Vad Förklarar Bitcoins värde
En studie med fundamentala värderingar och regressionsanalys
Edward Lönnqvist
Dokumenttyp – Självständigt arbete på grundnivå Huvudområde: National ekonomi
Högskolepoäng: 15 HP Termin/år : Hösten 2021
Handledare: Soleiman Mohammadi Limaei Examinator: Lovisa Högberg
Utbildningsprogram: Ekonomprogrammet
Vid Mittuniversitetet finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA (se bilaga för publiceringsvillkor). Publiceringen sker i open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Mittuniversitetet rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
☒ Ja, jag/vi godkänner publiceringsvillkoren.
☐ Nej, jag/vi godkänner inte att mitt självständiga arbete publiceras i det offentliga gränssnittet i DiVA (Endast arkivering i DiVA).
Östersund 10-01-2022 ...
Ort och datum
Nationalekonomi Självständigt arbete, NA006G ...
Program/Kurs
Edward Lönnqvist ...
Namn (alla författares namn)
1996 ...
Födelseår (alla författares födelseår)
Abstract
The purpose with this study is to create an understanding of the price of bitcoin, what affects the price of bitcoin and what the fundamental valuation is on long- term. At present, there are shortages of understanding in a rapidly increasing market about both market and product. This study uses regression and literature studies to explore the complex product and market. The price of bitcoin cannot be truly explained neither in short-term or long-term, but in this study, we found a correlation between bitcoin and S&P500, which can indicate that bitcoin id affected by the American stock market in long-term, and also is affected by macro factors.
The fundamental values are based in bitcoin being able to become a measure of value or as a hedge against inflation. In order for bitcoin to be able to get there, they need their total market to increase sharply and volatility to fall sharply. Which at the same time goes against each other for the investor to feel secure in the asset.
Cryptocurrencies have come up with revolutionary technology and potential that can change monetary policy, making the subject worth studying.
Keywords: Bitcoin, Fundamental, Financial behavior, valuation, volatility, S&P500.
Sammanfattning
Syftet med studien är att skapa en förståelse för bitcoins pris, vad som påverkar bitcoins pris och vad de fundamentala värderingarna är på långsikt. I dagsläget finns brister om förståelse i en kraftigt ökande marknad om både produkt och marknad. Studien använder sig av
regression och litteraturstudier för att utforska den komplexa produkt och marknad. Priset på bitcoin går inte att förklara till hundra procent varken kortsiktigt eller långsiktigt, men i den här studien hittar vi korrelation mellan bitcoin och S&P500 på långsikt vilket kan visa på att bitcoin följer den amerikanska aktiemarknaden på långsikt samt att bitcoin påverkas av makro faktorer. De fundamentala värderingarna bygger på att bitcoin ska kunna bli en värdemätare eller som en hedge mot inflationen. För att bitcoin ska kunna nå dit så behövs de att total marknadsvärdet ska öka kraftigt och volatiliteten sjunka kraftigt. Vilket samtidigt går emot varandra för att investeraren ska känna säkerhet i tillgången. Kryptovalutor har kommit med en revolutionerande teknik och en potential som kan förändra penningpolitiken, vilket gör ämnet värt att studera.
Nyckelord: Bitcoin, fundamental, värdering, beteendeekonomi, volatilitet, S&P500.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 3
1.1. Bakgrund ... 4
1.2.1. Bitcoin ... 5
1.2.2. Bitcoins handel ... 7
1.3. Problemdiskussion ... 8
1.4. Frågeställning ... 10
2. Metod ... 11
2.1. Val av metod ... 11
2.2 Data... 11
3. Teori ... 15
3.1. Introduktion till teori... 15
3.2. Risk ... 16
3.3. Fundamental värdering ... 16
3.4 Råvaror ... 17
3.5 Finansiella beteenden ... 17
3.5.1 Riskattityd ... 18
4. Tidigare forskning ... 20
5.1 Val av variabler ... 22
5.2. Data Resultat ... 23
5.3. Risk ... 24
5.4. Medias påverkan ... 25
5.5. Experters syn ... 27
6. Analys ... 30
7. Slutsats ... 32
8. Vidare forskning ... 35
9. Referens & litteraturlista ... 36
1. Introduktion 1.1. Bakgrund
Med en snabbt utvecklande teknik runt om i världen och strävan efter att alltid ta nästan steg åt rätt håll, har medfört en hel del nya fenomen att beakta. En kraftigt växande marknad är de digitala valutorna som sägs kunna få bort korruptioner och transaktionskostnader, inte helt och hållet men till en stor del. (Polasik, 2015) Här i Sverige ser vi inte hur stora fördelar kryptovalutorna ger på grund utav att vi redan har relativt bra substitut, och ligger i framkant med välfungerande banker och visar tillit till staten. Då samhället i Sverige inte orrar sig lika mycket som andra länder för att banker och myndigheter ska utnyttjar sin makt. I Sverige ligger vi även före många andra länders betalningssystem där vi använder oss av Swish, bank id och är nästan ett kontantlöst samhälle, som förenklar och förkortar olika ärenden men samtidigt håller en hög säkerhetsnivå. Att föreställa sig det svenska samhället med låg tillit till banker och
myndigheter samt utan Swish och bank id så skulle förståelsen för kryptovalutor vara något större. Eftersom att kryptovalutor bara har funnits i cirka tio år så vet vi fortfarande väldigt lite om de digitala valutorna den första som har kommit fram och är störst på marknaden är Bitcoin (BTC) och med ett så stort växande intresse för BTC som valuta och investering så blir det viktigt att förstå produkten och marknaden precis som med andra finansiella instrument eller produkter. Det är just under de senaste åren som BTC har tagit fart i på marknaden det har visat sig genom att stora producenter har börjat investera, producera och acceptera de som betalningsmedel. Några stora producenter som har accepterat BTC som betalningsmedel är Paypal, Expedia, Microsoft och Mastercard (Walsh, 2021). Men en publicering som kom ut tidig vår 2021 var att Tesla accepterar BTC som betalningsmedel (Musk, 2021) och hade tidigare i
februari köpt BTC till ett värde på 1,5 biljoner dollar (Kovach, 2021). Men redan 49 dagar efter att Tesla gick ut med att de accepterar BTC som betalningsmedel så bestämde de att sluta accepterar BTC. Med
motivationen från Teslas VD, Elon Musk ”Kryptovalutor är en bra ide på många nivåer och vi tror det har en lovande framtid, men den kan inte komma på stor bekostnad av miljön” (Musk, 2021).
1.2.1. Bitcoin
Kryptovaluta är relativt ny produkt med en växande marknad, den första kryptovalutan sägs vara bitcoin (BTC) som skapades 2009 av personen eller gruppen vid namn Satoshi Sakamoto som än idag är okänd (Westerlund, 2021). Skillnaden mellan kryptovalutor och de traditionella valutorna vi har idag är främst att kryptovalutan fungerar självständigt i ett peer-to- peer system så det inte finns eller behövs centrala auktoriteter. En till storskillnad är att kryptovalutor bara är en programvara och inte är något fysiskt utan finns bara digitalt. För att det här ska fungera så förlitar sig alla kryptovalutor på så kallade blockkedjor, och för att förstå vad som många ser är revolutionerande med BTC så måste man förstå blockkedjor. Utan att behöva gå in för tekniskt hur blockkedjor fungerar så nämner vi vad de tillför vilket kan vinklas både positivt och negativt.
