämnas allmänna utskottet.
6.6. Nämnd/styrelse
Varje nämnd och styrelse är inom sin verksamhet ytterst ansvarig för planering och organisering av krishantering inklusive extraordinära händelser. De ska därför anta egna lokala planer enligt landstingsfull- mäktiges krishanteringsplan.
6.7. Landstingsrevisorer
Landstingsrevisorerna granskar enligt sitt reglemente all verksamhet som bedrivs inom landstingets nämnder och bolag. Detta innebär att förvaltningar och styrelser kan granskas med avseende på ledning, planering, styrning, uppföljning, kontroll samt utbildning och övning för att säkerställa förmågan att kunna hantera kriser.
6.8. Landstingsdirektören
Landstingsdirektören leder och samordnar landstingets övergripande krishanteringsplanering.
Landstingsdirektörens uppgifter i planeringen är att:
• Organisera krisledningsstaber enligt organisationsskiss (bilaga 1)
• Planera för att krisledningsstaber har tillgång till kvalificerad personal som är utbildad och övad för uppgiften samt att lokaler och utrustning finns för att kunna bedriva effektivt arbete
• Utarbeta en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan för berörd personal
• Genomföra föredragning för landstingsstyrelsens allmänna utskott avseende läget i planeringen
• Organisera det tjänstemannastöd som krävs för
krisledningsnämndens verksamhet och sammanträden.
• Delge inblandad personal och samverkande myndigheter och företag, information om plan för riskhantering och plan för extraordinära händelser. Utse experter som kan ge stöd i olika krisledningsstaber
• Planera för återuppbyggnadsarbetet efter en kris.
6.9. Förvaltningschef/VD
Såväl förvaltningschef som VD i landstingsägda bolag, svarar för den planering, utbildning och övning som ställs krav på i denna plan.
I de frågor som avser krisledningsnämndens uppgifter, är förvalt-
FÖRSLAG 2006:61 14
LS 0604-0841
ningschef/VD underställd landstingsdirektören i dennes egenskap av koncernchef.
7. Krisledning
7.1. Landstingsdirektören
Landstingsdirektörens ansvarar för, under kriser och extraordinära händelser, bl.a. med att:
• Leda, samordna och besluta inom delegerade ramar
• Bereda och föredra för ordföranden eller
krislednings utskottet/-nämnden de behov av normativa förändringar och delegeringar som erfordras med hänsyn till extraordinära händelsens art och omfattning
• Samverka och samordna verksamheten med centrala, regionala och lokala organ
• Informera allmänheten, krisledningsnämnden, landstingets personal och entreprenörer
• Svara för att landstingets logistikhantering fungerar
• Nödvändigt expertstöd inkallas 7.2 Regional katastrofmedicinsk ledning
Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML), organiseras vid allvarliga händelser för att leda och samordna hälso- och sjukvården inom SLL. Till RKML knyts den samverkanspersonal och expert- kompetens som behövs i förhållande till händelsens art.
7.3 Kriskommunikation och information
Kriskommunikationsarbetet ska bedrivas i enlighet med Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting.
Landstingsdirektören ansvarar för att en ”Kriskommunikationsplan”
utarbetas och föreläggs landstingsstyrelsen för beslut.
Kriskommunikationsplanen ska redovisa hur information och kommunikation samlat sker med massmedia till allmänheten, landstingets egen personal, personal hos entreprenörer och företag som har avtal med landstinget, myndigheter på regional och central nivå samt med kommunerna i länet.
7.4. Administration
Krisledningsstab ska föra dagbok/loggbok över händelser, bedöm- ningar och de beslut som tas. Dessa böcker, e-post, sammanställningar och andra beslutsunderlag ska arkiveras i enlighet med Landstings- arkivets anvisningar.
FÖRSLAG 2006:61 15
LS 0604-0841
I varje krisledningsstab ska föras en aktuell lägesbild. Vid behov samverkar landstinget med länsstyrelsen om en regional läges- uppföljning. Informations inhämtning och vidarerapportering är viktig i varje verksamhet. Metoder för detta ska utvecklas.
7.5. Delegering
Särskild delegering förbereds för placerade chefer och personal i krislednings staberna. Delegeringsbeslut tas av berörd Förvaltnings- chef/VD. Avsaknad av delegering får inte hindra krisledningsstabens inledande arbete.
