2014-2-metaller-i-fallande-stoft-2013

(1)

Victoria Karlstedt Rapport 2014:2 Miljöförvaltningen

Miljöförvaltningen

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona

2013

(2)

Sammanfattning

Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar pågått i Landskrona med syftet att övervaka mäng- derna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid fem olika mät- stationer (”Hilleshög”, ”S:a Bergsöe”, ”ScanDust”, ”Sydpunkten” och ”Vallgården”. ”Vallgår- den” är en ny central mätplats som tillkommit under 2013. Proverna analyseras med avseende på sex olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel och koppar) samt total stoftmängd. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink då mängderna av dessa tungmetaller är väldigt höga jämfört med andra städer.

Nedfallet av bly är som störst vid ”S:a Bergsöe” och ”ScanDust”. Nedfallet av zink är som störst vid ”Sydpunkten”. Mängden kadmium har tidigare varit ungefär lika stor vid de tre mätstationer- na inom industriområdet (”S:a Bergsöe”, ”ScanDust” och ”Sydpunkten”), men under 2013 har nivån varit mycket lägre vid ”Sydpunkten”. Mängderna av övriga tungmetaller förutom krom är som störst vid mätstationen ”Sydpunkten”.

Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Det finns dock ingen tydlig trend till att det totala nedfallet minskar. De totala nedfallsmängderna av bly på industri- området (summerade värden från ”ScanDust” och ”S: Bergsöe”) 2013 var ca 100 gånger högre än för mätstationen ”Hilleshög” i norra delen av tätorten. Mätpunkt ”ScanDust” hade det högsta årsnedfallet för bly för Landskrona, det var 1460 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Vavihill i Svalövs kommun 2013. Om man jämför Landskronas maximala årsvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 690 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2009/10. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid ”S:a Bergsöe” och ”ScanDust”

under perioden 1990-2013 är 154 mg/m². För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m² och under perioden 2009-2013 (5 år) var det 148 mg/m². De två mätstationerna ligger närmst Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre nedfall under de senaste åren. ”ScanDust” summerade årsvärde på 380 mg/m² är det högst uppmätta värdet sedan mätningarna startade 1988.

Mätpunkt ”Vallgården” hade ett årsnedfall av bly som var nästan tre gånger högre än nedfallet för ”Hilleshög”, vars nedfall i sin tur var femton gånger högre än vid ”Vavihill”. Mätningarna visar att centrala Landskrona är utsatt för ett relativt högt blynedfall. Nedfallet här är 20 gånger högre än i Malmö.

Kadmiummängderna har överlag haft en positiv utveckling vid alla mätstationer förutom vid mätstationen ”Sydpunkten” där mängderna ökade markant 2001 och har fortsatt vara relativt höga sedan dess. Under 2013 så har ”Sydpunkten” dock ett lågt värde och det är istället vid mät- stationen ”ScanDust” som visat ett högre värde än tidigare.

Zinkmängderna har haft en klart positiv trend vid mätstationen ”ScanDust” efter 2001 med betydligt lägre mängder. Dock har zinkmängderna vid mätstationen ”Sydpunkten” varierat mycket.

Nickelmängderna har blivit betydligt mindre vid mätstationen ”ScanDust” från 2006 och framåt och har sedan dess varit stabilt låga. Dock har mätstationen ”Sydpunkten” haft klart förhöjda mängder nickel efter 2001.

(3)

Kopparmängderna har haft några tydliga trender. Från 1988 till 1991 var det ganska höga mäng- der på alla mätstationer, för att sedan abrupt bli mycket mindre 1992. Denna trend höll i sig fram till 2001, därefter har det åter uppmätts höga mängder.

Krommängderna följer inte någon tydlig trend för mätstationerna förutom att fram till och med 1999 var krommängderna högst vid ”ScanDust”. Från 2001 och framåt har istället den största mängden uppmätts vid ”Sydpunkten”. Under 2013 däremot har ungefär lika höga krommängder uppmätts på båda mätstationerna.

Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätning- arna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger.

Syfte

Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallförore- ningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter.

Bakgrund

Luftkvalitén i Landskrona

Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelast- ning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Bakom övervakningsprogrammet står Länsstyrelsen i Skåne, Landskrona stad samt industrier i Landskrona med betydande emissioner av tungmetallhaltigt stoft.

