Miljöförvaltningen
Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona
2010
Mätningar av fallande stoft i Landskrona 2010
Sammanfattning
Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar pågått i Landskrona med syftet att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid fyra olika mätstationer (”Hilleshög”, ”S:a Bergsöe”, ”ScanDust” och ”Sydpunkten”) och proverna analyseras med avseende på sex olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel och koppar) samt total stoftmängd.
Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink då mängderna av dessa tung- metaller är väldigt höga jämfört med andra städer.
Blymängderna är som störst vid ”S:a Bergsöe” och ”ScanDust”. Mängden kadmium är unge- fär lika stor vid de tre mätstationerna inom industriområdet (”S:a Bergsöe”, ”ScanDust” och
”Sydpunkten”). Mängderna av övriga tungmetaller är som störst vid mätstationen ”Sydpunk- ten”.
Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Men 2009 upp- mättes den lägsta mängden bly vid ”S:a Bergsöe” sedan mätningarna började 1988. 2010 var mängden ännu lägre vid samma mätstation, men då var å andra sidan nedfallet det nästa högs- ta vid ”ScanDust” sedan mätningarna påbörjades. Mätningarna av bly i nedfallande stoft visar ingen trend till minskade mängder under perioden 1990 till 2010. Summerar man årsvis ned- fallet av bly för de tre mätplatserna på industriområdet ser man en variation i nedfallet under åren 1990 till 2010. Det finns ingen trend till att det totala nedfallet minskar, snarare ser man en ökning.
Nedfallsmängderna av bly på industriområdet 2010 var 60 gånger högre än mätstationen
”Hilleshög” i norra delen av tätorten och 640 gånger högre än bakgrundstation för Skåne vid Arup. Om man jämför landskrona med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 640 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2004/05 och nästan 50 gånger högre än i Mo i Rana i Norge 2001.
Kadmiummängderna har överlag haft en positiv utveckling vid alla mätstationer förutom vid
”Sydpunkten” där mängderna sköt i höjden 2001 och har fortsatt vara höga sen dess.
Zinkmängderna har haft en klart positiv trend vid mätstationen ”ScanDust” efter 2001 med betydligt lägre mängder Dock har mätstationen ”Sydpunkten” haft en lika klar motsatt utveck- ling med flera gånger högre zinkmängder efter 2001.
Nickelmängderna har blivit betydligt mindre vid mätstationen ”ScanDust” från 2006 och framåt och har sedan dess varit stabilt låga. Dock har mätstationen ”Sydpunkten” haft klart förhöjda mängder nickel efter 2001.
Kopparmängderna har haft några tydliga trender. Från 1988 till 1991 var mängderna stora på alla mätstationer för att sedan abrupt bli mycket mindre 1992. Denna trend höll i sig fram till 2001 då det komma en ny period av större mängder.
Krommängderna följer inte någon tydlig trend för mätstationerna förutom att fram till och med 1999 var krommängderna klart störst vid ”ScanDust”. Från 2001 och framåt har istället den största mängden uppmätts vid ”Sydpunkten”.
Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mät- ningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka re- sultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger.
Syfte
Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallförore- ningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter.
Bakgrund
Luftkvalitén i Landskrona
Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelast- ning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Bakom övervakningsprogrammet står Länsstyrelsen i Skåne, Landskrona stad samt industrier i Landskrona med betydande emissioner av tungmetallhaltigt stoft.
Mätprogrammets omfattning
Mätlokaler & mätparametrar
När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fyra (se figur 1). Tre av lokalerna, ”S:a Bergsöe”, ”ScanDust”
och ”Sydpunkten”, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den fjärde,
”Hilleshög”, återfinns norr om stadskärnan.
Figur 1: Mätplatser
Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na) och kalcium (Ca).
Mätmetodik
För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd väts- ka för att kunna ”binda” torrdepositionen. Instrumentet exponeras i en månad varefter insam- ling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders expone- ring resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS.
Figur 2: Nedfallstratt
Bestämmelser kring stofthalter
Det finns för närvarande inga bestämmelser som reglerar hur höga halter av fallande stoft som får förekomma i luft. Man är istället hänvisad till ett förslag från SNV (1969), se tabell 1.