Blockkedjor fungerar som ett datasystem som kontrollerar och verifierar transaktioner, man kan tänka sig en fysisk kedja som består av flera block.
Varje block är unikt och för att lägga till ett nytt block så är blocket förbestämt och man måste lista ut hur kodningen ska se ut. När det nya blocket skapas så märks det med en tidsstämpel och går inte att flytta eller att ändra utan att det tydligt märks. Detta medföljer att det är
decentraliserat, att det systemet lagras är utspritt på flera ställen, och det fungerar på genom att systemet kräver användare och användare belönas.
Tack vare det här systemet är upplagt på det här sättet så finns det ingen så kallad singel ”point of failure” då det inte finns en specifik punkt att
attackera. Det gör inte systemet helt omöjligt att attackera men det kräver otroligt mycket mer. En angripare måste komma åt en majoritet av alla systemets användare vilket skulle kräva enorma resurser. Eftersom att systemets makt är utspritt på flera tusentals användare så finns det ingen central auktoritet som sitter på makten. Det leder även till att det inte krävs några mellanhänder i systemet vilket gör att blockkedjor uppnår
konsensus. Användning av blockkedjor kräver inga personuppgifter vilket gör det semianonymt, en person använder sig av en unik kod som är deras.
Den koden går att koppla till den personen men är inget krav för att skapa koden, och vem som helst som har tillgång till internet kan använda sig av det här. Det går även att spåra transaktioner i blockkedjorna, en transaktion raderas aldrig. (Norgren-Hansson, 2018)
Blockkedjor används inte bara för användning av digitaltillgångar utan fungerar även att förvara information i dom. Vilket Svenska Lantmäteriet påbörjade en utveckling för redan 2018 (Lindström, 2018)
Det är även genom blockkedjorna som BTC skapas i varje block som skapas belönas med 6,25 bitcoins och det skapas cirka 144 block per dag.
Belöningen per block är förbestämd och halveras ungefär var fjärde år kommer fortsätta skapas i en den takten tills BTC når sin maxvolym vilket är 21 miljoner. I dagsläget finns det strax under 19 miljoner stycken. Att BTC kommer tillslut nå en slutproduktion oroar inte alla investerare och de som tror på tillgången för att en BTC är del bar ner till åtta decimaler. Det ska även nämnas att skapandet av BTC kräver kraftig hårdvara, lösningar av avancerade matematiska tal som tar lång tid och kräver hög
energiförbrukning som påverkar miljön negativt. (Norgren-Hansson,2018)
BTC är då tänkt att fungera som en valuta som en centralbank inte ska styra över med fördelar som, betalningsfrihet då du kan skicka BTC när och var som helst på väldigt kort tid då den kan göra sju transaktioner i sekunden. Storlekens summa har ingen betydelse för avgifterna och även inga avgifter för att göra utlandsbetalningar och det är bara ägaren själv som har kontroll över sitt innehav. Det finns även nackdelar med BTC som att den fortfarande är relativt ny valuta då mjukvaran fortfarande inte är helt utvecklad och att inte finns så många som accepterar det som ett betalningsmedel, och att valutan har en väldigt hög volatilitet. (Burenstam, 2021)
1.2.2. Bitcoins handel
Handel av BTC är fortfarande inte lika simpel som att handla värdepapper som aktier, obligationer, fonder, certifikat och så vidare. Det går inte att handla hos det flesta banker utan man måste ha en virtuell plånbok som kan hantera kryptovaluta eller en hårddisk som gör samma sak och vända sig till en kryptovalutamäklare för att kunna handla BTC. Det krävs en del för att komma igång för att handla BTC men det finns även alternativa lösningar som att handel av certifikat som till exemplet Bitcoin XBT som följer BTC kurs mot en avgift men då är det endast möjligt att handla när börsen är öppen (Avanza), till skillnad från BTC så går det att handla dygnet runt.
Precis som handel av andra tillgångar så finns det en hel del bedrägerier inom kryptovalutor, men eftersom att handel inte är lika stor och bristen på stora aktörer som hjälper till med handeln, så blir risken större för
bedrägeri. Det har också varit ett problem om arbitrage på marknaden då det finns aktörer som agerar mellanhanden och då köper in BTC för att underlätta handeln för andra som vill sälja och köpa. När dessa
mellanhänder sitter på färre antal BTC än vad som efterfrågas så kan priset
på BTC tendera att öka just hos dom. Det har även bevisat att det finns grupper som utnyttjar det semianonyma systemet plus det låga
marknadsvärdet, genom att manipulera marknaden med flera tal transaktioner mellan olika konton (Chen, 2019).
Det som styr priset på BTC är utbud och efterfrågan, det är en begränsad volym så då blir efterfrågan lätt alldeles för stor och priset kan du skjutas iväg, det har skett flera gånger går att se tydligt under 2017 och 2020 men att priset tenderar även att fall kraftigt (upp till 50%) efter att han nått sin topp. Förutom det här kraftig prisökningarna så har BTC även har en väldigt hög volatilitet som gör att många investerare och traders blir intresserade av prisspekulationer och tekniska analyser för att försöka med en snabb vinst, det finns även det som tror på BTC långsiktigt som produkt och fördrar ett månadssparande in BTC. Det kommer upp nya kryptovalor hela tiden så BTC är inte ensamma de har flera konkurrenter men det är överlägset den största kryptovalutan på marknaden. Just nu har BTC nästan dubbelt så stort marknadsvärde än vad Entrérum har som ligger på andra plats (coinmarketcap, 2021).
1.3. Problemdiskussion
Utan att kunna använda oss av vanliga nyckeltal som P/E-tal, P/S-tal, direktavkastning osv och att kunna ta del av rapporter från bolagen för att se prestationen de har gjort, är vanliga metoder för att kunna värdera ett pris och förväntat pris på en aktie. Att vara helt utan de här metoderna när man värderar BTC, så visar det sig att det ändå att det är en intressant investering för många. Vilket visa sig från en undersökning från Charles Schwab, där de kollade på sparandet hos befolkningen och delade upp dom i generationer, för att se hur varje generation har gjort sina
placeringar. I resultatet från undersökningen visa det sig att millennials
(födda 1981–1996) hade placerat 1,84% av sin portfölj i Grayscale Bitcoin Trust. Vilket även visade sig vara den femte största placeringen för millennials (Schwab Report, 2019).
