Emilie Feuk och Rainer Weich Rapport: 2019:3
Miljöförvaltningen
Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona
2018
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...3
Syfte ... 4
Bakgrund ... 4
Luftkvalitet i Landskrona ... 4
Mätprogrammets omfattning ... 4
Mätplatser & mätparametrar ... 4
Mätmetodik ... 5
Meteorologisk data ... 5
Resultat ... 6
Stoftsammansättning ... 6
Årliga medelvärden, ämne för ämne ... 7
Årsdeposition – de senaste 5 åren ... 11
Månadsvariationer under de 5 senaste åren ... 12
Jämförelse av bly och antimon ... 15
Jämförelse med bakgrundsnivåer ... 15
Jämförelse med andra städer ... 15
Diskussion & slutsatser ... 16
Sammanfattning
Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar av metaller i fallande stoft utförts i Landskrona med syfte att övervaka miljöbelastningen och spridningen. Industrier med höga utsläpp av metallhaltigt stoft har belastat luften i Landskrona tätort under flera decennier. Eftersom dessa metaller har negativa hälso- effekter, är det viktigt att kontinuerligt övervaka metallhalterna i luften.
För att kunna bedöma belastningssituationen med olika metaller, jämförs halter i Landskrona med en relativt opåverkad referensstation. Referensstationen Hallahus är belägen vid Söderåsen i Svalövs kommun och är relativt opåverkad av lokala källor. Däremot förekommer det en bakgrundsbelastning med metaller från källor utanför Skåne och Sverige. Denna bakgrundsbelastning återspeglas i mät- ningar från Söderåsen. Spridning och deposition av metaller från lokala utsläpp påverkas främst av vindriktning och vindhastighet.
Provtagning av fallande stoft utförs en gång i månaden vid sex olika mätstationer, Hilleshög, S:a Bergsöe, ScanDust, Sydpunkten, Vallgården och Södra Hamnbassängen (mätplats, tillkom 2016). Proverna ana- lyseras med avseende på sju olika metaller (bly, kadmium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt den totala stoftmängden. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt höga halter av bly och zink jämfört med andra städer i Sverige. Det finns en tydlig koncentrationsgradient av metallnedfallet, metall- halter avtar med ökat avstånd från industriområdet, vilket indikerar att det rör sig om lokala utsläpp.
Bly - Nedfallet av bly är störst vid S:a Bergsöe och ScanDust. Blyhalterna vid de olika mätstationerna har dock varierat mycket genom åren. Vid provplats ScanDust visar månadsvariationen för blynedfall de tre senaste åren, att det oftast sker högst nedfall under början av året.
Nickel - Provpunkt Sydpunkten visar på fortsatt högt nedfall av nickel. Även Södra Hamnbassängen visar på höga värden. Dock har värdena minskat något sedan 2016 vid båda provpunkterna.
Kadmium - För kadmium är det provplats ScanDust, Sydpunkten och Södra Hamnbassängen som har högst nedfall.
Koppar - Sedan 2018 har kopparnedfallet minskat vid Södra Hamnbassängen. Dock är det fortfa- rande den mätplatsen som har störst kopparnedfall.
Zink - De högsta värden uppmättes vid Södra Hamnbassängen och Sydpunkten. Trots att nedfallet av zink är relativt högt i hela Skåne, tyder de höga zinkhalterna på industriområdet på att nedfallet har ett lokalt ursprung.
Krom - Det högsta värdet för kromnedfallen under 2018 uppmättes vid Sydpunkten och Södra Hamnbassängen.
De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet 2018, var 91 gånger större vid mätpunkterna ScanDust och 38 gånger större vid mätpunkt S:a Bergsöe i jämförelse med mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Årsdepositionen för bly vid provplats ScanDust var 784 gånger högre än vär- det för bakgrundsstationen vid Hallahus i Svalövs kommun 2018.