Stoftnedfall g/m2, månad Nedsmutsning enligt Göran Persson, SNV 1969
2-3 Bakgrundsnivå
5-8 Godtagbart i tätorter
10-15 Noteras som nedsmutsande av de flesta människor
> 15 Starkt nedsmutsande och otillfredsställande i bostadsområden
Tabell 1. Förslag till riktnivåer för fallande stoft.
Då inga mängdbestämmelser finns att tillgå för fallande stoft finns således inga gränser för de ingående komponenterna. Dock finns ämnesspecifika bestämmelser som reglerar vissa av de undersökta ämnena. I förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft (SFS 2001:527) regleras hur många mikrogram bly som i årsmedeltal får finnas per kubikmeter luft. Eftersom mätenheterna i föreliggande rapport skiljer sig från de i förordningen uttryckta enheterna är en jämförelse dem emellan ej möjlig.
Meteorologisk data
Diagram 1. Visar en vindros över året 2010
Ca 32 % av vindarna blåste från nordväst under 2010 medan övriga vindar är jämt fördelade runt 22-24 % på de övriga vindriktningarna.
Ö
S N
V
Resultat
Stoftsammansättning
I diagrammen nedan följer en översikt av sammansättningen av tungmetaller i stoft under år 2010 i snitt per månad.
Hilleshög
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20
2010
mg/m2, månadssnitt krom
nickel koppar zink kadmium bly
S Bergsöe
0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00
2010
mg/m2, månadssnitt krom
nickel koppar zink kadmium bly
Figur 3. Visar stoftmängder för Hilleshög Figur 4. Visar stoftmängder för S:a Bergsöe
ScanDust
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00
2010
mg/m2, månadssnitt krom
nickel koppar zink kadmium bly
Sydpunkten
0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00
2010
mg/m2, månadssnitt krom
nickel koppar zink kadmium bly
Figur 5. Visar stoftmängder för ScanDust Figur 6. Visar stoftmängder för Sydpunkten
Vid mätstationen ”S:a Bergsöe” består stoftsammansättning till väldigt stor del av bly samt en noterbar andel zink (figur 4). Samma stoftsammansättning har också mätstationen ”ScanDust”
(figur 5) medan vid mätstationen ”Sydpunkten” dominerar zink (figur 6). ”Hilleshög” har klart mindre nedfall av alla tungmetaller jämfört med de andra 3 mätstationerna som ligger inom industriområdet (figur 3).
Trenddiagram – år
I trenddiagrammen nedan finns mätresultat från 1988 till 2010 inkluderade för alla fyra mät- stationerna. Värdena är uttryckta i mg/m2 och är det sammanlagda nedfallet under ett år.
Nedfall av bly
0 100 200 300 400 500 600 700
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 år
mg/m2, år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 7. Trenddiagram över nedfallet av bly i stoft per år under perioden 1988-2010.
Som tidigare nämnt är nedfallet av bly som störst vid ”S:a Bergsöe” och har varit så sedan mättningarna började 1988. Blymängden har också varierat mycket under mätperioden och någon tydlig ökande eller sjunkande trend kan inte urskiljas (figur 7).
Blymängd (summerat årsvärde för Sydpunkten, S. Bergsöe och Scandust)
0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0 800,0
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 År
mg/m2, år
Figur 8. Trenddiagrammet visar den summerade blymängden per år för de tre mätstationerna som ligger i indu- striområdet (”S:a Bergsöe”, ”Sydpunkten” och ”ScanDust”).
Den totala mängden nedfallet bly per år har varierat kraftigt under mätperioden.
Summerat årsmedelvärde (S. Bergsöe och Scandust)
0,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 År
mg/m2, år
Figur 9. Trenddiagram som visar det summerade årsmedelvärdet blynedfall vid de två största källorna av blyut- släpp (Boliden-Bergsöe och ScanDust).
Nedfall av bly 1990-2010
(medelvärde för perioden 1990-2010 för S. Bergsöe och Scandust)
mg/m2
(snitt) 155,07
Tabell 2. Tabellen visar det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden 1990-2010.