Detta leder till stora prisspekulationer och med en snabbt ökande
avkastning på BTC och ett växande intresse. Så kan det bli problematiskt om man investerar i BTC utan att förstå produkten och marknaden. För utan att ens förstå produkt och marknad så blir det väldigt svårt att förstå priset på BTC. Där frågor ställs i grunden vad är syftet med BTC egentligen är, där skiljer sig svaren och vad folk tycker och tror. När BTC grundades i samband med finansiella krisen 2008, där grundarna fick nog med de temporära lösningar som att trycka nya pengar. Dom ville hitta en lösning som tar bort makten att någon kan bestämma när det behövs mera pengar, och där kom BTC fram som ett betalningssystem som ingen har kontrollen över mängden. Men samtidigt så har teknologin utvecklats mycket på tio år och många menar att BTC som ersättare till betalningssystem inte är
hållbart då BTC transaktionssystem är för långsamt. En till vanlig
spekulation är som finansiering då många tror på det som en ersättare till guld på långsikt. Till exemplet riksbanker skulle kunna nyttja effektiviteten av att sälja BTC från vart som helst till vart som helst, i stället för guld behöver spridas ut för att man ska kunna få en tillräckligt stor efterfrågan när man säljer det.
Samtidigt som BTC har enormt stor potential så saknas det forskning och förståelse inom ämnet.
Hypotes: Kan makrovariabler som råmaterial och index förklara Bitcoins pris
Nollhypotes: Variablerna förklara inte Bticoins pris
1.4. Frågeställning
• Kan utvalda makrovariabler förklara Bitcoins pris?
• Vad är de fundamentala värderingarna på Bicoin på långsikt och hur kan vi mäta värdet?
2. Metod
2.1. Val av metod
Den här studien kommer använda sig av både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Kvalitativdata kommer insamlas för att förstå hur långt forskningen har kommit idag inom ämnet samt att förstå vart vi kan
fortsätta, detta kommer ske främst igenom litteraturstudier. Men även sökande igenom media, nyheter och ekonomikanaler. Media och nyheter ska vi undersöka uttalanden och händelser som är relevant för ämnet då gäller det både negativa och positiva, för då samtidigt se om vi hittar något mönster i prisförändringen. På ekonomikanalerna ska vi samla information om experters uttalanden om deras syn på BTC och vad dom grundar de tankarna på för att kunna förstå den fundamentala helheten om framtidens värde. Den kvantitativa data kommer bestå av olika variabler som ska vara relevanta för BTC med grund från tidigare forskning. Med de här
variablerna har vi då förväntningar på att de ska kunna förklara BTC pris med hjälp av en regression. Den insamlande data kommer vara på cirka 1000 observationer med en tidslinje på historiskdata mellan 2017–2021, och insamlandet kommer att ske från trovärdiga databanker och jämföras med data från en till källa som en dubbel kontroll att den insamlade data är sann.
2.2 Data
För att en forskning ska kunna utföras så behövs det samlas in tillräckligt och rätt information. Då det kommer behövas en del sekundärdata i den här studien trots att det inte är något man väljer i förstahand, så har vi valt att det behövs på grund av brist på trovärdiga källor inom ämnet.
Christoffer De Geer som är vice VD för BTCX som är Sveriges största växlingsbolag för digitala valutor, sa i en intervju att ett av de största
problemen om digitala valutor är information från trovärdiga källor som vetenskapliga artiklar och böcker. De finns men innan de hinner publicerar och nå ut i samhället så har dom hunnit irrelevanta eller så har det hänt något nytt och stort inom den digital världen. (De Geer, 2020)
Insamlandet av kvantitativa data som ska hjälpa oss utföra en regression, där den beroendevariabeln kommer bestå av BTC historiska marknadspris.
Och de oberoendevariablerna kommer bestå av marknadspris på råvaror och marknadsindex. Insamlingen av data kommer att hämtas från
websidor som lagrar relevant data för oss, alla data kommer inte komma från en och samma sida. Utan på grund av att vi söker relativt ny data så ger det oss svårigheter att hitta all önskade data från en sida. Här kan det komma fram problem så som opålitliga källor men detta har vi löst genom att kontrollera data med stickprov hos flera andra källor. Källor som vi har hämtat data från är MarketWatch, Alfred.stlouisfed och MarketBusines.
För att inte få ett missvisande R-kvadrat så kommer vi begränsa antalet oberoendevariabler, (Gujarati, 2015) vi kommer inte jämföra R-kvadrat med andra R-kvadrat i den här studien. Men det är i åtanke fall i framtida syfte om det skall jämföras. Eftersom att vi hantera variabler som är förknippade med investeringar så kan vi förvänta oss att variablerna ökar med tid vilket kan leda till olika fel i regressionen. Så vi kan förvänta oss att en eller flera av variablerna är icke stationär, att en variabel är stationär menas med att variansen och medelvärdet är konstant över tid mellan två tidsperioder. För att undvika det här felvärdet så kommer vi använda oss av Unit root test, där noll hypotesen definieras som närvaron av
enhetsroten och mothypotesen definieras som stationär (Gujarati, 2015).
Resultatet från unit-root test gav visar på att ingen av variablerna är icke stationära. (Se Table 1.)
Table 1. Dicky-fuller test. visar först de kritiska värdena och sedan variablernas t-stat
Dicky-Fuller Critical values No trend Trend
1% -3,43 -3,96
5% -2,86 -3,41
Augmented (2 lags) Coefficient
Standard
Error T-Stat
Bitcoin -0,92 0,054 -16,91
Kol -0,88 0,05 -17,72
Olja -1,13 0,06 -19,28
Gas -1,06 0,06 -18,47
Guld -1 0,06 -18,2
S&P 500 -1,05 0,06 -17,3
Även fast vi fick bra resultat från dicky-fuller testet så kommer vi ändå anpassa regressionen eftersom delar av den insamlade data kommer vara snedfördelad (skewed). Som till exempel vet vi redan nu att BTC pris har historiskt haft en hög volatilt med väldigt höga pikar och dalar så kan vi förvänta oss en del utstickande värden. För att lösa de här problemen så kommer vi ta hjälp av logaritmer och använda oss av logaritmregression som regressionsmodell, skillnaden ses i figurerna nedan (figur 1 & 2).
Figur 1. Bitcoins pris i histogram (Källa: Marketwatch) 559
211
11
74 63 60
27 0
100 200 300 400 500 600
Observationer
Pris
BTC Värden Pris I Histogram
Figur 2. Bitcoins pris LOG i histogram. Figur 1 & 2 visar skillnaden hur fördelningen blir när man använder logaritm. I figur 1 ser vi tydligt att histogrammet är sned fördelat år höger, figur 2 visar inte en perfekt fördelningen men det är ett bättre resultat. (Hela figur 2 syns inte, men de lodrätta värdena är värden inom 0,2. Till exempel första värdet mellan 3,510 - 3,709 osv.)
96
261
349
64 21
129 85
0 100 200 300 400
Observationer
LN_Pris
Bitcoin Pris LOG Histogram
3. Teori
3.1. Introduktion till teori
Problem med att förstå värdet på BTC är att man inte förstår den unika produkten och tekniken bakom den, det blir missledande direkt när det nämns kryptovaluta och det då direkt förknippas med valutor. Då kan det ringa varningsklockor när man har sett dennes volatilitet och kraftig avkastning så är det lätta förstå att den inte funkar så bra som en
värdemätare av andra produkter. Med att inte heller förstå produkten så blir det ännu svårare att inte förstå hela marknaden som den handlas i. Det som sätter en grund för BTC värde är då att det finns en begränsad tillgång av produkten, precis som svenska kronan, råvaror som guld och olja, där priset sätts av marknadens utbud och efterfrågan (Norgren-Hansson). Vi behöver börja med att förstå mer i detalj vad som påverkar utbud och efterfrågan i BTC fall.