Landskrona har således en fortsatt hög belastning av metaller från nedfall jämfört med den relativt opå- verkade referenslokal vid Hallahus, detta trots att belastningen har minskat jämfört med åttiotalet. Under senare år har belastningen varit lägre men relativt oförändrad. Det är viktigt att mätningarna fortsätter, dels för att fortsättningsvis kunna registrera miljöbelastningen och dels för att kunna bedöma effekten av eventuella miljöåtgärder eller ändrade utsläppsvillkor för industrier och andra verksamheter.
Syfte
Undersökningen syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona avseende metallföroreningar samt att kontrollera om miljöförbättrande åtgärder inom industri och kommunala verksamheter har gett resultat.
Bakgrund
Luftkvalitet i Landskrona
Landskrona har utöver en stor industriverksamhet en relativt hög trafikbelastning, vilket har resulterat i förhöjda halter av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka halter och spridning av metaller, har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analysera- des. Dessa mätningar kompletteras med bly i sallat och grönkål samt metaller i gräsodlingar.
Mätprogrammets omfattning
Mätplatser & mätparametrar
När mätningarna påbörjades 1988, utfördes övervakningen vid åtta olika provpunkter. Sedan 1998 har antalet provpunkter reducerats till sex (se figur 1). Fyra av platserna, S:a Bergsöe, ScanDust, Syd- punkten och Södra Hamnbassängen (ny sedan 2016), ligger i industriområdet där de flesta tung indu- strierna är lokaliserade. Den femte, Hilleshög, ligger norr om stadskärnan och den sjätte, Vallgården, som tillkom 2013, ligger centralt i Landskrona.
Stoft från mätplatserna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na), kalcium (Ca) och antimon (Sb).
Figur 1: Mätplatser
Mätmetodik
För insamling av fallande stoft används en NILU- nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cy- lindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna binda torrdepositionen, men den huvudsakliga uppsamlingen av stoft sker genom våtdeposition.
Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven sker. Två månaders prover slås samman till ett prov före analys. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov.
Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns tidigare. Metallerna analyse- ras med hjälp av ICP-MS (optisk emissionspektrometri med induktivt kopplad plasma) enligt standard SS-EN 17294-2:2005. I processen upphettas provet till en myck- et hög temperatur, upp till ca 10000°C. Vid dessa höga temperaturer avger de flesta grundämnen (i våra mät- ningar metallerna) ljus av karaktäristiska våglängder, som kan mätas och användas för haltbestämning.
Figur 2: Nedfallstratt enligt internationell standard.
Meteorologisk data
Vindriktning
Figur 3. Diagram som visar vindriktningar för 2018. Under året domine- rade ostliga vindar och nordvästliga. Vindfrekvens från cirkelns mitt- punkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 12 %.
Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2018 till den 31 december 2018, var den enskilt förhärskande vindriktningen östlig (ca 34 %), följt av västlig (ca 29 %) och för syd (ca 22 %) samt nordlig (ca 15 %).
Vindhastighet
Figur 4. Diagram som visar medelvindhastigheter vid olika vindrikt- ningar i m/s för 2018.
Nedfallet styrs till stor del av vindriktningarna. Vindarna var huvudsaklig- en svaga under året och kom från växlande riktningar. Förhärskande vindriktningar var ostlig och västliga.
Resultat
Stoftsammansättning
I diagrammet visas årsmedelvärden, baserade på månadsvärden för metaller i fallande stoft under 2018 på de olika mätplatserna.
Figur 5. Årsmedelvärden av metallerna på provpunkterna: Hilleshög, i utkanten av staden, S:a Bergsöe, på industriområdet, ScanDust, på industriområdet, Sydpunkten, på industriområdet, Vallgården, i centrum, Södra Hamnbassängen, på industri- området.
Vid mätplatserna S:a Bergsöe och Scandust består stoftsammansättning till största del av bly samt en noterbar andel zink (figur 5). Vid mätplatsen Sydpunkten och Södra Hamnbassängen dominerar zink följt av koppar och bly (figur 5). Hilleshög och Vallgården har klart mindre nedfall av alla tungmetal- ler jämfört med de andra mätplatserna på industriområdet.
Årliga medelvärden, ämne för ämne
I diagrammen nedan visas mätresultat från 1988 till 2018 som medelvärden från de sex mätplatserna.
