9.1 Förutsättningar och nulägesbeskrivning - genomströmning gymnasieskolan

(1)

1

Förutsättningar och nulägesbeskrivning

Genomströmning gymnasieskolan

(2)

2

Innehåll

1. Uppdraget ... 3

2. Inledning ... 4

3. Beskrivande statistik, volymer och fördelning ... 5

4. Nuläge avseende genomströmning elever på Rudbeck och hemkomun, tre år .. 9

5. Nuläge avseende genomströmning elever på Rudbeck och hemkommun, fyra år ..11

6. Faktorer som påverkar genomströmningen ... 12

7. Sammanfattande reflektioner ... 13

8. Handlingsplaner ... 15

9. Bilaga ... 16

10. Referenser och källor ... 17

(3)

3

1. Uppdraget

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen fick den 2016-10-12 i uppdrag av UAN att utreda möjligheterna till ökad genomströmning på Rudbeck. Förvaltningen redovisar uppdraget i sin helhet i rapporten.

De elever som är folkbokförda i Sollentuna men går på gymnasiet utanför kommunen är fördelade på uppemot 180 olika gymnasieskolor i hela Stockholms län. Liknande faktorer som påverkar elevernas genomströmning på Rudbeck är också, mer eller mindre, relevanta för ”Sollentunaelever” utanför hemkommunen. I slutet av rapporten redovisas två

handlingsplaner i punktform, den ena utifrån elever på Rudbeck och den andra elever folkbokförda i Sollentuna, men som inte går på Rudbeck.

Utgångspunkten är officiell statistik samt statistik från UEDB avseende antal/andel elever i åk 1 inom olika programkluster samt antal/andel elever inskrivna på språkintroduktion.

Alla siffror som redovisas avser ett specifikt mätdatum, 10 november för respektive år.

Eventuella fel/osäkerheter i statistiken kan vara av karaktären fel vid utsökning av data eller fel vid inrapportering/registrering.

Vidare avser de siffror, om inte annat anges, elever inskrivna på Rudbeck per årskurs och program oavsett folkbokföringskommun. När det gäller generella trender som omnämns i rapporten har information bland annat inhämtats från gymnasieutredningen SOU 2016:77 samt Skolverkets rapport 436 Språkintroduktion. I anslutning till sammanfattande

reflektioner summeras de åtgärder och prioriterade områden som föreslås utifrån analys och befintligt kunskapsläge.

(4)

4

2. Inledning

Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo i och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna.

Deltagandet i gymnasieutbildning i Sverige är högt och det är väldigt få som inte påbörjar en utbildning i gymnasieskolan¹. Med det är inte fullt lika många som fullföljer sin utbildning och tar examen.

Gymnasieskolan har ett viktigt uppdrag i att förbereda eleverna för fortsatta studier eller arbetsliv. Rudbeck har ett tydligt fokus på att säkerställa god kvalitet på utbildningen och att alla elever lyckas utifrån sina egna förutsättningar. Genomströmningen² från

gymnasieskolan är en viktig del, men också komplex och måste därför sättas in i ett

sammanhang där den aktuella elevsammansättningen på skolan vägs in samt hänsyn tas till eventuella förändringar som skett över tid avseende olika socioekonomiska faktorer³. Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor betydelse för skolresultaten t.ex.

behörighet till gymnasieskolans olika program samt andel elever som uppnår gymnasieexamen.⁴

Källa: SKL:s öppna jämförelser.

Elevsammansättningen på Rudbeck har genomgått förhållandevis stor förändring de senaste två åren. Många av de personer som under 2014 och framförallt 2015 invandrade till Sverige och Sollentuna/Stockholms län är personer i gymnasieålder, och en stor andel börjar på gymnasieskolans språkintroduktion. Detta ställer stora krav på skolan, det innebär t.ex. att olika praktiska och kvalitetsmässiga frågor behöver lösas. Det kan bland

1 SOU 2016:77

2 Elever med examen inom tre eller fyra år.

3 Elevernas kön, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomstnivå, nyinvandrade elever samt ekonomiskt bistånd.

4 Skolverket (2015) Skolverkets lägesbedömning 2015. Rapport 421

(5)

5

annat handla om att säkra tillgången till legitimerade lärare i svenska som andraspråk samt tillgång till ändamålsenliga lokaler.

Med hänsyn till detta behöver förutsättningarna för förbättrad genomströmning ses med utgångspunkt i de olikheter som finns inom elevgruppen nyanlända i gymnasieålder t.ex.

tidigare studiebakgrund/erfarenhet. Genomströmningen varierar också beroende på program, generellt är det en mindre andel elever som tar examen från yrkesprogrammen jämför med de högskoleförberedenade. De elever som påbörjar sin tid i gymnasieskolan på ett introduktionsprogram behöver oftast mer tid än tre år för att nå gymnasieexamen.