Genomsnittsvärdet för blynedfallet (tabell 2) för de två mätstationerna som ligger närmast Boliden Bergsöe visar att trenden inte blivit bättre med mindre utsläpp för perioden 1990- 2010 (trenddiagrammet i figur 9 jämfört med medelvärdet i tabell 2).
Nedfall av nickel
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 år
mg/m2, år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 10. Trenddiagram över nedfallet av nickel i stoft per år under perioden 1988-2010.
Från starten vid 1988 fram till 2000 dominerade nickelmängderna vid ”ScanDust”, men från 2001 till 2010 så uppmäts de högsta nickelmängderna vid ”Sydpunkten” (figur 10). Vid mät- station ”Sydpunkten” kan en topp observeras vid år 2001.
Nedfall av kadmium
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 år
mg/m2, år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 11. Trenddiagram över nedfallet av kadmium i stoft per år under perioden 1988-2010.
Kadmiummängderna var som störst vid ”S:a Bergsöe” i början av mätserien. De mängder som sticker ut är det väldigt höga värdet 1989 vid ”S:a Bergsöe” samt de höga värdena 1999 vid
”ScanDust” och 2001 vid ”Sydpunkten. Dock kan det urskiljas att nedfallet av kadmium minskat överlag sedan starten av mätningarna (figur 11).
Nedfall av koppar
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 år
mg/m2, år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 12. Trenddiagram över nedfallet av koppar i stoft per år under perioden 1988-2010.
Nedfallet av koppar har gått lite i vågor under årens lopp (figur 12). Från 1988 fram till 1991 fick alla provplatser relativt mycket nedfall för att sedan från 1992 till 1998 ligga på en mer stabil liten mängd. 1999 till 2002 ökade alla provplatsers nedfall igen för 2006 vara nere vid samma låga värden som 1992-1998. Efter denna period har alla provplatser varit relativt stabi- la förutom ”Sydpunkten” som haft några år med väldigt stora mängder.
Nedfall av zink
0 50 100 150 200 250
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 år
mg/m2, år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 13. Trenddiagram över nedfallet av zink i stoft per år under perioden 1988-2010.
Nedfall av krom
0 5 10 15 20 25
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2006
2007 2008
2009 2010 år
mg/m2, år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 14. Trenddiagram över nedfallet av krom i stoft per år under perioden 1988-2010.
Nedfallet av krom har samma trender som zink i form av 2 tydliga trender (figur 14). Från 1988 fram till 1999 fick ”ScanDust” klart mest nedfall för att sedan från 2001 få mer stabilt låga mängder nedfall. Från 2001 och framåt är det istället vid ”Sydpunkten” som de största mängderna kromnedfall uppmätts.
Årsdeposition – senaste 5 åren
I figurerna nedan redovisas det totala nedfallet av aktuella ämnen under åren 2006-2010. En- heten är mg/m2.
Nedfall av bly
0 50 100 150 200 250 300 350
2006 2007 2008 2009 2010
år
mg/m2 , år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 15. 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 års deposition av bly
Den enda trend som kan urskiljas från resultaten av blymängderna de senaste 5 åren (figur 15) är att blymängden haft en liten men ändå klart negativ trend vid mätstation ”Sydpunkten” då mängden dubblerats mellan 2006 och 2010. Runt 2009 genomförde Boliden Bergsöe åtgärder för att minska den diffusa damningen (som till stor del består av bly) från företaget och 2009 hade mängden bly blivit mindre vid ”S:a Bergsöe” Samtidigt ökade blynedfallet vid ”Scan- Dust” kraftigt.
Nedfall av nickel
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2006 2007 2008 2009 2010
år
mg/m2 , år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 16. 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 års deposition av nickel
De senaste 5 år har nickelmängden vid främst ”Sydpunkten” varierat kraftigt (figur 16). De övriga mätstationerna har haft en relativt stabil mängd nedfall av nickel under samma period.
Dock kan det kanske vara ett trendbrott på gång vid ”S:a Bergsöe” då nickelmängden där minskat 2 år i rad, 2009 och 2010.
Nedfall av kadmium
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
2006 2007 2008 2009 2010
mg/m2 , år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Någon trend kan inte skådas för kadmiumnedfallet de senaste 5 åren. Dock är det oroväckan- de att kadmiummängderna sköt i höjden 2010 vid både ”ScanDust” och ”Sydpunkten” (figur 17).