Mätprogrammets omfattning

Mätlokaler & mätparametrar

När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fem (se figur 1). Tre av lokalerna, ”S:a Bergsöe”, ”ScanDust”

och ”Sydpunkten”, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den fjärde,

”Hilleshög”, återfinns norr om stadskärnan och den femte, ”Vallgården” som ligger centralt i Landskrona är en ny mätstation från och med 2013.

Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na) och kalcium (Ca).

(4)

Figur 1: Mätplatser

Mätmetodik

För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna ”binda” torrdepositionen. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders ex- ponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS.

Vallgården

(5)

Figur 2: Nedfallstratt

(6)

Meteorologisk data

Diagram 1*. Visar en vindros över året 2013

*Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden 2013-01-01 till 2013-12-31.

Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 8 %.

Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2013 till den 31 december 2013, var den enskilt förhärskande vindriktningen västlig (ca 32 %), följt av ostlig (ca 29 %). Vindfrekvensen i procent angivet i kvadranterna nord till väst (ca 26 %), nord till öst (ca 20 %), syd till öst (ca 23 %) och syd till väst (ca 31 %), se vindrosen i diagram 1 ovan.

(7)

Resultat

Stoftsammansättning

I diagrammen nedan följer en översikt av sammansättningen av tungmetaller i stoft under år 2013 i snitt per månad.

Figur 3. Visar stoftsammansättningen för Hilleshög Figur 4. Visar stoftsammansättningen för S:a Bersöe

Figur 5. Visar stoftsammansättningen för ScanDust Figur 6. Visar stoftsammansättningen för Sydpunkten

Figur 7. Visar stoftsammansättningen för Vallgår- den

0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00

2013

S Bergsöe

krom nickel koppar zink kadmium bly

0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00

2013

Hilleshög

0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00

2013

ScanDust

0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00

2013

Sydpunkten

0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00

2013

Vallgården

(8)

Vid mätstationen ”S:a Bergsöe” består stoftsammansättning till väldigt stor del av bly samt en noterbar andel zink (figur 4). En liknande stoftsammansättning har mätstationen ”ScanDust”

(figur 5) medan vid mätstationen ”Sydpunkten” dominerar zink (figur 6). ”Hilleshög” och

”Vallgården” har klart mindre nedfall av alla tungmetaller jämfört med de andra tre mätstat- ionerna som ligger inne på industriområdet (figur 3 och 7).

Trenddiagram – år

I trenddiagrammen nedan finns mätresultat från 1988 till 2013 inkluderade för alla fem mät- stationerna. Värdena är uttryckta i mg/m² och är det sammanlagda nedfallet under ett år.

Figur 8. Trenddiagram över nedfallet av bly i stoft per år under perioden 1988-2013.

Som tidigare nämnt är nedfallet av bly som störst vid ”S:a Bergsöe” och har varit så sedan mätningarna började 1988. Men under årern 2010, 2012 och 2013 har blynedfallet varit högst vid mätplats ”ScanDust”. Blymängden har också varierat mycket under mätperioden och nå- gon tydlig ökande eller avtagande trend kan inte urskiljas (figur 8). Under året 2010 påvisades fördubblade blyvärden på provplatsen ScanDust, jämfört med de tre föregående åren. 2011 avtog blyvärdet igen och var lägre än det var 2007-2009 men 2012 har blyvärdet stigit igen på Scandust till mer än dubbelt jämfört med 2011 och likadant har det varit 2013, då är värdet nästan dubbelt så högt jämfört med 2012. Orsaken till dessa skiftningar under de senaste åren är inte känd. Månadsvärdena ligger som högst i början av året.

0 100 200 300 400 500 600 700

mg/m2, år

år

Nedfall av bly

Hilleshög S Bergsöe Scandust Sydpunkten

Vallgården (from 2013)

(9)

Figur 9. Trenddiagrammet visar den summerade blymängden per år för de tre mätstationerna som ligger i indu- striområdet (”S:a Bergsöe”, ”Sydpunkten” och ”ScanDust”).

Den totala mängden nedfallet bly per år har varierat kraftigt vid de tre mätstationerna som ligger på industriområdet, sedan början på 2000-talet (figur 9).

Figur 10. Trenddiagram som visar det summerade årsmedelvärdet blynedfall i området kring Boliden Bergsöe och ScanDust.