I dagsläget existerar det cirka 18,88 miljoner BTC (Coindesk,2021) och det produceras ut nya i form av belöningar till det som skapar nya blockkedjor, som även nämnts tidigare har BTC en bestämd maximal volym på 21 miljoner och är beräknad att nå dit om cirka 120 år. Men är något
missvisade siffror då det uppskattas att 2,6 - 3,7 miljoner BTC är borta för evigt på grund av hårdvaror och nycklar har gått sönder och eller blivit borttappade. Inräknat med de här 2,6–3,7 miljonerna så är cirka en miljon som ska tillhöra grundaren av BTC och de här miljonen har inte rört sig på mer än tio år. (Wiesflecker, 2020)
Utbud och efterfrågan påverkas kortsiktig av förväntningar om framtiden och prisspekulationer, men på långsikt är det mer antagande om
fundamentala analyser och hur världen agerar mot eller med utvecklingen av kryptovalutor.
3.2. Risk
Då BTC i dagsläget ses mer som en investering så behöver man förstå risken, och som med alla andra finansiella instrument så är dom alltid förknippade med en viss risk. Ett vanligt sätt att mäta risk på är med volatilitet och används i handel för flera olika finansiella instrument. Vad volatilitet säger är då hur stora rörelser det har varit på ett pris under en viss period mätt i procent och oftast under en 30 dagars period. Mer specifikt så är det en priskursens standardavvikelse från medelvärdet, så med en hög volatilitet så kan man förvänta sig att priset kan fortsätta ha större upp och ned gångar på kortsiktig. Ett annat mått som är kopplat ihop med volatilitet är beta som mäter hur mycket priset rör sig jämfört med börsen (Hayes, 2021).
= standardavvikelse ^2= variansen X= Värde i talserie N= Antal tal i talserie
Ekvation 1. Ekvationen för volatilitet
Risk är ett viktigt mått för att förstå värdet, speciellt när det rör sig finansiella tillgångar. Måttet går att ta med sig i spekulationer om
förväntade framtida avkastningar, vilket kan hjälpa till att förstå vilken risk belöningen har.
3.3. Fundamental värdering
Fundamentala analyser är det som visar sig funka på marknaden med finansiella instrument på långsikt, en fundamental analys innebär då att man studerar företagets förutsättningar, produkter, ekonomi, konkurrenter och del andra faktorer som kan påverka priset. Här så behöver vi bortse från rapporter som kan påverkar aktier, som in det här faller det man inte
kan ta hjälp av årsredovisningar och kvartalsrapporter som faktiskt visar med siffror det faktiska värdet. Istället behövs det ett större fokus på analysera affärsmodellen, marknaden och konkurrenter. Att få en bild av helheten på långsikt (Segal, 2021).
3.4 Råvaror
Inom handel av råvaror så skiljer sig metoderna något i analyser för priset, på samma sätt här styrs det av utbud och efterfrågan, där olika händelser och förutsägningar påverkar utbudet och efterfrågan. Till exempel substitut till olika råvaror påverkar priserna som i dagens läge som med förnybar energi som får olja, kol och gas att svänga upp och ner mer än innan.
Politiska händelser i de större ekonomierna där det bestämmer om hur och vad de ska ha för export och import. Där det kan användas sig av olika policys för att påverka mängderna de behöver. Det går även ihop med hur ekonomin mår i landet där en svag ekonomi visar at ha en betydlig lägre efterfrågan på råvaror.
Säsongsvariationer och väderförhållanden har även en stor påverkan på utbudet om hur mycket nytt som kan påverkas, då produktionen kan påverkas av små saker som temperaturer men även extrema
värdeförändringar och naturkatastrofer. Allt det som leder till en lägre produktion kommer även få priset att stiga. (ig.com)
3.5 Finansiella beteenden
Att människor tar rationella beslut är grunden till det flesta ekonomiska teorierna men det finns situationer då vi behöver bortse från att alla fattar optimala beslut genom att korrekt uppskatta situationens sannolika
konsekvenser. (Lundmark, 2013) Speciellt i antaganden om priser i en marknad som egentligen är helt oförutsägbar. I slutet av 1970-talet gjorde två psykologer (Tversky & Kahneman) en undersökning på människan attityd till olika risker inom finansmarknaden för att kunna förstå hur marknaden fungerar i praktiken. Det visade sig att beslut kring risk inte alltid är rationella, utan det visar sig att en hel del beslut som ta är irrationella av då både privatpersoner och professionella förvaltare.
(Gavelin, 2012)
3.5.1 Riskattityd
För att förstå investerares syn på risk så är det enklast att förklara med en undersökning på människor riskattityd där de fick välja ett av två
alternativ som de fördrar framför de andra. De första testets alternativ var:
1. Tjäna 3000 kronor med 100% sannolikhet.
2. Tjäna 4000 kronor med 80% sannolikhet och därmed 0 koronor med 20% sannolikhet.
I det här testet när det handla om hur stor avkastning de har chans till visa det sig att 80% valde alternativ 1 som då ses som det rationella beslutet.
Men i det andra testet gav det ett helt annat resultat då de vände på alternativen som istället visade alternativ till olika förluster. Test 2:
1. Förlora 3000 kronor med 100% sannolikhet
2. Förlora 4000 kronor med 80% sannolikhet och därmed förlust på 0 med 20% sannolikhet.
Resultatet i det här testet visade sig att 8% valde alternativ 1 och 92% valde alternativ 2. I det här testet sågs det rationella beslutet ut till att vara
alternativ 1, men när alternativen var omvänt ställda så tar en tydlig majoritet ett irrationellt beslut. Majoriteten värderar 3000 kronor i
sannolikhet och samtidigt, värderar en förlust på 4000 kronor med 80%
sannolikhet högre än 3000 kronors förlust med 100% sannolikhet. Det här även liknande resultat som de fick, av att testa om människan överskattar händelser med väldigt låg sannolikheter där frågeställningen istället var att välja att antingen garanterat fem konor eller chans att få 5000 kronor med en sannolikhet på 0,001. Här valde majoriteten det irrationella beslutet 5000 kronor och i den omvända situationen med förlust istället för vinst så valde majoritet istället fem kronor, det vill säga det rationella beslutet. (Gavelin, 2012)
Andra aspekter inom finansiella beteenden är emotionella effekter som grupptryck att påverkas av vad andra säger och gör, det blir viktigt att tänka på sin egna investering och inte bara lyssna och göra som andra. Då andra kan ha helt andra förutsättningar och det passar dom väldigt bra vid ett tillfälle. Men en hela marknaden ska inte påverkas av irrationella beslut, och bör inte heller vara lönsamt om alla satt med teknisk analys, vilket har visat sig i aktiemarknaden men när marknaden är i en prisbubbla så ska finansiella beteenden ha en större påverkan då det kan saknas rationella investerare (Gavelin, 2012).