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för de elever som studerar på Rudbeck och för Sollentuna elever på andra gymnasieskolor i länet är det viktigt att man fullföljer sin gymnasieutbildning och tar examen.⁵ Med en fullgjord gymnasieutbildning har eleverna möjlighet att söka sig vidare till högre utbildning och etablera sig på

arbetsmarknaden. För att minska riskerna för såväl arbetslöshet som ekonomiskt- och socialt utanförskap är det alltså angeläget med gymnasieexamen.

Utöver en god utbildningsbakgrund och gymnasieexamen finns dock många andra faktorer som påverkar ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Det kan bland annat handla om yttre faktorer såsom det samhällsekonomiska läget vid tiden för fullföljd

gymnasieutbildning.⁶

3. Beskrivande statistik, volymer och fördelning

Diagram 1. Antal elever på Rudbeck åk 1 totalt samt andel % på språkintroduktion

5 Se diagram på s. 16 för etableringsstatus för elever som fullföljt respektive inte fullföljt gymnasieutbildning, genomsnitt för riket.

6 Se diagram på s. 16.

(6)

6

Anm. Avser perioden 2013-2016 och mätdatum 10 november respektive år, samtliga elever åk 1 oavsett folkbokföringskommun.

Källa: UEDB

Diagram 2. Antal elever åk 1 Rudbeck, inskrivna på språkintroduktion

Anm. Avser perioden 2013-2016 och mätdatum 10 november respektive år. OBS bruten skala.

Källa: UEDB

Diagram 3. Fördelning per kön, elever åk 1 Rudbeck språkintroduktion

Anm. Avser perioden 2013-2016 och mätdatum 10 november respektive år.

Källa: UEDB

(7)

7

Diagram 4. Elever åk 1 Rudbeck, % - fördelning per nationellt program, år 2013

Anm. Avser år 2013 och mätdatum 10 november. Tot. elevvolym åk 1 642 elever.

Källa: UEDB

(8)

8

Källa: UEDB

(9)

9

4. Nuläge avseende genomströmning elever på Rudbeck och hemkomun, tre år

Diagram 8. Andel (%) elever med gymnasieexamen inom tre år, Rudbeck

Källa: Kolada, avser alla program på Rudbeck d.v.s. gymnasieskolan totalt inkl. IM.

Diagram 9. Andel (%) elever med gymnasieexamen inom tre år, hemkommun

(10)

10

Diagram 10. Andel (%) elever med gymnasieexamen inom tre år samtliga program

Källa: Skolverket

Diagram 11. Andel (%) elever med gymnasieexamen inom tre år 2016, jmf riket

Källa: Kolada, avser alla program på Rudbeck d.v.s. gymnasieskolan totalt inkl. IM. I diagramet används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur resultatet ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg (25 %), de sämsta får röd färg (25 %) och de i mitten får gul färg (50

%).

10,00,0 20,030,0 40,050,0 60,070,0 80,090,0 100,0

Andel %

Andel elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år, Rudbeck

Examensår 2014 Examensår 2015 Examensår 2016

(11)

11

5. Nuläge avseende genomströmning elever på Rudbeck och hemkommun, fyra år

Diagram 12. Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år, Rudbeck

Källa: Kolada, avser alla program på Rudbeck d.v.s. gymnasieskolan totalt inkl. IM.

Diagram 13. Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år, hemkommun

(12)

12

Diagram 14. Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år 2016, jmf riket

Källa: Kolada, avser alla program på Rudbeck d.v.s. gymnasieskolan totalt inkl. IM. I diagramet används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur resultatet ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg (25 %), de sämsta får röd färg (25 %) och de i mitten får gul färg (50 %).

6. Faktorer som påverkar genomströmningen

Många faktorer samverkar och har en direkt eller indirekt påverkan på

genomströmningen i gymnasieskolans olika program. Det kan ofta handla om en blandning av individuella och organisatoriska faktorer. När det gäller de individuella faktorerna som kan tänkas påverka kan det t.ex. handla om bristande förkunskaper, utlandsvistelse, byte av studieväg/programbyte, andel elever på introduktionsprogram samt elever med studiesvårigheter. Till de organisatoriska faktorerna hör bland annat införandet av GY 11⁷. I samband med detta skärptes kraven på eleverna väsentligt och det är inte osannolikt att detta också påverkat genomströmningen.