Värdena är angivna i mg/m2 och är det sammanlagda nedfallet under ett år.
Figur 6. Årligt nedfall av bly i stoft per år under perioden 1988-2018.
Som tidigare nämnt är nedfallet av bly som störst vid ScanDust och S:a Bergsöe och har varit så sedan mätningarna började 1988. Mellan 2016-2018 uppmättes högre blyhalter vid ScanDust än vid S:a Bergsöe. Så var även fallet år 2010, 2012 och 2013. Blymängderna varierar mycket under mätperioden.
Under år 2010 fördubblades blyvärden på mätplatsen ScanDust, jämfört med de tre föregående åren.
2013 var värdet nästan dubbelt så högt jämfört med 2012 och 2014 minskade värdet till en fjärdedel jämfört med 2013. Orsaken till dessa skiftningar under de senaste åren är inte känd.
Figur 7. Summerat, årligt nedfall av bly från provlokalerna S:a Bergsöe, Sydpunkten och ScanDust i industriområdet.
Den totala mängden nedfallet bly per år har varierat kraftigt vid de tre mätplatserna som ligger på industriområdet, sedan början på 2000-talet (figur 7).
Figur 8. Summerat, årligt nedfall av bly från provlokalerna Boliden Bergsöe och ScanDust.
De summerade årsmedelvärden för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden 1990-2018 (28 år) är 143 mg/m2. För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blyned- fallet 131 mg/m2 och under perioden 2014-2018 (5 år) var det 98 mg/m2.
Figur 9. Årligt nedfall av nickel i stoft per år under perioden 1988-2018.
Från starten vid 1988 fram till 2000 dominerade nickelmängderna vid ScanDust, men från 2001 till 2015 så uppmäts de högsta nickelmängderna vid Sydpunkten (figur 9). Vid mätplats Sydpunkten kan en topp observeras vid år 2001. Under 2014 var det mycket små skillnader i de uppmätta nickelmäng- derna för S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten. För år 2015 uppmättes höga nickelmängder vid Sydpunkten, så höga värden har inte förkommit sedan mätningen startade 1988. 2017 var nickelvär- dena vid mätplats Sydpunkten och Södra Hamnbassängen något lägre än vid de två föregående åren.
Under 2018 visar Sydpunkten på högst nickelvärden, därefter mätplats S Hamnbassängen.
Figur 10. Årligt nedfall av kadmium i stoft per år under perioden 1988-2018.
Kadmiumnedfallet ligger på relativt låga nivåer jämfört med flera av andra uppmätta metaller. Nedfal- let under åren 2012 och 2013 var väsentligt högre än de närmaste sex föregående åren. 2014 års ned- fall var de lägsta nivåerna sedan mätningarna började 1988. 2016 och 2017 var det mätplats Sydpunk- ten och Södra Hamnbassängen som uppvisade störst nedfall av kadmium. Under 2018 var nedfallet av kadmium fortsatt låga nivåer vid samtliga provplatser.
Figur 11. Årligt nedfall av koppar i stoft per år under perioden 1988-2018.
Nedfallet av koppar har varierat under årens lopp (figur 11). Från 1988 fram till 1991 var nedfallet rela- tivt högt på alla mätplatser, för att från 1992 till 1998, sjunka till lägre nivåer. 1999 till 2002 ökade nedfallet på alla provplatsers igen, för att under 2006 återgå till samma låga värden. Efter denna pe- riod har alla provplatser varit relativt stabila, förutom Sydpunkten som haft några år med mycket ned- fall. Värdet för 2012 vara högt på Sydpunkten. Under 2013, 2014 minskade nedfallet av koppar vid Sydpunkten, för att därefter öka igen. Södra Hamnbassängen uppvisar det högsta kopparnedfallet under 2017 sedan mätningen startade. 2018 visar på något lägre värden för koppar vid S Hamnbas- sängen. Vid Sydpunkten var nedfallet av koppar under 2017 och 2018 relativt högt.
Figur 12. Årligt nedfall av zink i stoft per år under perioden 1988-2018.
