Skolverket publikation
Bilaga 7
Internationell utblick
Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats:
www.skolverket.se/publikationer
Bilaga 7 till rapport Likvärdiga betyg och meritvärden (2020:7)
Skolverket, Stockholm 2020
3 BILAGA 7
Internationell utblick
I denna bilaga görs en genomgång av hur man i några olika länder arbetar med lärarbetyg och centrala prov, med särskilt fokus på likvärdighet och antagning till överliggande nivåer i utbildningssystemen. Genomgången gör inte anspråk på att vara heltäckande, utan hänvisar till Skolverkets rapport Betygssystem i
internationell belysning för en grundlig om än inte dagsfärsk genomgång. Det bör understrykas att jämförelser mellan länders betygssystem alltid är svåra dels eftersom systemen är starkt beroende av den kontext och kultur inom vilka de fungerar, dels för att pågående förändringar är vanliga och försvårar att göra rättvisande beskrivningar. Redogörelsen koncentreras därför till de nordiska grannländerna som har liknande betygssystem som de svenska, samt några generella observationer utifrån andra skolsystem.
De nordiska länderna
I Norge lottas elever att göra ett muntligt och ett skriftligt prov i något av de tre examensämnena norsk, engelsk och matematik i grundskolans årskurs 10.
Provbetyget redovisas separat som ett examensbetyg i slutbetyget och information om provresultat går inte till ämnesläraren. I ansökan till gymnasieskolan räknas alla betyg inklusive examensbetygen (8+2) ihop och eleven ansöker på
medelvärdet av dessa. I praktiken står då examensbetygen för 20 %. I
studentexamen på gymnasial nivå gör elever fler prov, vilket ger proven större betydelse för antagning till universitet. Lärarbetygen utgör dock alltid mer än 50 %. Lärare och elever upplever att systemet innebär en bra avvägning eftersom lärarna inte påverkas av examensresultaten och att examensresultaten inte får för stor betydelse. Utdanningsdirektoratets jämförelser mellan lärarbetyg och examensbetyg har visat att elever i genomsnitt får lägre resultat på skriftliga provdelar och högre på de muntliga än lärarens betyg. Examensresultat kan överklagas och resultat från ombedömning blir då gällande.1
I Danmark redovisas lärarens betyg och examensbetyg för sig, men räknas ihop vid ansökan till universitetet. Ett liknande ansökningssystem används från grundskola till gymnasieskola. Examensprov skrivs både i slutet av gymnasieskolan och i slutet av årskurs 9, och i fler ämnen än i Norge. De muntliga examensproven bedöms av elevernas egna lärare men de skriftliga bedöms av externa censorer. Skillnaden mellan provbetyg och betyg skiljer sig från ämne till ämne (störst i NO och minst i matematik). Lärarna får reda på examensresultaten först efter att de satt sina egna betyg, vilket betyder att återkopplingen enbart har betydelse för framtida beslut för andra elever.
1 Information från Utdanningsdirektoratet.
Examensresultat kan överklagas och ombedömningen blir gällande även om den blivit lägre. Den danska betygsskalan är kopplad till ECTS-skalan, och de två underkända betygen 00 och −3 motsvarar betygen Fx och F i ECTS. Danmark har även gjort de fem godkända betygen i sin skala målrelaterade för den enskilde eleven men normalfördelade på en aggregerad nivå. (Fördelningen av betygen sett till hela landet och över tid ska motsvara fördelningen av ECTS-skalans steg.)2 I Finland ges inga obligatoriska nationella prov i grundskolan3. Ansökan till gymnasieskola görs helt och hållet på lärarnas betyg. På gymnasial nivå avlägger elever studentexamen i minst 4 ämnen (modersmål, ett främmande språk, matematik, ett realämne). De flesta elever skriver dock 5–6 ämnen och som mest upp till 12 ämnen. Universitetsantagningen går uteslutande på studentexamen. Det har inte varit någon debatt om att framtiden avgörs vid enstaka provtillfällen, dock har det förekommit kritik mot att examen i matematik behövs för ansökan till utbildningar som inte involverar avancerade matematikkunskaper. Sedan hösten 2019 kan elever göra om studentexamen hur många gånger de vill även om de blivit godkända. Det kostar dock pengar att avlägga examen, även vid första tillfället.4
På Island finns nationella prov i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolan.
Proven används endast som stöd i lärares betygssättning. Betyg har inte någon praktisk betydelse för ansökan då de ansökanden i flesta fall kommer in på de utbildningar som de söker till. I de fall konkurrens om utbildningsplatser förekommer, till exempel för läkarutbildningen, tillämpas antagningsprov.5
Europa och övriga världen
Lundahl med flera pekar på att det finns stora kulturella skillnader och skillnader mellan hur skolsystem är organiserade och vilka ämnen som ingår i läroplanen.