7.6. Sekretess
Sekretesskraven ska beaktas i planeringen, utbildningen och under övningar. Personal som deltar i sådana aktiviteter ska vid behov påminnas om sekretessen.
8. Alarmering av krisledningsorganisationen
8.1. Jourhavande tjänsteman
På regional nivå i SLL finns en jourhavande tjänsteman som inom några minuter från larm ska kunna påbörja samordning och ledning av landstingets insatser på regional nivå. Uppgifter m.m. framgår av regional katastrofmedicinsk plan för Stockholms läns landsting.
Locum AB, SL, och WÅAB ansvarar för att informera Jourhavande tjänsteman, via SOS-Alarm, om respektive bolag intar krisberedskap.
9. Samverkan
9.1. Inom SLL
Inom SLL samverkar RKML med till exempel krisledningarna inom SL, Locum AB och WÅAB. RKML ansvarar för kontakter med skadeområden, akutsjukhus och övriga vårdproducenter.
9.2. Övrig samverkan
Landstinget har en skyldighet att samverka med andra aktörer inom krishanteringssystemet vid en allvarlig händelse som t. ex med kommunal räddningstjänst, polis, länsstyrelse och andra organisa- tioner/myndigheter på lokal och regional nivå samt med Socialstyrel- sen, Krisberedskapsmyndigheten och andra aktörer på nationell nivå.
FÖRSLAG 2006:61 16
LS 0604-0841
10. Krisplanering
10.1. Fastigheter och lokaler Locum AB skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krisha nteringsplan för Locums verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
Locum AB har som fastighetsförvaltare för landstingets fastigheter ansvarar för att till landstingsstyrelsen redovisa brister i hälso- och sjukvårdens fastigheter avseende reservkraft, vattendistribution, avlopp och värme m.m.
På liknande sätt redovisar SL för de fastigheter, byggnader och lokaler m.m. som är nödvändiga för att bedriva kollektivtrafik under extraordinära förhållanden.
Locum AB ska vara beredd att överta förhyrarens ansvar och krav gentemot fastighetsägare/fastighetsförvaltare, för de externt förhyrda lokaler som krävs för att kunna bedriva verksamhet under kris och extraordinära förhållanden. Beslut kan avse ansvar för en eller flera fastigheter/lokaler. Landstingsstyrelsen/krisledningsnämnden beslutar när Locum AB ansvar börjar och upphör.
Locum AB medverkar till, i samverkan med berörd förvaltning/bolag, att utarbeta underlag för hyresavtal med de krav som landstinget ställer på extern fastighetsägare/-förvaltare.
10.2. Hälso- och sjukvård samt smittskydd Hälso- och sjukvården skall
• Utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd utarbeta och vid behov revidera Regional och lokala
katastrofmedicinska planer samt epidemiberedskapsplan och pandemiplan för Stockholms läns land sting
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt en katastrofmedicinsk förmågeanalys
FÖRSLAG 2006:61 17
LS 0604-0841
10.3. Kollektivtrafik SL skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krisha nteringsplan för SLs verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
WÅAB skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krisha nteringsplan för WÅABs verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
10.4. Övriga förvaltningar och bolag Övriga förvaltningar och bolag skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera krishanteringsplan för sitt verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse, på begäran, etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser 10.5. Samband och teknisk kommunikation
Kommunikation me llan ledningsplatser är viktig för ledning och samordning av landstingets verksamheter vid kriser eller
extraordinära händelser.
Landstingsdirektören ansvarar för att genomföra risk- och sårbarhetsanalys över sambandslösningar och övriga tekniska kommunikationssystem. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa kommunikation mellan landstingets olika ledningsplatser även under långvarit el-bortfall.
10.6. Utbildning och övning
Enligt lagstiftningen ansvarar landstinget för att förtroendevalda politiker och anställd personal får den utbildning som krävs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordinära händelser.
Respektive verksamhet inom SLL svarar för att utbildning och övning genomförs.
FÖRSLAG 2006:61 18
LS 0604-0841
Landstingsdirektören ansvarar för att en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan tas fram. Planen föreläggs årligen landstingsstyrel- sen för beslut.
Ledamöterna i landstingets krisledningsutskott och personal som ingår i krisledningsstaberna ska genomföra utbildning och övning minst vartannat år.