Nedfall av zink har två tydliga mönster för nedfall genom åren. Från 1988 till 1999 dominerade zink- värdena vid ScanDust för att sedan under år 2000 avta och därefter uppvisa relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället Sydpunkten som haft det högsta nedfallet av zink. 2013 och 2014 mins- kade nedfallet för samtliga mätplatser. 2015 och 2016 års mätning visar på höga zinkmängder vid Sydpunkten och Södra Hamnbassängen. Under 2017-2018 har nedfallet minskat någon vid de två mätplatserna, men värdena är fortsatt höga S Hamnbassängen.
Figur 13. Årligt nedfall av krom i stoft per år under perioden 1988-2018.
Nedfallet av krom uppvisar två tydliga mönster. Från 1988 fram till 1999 hade ScanDust det högsta nedfallet av zink för att sedan från 2001 sjunka och därefter uppvisa relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället vid Sydpunkten som det högsta kromnedfallet uppmätts. 2013 och 2014, har även Sydpunktens värde stabiliserats på en låg nivå. 2015 och 2016 års värde har liksom för zink ökar kraf- tigt från föregående år och är det högsta krommängderna sedan mätningen startade 1988. 2017 och 2018 har nedfallet minskat något vid de två mätplatserna.
Det kraftigt ökade nedfallet av nickel, zink och krom vid mätpunkt Sydpunkten kan eventuellet förkla- ras med att denna mätplats flyttades 2015 ca 100 m närmare Befesa ScanDust.
Jämförelse av nedfall - Landskrona och bakgrundsprovplatsen på Söderåsen 2018
Figur 14. Antalet gånger som årsdeposition av olika metaller vid Scandust respektive Hilleshög överskrider nedfallet vid Hallahus på Söderåsen under 2018.
Årsdepositionen för bly vid provplats ScanDust var 784 gånger högre än värdet för bakgrundsstation- en vid Hallahus i Svalövs kommun 2018. Hallahus är en mätstation vid Söderåsen i Svalövs kommun som är relativt opåverkad av lokala källor. Värdet från Hallahus är med i rapporten för att ge en upp- fattning om bakgrundsvärdet i Skåne. När det gäller provplats Hilleshög visar det att nickel har ca 11 gånger högre årsdeposition vid Hilleshög än vid Hallahus. För bly visar provplats Hilleshög på ca 8 gånger högre årsdeposition av bly vid Hilleshög än vid provplats Hallahus.
Årsdeposition – de senaste 5 åren
I figur 15 redovisas det totala nedfallet av olika metaller mellan 2014-2018. Observera de 2 olika ska- lorna på y-axlarna.
Sammanfattar man resultaten av blymängderna de senaste 5 åren, visar det att högst blyvärden upp- mätts vid provplats ScanDust och S:a Bergsöe. Blymängden vid provplats ScanDust har varierat en del, främst under de tre senaste åren, högst värde uppmättes 2018. För provplats S:a Bergsöe har vär- dena inte ändrats så mycket under perioden. Värdena för mätplatserna Hilleshög och Sydpunkten är relativt låga och har inte förändrats så mycket de senaste åren. Provplats Södra Hamnbassängen visar inte på så stora variationer för nedfall av bly.
De senaste 5 år har nickelmängden vid främst Sydpunkten varierat kraftigt. De övriga mätstationerna, förutom Södra Hamnbassängen har haft en relativt stabil mängd nedfall av nickel under samma pe- riod.
Kadmiumnedfallet har inte varierat så mycket de senaste fem åren.
Kopparmängderna har inte haft någon tydlig trend på någon av mätplatserna de senaste 5 åren. Sedan 2016 då den nya provplasten vid Södra Hamnbassängen infördes, har den provplatsen uppvisat högst kopparnedfall, följt av Sydpunkten.
Zinkmängderna följer samma otydliga trender som kopparmängderna. Sydpunkten visar på höga zinknedfall 2015. Även för zink är det sedan provplasten vid Södra Hamnbassängen infördes 2016, den provplatsen som uppvisat högst zinknedfall, följt av Sydpunkten.