0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0 800,0

mg/m2, år

År

Blymängd (summerat årsvärde för Sydpunkten, S. Bergsöe och Scandust)

0,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0

mg/m2, år

År

Summerat årsmedelvärde (S. Bergsöe och Scandust)

(10)

Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid ”S:a Bergsöe” och ”ScanDust” under perioden 1990-2013 är 153,8 mg/m2. För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade ge- nomsnittsvärdet för blynedfallet 130,8 mg/m2 och under perioden 2009-2013 (5 år) var det 148,0 mg/m2. De två mätstationerna ligger närmst Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre utsläpp under de senaste åren.

Figur 11. Trenddiagram över nedfallet av nickel i stoft per år under perioden 1988-2013.

Från starten vid 1988 fram till 2000 dominerade nickelmängderna vid ”ScanDust”, men från 2001 till 2013 så uppmäts de högsta nickelmängderna vid ”Sydpunkten” (figur 11). Vid mät- station ”Sydpunkten” kan en topp observeras vid år 2001.

Figur 12. Trenddiagram över nedfallet av kadmium i stoft per år under perioden 1988-2013.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

mg/m2, år

år

Nedfall av nickel

Hilleshög S Bergsöe Scandust Sydpunkten Vallgården (from 2013)

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

mg/m2, år

år

Nedfall av kadmium ^Hilleshög

S Bergsöe Scandust Sydpunkten Vallgården (from 2013)

(11)

Kadmiumnedfallet ligger på relativt låga nivåer jämfört med flera av andra uppmätta metaller.

Nedfallet under åren 2012 och 2013 var väsentligt högre än de närmaste sex föregående åren.

Figur 13. Trenddiagram över nedfallet av koppar i stoft per år under perioden 1988-2013.

Nedfallet av koppar har gått lite i vågor under årens lopp (figur 13). Från 1988 fram till 1991 fick alla provplatser relativt mycket nedfall för att sedan från 1992 till 1998 sjunka till en liten mängd. 1999 till 2002 ökade alla provplatsers nedfall igen för 2006 vara nere vid samma låga värden som 1992-1998. Efter denna period har alla provplatser varit relativt stabila förutom

”Sydpunkten” som haft några år med stora mängder. Värdet för 2011 ansågs förra året vara relativt högt på ”Sydpunkten” men 2012 är värdet ännu högre, nästan 4 gånger högre än under 2011 för att sedan avta något igen 2013.

Figur 14. Trenddiagram över nedfallet av zink i stoft per år under perioden 1988-2013.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

mg/m2, år

år

Nedfall av koppar

Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten Vallgården (from 2013)

0 50 100 150 200 250

mg/m2, år

år

Nedfall av zink

(12)

Mängden nedfall av zink har två tydliga trender genom åren (figur 14). Från 1988 till 1999 dominerade zinkvärdena på provplats ”ScanDust” för att sedan under år 2000 avta och däref- ter uppvisa ihållande låga värden. Från 2001 och framåt är det istället ”Sydpunkten” som haft mest nedfall av zink.

Figur 15. Trenddiagram över nedfallet av krom i stoft per år under perioden 1988-2013.

Nedfallet av krom har samma trend som zink i form av två tydliga trender (figur 14). Från 1988 fram till 1999 hade ”ScanDust” mest nedfall av zink för att sedan från 2001 sjunka och därefter uppvisa ihållande låga värden. Från 2001 och framåt är det istället vid ”Sydpunkten”

som de största mängderna kromnedfall uppmätts.

0 5 10 15 20 25

mg/m2, år

år

Nedfall av krom

(13)

Årsdeposition – senaste 5 åren

I figurerna nedan redovisas det totala nedfallet av aktuella ämnen under åren 2009-2013.

Figur 16. 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 års deposition av bly

Det man kan sammanfatta från resultaten av blymängderna de senaste 5 åren (figur 16) är att blymängden varierar mycket både på provplats ”S Bergsöe” och ”ScanDust”. Värdena för provplatserna ”Hilleshög” och ”Sydpunkten” är relativt låga och har inte förändrats så mycket de senaste åren. Runt 2009 genomförde Boliden Bergsöe åtgärder för att minska den diffusa damningen (som till stor del består av bly) från företaget och 2009 hade mängden bly blivit mindre vid ”S:a Bergsöe”. Samtidigt ökade blynedfallet vid ”ScanDust” kraftigt.

Figur 17. 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 års deposition av nickel 0

50 100 150 200 250 300 350

2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, år

år

Nedfall av bly

0 2 4 6 8 10 12

2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, år

år

(14)

De senaste 5 år har nickelmängden vid främst ”Sydpunkten” varierat kraftigt (figur 17). De övriga mätstationerna har haft en relativt stabil mängd nedfall av nickel under samma period.