10.7. Lämna eller erhålla bistånd
Landsting och kommuner kan enligt lagen om extraordinära händel- ser i fredstid hos kommuner och landsting på begäran ge bistånd till andra kommuner och landsting. Bestämmelserna ger en möjlighet till samarbete över kommun- och landstingsgränser vid extraordinära händelser. Landsting som bistår annat landsting har rätt till skälig ersättning för sina kostnader.
SLL ingår i en nationell organisation som kan skicka ut kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal för att bistå svenskar vid allvarliga händelser i andra länder. I en expertgrupp ingår specialister inom olika katastrofmedicinska områden som finns i beredskap för att kunna genomföra behovsbedömningar. Annan sjukvårdspersonal från SLL ingår också i den nationella beredskapen med insatsgrupper för katastrofmedicinska insatser.
SLL ska planera för att kunna ta emot bistånd från andra länder när våra egna resurser är otillräckliga.
10.8. Rapportering
Landstinget har en skyldighet att utveckla rapporteringsrutiner för att vid en allvarlig händelse, kris och extraordinär händelse, fortlöpande rapportera läge och hä ndelseutveckling till länsstyrelsen. Utveckl- ingen inom hälso- och sjukvården ska dessutom rapporteras till Socialstyrelsen när Socialstyrelsen aktiverat sin funktion för nationell samordning av hälso- och sjukvårdens insatser.
10.9. Utvärdering
För att utveckla landstigets krishanteringsförmåga är det viktigt att genomföra utvärderingar och ta tillvara erfarenheter från genomförda insatser. Alla aktörer inom SLL som berörs av kris och extraordinär händelse svarar för att utvärdering genomförs.
Efter varje aktivering av landstingets krisledningsorganisation utförs egen uppföljning och utvärdering. Utvärderingsrapporten bereds i
FÖRSLAG 2006:61 19
LS 0604-0841
landstingsstyrelsens allmänna utskott, och delges lanstingsstyrelse och landstingsfullmäktige.
11. Plan för SLL:s krisledningsnämnd vid extraordinär händelse
Ansvaret för den regionala ledningen av hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och andra verksamheter inom koncernen Stockholms läns landsting när allvarliga händelser inträffar är delegerat till respektive verksamhet enligt uppgjorda planer. När en händelse bedöms vara extraordinär fattar krisledningsnämndens ordförande beslut i varje enskilt fall om hä ndelsen är av sådan art att krisledningsnämnden ska aktiveras.
Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutanderätten från annan nämnd i landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.
En viktig uppgift för Krisledningsnämnden är att etablera samverkan med den politiska ledningen på kommunal, regional och nationell nivå.
11.1 Krisledningsnämndens sammansättning och organisation Krisledningsnämnden består av en ordförande, två vice ordförande och sex ledamöter samt nio ersättare. Ordföranden fattar beslut om och när krisledningsnämnden ska träda i funktion. Nämndens arbete förläggs till lokaler i Landstingshuset, Hantverkargatan 45.
11.2 Administrativt stöd
I planeringsprocessen får nämnden tjänstemannastöd i linjeorganisa- tionen genom landstingsdirektören. Om nämnden träder i funktion organiserar landstingsdirektören ett administrativt stöd med
tjänstemän. Expertis kan adjungeras med hänsyn till händelsens art.
11.3 Larmning/aktivering
Vid en händelse kan krisledningsnämnden aktiveras beroende på händelsens art och omfattning:
• Genom att SLL:s jourhavande tjänsteman kontaktar lands- tingsdirektör eller bitr. landstingsdirektör som kontaktar ordförande, vice ordförande eller nå gon av nämndens ledamöter.
FÖRSLAG 2006:61 20
LS 0604-0841
• Genom att landstingsdirektör/bitr. landstingsdirektör, ordförande, vice ordförande eller någon av nämndens ledamöter får kännedom om en händelse på annat sätt, till exempel via media. Jourhavande tjänsteman skall då informeras, via SOS Alarm, om att nämnden aktiveras.
Beslut att krisledningsnämnden trätt i funktion skall anmälas till landstingsfullmäktige senast vid nästa fullmäktigesammanträde.