4. Tidigare forskning
Från den utförda litteraturstudien som utfördes så är det ingen som kan bevisa vad priset helt beror på. Men det hittades en del vetenskapliga artiklar som är relevanta för den här studien.
Adam S. Hayes studerade korrelationen på BTC marginalkostnad och marknadspris, i den studien använde sig av antagandet från
mikroekonomisk teorin att marknaden är i perfekt konkurrens. Vilket betyder att marginalintäkten är det samma som marginalkostnaden samt priset. Funktionen för marginalkostnaden bestod av variabler som hashkraft, pris per kilowatt och hårdvarans energieffektivitet. I resultatet visade sig att 81% av det observerade priset kan förklaras av marginella produktionskostnaden. (Hayes, 2018)
Nikolaos A. Kyriaziz undersökte likheterna mellan BTC och guld som investeringar och fick fram slutsatser som att BTC delar flera egenskaper med de traditionella finansiella tillgångarna guld, olja och aktieindex, har låg eller negativ korr till guld men samtidigt finns fynd om asymmetrisk och ickelinjär koppling mellan dom. Den stora skillnaden mellan BTC och guld är deras avvägning mellan risk och avkastning när dom de ingår i portföljer samt deras volatilitet och korrelation, de här skillnaderna märks av mest under mer extrema förhållanden till exempel under tjur- eller björnmarknad. (Kyriaziz, et.al, 2020)
En liknande studie som gjordes tidigare som hade samma mål, att jämföra BTC och guld med varandra. Där menar dom på att det finns fundamentala skillnader och att BTC visar att ha en större korrelation på ned gång när hela marknaden går ner än vad guld har. Så att BTC inte uppfyller samma egenskaper för att vara en hedge. Nämner även att det går att se att BTC marknad inte alls är lika effektiv som andra marknader. (Tony, et.al, 2018) Eftersom att BTC fungerar i ett semi-anonymt system och har ett börsvärde på mellan 800–1000 miljarder dollar under studiens process och har haft ett värde ner 150 miljarder dollar för bara två år sen. Så har det här skapat
i tidigare studier, som i en studie som utfördes 2018 där syftet var at förstå priset bättre eftersom att BTC har unika fördelar som låga
transaktionskostnader och en stimulans för finansiell innovation. Som har potential att generera välfärd och rikedom för ekonomin. Bristen på
förståelse inom BTC pris och marknad kan hindra dess potential. Resultatet från den här studien var att deras data visar på att socialmedier har en påverkan på priset både positivt och negativt. Där de lyfter fram
framförallt Twitter och forum som har en större påverkan, och att forum kan ge en bild av BTC efterfrågan kortsiktig. (Mai, et.al, 2018)
Ett till bevis kom från studien Market Manipulation of Botcoin, där de kollade mer på tekniska detaljer om hur man kan manipulera flödet, vilket går att utföra då det är möjligt att utnyttja semi-anonymiteten och de låga transaktionskostnaderna. I studien letade de efter mönster mellan olika konton och de hitta ett fler tal olika konton som intrigerade med varandra så pass många gånger att det inte skulle kunna vara slumpen. De hittade att det finns ett fler tal olika grupper och att det använder sig av fler olika tekniker. (Chen, et.al, 2019)
5. Empiri
5.1 Val av variabler
Med hjälp av det här resultatet från Hayes studie så kommer vi kolla på energiprisers påverkan på BTC pris. På grund av att energipriser är sällan mäts dag till dag eftersom att det finns flera olika sätt att producera energi ger det oss problemet att den specifika data vi söker finns inte. Istället har vi fått söka efter substitut och använda oss av annan data som oftast används för att producera energi. Cirka 61,5% av världens produktion av energi kommer från naturgas, kolkraft, vattenkraft och vindkraft
(Lejestrand, 2021). Där naturgas består av 22 procent och kolkraft av 15,5 procent, vilket är 37,5 procent av världens produktion av energi, med hänvisning till det här så kommer substituten vara kol och naturgas.
Eftersom att det är en het diskussion och flera studier har gjort jämförelsen mellan BTC och guld, där det även har kommit fram till olika resultat, om likheter och skillnader. Detta gör det intressent att ta med guld som en variabel för att förklara BTC pris.
I studien så vill vi även inkludera olika marknader där vi väljer att kolla på råvaror och aktiemarknaden för att se om vi hittar mer likheter till en specifik marknad. Vi använder oss då av den mest handlade råvaran i världen, vilket är olja (IG, 2020). För att få en bra bild av aktiemarknaden så inriktar vi oss på den amerikanska aktiemarknaden och använder oss av indexet S&P 500, vilket är det näst största aktieindexet i USA. För att ett företag ska räknas med i indexet så måste de framför allt vara amerikanskt och ha ett marknadsvärde på minst 5,3 miljarder US dollar. Det här gör att indexet är ett bra mått för hur hela amerikanska aktiemarknaden beter sig
5.2. Data Resultat
Regressionen består av 1005 observationer, beroende variabeln BTC och fem oberoendevariabler som är marknadspriser på kol, olja, guld, naturgas och S&P 500 index. Innan regression utfördes testades variablerna för Unit- root test och korrelation då vi inte vill ha variabler som är för lika varandra och icke stationära.
Från korrelationstestet visa det sig att det finns två positiva korrelationer mellan kol och naturgas samt mellan BTC och S&P, med korrelationer på 0,871 och 0,882. För övrigt så visa det sig inte finnas några märkvärda korrelationer. Att det finns korrelation mellan kol och naturgas är ingen överraskning då de båda som produkter används till en stor del av
energiproduktionen. För hypotesen om icke stationär så ändvändes Dicky- Fuller unit root test på alla variabler där alla variabler visa sig inte ha unit root i sig och kunde då motbevis hypotesen icke stationär och istället visar på att alla variablerna är stationära. Logaritmregressionen gav oss resultat som visar på att de oberoendevariablerna beskriver den beroendevariabeln upp till 80,3 procent och är statiskt signifikant då p-värdet är näst in till noll. Alla de oberoendevariablerna visar statistiskt signifikant då de alla har gett p-värden som är långt under 0,05. Med den här insamlade data så skulle vi kunna beskriva BTC pris upp till 80 procent med funktionen.
BTC= - 12,707 + 0,484Ln(Coal) + 0,501Ln(Oil) - 0,304Ln(Gas) + 2,370Ln(Gold) +2,418Ln(S&P)
Märkvärt är att den enda variabeln som svara negativt till BTC pris är naturgas.