Åtgärderna för att öka genomströmningen är inte enkla, och måste sättas i ett

sammanhang där vi ser till elevsammansättningen i stort. Elevernas kunskapsnivå från grundskolan, situationen kring studieavbrott samt hur stor andel elever i åk ett som är inskrivna på ett introduktionsprogram är betydelsefulla parametrar. Det är inte heller möjligt att peka på en enskild åtgärd som behövs, det är snarare så att flera olika insatser behövs över tid.

Utifrån befintlig statistik kan konstateras att många nyanlända elever har kommit till Sollentuna/Stockholms län i gymnasieålder. Det innebär att ökningen av antalet elever på Rudbecks språkintroduktion varit relativt kraftig, från ca 40 elever 2013 till ca 88 elever

7 Kraven för att uppnå examen enligt den reformerade gymnasieskolan är högre än för att uppnå ett slutbetyg enligt tidigare.

(13)

13

2016 (ca 120 %)⁸. Utöver detta kan noteras att andelen elever på

introduktionsprogrammen som helhet också har ökat på Rudbeck, se diagram 4-7. Detta sammantaget är en faktor som kommer att påverka genomströmningen på Rudbeck när vi ser till det mått som mäter genomströmning för gymnasieskolan totalt⁹.

Tittar vi på den nationella statistiken avseende elever på språkintroduktion i åk 1 i riket så är trenden densamma som i Sollentuna kommun, framförallt ökningen mellan 2014 och 2016. Språkintroduktion är det fjärde största programmet i gymnasieskolan, sett till hela riket.

Mellan 2011/12 och 2015/16 har andelen elever på språkintroduktion åk 1 av samtliga elever i åk ett ökat från 6 till 11 % i riket¹⁰ och från ca 6 till 12 % på Rudbeck¹¹. Nationell statistik visar dessutom att det endast är en mycket liten andel av eleverna på

introduktionsprogram¹² som får examen från ett nationellt program inom tre år¹³.

Utifrån de resultat som redovisas i denna rapport vill vi belysa nuläget och hur den förändring i elevsammansättningen som kan noteras över tid i statistiken också kommer att påverka genomströmningen på Rudbeck. I sammanhanget är det viktigt att

genomströmningsmåttet som sådant sätts i en kontext där vi ser till samtliga elevers olika grundförutsättningar, och att genomströmningen i allt högre grad behöver ses i ett

perspektiv om fyra år utifrån de faktorer som tidigare nämnts.

7. Sammanfattande reflektioner

Som tidigare nämnts har en avslutad gymnasieutbildning en positiv inverkan på unga vuxnas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är naturligtvis att en så hög andel som möjligt ska ha en gymnasieexamen, men olika individuella faktorer som till exempel grundläggande kunskaper varierar mellan eleverna, framförallt på de olika introduktionsprogrammen. Vilken program- och elevsammansättning som finns i

respektive kommun och skola är något som man måste ta hänsyn till i analysarbetet, och vid jämförelser med andra kommuner.

Gymnasieutredningen, SOU 2016:77, pekar på en del kontreta förslag för att succesivt öka genomströmningen. Det handlar bland annat om förutsättningar för en ökad grupp elever på introduktionsprogrammen, grundläggande kunskaper vid inträde till

gymnasieskolan samt förebyggande arbete för att minska antalet studieavbrott. I det förebyggande arbetet med att minska antalet studieavbrott är det viktigt att se till helheten och att det finns många olika anledningar till ett avbrott. Studieresultat, motivation, fel val av program m.fl. är bara några tänkbara faktorer.

8 Avser antalet elever på Rudbeck Språkintroduktion vid mätdatum 10 november respektive år.

9 Används av SKL och i Öppna jämförelser

10 Skolverket (2016). Språkintroduktion. Rapport 436.

11 Se diagram ett, avser perioden 2013-2016 mätdatum 10 november respektive år. Är inte direkt jämförbart med siffrorna för riket då det inte är samma mätdatum och källa.

12Introduktionsprogrammen är – förutom språkintroduktion – individuellt

alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion.

13 SOU 2016:77

(14)

14

Arbetet med att öka genomströmningen och få så många elever som möjligt att ta

gymnasieexamen behöver ses i ett långsiktigt perspektiv där verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och lokala arbetsplan har en central roll. Resultat samlas in, analyseras och slutsatser dras. Det är också i detta sammanhang som olika satsningar vidtas, inom ramen för nämndens verksamhetsplanering och särskilda uppdrag, för att ytterligare främja verksamheternas uppdrag och resultatutveckling.