Nedfall av koppar
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2006 2007 2008 2009 2010
år
mg/m2 , år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 18. 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 års deposition av koppar
Kopparmängderna har inte haft någon tydlig trend på någon av mätstationerna de senaste 5 åren (figur 18). Dock har kopparmängderna vid ”Sydpunkten” varierat väldigt mycket med 2 år med stora mängder, 2008 och 2009, men år 2010 var mängden nere vid tidigare års mäng- der igen.
Nedfall av zink
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
2006 2007 2008 2009 2010
år
mg/m2 , år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 19. 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 års deposition av zink.
Zinkmängderna följer samma otydliga trender som kopparmängderna (figur 19) och även för zink är det ”Sydpunkten” som varierar mest i mängderna de senaste 5 åren.
Nedfall av krom
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2006 2007 2008 2009 2010
år
mg/m2 , år Hilleshög
S Bergsöe ScanDust Sydpunkten
Figur 20. 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 års deposition av krom.
Krommängderna har varit relativt stabila vid ”ScanDust” de senaste 5 åren medan mängderna vid ”S:a Bergsöe” och ”Sydpunkten” har varierat kraftigt under samma period (figur 20).
Trenddiagram – månader
I trenddiagrammen som presenteras nedan återfinns månadsvärden för perioden 1988 till 2010. I figur 21 och 22, finns bly- och kadmiumdeposition från mätstationerna ”S:a Bergsöe”
och ”Hilleshög”.
”S:a Bergsöe” har ersatts av ”ScanDust” i figur 23, 24, 25 och 26 som visar trenddiagram för krom, zink, nickel och koppar. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmåndersprov, vil- ket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt.
Generellt visar mätvärdena för de aktuella ämnena en nedåtgående trend med minskande me- tallmängder.
Bly bryter dock denna trend och uppvisar marginellt stigande värden under 2000-talet. Under månaden juli 2001 återfinns en topp för ”S:a Bergsöe” vid vilka värdena nästan är tio gånger högre än de föregående månaderna för ämnet. Orsaken var branden i Boliden Bergsöes batte- rilager.
Även koppar följer trenden med minskande värden. Dock återfinns ett flertal mycket höga månadsvärden för både ”ScanDust” och ”Hilleshög” under 2000-talet (figur 26).
Nedfall av bly
0 20 40 60 80 100 120 140 160
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010
år mg/m2, månad
S Bergsöe Hilleshög
Figur 21. Trenddiagram över månadsvärden för bly i nedfallande stoft under perioden 1988-2010.
Nedfall av kadmium
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010
år mg/m2, månad
S Bergsöe Hilleshög
Figur 22. Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden 1988-2010.
Nedfall av krom
0 1 2 3 4 5 6
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010
år mg/m2, månad
ScanDust Hilleshög
Figur 23. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under perioden 1988-2010.
Nedfall av zink
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010
år mg/m2, månad
ScanDust Hilleshög
Figur 24. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under perioden 1988-2010.
Nedfall av nickel
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010
år mg/m2, månad
ScanDust Hilleshög
Figur 25. Trenddiagram över månadsvärden för nickel i nedfallande stoft under perioden 1988-2010.
Nedfall av koppar
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010
år mg/m2, månad
ScanDust Hilleshög
Figur 26. Trenddiagram över månadsvärden för koppar i nedfallande stoft under perioden 1988-2010.
Jämförelse med bakgrundsnivåer
För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en representativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används våtdepositiondata från Arup, strax utanför Hörby, som jämförelse (tabell 3). Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2009 och våt- deposition vid Arup 2009.