Table 2. Regression_LOG
Regressionsstatistik A R-kvadrat 0,802 Multipel-R 0,896 Standardfel 0,156 R-kvadrat 0,803 Observationer 1005
fg KvS MKv F P
Regression 5 99,5411 19,9082 814,332 0
Residual 999 24,4228 0,0244
Totalt 1004 123,9639
Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde
Konstant -12,707 0,363 -34,967 0,0000
Coal LOG 0,484 0,067 7,197 0,0000
Oil LOG 0,501 0,059 8,512 0,0000
Gas LOG -0,304 0,090 -3,385 0,0007
Gold LOG 2,370 0,186 12,746 0,0000
S&P LOG 2,418 0,156 15,547 0,0000
5.3. Risk
Från de uträkningar vi har fått fram om BTC risk där vi använde oss volatilitet så fick en volatilitet på årsbasis på 76% under mellan perioden sent 2017 till sent 2021. För att få en bättre blick över volatiliteten så delade vi även upp en per år för att eventuellt kunna se ett mönster om minskning eller ökning. Det resulterar sig i att det inte riktigt går att se något sånt mönster. För att sätta det i perspektiv så jämför vi volatiliteten med S&P 500 och kan se att BTC håller en extremt mycket högre volatilitet än S&P 500 då vi kan se att år 2019 så skiljer det sig 139 procent. Det ska sägas dock att S&P är ett index som består av flera aktier så den har automatiskt en riskspridning och ska förväntas ha en lägre volatilitet. Men noterbart att det året BTC hade lägst volatilitet så under den här fyra års perioden så är det året S&P 500 har sin högsta.
Table 3. Volatilitet på Bitcoin uträknat per år under perioden 2018–2021, observera uträkning gjord utan helgdagar. (Källa: Marketwatch)
År 2018 2019 2020 2021
volatilitet 78% 154% 67% 79%
Table 4. Volatilitet på S&P 500 uträknat per år under perioden 2018-2021 (källa:
Alfred.stlouisfed)
År 2018 2019 2020 2021
Volatilitet 15% 15% 35% 12%
5.4. Medias påverkan
Som nämndes tidigare så är Tesla en stor ägare av BTC och när det kom ut till offentligheten den 8 februari 2021 att Tesla har ett innehav av BTC på ett värde motsvarnde 15 miljarder dollar så steg BTC pris med cirka 24 procent på inom tre dagar. Det ska sägas att BTC redan befann sig i en
uppåtgående trend sen årsskiftet och vi kan inte helt bevisa att den kraftig uppgången beror på den här nyheten. Men det är en kraftig uppgång direkt efter att en stor aktör har gått ut med att det har ett stort innehav av tillgången. Det finns även en till händelse i media två veckor innan Teslas nyhet, och det är att Elon Musk skrev positivt om BTC på socialmedier den 27 januari men där ser vi inget direkt mönster att BTC pris ska direkt ha regerat med det. (Se figur 3)
Figur 3. Bitcoin pris 25 januari 2021 - 16 februari 2021. Fokus på händelse 28 Jan & 08-Feb. (källa:
Marketwatch)
När Tesla gick ut med att de kommer acceptera BTC som betalningsmedel den 24 mars (Bloomberg.com, 2021) så går det inte att se en omedelbar positiv reaktion på marknadspriset. Marknadspriset som just då hade sjunkit med nästan sju procent dagen innan visade sig fortsätta en kort nedåtgående. Men vi ser från 29 Mars vände priset till att stiga med cirka fem procent på en dag och fortsatte där efter att stig till över 60.000 dollar till mitten på April. (Se figur 4)
Figur 4. Bitcoins pris Mars 2021 - April 2021. Med fokus på 24Mar- 31Mar. (Källa: Marketwatch) 30000
35000 40000 45000 50000
Pris
BITCOIN PRIS JAN-FEB
50000 52000 54000 56000 58000 60000
BITCOIN PRIS MARS-APRIL
Den 13 Maj 2021 när Elon Musk gick ut med att Tesla inte längre kommer ta emot BTC som betalningsmedel (Musk, 2021) så föll priset med cirka 48 procent under en tio dagars period men visade sig relativt snabbt åter upphämta sig efter den kraftiga nedgången. (Se figur 5)
Figur 5. Bitcoins pris Maj 2021. (Källa: Marketwatct)
5.5. Experters syn
Det finns en hel del som tror på BTC på långsikt och där finns det en del experter inom ämnet som har ägnat tid åt vad BTC kan hamna i framtiden.
En av dom är hedgefondförvaltaren Mark W. Yusko som även är VD för Morgan Creek Capital. Han tror på BTC långsiktigt men samtidigt har utryckt sig om att BTC är övervärderat i dagsläget och att flera krascher kan komma. Hans framtida värdering på BTC är att jämföra värdet med guld, inte att det ska ersätta guldet helt utan att det är det digitala guldet.
Yuskos värdering grundar sig på gulds totala marknadsvärde dividerat på antalet BTC är priset på BTC i framtiden. Yusko kan inte säga när, men
32000 37000 42000 47000 52000 57000
BITCOIN PRIS MAJ 2021
säger att vi är för tidiga i utvecklingen, att hela processen av den digitala valutan har gått för fort och det är han förklaring till varför han tycker det är övervärdet och att det är omöjligt att säga något om BTC pris kortsiktigt (Yusko, 2021).
Det totala marknadsvärdet på guld idag är 12,5 biljoner dollar, där 46 % består av smycken, 22 % ägs privat, 15 % övrigt och 17 % är officiella innehav/centralbanker (Bhutada, 2021). Om vi då använder oss av den här metoden så får vi olika resultat beroende på hur man ser på det, till
exempel om det ska ersätta hela marknadsvärdet eller den privatägda delen, i tabellen nedan visas resultatet.
Table 5. Uträckning med antagande att Bitcoin behöver ha lika stort marknadsvärde som guld. Uträknat genom att gulds marknadsvärde dividerat med antalet Bitcoin i dagsläget och framtiden. (Källa: Visualcapitalist.com)
Hela värdet
Utan
Smycken Priv & Offi Officiella Privat 19 milj BTC 657 894 ,74 352 631,58 257 894,74 110 526,32 147 368,42 20 milj BTC 625 000,00 335 000,00 245 000,00 105 000,00 140 000,00
Tabellen visar uträkning totalamarknadsvärdet dividerat på antalet BTC vilket ger priset på en BTC i dollar. Tabellen ger olika resultat beroende på hur mycket av guldets värde man vill jämföra med eftersom att hela guldets marknadsvärde inte är med i marknadshandeln utan att en del har en funktion som tillexempel smycken och teknik.
Civilingenjören Jan Bolmeson som är grundare till bloggen Rikare
Tillsammans som har investerat på börsen sedan 1996 har fått ett växande intresse av BTC (Bolmeson, 2020). I en intervju där Bolmeson pratar om sina synpunkter om BTC där han tar in både fördelar och nackdelar så blir
slutsatsen att BTC fördelar väger över. De främsta fördelar med BTC då inte går att värdera som till exempel att få bort att det är någon som har makten över befolkningens tillgångar vilket leder till en minskad
korruption och inget krav på tillit till staten i utsatta länder. Och med den tekniska utvecklingen världen är på väg mot så följer BTC den riktningen istället för kontanter. Han påstår då att det är en bra ide att placera 1–10 procent av sin portfölj i BTC med tanke på den enorma potential som finns.