Nedfallet av Krom har varit relativt stabilt vid ScanDust och S:a Bergsöe under de senaste 5 åren me- dan mängderna vid Sydpunkten har varierat kraftigt under samma period. 2015 har nedfallet av krom varit mycket högt vid Sydpunkten. Även 2016 visar Sydpunkten på höga värden, lika så mätplats Södra Hamnbassängen. Under 2017 och 2018 har krommängderna legat på samma nivåer vid Syd- punkten och Södra Hamnbassängen.
Figur 15. Summan av 5-års deposition av olika metaller 2014-2018.
Månadsvariationer under de 5 senaste åren
Diagrammen nedanför visar månadsvärden för perioden 2014 till 2018. I figuren redovisas metallne- dallet från mätstationerna ScanDust och Hilleshög. Observera de 2 olika skalorna på y-axlarna. Pro- verna som tas för analys är två månaders prov som slås samman till ett, så tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov.
Deposition av krom, zink, nickel och koppar kommer huvudsakligen kommer från ScanDust. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmånadersprov, vilket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt.
Generellt finns det en nedåtgående trend fram till 2000-talet för de aktuella metallerna, men därefter ligger depositionen på ungefär samma nivåer. Det uppmättes generellt lägre halter vid Hilleshög än vid ScanDust vilket indikerar att utsläppen är lokala med ursprung från industriområdet.
Figur 16. Månadsvis nedfall av olika metaller vid ScanDust och Hilleshög mellan 2014 och 2018.
Figur 16 visar att blynedfallet vid provplats ScanDust varierar mycket över året, 2018. Högst nedfall förekom under de tre första månaderna, med en topp under mars-april. Zink nedfall vid ScanDust visar högst nedfall under september-oktober 2018. För krom visar provplats ScanDust högst nedfall de två senaste månaderna 2018.
Figur 17. Månadsvis nedfall av olika metaller vid Bergsöe och ScanDust för bly, och Sydpunkten och Södra hamnbassängen för nickel, koppar, zink och krom mellan 2014 och 2018. Provplats Södra hamnbassängen togs i drift 2016.
Figur 17 visar månadsvariation från de provplatser som uppvisar högst nedfall av respektive metall.
För bly visar provplats ScanDust högst nedfall under början av året 2018 och vid provplats S Bergsöe förekom högst nedfall juli- oktober. För nickel visar analyserna vid provplats Sydpunkten att det sked- de högst nedfall under sista halvåret 2018. Zinknedfall vid provplats Södra Hamnbassängen visar en topp under september – oktober 2018.
De tre senaste åren visar att högst blynedfall vid provplats ScanDust, oftast sker under början av året.
Jämförelse av bly och antimon
Mätningarna visar att det finns en tydlig korrelation mellan nedfallet av bly och antimon, utom för mätplats Hilleshög och Sydpunkten. Sambandet visar att den huvudsakliga blykällan troligen är Boli- den Bergsöe då de tillsätter antimon till blyet vid raffineringen. Antimon tillsätts kampanjvis till blyet och ej kontinuerligt. Det kan i sin tur förklara att man inte alltid får en tydlig korrelation mellan vär- dena för bly och antimon (figur 18).
Figur 18. Exempel på korrelation mellan antimon och bly vid Bergsöe under 2018 (månadsvis). Nedfallet av antimon har förstorats 10 gånger (p. g. a. låga halter) för att tydligare kunna se korrelationen mellan metallerna.
Jämförelse med bakgrundsnivåer
För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en re- presentativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används depositionsdata från Hallahus i Svalövs kommun som jämfö- relse (tabell 1). Tidigare låg denna mätplats vid Vavihill i Svalövs kommun. Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2018 och deposition vid Hallahus 2018.
Tabell 1. Jämförelse mellan årsdeposition i Landskrona (Hilleshög och ScanDust) 2018 och deposition vid Hallahus i Svalövs kommun 2018.