Ämne (A) Våtdeposition Bakgrund Arup, Hörby mg/m2, år (2009)
(H) Nedfall Hilleshög Landskrona mg/m2, år (2010)
Kvot H/A
(M) Nedfall Maxvärde Landskrona mg/m2, år (2010)
Kvot M/A
Pb 0,37 7,78 21 238,00 643
Cr 0,07 0,366 5 4,81 69
Cu 0,35 4,99 14 14,25 41
Cd 0,02 0,049 2 0,776 40
Zn 3,72 12,43 3 120,5 32
Ni 0,14 0,468 3 4,98 36
Tabell 3. Jämförelse mellan nedfall i Landskrona 2010 och våtdeposition vid Arup 2009
Eftersom mätningarna i Arup är utförda på våtdeposition är mängden metaller i torrdeposition okänd. Dessutom mäts våtdeposition oftast i µg/l och då måste årsnederbörden samt årshalten av respektive tungmetall vara känd för att konvertera data till mg/m2 enligt följande; 1 mm nederbörd är lika med 1 liter per m2. Om årsmedelhalterna multipliceras med den totala års- nederbörden fås årsdepositionen med enheten mikrogram per m2. Vill man använda enheten milligram per m2 skall man dividera med 1000.
Jämförelse med andra städer
Kommun Pb
mg/m2, år
Cd mg/m2, år
Cr mg/m2, år
Zn mg/m2, år
Ni mg/m2, år
Cu mg/m2, år Landskrona, maxvärde
2010
238,00 0,776 4,81 120,5 4,98 14,25
Landskrona, minvärde 2010
7,78 0,049 0,366 12,43 0,468 4,99
Malmö (2004/2005)* 0,35* 0,01* 0,01* saknas* saknas* saknas*
Mo i Rana (Norge), maxvärde (2001)
5 saknas 250 45 saknas saknas Mo i Rana (Norge),
minvärde (2001)
1,1 saknas 25 12 saknas saknas
Stockholm (2003/2004)**
0,48** 0,01** 0,22** 1,61** 0,22** 0,73**
Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer (tabell 4). Detta är speci- ellt tydligt för bly, vars värde är väsentligt högre än för någon av de andra städernas. Även krommängderna är höga jämfört med de uppmätta i Malmö och Stockholm, men relativt låga mot Mo i Ranas värden. Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition utslaget över hela kommunens area som ett medelvärde per m2 i kommunen. Det medför att dessa värden gene- rellt är lägre än Landskronas värden då de även innefattar stora ytor där tungmetaller inte fal- ler ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Landskrona (3 av 4 mätstationer är i industriområde).
Diskussion & slutsatser
Det fallande stoftet i Landskrona karaktäriseras även 2010 av bly och zink, vilket varit fallet ända sedan mätningarna påbörjades 1988.
Mätstationerna ”Hilleshög” och ”Sydpunkten” fick störst nedfall av zink i år medan ”Scan- Dust” och ”S:a Bergsöe” hade mest nedfall av bly. Utsläppskälla för bly är BolidenBergsöe samt huvudsaklig utsläppskälla för zink är ScanDust.
Bly är den i särklass mest markant utmärkande tungmetallen i form av nedfallet i Landskrona och den långvariga trenden för just denna tungmetall visar att nedfallet inte minskat vid mät- stationerna som ligger närmast de två huvudsakliga utsläppskällorna (”ScanDust” och ”S:a Bergsöe”). Sett utifrån ett genomsnitt för alla åren under perioden 1990-2010 är genom- snittsvärdet för dessa båda mätstationer bättre 2010, än vad genomsnittet för hela perioden är.
Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller;
- Fram t.o.m. 2001 var blymängderna klart störst vid ”S:a Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ”ScanDust”.
- Från 2001 och framåt har ”Sydpunkten” fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med perioden innan 2001.
- För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall ab- rupt från ”ScanDust” till ”Sydpunkten”.
- Kopparmängderna ökade för alla 3 mätstationer som ligger inom industriområdet efter 2001.
En förklaring till det förändrade nedfallsmönstret kan vara att skillnader i vindriktningsför- delningen över åren.
Jämförelsen i tabell 3 tyder på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt jämfört med våtdepositionen i Arup. Kvoten mellan maxvärdet i Landskrona och Arup gällande bly är över 640. Den höga kvoten beror till största del på att maxvärdet kommer från en mätstation inne i ett stort industriområde och att värdet för Arup är taget från en mätstation vid det mind- re samhället Arup i Hörby kommun. Värdet är med i rapporten för att ge en uppfattning om bakgrundsvärdet i Skåne.
Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar för indu- strierna och kommunala verksamheter ger.