(Blomeson, 2020)
6. Analys
Från den data vi använde oss av så kan vi visa på att det finns makro faktorer som har sin påverkan på BTC pris. Då något intressant som inte hittats i tidigare studier, att BTC korrelerar med aktiemarknaden men här hittade vi en hög korrelation mellan BTC och S&P 500. Något som hittades i tidigare studier är att priser har en hög korrelation med den marginella produktionskostnaden vilket kan var väldigt användbart som verktyg för att värdera BTC. Det skulle kunna använda oss av den metoden för att få ett mått fall om priset är över eller undervärderat. Man kan också göra slutsatser om man följer mikroekonomiska teori som dom gjorde i den studien. Då tolkar vi det på att BTC pris kan fortsätta öka eftersom belöningen av produktionen blir lägre i volymen och att kostnaderna kommer gå upp eftersom det kommer blir svårare att producera desto närmare vi kommer till 21 miljoner BTC. Detta kan då leda till att priset som sagt försätter öka kraftigt eller att det blir färre producenter kvar som kommer ha råd att tillverka BTC, vilket också skulle kunna leda till motsatsen en kollaps i priset. Att priset på BTC kommer inte följa med det stora kostnaderna. Från den tidigare forskning så hade vi högre
förväntningar på resultaten från naturgas och kol, där vi till och med fick negativt på naturgas vilket inte stämmer ihop med förväntningarna. För att fått ett bättre mått för energi så borde det undersökas mer vilken typ av energi, produktionen använder sig av. Vi borde nu kunna anta att produktionen redan har blivit extremt effektiv och lönsamma.
Det som har blivit ett viktigt mått för BTC är volatilitet och den fortsätter hålla sig på väldigt höga nivåer. Men när börsen går ner så har det visat sig att BTC volatilitet har sjunkit och S&P500 har ökat. Det när något väldigt
intressant att BTC kan komma som alternativ investering eller hedge under oroligatider på börsmarknaden.
En faktor som bevisat sig ha en stor påverkan är sociala medier, där det har visat sig från tidigare studier att Twitter och forum har en stor påverkan.
Och i det här studiens fall när Tesla och Elon Musk har gjort uttalanden om tillgången har gett rörelser på priset. Detta kan ses som ett problem i
dagsläget då marknadsvärdet inte är så högt och är lätt att påverka, så kan det bli en snöbollseffekt när de med stora innehav gör uttalanden om BTC.
Detta kan leda till det blir ett psykologiskt spel eller att alla försöker överlista varandra fast när dom egentligen gör exakt samma sak som majoriteten.
Manipulation och högvolatilitet är det som ger BTC som investering mest utropstecken. Och både de här problemen försvinner om marknaden blir mer rationell och marknadsvärde ökar. Det blir svårare att manipulera en rationell marknad med högt marknadsvärde och volatiliteten kommer inte heller vara lika hög med ett högre marknadsvärde och en rationell
marknad.
7. Slutsats
I den här studien har vi benat ut vad som påverkar priset på BTC och det är massa faktorer. I början av den här studien hade vi inte alls läst på om ämnet BTC och var mer pessimistisk till de. Då man har förknippat det med kriminalitet och svårt att förstå syftet. Men under studiens process så har det vänt åt det positiva hållet, då har vi även varit medvetna om att läsa mycket som är vinklat för och emot BTC. Så har även erfarenheten från att studera ämnet är att det finns två olika vinklar, pessimisterna och
optimisterna. Vilket har gett studien sina för och nackdelar, fördelar som att få en tydlighet om vad som är bra med BTC och med vilka bekostnader det kommer med. Nackdelarna är då att det blir ofta lite för vinklat åt bara ett håll och att det tappar lite fokus från de relevanta fakta. Det första problemet vi stöter på är att förstå vad syftet egentligen är tillför är det en valuta, digitala guldet eller ett redskap för att underlätta transaktioner. När vi inte vad det riktiga syftet egentligen är och hur framtiden kommer utveckla de till så är det svårt att göra slutsatser om värdering långsiktigt.
Men det vi har kommit fram till är:
• Att priset visar ha hög korrelation med amerikanska aktiemarknaden, vilket är ett tecken på att BTC har blivit så pass stort att det kan styras av vad som händer på aktiemarknaden. Vi ser att BTC är bättre att även jämföras med aktiemarknaden än valutamarknaden och råvaror.
• Att sociala medier framförallt Twitter och forum kan säga en hel del om hur efterfrågan kommer agera i framtiden på både kortsiktig och långsiktigt och att det kan ge indikationer på både negativ samt positiv trend. För att koppla det till aktiemarknaden så skulle man kunna se det som rapporter och PM från företagen, när större producenter och personer med makt uttalar sig om BTC.
• De fundamentalvärderingar om framtiden tycks vara något diffusa men ses som att det skulle kunna vara revolutionerande eller bara vara inne i en längre trend. Bara framtiden som kan avgöra hur det blir för BTC. Men vi tror att antigen blir digitala guldet eller ett hjälpmedel att flytta
likvidamedel, men detta kräver även att volatilitet blir stabilare och det totalmarknadsvärdet blir större. Och vägen till ett större
totaltmarknadsvärde är genom en hög volatilitet.
De antaganden vi skulle kunna göra om BTC för att förstå den
komplicerade produkten och marknaden bättre kan vi dela upp i två delar som produktion och handel. Då de som är med i produktionen av BTC är i en marknad som liknar en marknad med perfekt konkurrens, då de har många faktorer som påminner om det. Det här kan förklara priset till en del eftersom att producenterna får belöning i BTC och då behöver de göra antaganden om att kostnaden för BTC ska vara lägre än priset för BTC, annars kommer dom ingen fortsätta producera. Vilket kan leda till problem om BTC pris inte fortsätter stiga med produktionskostnaderna, då kan lönsamheten försvinna och priset kollapsa. Det skulle även kunna bli tvärtom att priset på BTC kommer fortsätta växa och med tanke på att belöningen kommer att halveras var fjärde år så kan det istället leda till enorma uppgångar i värde. Det här den delen som är något enklare att spekulera och göra antaganden men i handeln är väldigt svårt att göra tydliga slutsatser för att det är så mycket som påverkar.
Men de antaganden vi skulle kunna göra från den här studien är att det är marknadsvärdet är för lågt och det påverkas allt för mycket att irrationella beslut kortsiktigt. Sociala medier har en väldigt stor påverkan både positivt och negativt. Vi ser även att BTC påverkas av hur andra marknader beter sig, vilket kan betyda att kolla på flera makrovariabler för BTC pris kan bli relevant i framtiden. Just nu är ett problem att marknadsvärdet för lågt och
det är alldeles för enkelt att påverka priset. Och då behöver BTC växa i totala marknadsvärde för att bli säkrare mot manipulation och påverkas av enskilda aktörer, för att nå dit så kommer volatiliteten fortsätta vara hög eftersom att ett högre totalt marknadsvärde behövs. Hur snabbt eller om den kommer dit vet igen men för närmas sig en sån nivå så behöver värdet stiga med cirka 200–600 procent för att bli tillräckligt stort.