Ämne (V) Årsdeposition Bakgrund Hallahus, Svalöv mg/m2
(H) Årsdeposition provplats Hilleshög, Landskrona mg/m2
Kvot H/V
(M) Årsdeposition Provplats ScanDust Landskrona mg/m2 mg/m2
Kvot M/V
Pb 0,25 2,16 8,6 196,0 784
Cr 0,05 0,38 7,6 4,9 98
Cu 1,2 4,40 3,6 16,8 14
Cd 0,029 0,02 0,68 0,2 7
Zn 3,38 7,63 2,25 53 16
Ni 0,1 1,13 11,3 3,5 3,5
Jämförelse med andra städer
Tabell 2. Jämförelse av data från Landskrona (2018) mot nedfallsmätningar i andra städer.
* Malmö stad har genomfört en mätning av torrdeposition hösten 2009 till hösten 2010.
** Mätvärdena avser en mängd beräknat som medelvärde per m2/år över hela kommunen
Kommun Pb mg/m2, år
Cd mg/m2, år
Cr mg/m2, år
Zn mg/m2, år
Ni mg/m2, år
Cu mg/m2, år Landskrona, maxvärde 2018 196,00 0,24 7,57 243, 00 11,20 42,70
Landskrona, minvärde 2018 2,16 0,02 0,38 7,63 1,13 4,40
Landskrona, Vallgårdens
värde 2018 12,02 0,04 0,87 18,40 3,64 9,40
Malmö (2009/2010)* 0,55* 0,04* 0,35* 15,8* 0,31* 3,3*
Stockholm 2003/2004**
Stockholm 1995/96
0,48**
2,5
0,01**
0,07
0,22**
0,04
1,61**
31
0,22**
9
0,73**
--- Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer (tabell 2). Detta är speciellt tydligt för bly, vars värde är avsevärt högre än för någon av de andra städernas. Även krom, zink och koppar- mängderna är höga jämfört med de uppmätta värdena i Malmö och i Stockholm 2003/2004. Mätning- ar centralt i Malmö 2014/15 visar på nedfall i samma storleksordning som mätningarna 2009/10.
Mätplatsen i Malmö är till sin lokalisering i staden jämförbar med mätplats Vallgården. Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition utslaget över hela kommunens area som ett medelvärde per m2 i kommunen. Det medför att dessa värden generellt är lägre än Landskronas värden då de även innefat- tar stora ytor där tungmetaller inte faller ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Lands- krona (3 av 5 mätstationer är i industriområde). Mätningarna i Stockholms innerstad 1995/96 är gjord då bly i bensin ännu inte var helt utfasad.
Diskussion & slutsatser
Metaller har betydelse för människors hälsa när det gäller flera folksjukdomar, t.ex. benskörhet med ökad frakturrisk, njursjukdom, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Lågdosexponering för kadmium, kvick- silver och bly är spridd i befolkningen men anses numera som sannolika sjukdomsalstrande miljöfak- torer. Exponering sker via inandning, kost, rökning (samtliga metaller) eller amalgam i tänder. Effek- terna av metaller hos höggradigt yrkesexponerade är välkända men hos allmänbefolkning mera oklara.
Doserna är lägre, men spridningen mellan individer är stor och vissa grupper (t.ex. foster, barn, kanske diabetiker) uppvisar en ökad känslighet. Med förbättrade metoder har man sett effekter vid allt lägre exponering, t.ex. av bly, kadmium och metylkvicksilver t. ex via kosten.
Bly och zink dominerar nedfallet av metaller i Landskrona sedan mätningarna påbörjades 1988. Den främsta utsläppskällan för bly är troligen Boliden Bergsöe medan zinkutsläppen kan ha sitt ursprung från ScanDust. Jämfört med blybelastningen som har sitt ursprung i lokala källor, är bakgrundsbelast- ningen av zink hög i hela Skåne. Trots detta ligger halter i Landskrona långt över bakgrundsnivåerna.
Spridningsförmågan hos olika metaller varierar, bl. a. beroende på partikelstorlek m m. Zinkutsläppen i Landskrona sprids tydligen längre än bly, eftersom halter vid Hilleshög fortfarande är höga jämfört med bly, så var även fallet halter vid Vallgården. Vad gäller spridningen, spelar vindriktning och vind- hastighet en avgörande roll. Även diffus damning kan ha påverkat halter av metaller vid mätstationer nära utsläppspunkterna.
Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till en ytterligare minskning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom.
Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller;
• Fram till och med 2001 var blymängderna klart störst vid S:a Bergsöe. Efter 2001 ökade ned- fallet vid ScanDust.
• Från 2001 och framåt har Sydpunkten fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med perioden innan 2001.
• För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall abrupt från ScanDust till Sydpunkten.
• Kopparmängderna ökade för alla 3 mätstationer som ligger inom industriområdet efter 2001.
Mätstationerna på industriområdet 2018:
• vid Sydpunkten dominerade nedfall av zink
• vid ScanDust var det mest nedfall av bly och därefter zink
• vid S:a Bergsöe var det främst nedfall av bly och därefter zink
• vid Södra Hamnbassängen dominerade nedfall av zink, därefter bly och sen koppar.
Mätplats S:a Bergsöes nedfallande stoftvärden för bly ligger på liknande nivå de senaste fyra åren. När det gäller värdena för ScanDust har de ökat, och inte varit så högt sedan 2013. Vid provplats ScanDust visar månadsvariationen för blynedfall de tre senaste åren, att det oftast sker högst nedfall under bör- jan av året.
För alla mätplatser har nedfallande stoftvärden för kadmium varit fortsatt låga. När det gäller koppar vid provplats Södra Hamnbassängen, så har fallande stoftvärden sjunkit sedan föregående års höga värde. Dock är det fortfarande denna provplats som har störst nedfall av koppar, följt av Sydpunkten och ScanDust.
Det kraftigt ökade nedfallet av nickel, zink och krom de senaste åren vid mätpunkt Sydpunkten kan nog till stor del förklaras med att denna mätplats efter 2015 ligger ca 100 m närmare Befesa ScanDust.
Vid fallande stoft undersökningen 2014-2018 har det gjorts en jämförelse av nedfallet av bly respektive antimon vid de olika mätplatserna. Syftet var att ta reda på om det finns något samband mellan ned- fallet av bly och antimon, eftersom Boliden Bergsöe tillsätter antimon till blyet vid deras raffinering.
Undersökningen visar att det finns en korrelation mellan tungmetallerna. Detta stärker teorin om att Boliden Bergsöe är den troliga källan till blynedfall.
De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet 2018, var 91 gånger större vid mätpunkterna ScanDust och 38 gånger större vid mätpunkt S:a Bergsöe i jämförelse med mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten.
Jämförelsen i tabell 1 och tabell 2 visar tydligt på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt för- höjt jämfört med årsdepositionen i Hallahus och med andra städer i Sverige. Årsdepositionen för bly vid provplats ScanDust var 784 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Hallahus i Svalövs kommun 2018. Hallahus är en mätstation vid Söderåsen i Svalövs kommun som är relativt opåverkad av lokala källor. Värdet från Hallahus är med i rapporten för att ge en uppfattning om bakgrundsvär- det i Skåne.
Mätplats Vallgården hade ett årsnedfall av bly som var ca 5 gånger högre än nedfallet för Hilleshög, vars nedfall i sin tur var ca 8 gånger högre än vid Hallahus. Mätningarna visar att centrala Landskrona är utsatt för ett relativt högt blynedfall. Nedfallet vid Vallgården är ca 13 ggr högre än i Malmö och ca 15 gånger högre än i Stockholm. Sett till avståndsgradienten så bör nedfallet vara mycket högre för bostadsområdena närmare södra industriområdet än vid Vallgården.
Trots vissa avvikelser, finns det en koncentrationsgradient av flera metaller, där halter minskar med ökat avstånd från industriområdet. Det är viktigt att fortsätta mätningarna, dels för att även i fortsättning kunna registrera miljöbelastningen och dels för att kunna bedöma effekten av eventuella miljöåtgärder, som t ex rekommendationen att inte äta odlade grönsaker från vissa områden eller effekter av ändrade utsläppsvillkor från industrier och andra verksamheter. Det ger även ett bedömningsunderlag för lämp- ligheten att bygga ut staden allt närmre industriområdet.