Figur 18. 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 års deposition av kadmium

Det finns en trend till ökat kadmiumnedfall under de senaste 4 åren. Kadmiummängderna ökade markant under 2010 vid både ”ScanDust” och ”Sydpunkten” (figur 18) och därefter har kadmiummängderna fortsatt öka.

Figur 19. 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 års deposition av koppar

Kopparmängderna har inte haft någon tydlig trend på någon av mätstationerna de senaste 5 åren (figur 19). Dock har kopparmängderna vid ”Sydpunkten” varierat väldigt mycket.

0 0,5 1 1,5 2 2,5

2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, år

år

Nedfall av kadmium

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, år

år

(15)

Figur 20. 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 års deposition av zink.

Zinkmängderna följer samma otydliga trender som kopparmängderna (figur 20) och även för zink är det ”Sydpunkten” som har högst värden och varierar mest i mängderna de senaste 5 åren.

Figur 21. 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 års deposition av krom.

Krommängderna har varit relativt stabila vid ”ScanDust” och ”S:a Bergsöe” de senaste 5 åren medan mängderna vid”Sydpunkten” har varierat kraftigt under samma period (figur 21).

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, år

år

Nedfall av zink

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, år

år

Nedfall av krom

(16)

Trenddiagram – månader

I trenddiagrammen som presenteras nedan återfinns månadsvärden för perioden 1988 till 2013. I figur 22 och 23, finns bly- och kadmiumdeposition från mätstationerna ”S:a Bergsöe”

och ”Hilleshög”.

”S:a Bergsöe” har ersatts av ”ScanDust” i figur 24, 25, 26 och 27 som visar trenddiagram för krom, zink, nickel och koppar. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmånadersprov, vilket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt.

Generellt visar mätvärdena en nedåtgående trend fram till 2000-talet för de aktuella ämnena, men därefter kan det inte ses en fortsatt nedåtgående trend med minskande metallmängder.

Bly uppvisar marginellt stigande värden under 2000-talet. Under månaden juli 2001 återfinns en topp för ”S:a Bergsöe” vid vilka värdena nästan är tio gånger högre än de föregående må- naderna för ämnet. Orsaken var troligtvis branden i Boliden Bergsöes batterilager.

För koppar återfinns ett flertal mycket höga månadsvärden för både ”ScanDust” och ”Hilles- hög” under 2000-talet (figur 27).

Figur 22. Trenddiagram över månadsvärden för bly i nedfallande stoft under perioden 1988-2013.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, månad

år

Nedfall av bly

S Bergsöe Hilleshög

(17)

Figur 23. Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden 1988-2013.

Figur 24. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under perioden 1988-2013.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, månad

år

Nedfall av kadmium

S Bergsöe Hilleshög

0 1 2 3 4 5 6

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007krom 2008 2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, månad

år

Nedfall av krom

Hilleshög ScanDust

(18)

Figur 25. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under perioden 1988-2013.

Figur 26. Trenddiagram över månadsvärden för nickel i nedfallande stoft under perioden 1988-2013.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007zink 2008 2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, månad

år

Nedfall av zink

ScanDust Hilleshög

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007nickel 2008 2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, månad

år

ScanDust Hilleshög

(19)

Figur 27. Trenddiagram över månadsvärden för koppar i nedfallande stoft under perioden 1988-2013.

Jämförelse med bakgrundsnivåer

För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en representativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används depositiondata från Vavihill i Svalövs kommun som jämförelse (tabell 1). Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2013 och deposition vid Vavihill 2013.

Ämne (A) Deposition Bakgrund Vavihill, Svalöv mg/m², år (2013)

(H) Nedfall Hilleshög Landskrona mg/m², år (2013)

Kvot H/A

(M) Nedfall Maxvärde Landskrona mg/m², år (2013)

Kvot M/A

Pb 0,26 3,89 15 380 1462

Cr 0,047 0,42 9 5,16 110

Cu 0,79 5,79 7 43,8 55

Cd 0,02 0,04 2 2,38 119

Zn 2,7 11,4 4 79,6 29

Ni 0,09 1,51 17 5,34 59

Tabell 1. Jämförelse mellan nedfall i Landskrona 2013 och deposition vid Vavihill i Svalövs kommun 2013.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007koppar 2008 2009 2010 2011 2012 2013

mg/m2, månad

år

ScanDust Hilleshög

(20)