I verksamhetsplanen för 2017 har ett antal nämndåtaganden arbetats fram utifrån nulägesanalys och olika omvärldsfaktorer. Utifrån detta har sedan fem nämndspecifika åtaganden tagits fram som vi kommer lägga särskilt fokus på¹⁴. Det handlar bland annat om utbildning för nyanlända elever i gymnasieålder. I verksamhetsplanen för 2017 finns också ett specifikt nämndåtagande kopplat till studieavbrott/genomströmning ”Unga som varken arbetar eller studerar följs upp och erbjuds individuella insatser”.

Till detta åtagande finns ytterligare tre åtaganden för 2017. Det handlar om att utveckla det uppsökande arbetet genom hembesök, samarbete inom ramen för DUA samt särskild uppföljning av ungdomar inom introduktionsprogrammen. Vidare kommer elever med hög frånvaro följas upp särskilt och åtgärder sättas in vid behov. Rudbeck arbetar kontinuerligt med tidiga stödinsatser för elever med behov och ett förebyggande arbete för att också minska antalet studieavbrott hos eleverna. För de nyanlända eleverna är kartläggning av kunskaper och tidigare utbildningsbakgrund viktigt. Ett systematiskt kvalitetsarbete där elevernas resultat följs upp målmedvetet och kontinuerligt är också en viktig parameter i det långsiktiga arbetet med att öka genomströmningen för alla elever.

Andelen nyanlända är inte den enda faktor som påverkar genomströmningen. Däremot visar statistiken tydligt att denna målgrupp har ökat, och det är en av de enskilt mest tydliga förändringar som kan noteras. Gruppen som den 10 november 2016 var inskriva på språkintroduktion är betydande, ca 12 % av alla elever i åk 1.

För att ge en mer fullständig bild avseende genomströmningen bör, förutom måttet för gymnasieskolan som helhet inkl. IM, även genomströmningen brytas ned och redovisas för högskoleförberedande program samt yrkesförberedande program d.v.s. nationella program.

14 Se inledning till utbildning- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan för 2017 för mer information. Dnr 2016/0083 UAN.

(15)

15

8. Handlingsplaner

Rudbeck:

• Kontinuerlig resultatanalys avseende betyg och genomströmning, sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet

• Kontinuerlig analys av elever som ligger i riskzonen avseende hög frånvaro, sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet

• Uppföljning och individuella insatser för elever

• Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet identifiera särskilda

utvecklingsområden¹⁵ utifrån målet att öka andelen elever med gymnasieexamen

• Förebyggande arbete med fokus på trygghet

Sollentuna elever/övergripande

• Uppföljning tillsammans med barn- och utbildningskontoret av elever som inte har fullständiga grundskolebetyg

• Utveckla samarbete med studie- och yrkesvägledarna inom grundskolan i syfte att minska antalet studieavbrott

• Kommunala aktivitetsansvaret, uppföljning av elever som saknas fullständig gymnasieutbildning

• Kontinuerlig uppföljning av studieavbrott och hög frånvaro, utifrån signaler från elevens skola

• Utveckla/förbättra kontakten med de skolor som har många Sollentuna elever

• Aktivt informera och påminna skolorna om att löpande delge Sollentuna kommun information om elevers avbrott/frånvaro

• Kontakt med de elever från grundskolan som inte söker till gymnasiet, uppsökande arbete med hjälp av ungdomscoacherna

15 Identifierade utvecklingsområden tas med i kommande lokala arbetsplan samt verksamhetsplan.

(16)

16

9. Bilaga

Underlag till diagram ett och två

Anm. Siffrorna i tabellen avser mätdatum 10 november respektive år Källa: UEDB

Samvariation mellan konjunkturläge och sysselsättning över tid

Källa: Riksbanken

Etableringsstatus efter fem år bland ungdomar som avslutade gymnasieskolan 2008/09, fördelat på grupper. Andelar %

Källa Skolverkets PM Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Mätdatum 2016-11-10, Rudbeck

Tot antal elever åk

1

Antal elever på språkintro

Andel (%) på språkintro

Går ut gymnasiet

2013 642 38 5,9 vt 16

2014 710 39 5,5 vt 17

2015 685 41 6,0 vt 18

2016 720 88 12,2 vt 19

(17)

17

10. Referenser och källor

- Skolverket.se

- Skolverket (2016). Språkintroduktion. Rapport 436.

- Skolverket (2015) Skolverkets lägesbedömning 2015. Rapport 421 - SOU 2016:77 Gymnasieutredningen

- Kolada.se

- Ungdoms och elevdatabasen UEDB (data tillgänglig från 2013)