8. Vidare forskning
Ämnet kryptovalutor bör fortsättas undersökas då tekniken har en
revolutionerande teknik. Som skulle kunna förändra penningpolitiken och effektivisera lagring och transaktioner. Men vi är fortfarande väldigt tidigt i fasen för att förstå vad eller hur vi ska använda det. Just därför ska det ämnet försätta att studeras.
9. Referens & litteraturlista
Alfred.stlouisfed.org. 2021-11-26. DATA.
https://alfred.stlouisfed.org/series/downloaddata?seid=DCOILBRENTEU
Avanza. 2021. Avanza. 2021.
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/aktier/vad-ar- volatilitet.html
Bhutada, Govind. 2021. Visualcapitalist. 2021.
https://www.visualcapitalist.com/chart-how-much-gold-is-in-the-world/
Bitcoinpodden. 2020. 5.Därför ska Sveriges största ekonomibloggare köpa bitcoin.
Bolmeson, Caroline och Bolmeson, Jan. 2021. RikaTillsammans.se. 2021.
https://rikatillsammans.se/om-oss/
BT. 2021. BT.cx. 2021. https://bt.cx/sv/bitcoinplanbok/
Burenstam, Jacob. 2021. Bitcoin.org. 2021. www.bitcoin.org/sv/faq Charles Schwab. 2019. The Schwab Self-Directed Brokerage Account Indicators.
https://medium.com/@DV_Chain/charles-schwab-report-millenials-would- rather-buy-bitcoin-than-disney-netflix-stocks-7b0112f568d6
Chen, Weili; Wu, Jun; Zheng, zibin; Chen, Chuan och Zhou, Yuren. 2019.
Market Manipulation of Bitcoin: Evidence from Minin the Mt. Gox Transaction Network. https://mitt-
primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/ldqsoa/TN_cdi_ieee_primary _8737364
Coindesk. 18/11–2021. Coindesk. 2021(Data).
https://www.coindesk.com/price/bitcoin/
CoinMarketcap. 2021/11. CoinMarketcap.com. 2021.
https://coinmarketcap.com/all/views/all/
Gavelin, Lars och Sjöberg, Erik. 2012 Finansiell Ekonomi I Praktiken. Andra upplagan.
Google. 2021. Trends.google. Antal sök.
https://trends.google.com/trends/explore?date=all&geo=US&q=bitcoin
Gujarati, Damodar. 2015. Econometrics By Example.
Hayes, Adam. 2021/10/30. Investopedia. Hämtad 2022/01/02 https://www.investopedia.com/terms/v/volatility.asp
Hall-Smith, Will. 2020. IG.com. 2021.
https://www.ig.com/se/tradingstrategier/de-10-mest-handlade-ravarorna-i- varlden-200908
Hayes, Adam S. 2019. Bitcoin price and its marginal cost of production:
support for a fundamental value. Vol.26(7) https://mitt-
primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/ldqsoa/TN_cdi_crossref_prim ary_10_1080_13504851_2018_1488040
IG. 2020. Ig.com. 2021. https://www.ig.com/se/ravaror/vad-ar-ravaror-hur- handlar-man-dem#choose
Kovach, Steve. 2021. CNBC.com. 2021
https://www.cnbc.com/2021/02/08/tesla-buys-1point5-billion-in- bitcoin.html
Lejestrand, Anna. 2021. Energiforetagen.se.
https://www.energiforetagen.se/statistik/energi-i-varlden/
Lindström, Karin. 2018. Computersweden.idg.se. 2021.
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.703915/lantmateriet-hus-
blockchain
Lundamrk, Robert. 2013. Mikro Ekonomi Teori och tillämpning. Andra upplagan.
Mai, Feng; Shan, Jay; Bai; Qing; Wang, Shane och Chiang, Roger H.L. 2018.
How Does Social Media Impact Bitcoin Value? A Test of the silent Majority Hypothesis. VOL35(1).
https://www.researchgate.net/publication/324118265_How_Does_Social_M edia_Impact_Bitcoin_Value_A_Test_of_the_Silent_Majority_Hypothesis
Market.businessinsider.com. 2021-11-26. (DATA).
https://markets.businessinsider.com/commodities/coal-price
Market.businessinsider.com. 2021-11-26. (DATA).
https://markets.businessinsider.com/commodities/natural-gas-price
Marketwatch.com. 2021-11-26 DATA.
https://www.marketwatch.com/investing/cryptocurrency/btcusd/download -data?startDate=10/1/2020&endDate=11/1/2021
Morgan Creek capital. 2021 Morgancreekcap.com. 2021.
https://www.morgancreekcap.com/our-team/
Musk, Elon. 2021. Twitter.
https://twitter.com/elonmusk/status/1392602041025843203
Nicholas, Katrina. 2021. Bloomberg.com. 2021.
https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-03-24/you-can-now-buy-a- tesla-with-bitcoin-elon-musk-says
Nikolaos A, Kyriazis. 2020. Is Bitcoin similar to gold? An intergrated overwiew of emperical findings. Vol.13. https://mitt-
primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/ldqsoa/TN_cdi_doaj_primary
Norgren-Hansson, Oskar. 2018. Blockkedjor, Bitcoin & Kryptovalutor Vår tid ekonomiska revolution?
Redaktionen. 2021. Aktiesaparan.se. 2021.
https://www.aktiespararna.se/nyheter/snabbguide-sa-koper-du-bitcoin
Polasik, Michal; Piotrowska, Anna; Wisnewski, Tomasz; Kotowski, Radoslaw; Lightfoot, Geoffery. 2015. Price Fluctuations and the use of Bitcoin: An Empirical Inquiry. Vol.20
https://proxybib.miun.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx
?direct=true&db=bsx&AN=109188979&lang=sv&site=eds-live
Ryttersson, Joakim. 2021. Akitekunskap. 2021.
https://www.aktiekunskap.nu/fundamental-analys/vad-ar-fundamental- analys/
Segal, Troy. 2021/09/09
https://www.investopedia.com/terms/f/fundamentalanalysis.asp
Tony, Klein; Hien, Pham Thu och Walther Thomas. 2018. Bitcoin is not the new gold – A comparison of volatility, correlation and portfolio
performence. Vol.59.
https://mitt-
primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/ldqsoa/TN_cdi_gale_infotraca cademiconefile_A553876054
Wall, Eric och Mustafa, Ara. 2019. EFN.se. 2021.
https://www.efn.se/poster/darfor-kan-bitcoin-bli-det-nya-guldet
Walsh, David. 2021/12/04. Euronew.com. (hämtad 2022/01/06)
https://www.euronews.com/next/2021/12/04/paying-with-cryptocurrencies- these-are-the-major-companies-that-accept-cryptos-as-payment
Westerlund, William. 2021/05/12. Bitcoinkursen.se (Hämtad 2022/01/06) https://bitcoinkursen.se/artiklar/vem-ar-satoshi-nakamoto/
Wiesflecker, Lukas. 2020. Medium. 2021.
https://medium.com/the-capital/how-many-bitcoin-are-lost-forever- 34f2b48a6dba