11.4 Uppgifter
Ordföranden i krisledningsnämnden kan besluta att nämndens ledamö ter följer verksamheten
• i bostaden/uppehållsplatsen
• inkallas till ledningsplatsen och följer verksamheten
• inkallas till ledningsplatsen för sammanträde Nämndens uppgifter är bl.a. att
• Besluta om ändringar och anpassningar av landstingets verksamhet i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning
(normativa beslut)
• Samverka med politiska organ på nationell, regional och lokal nivå
• Besluta om ändringar i ledningsstrukturer
• Besluta om att överta hela eller delar av beslutanderätten från annan nämnd i landstinget i den utsträckning som är
nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning
• Besluta om att lämna eller motta bistånd från andra landsting och kommuner
• Besluta om att motta bistånd från annat land
• Bedöma och besluta när krisledningsnämnden ska upphöra
• Besluta om att beslutanderätten som tagits över från annan nämnd ska återföras
• Rapportera till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige
• Delta i utbildningar och övningar enligt utbildningsplan Om en händelse bedöms bli långvarig ska nämndens ledamöter vara beredd på inkvartering i närheten av ledningsplatsen.
Leder Samverkar
Samverkanspersonal
Krislednings- utskottet
Ls
VD LD VD
VD
SL RKML
Krisledningsstab
SLL:s Krisledningsorganisation
Locum
Krisledningsstab
WÅAB
Krisledningsstab
Entrepre - nörer
Egna dotter- bolag
Sjukhusens Katastrofl.grp
SLSO:s Katastrofl. grp
Drift- entreprenörer
Stab
Lf
Sjukhusens verksamheter
SLSO:s verksamheter
Drift- entreprenörer
2006-02-18
Övriga förv.
och bolag
TioHundra AB i Norrtälje och Sjukvården SNS
Bilaga 1
17FÖRSLAG 2006:61 22
LS 0604-0841
Bilaga 2. Definitioner
Allvarlig händelse
Samlingsterm för händelser som är så omfattande eller allvarliga att resurserna må ste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.
Stor olycka
En olycka där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk behandling.
Katastrof
En situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och där belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.
Extraordinär händelse
Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhä ngande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver
skyndsamma insatser av kommun eller ett landsting.
Koncernsäkerhet
Samordnande säkerhetsfunktion för Landstingskoncernen - med målet att landstingets nämnder och bolag ska kunna bedriva sin verksamhet så långt möjligt fritt från risker.
Kris
En händelse brukar betecknas som en kris när följande fyra kriterier föreligger:
1. Händelsen skall avvika från det som betraktas som normalt 2. Situationen ska uppstå hastigt, mer eller mindre oväntat och utan
i vart fall någon längre förvarning
3. Händelsen ska hota grundläggande värden
4. Situationen kräver snabba beslut och nödvändig koordinering och koncentrerad insats av flera instanser.
Krisberedskap
Med krisberedskap avses att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera kriser när de ändå inträffar.
FÖRSLAG 2006:61 23
LS 0604-0841
Katastrofmedicinsk beredskap
Den beredskap som krävs för att omhänderta drabbade och minimera de somatiska och psykiska följdverkningarna vid allvarlig händelse.
Krishantering
Planering för och genomförande av åtgärder som kan behöva vidtas vid risk för en allvarlig störning i verksamheten eller efter inträffad sådan störning. I en krisplan kan ingå akuta insatser, inklusive sam- verkan med externa resurser, underlag för hur återuppbyggnads- arbetet skall organiseras samt hur information till medarbetare, anhöriga, kunder, leverantörer, massmedia och myndigheter skall spridas.
Krishantering kan även omfatta ”personlig krishantering” med debriefing, psykologiskt och medicinskt omhändertagande samt åtgärder för att fö rhindra, bryta chocktillstånd och psykiska följder av upplevelser och hä ndelser.
Operativ förmåga
Operativa förmåga är landstingets förmåga att aktivt och uthålligt motverka eller lindra de problem som en kris vållar, samt upprätt- hålla en förmåga till operativa insatser för andra slags händelser som kan inträffa under perioden.
Pandemi
Pandemi är en stor världsomfattande epidemi.
Risk
Den sammanvägda bedömningen av sannolikhet för en oönskad händelse ska bli verklighet och de konsekvenser händelsen kan få.
Sektorsansvar
Sektoransvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor.
Geografiskt områdesansvar
Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen, De skall verka för inriktning, prioritering och samord- ning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation.
FÖRSLAG 2006:61 24
LS 0604-0841
Bilaga 3. Lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd
(Nedan redovisad förteckning är inte komplett.) Hälso- och sjukvården
Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvårdens insatser vid
allvarliga händelser såväl i fred som under höjd beredskap. De lagar, föreskrifter och allmänna råd som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar vid allvarliga händelser är
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Enligt ett tillägg i den 7 § från den 1 juli 2002 ska landstingen planera sin hälso- och sjukvård så att en k atastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.
Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (2002:833). I denna lag beskrivs landstingets ansvar vid extraordinära händelser.
Smittskyddslagen (2004:168) som reglerar smittskyddsläkaren ansvar för länets smittskydd och epidemiberedskap.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida
katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13 (M) )
Bestämmelser om landstingens beredskapsplanering och ansvar inför höjd beredskap regleras bland annat i:
Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,
förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig, krigsfara mm
Lagen (1994/1720) om civilt försvar Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
I Lag om skydd mot olyckor (2003:778) beskrivs ansvaret för samhällets räddningstjänst som delas av staten och kommunerna.
I en ny proposition, Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (Prop 2005/06:133), föreslås en ny lag som ska ersätta och lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting och vissa delar i lagen om civilt försvar.
Kollektivtrafik och sjöfart
Trafikförordningen (1998:1276)
FÖRSLAG 2006:61 25
LS 0604-0841
Järnvägslagen (2004:519)
Järnvägsförordningen (2004:526)
Lag 1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg
Förordning (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg Sjölag (1994:1009)
Sjötrafikförordningen(1986:300) Farygssäkerhetslag (2003:364)
Fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) Internationella konventioner
Locums ansvarsområde
Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Förordning om skydd mot olyckor (2003:789)
Ett stort antal föreskrifter, allmänna råd och standarder bl.a. från
• Boverket
• Arbetsmiljöverket
• Räddningsverket
• Elsäkerhetsverket
• Svenska Elektriska Kommissionen
• Riksarkivet
• Kommunernas byggnadsnämnder
• Kommunala räddningstjänsten Övrig lagstiftning motsv
Unionens roll i bekämpningen av terrorismen A5-0273/2001
FÖRSLAG 2006:61 26
LS 0604-0841
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Bakgrund
Ett antal stora händelser har inträffat över välden som även skulle kunna hända i Stockholms län och liknas med lagstiftarens benämning extraordinär händelse.
Erfarenheterna från Tsunamikatastrofen, bomberna i Londons tunnelbana och den sprängda bussen 2005, stormen Gudrun i Södra Sverige och Katrina i USA har inneburit en översyn av landstingets krisledningsorganisation.
Även landstingsrevisorernas rapport nr 12/2005 ”Beredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken” berör krislednings- organisationen.
Förvaltningens synpunkter
Enligt lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting ska landstingsfullmäktige vid varje ny mandatperiod fastställa sin plan för kommande mandatperiod.
Landstingsstyrelsens förvaltning anser att den plan som antogs av fullmäktige år 2003 sammantaget har sådana brister att det har varit nödvändigt att utarbeta ett förslag om en revid erad plan innan den nya mandatperioden inleds.
Regeringen har under våren 2005 till riksdagen lämnat en proposition om en ny lag för kommuners och landstings krisplanering. Den nya lagen föreslås gälla fr o m 1 september 2006. Den lagen får beaktas inför fullmäktiges beslut i våren 2007 om krisledningsplan för mandatperioden 2007-2010.
Landstingets upphandlingar av entreprenörer måste också omfattas av händelser som krishanteringsplanen och planen för extraordinära händelser avser. I avtal skall skrivas in de krav land stinget ställer på dessa
entreprenörer.
En rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan ska tas fram för att genomföra utbildning och övning av förtroendevalda, chefer och övrig placerad stabspersonal samt de experter som kan ingå.
Risk- och sårbarhetsanalyser avseende reservkraft, vatten, avlopp, värme med flera funktioner behöver genomföras för att landstinget ska kunna ta sitt
FÖRSLAG 2006:61 27
LS 0604-0841
regionala sektoransvar för hälso- och sjukvård, smittskydd samt kollektivtrafik.
Lösningar för kommunikation mellan staberna och med externa inblandade myndigheter som länsstyrelsen, socialstyrelsen och kommunerna måste säkerställas. Detta gäller även vid långvarigt el-bortfall. Erfarenheterna är, i flesta fall där samordningen och ledningen fungerade dåligt, att kommunika- tionsproblemen varit stora. Därför krävs att en övergripande risk- och sår- barhetsanalys genomförs för att säkerställa kommunikation mellan lands- tingets olika ledningsplatser.