Jämförelse med andra städer

Kommun Pb

mg/m², år

Cd

mg/m², år

Cr

mg/m², år

Zn

mg/m², år

Ni

mg/m², år

Cu

mg/m², år

Landskrona, maxvärde 2013

380 2,38 5,16 79,6 5,34 43,8

Landskrona, minvärde 2013

3,89 0,04 0,42 11,4 1,51 5,79

Malmö (2009/2010) 0,55* 0,04* 0,35* 15,8* 0,31* 3,3*

Stockholm (2003/2004)**

0,48** 0,01** 0,22** 1,61** 0,22** 0,73**

Tabell 2. Jämförelse av data från Landskrona (2013) mot nedfallsmätningar i andra städer.

* mätning av torrdeposition hösten 2009 till hösten 2010

Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer (tabell 2). Detta är speci- ellt tydligt för bly, vars värde är avsevärt högre än för någon av de andra städernas. Även krommängderna är höga jämfört med de uppmätta värdena i Malmö och Stockholm. Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition utslaget över hela kommunens area som ett medel- värde per m² i kommunen. Det medför att dessa värden generellt är lägre än Landskronas vär- den då de även innefattar stora ytor där tungmetaller inte faller ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Landskrona (3 av 5 mätstationer är i industriområde).

(21)

Diskussion & slutsatser

Bly är den mest utmärkande tungmetallen i nedfallet i Landskrona och den långvariga trenden för just denna tungmetall visar att nedfallet inte minskat vid mätstationerna som ligger närm- ast den huvudsakliga utsläppskällan (”ScanDust” och”S:a Bergsöe”). Det fallande stoftet i Landskrona karaktäriseras även 2013 av bly och zink, vilket varit fallet ända sedan mätning- arna påbörjades 1988. Mätstationen ”Sydpunkten” hade störst nedfall av zink i år medan

”ScanDust” och ”S:a Bergsöe” hade störst nedfall av bly. Uppmätt nedfall av bly och kadmium på ”ScanDust” är de högsta värdena sedan mätningarnas start 1988. Vad som orsakat detta är okänt. Utsläppskälla för bly är Boliden Bergsöe samt huvudsaklig utsläppskälla för zink bedöms vara ScanDust. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid ”S:a Bergsöe” och ”ScanDust” under perioden 1990-2013 är 154 mg/m². För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m² och under perioden 2009-2013 (5 år) var det 148,0 mg/m². De två mätstationerna ligger närmst Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre utsläpp under de senaste åren.

Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller;

- Fram t.o.m. 2001 var blymängderna klart störst vid ”S:a Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ”ScanDust”.

- Från 2001 och framåt har ”Sydpunkten” fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med perioden innan 2001.

- För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall abrupt från ”ScanDust” till ”Sydpunkten”.

- Kopparmängderna ökade för alla 3 mätstationer som ligger inom industriområdet efter 2001.

En förklaring till det förändrade nedfallsmönstret kan vara skillnader i vindriktningsfördel- ningen över åren.

De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet (summerade värden från ”ScanDust”

och ”S Bergsöe”) 2013 var ca 106 gånger högre än mätstationen ”Hilleshög” i norra delen av tätorten. Jämförelsen i tabell 1 och tabell 2 tyder på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt jämfört med depositionen i Vavihill och med en del andra städer i Sverige.

Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2013 var 1460 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Vavihill i Svalövs kommun 2013, till skillnad från 420 gånger högre som det var föregående år. Det är oklart vad det är som gjort att halterna är så höga 2013, men generellt så beror de höga kvoterna till största del på att maxvärdet kommer från en mätstation inne i ett stort industriområde och att värdet för Vavihill är taget från en mätstation på Söderåsen i Svalövs kommun som är relativt opåverkad av lokala källor. Värdet från Vavihill är med i rap- porten för att ge en uppfattning om bakgrundsvärdet i Skåne. Nedfallet av bly på ”ScanDust”

var ovanligt högt 2013. Om man jämför Landskronas maxvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 690 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2009/10.

Mätpunkt ”Vallgården” hade ett årsnedfall av bly som var nästan tre gånger högre än nedfallet för ”Hilleshög”, vars nedfall i sin tur var femton gånger högre än vid ”Vavihill”. Mätningarna visar att centrala Landskrona är utsatt för ett relativt högt blynedfall. Nedfallet här är 20 gånger högre än i Malmö.

(22)

Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar för industrierna och kommunala verksamheter ger.