Detta gör att betygssystem svårligen kan importeras från ett land till ett annat.
Grundprinciperna för betygssättning i Europa är att betygen är avgångscertifikat och urvalsinstrument. Av tradition sätts betyg i de åldrar där övergångar och urval sker. Det är också vanligt att lyfta fram föräldrars behov av information och att betygen kan avgöra om elever behöver gå om eller få särskilt stöd.6
Flera europiska länder använder provresultat separat vid urval till nästa utbildningsnivå. I Österrike tillämpas en modell där proven används för att kalibrera lärarbetygen – möjlighet har inte funnits att undersöka exakt hur inom denna utredning. I England pågår sedan några år omfattande förändringar i systemet där en stötesten gällt en styrmodell som i forskningen kallas
accountability och motsvarigheten till nationella prov (så kallade key stage tests) är av high stakes-karaktär på så vis att de använts till att ställa skolor till svars för
2 Lundahl et al (2016b), samt information från Børne- og undervisningsministeriet.
3 Grundskolor kan bli utvalda till att göra prov i den nationella kunskapsutvärderingen, men resultatet från dessa behövs inte beaktas i lärares betygssättning.
4 Information från Studentexamensnämnden.
5 Information från Utbildningsdirektoratet.
6 Lundahl et al (2015), s. 81.
5 BILAGA 7
låga resultat.7 Detta har gjort att validiteten äventyrats i det att skolor systematiskt arbetat för att klara testen, men därigenom begränsat sitt arbete utifrån läroplanen som är vidare i sitt anspråk än vad som kan mätas på detta sätt. Sedan 1997 har statistik om elevers resultat i prov och examinationer publicerats i ett format som rankar de olika resultaten sinsemellan. Resultaten från prov och lärarbedömningar görs tillgängliga för både föräldrarna och allmänheten, vilket innebär att de används för bedömningar av både skolor och elever.8
I delstaten Queensland i Australien har man fram till 2019 tillämpat ett system som strävat efter att lärare i hög utsträckning skulle äga likvärdighetsfrågan själva, genom vad som i litteraturen kallas social moderering. Fallet Queensland är intressant och har ibland lyfts fram som ett föredöme i den svenska debatten, antagligen eftersom systemet uppfattats vara professionsstärkande samtidigt som det verkade i en anglosaxisk kontext där formell och proceduriell rättvisa utifrån elevperspektivet vanligen setts som överordnade värden. Värt att nämna är att den sociala modereringen innebar en ganska omfattande central administrativ apparat och att den riktade in sig på certifierande lärarbetyg som kompletterades med centralprovsbaserade rankingpoäng.
I delstaten New South Wales i Australien tillämpas ett system där både elevens resultat på ett centralt prov och lärarens betyg används för att ta fram ett betygsvärde för ansökan till högre utbildning. Metoden kallas i litteraturen för statistisk moderering.9 Det innebär att skolorna tar fram och använder olika prov och uppgifter som ligger till grund för betyg som sätts av lärarna på skolan. Det betyder att olika skolor tillämpar olika sätt att bedöma elevernas kunskaper och deras betygssättning varierar, vilket innebär att eleverna på olika skolor får sina kunskaper bedömda på olika sätt. New South Wales har därför valt att moderera de lokala lärarbetygen med hjälp av ett delstatsgemensamt prov, vars syfte är att ordna och placera de lokala lärarbetygen på en gemensam skala. Detta för att betygen på de olika skolorna ska bli jämförbara inom delstaten.10
Modereringen i New South Wales innebär att betygsmedelvärdet från elevernas lärarsatta betyg justeras utifrån elevernas betygsmedelvärden från det externa provet. Den elev som har getts det högsta provresultatet ges det högsta betygsvärdet och i vissa fall på motsvarande sätt det lägsta. Därefter fördelas elevernas modererade betygspoäng från lägst till högst.11 Fördelningen av betygspoäng fördelas inte helt jämt över hela skalan, vilket syftar till att säkerställa att högpresterande elever inte ska missgynnas av att skolans
prestationsnivå i övrigt är låg.12 Elevernas modererade betyg vägs sedan samman med elevernas provbetyg genom att dessa medelvärden läggs samman. Det leder
7 Lundahl et al (2015), s. 66.
8 Lundahl et al (2016b).
9 Se Williamson (2016), MacCann & Stanley (2010).
10 NESA (2020a).
11 NESA (2020a).
12 Williamson (2016).
till ett HSC-resultat, High School Certificate, som används för ansökan till högre utbildning.13 Modellen beskrivs mer i detalj i kapitel 5.
13 NESA (2020a).
