Datum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september

Dokumentation från

Nyanländ i Småland

En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september

Länsstyrelserna i Jönköping, Kalmar och Kronoberg arrangerade den 29

september en dialogdag på temat etablering av nyanlända. Huvudfokus för dagen var att samtala kring etableringsreformen. Frågor som lyftes var; har reformen

”satt sig”, hur går det och vad händer framöver?

Under dagen föreläste Katarina Arvidson och Karin Frank

(Arbetsmarknadsdepartementet), Kenneth Herder, Hans-Göran Johansson och Mona Fahlén (Arbetsförmedlingen), Caroline Henjered (Migrationsverket), Carina Söderberg (Försäkringskassan), Karin Perols (Sveriges Kommuner och Landsting) och Christian Foster och Bo Ljung (Länsstyrelsen). Samtliga

föreläsares digitala presentationer finns utlagda på länsstyrelsernas gemensamma webbplats, se www.lansstyrelsen.se/integration.

Efter varje föredrag fanns möjlighet att ställa frågor till de medverkande.

Frågor till Arbetsmarknadsdepartementet

Fråga: Barnperspektivet saknas i reformen. Vad kommer ni att göra åt det?

Svar: Det finns en medvetenhet om att en del unga mellan 18-20 år väljer bort gymnasiet. Detta är en punkt som vi kommer att titta närmare på.

Fråga: Vem har informationsansvaret gentemot den nyanlände när det gäller till exempel bostadstillägg?

Svar: När det gäller detaljer i olika frågor kommer vi att återkomma med svar. Försäkringskassan har dock ett informationsansvar och vi utgår från att Försäkringskassan informerar den enskilde när det gäller till exempel bostadsbidrag eller andra tillägg.

Fråga: Vad händer efter två år?

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/webbplats

Länsstyrelsen i xxxxxx län xxxxxx xxxxx xxx xx XXXXXXXX

xxxxxxxxxxxx xx xxxx-xxx xx xx (vxl) xxxx-xxx xx xx (exp) xxxx@xx.lst.se (exp)

www.xx.lst.se

Svar: Om individen inte är i försörjning tar det ordinarie systemet över.

När det gäller hur reformen ser ut om två år så borde vi kunna se mer resultat om två år än vad vi har möjlighet till idag.

Fråga: Hur många kommer att vara i arbete?

Svar: Vi vill inte sia om siffror, vi vill se resultat. Reformen syftar till att öka del-tagandet i arbetslivet och samhället. Alla kommer inte att vara i arbete. Reformen har ett bredare syfte än arbete. Det handlar om individanpassning.

Frågor till Arbetsförmedlingen

Fråga: Varför tror ni att ensamkommande ungdomar väljer att delta i etablerings-insatser istället för att gå på gymnasiet?

Svar: Det rör sig om ett fåtal ungdomar, som i så fall har en etableringsplan. För dessa utbetalas etableringsersättning.

Fråga: Hur ser Arbetsförmedlingen på de individer som inte har någon

”bakgrund”?

Svar: Arbetsförmedlingen har ett ansvar att vara pådrivande och starta samarbete. Detta måste fungera i alla led och det är här vi måste ha ett förtydligande om vem som har vilket ansvar. LÖK:arna är viktiga så att individerna inte faller mellan stolarna. Vi ska inte leta efter syndabockar utan det viktiga är att vi aktörer pratar och skapar nätverk för att hitta lösningar.

Fråga: Finns det rutiner när det gäller etableringsplanen och hur man informerar kommunen?

Svar: Det ser olika ut i olika kommuner. Det finns inga färdiga rutiner utan man behöver hitta lösningar på det lokala planet.

Frågor till Migrationsverket

Fråga: Hur fungerar arbetet med kvotflyktingar?

Svar: Det fungerar bra. Kommunerna gör ett bra arbete.

Sverigeprogrammet är viktigt och bra.

Fråga: Gäller Kortare väntan även ensamkommande barn?

Svar: Ja, idag gäller tre månader som maxtid för att pröva ett ärende.

Fråga till Försäkringskassan

Fråga: Varför sker utbetalningarna den 8:e?

Svar: Faktorer som individens närvarokort och bankdagar spelar in i varför utbetalningarna sker den 8:e.

Avslutande gruppdiskussioner

Dialogdagen avslutades med gruppdiskussioner. Deltagarna delades in i grupper för att diskutera två frågor;

1. Vilka positiva resultat ser ni av reformen idag?

2. Vad tycker ni behöver utvecklas?

En sammanställning av gruppernas diskussioner visar att vissa åsikter och diskussioner återkom i flera grupper. Dessa åsikter och synpunkter är därför markerade i fet stil.

Vilka positiva resultat ser ni av reformen idag?

 Positivt med samhällsorientering på modersmål

 Individen får en snabbare ingång till SFI.

 Reformen innebär lika krav på ersättning över hela Sverige

 Bristerna synliggörs och AF har mer krav på sig

 Tanken med reformen är bra men det är för tidigt att prata om resultat.

Dock är ett konkret resultat att utmaningarna nu har identifierats

 Positivt att ersättningen är kopplad till individ och prestation – minskar

”kvinnofällan”

 Samarbetet mellan olika myndigheter har utvecklats

 Reformen är mer individbaserad

 Reformen innebär gemensamma riktlinjer till grund för allas arbete – lika i hela landet

 Reformen har öppnat upp för mer samarbete

 Det är större fokus på att individen ska komma i arbete

 Kvinnans roll har blivit tydligare ur ett jämställdhetsperspektiv då ersättningen är individbaserad

 Reformen innebär en större individuell anpassning i och med etableringsplanen

 Det är bra att individen får träffa Arbetsförmedlingen i ett tidigt skede.

Positivt med reformen är även att det har skett en normalisering av de ekonomiska ersättningarna.

 Reformen har en bra och positiv grundtanke. Flyktingarna är mer självgående nu jämfört med tidigare.

 Arbetsförmedlingens uppdrag har blivit tydligare, det är positivt att Arbetsförmed-lingen finns med och tar sitt ansvar

 Tydligare krav för individen

 Det är bra med en generell ersättning som är lika över landet

 Positivt att reformen belyser de nyanlända som en resurs

 Det finns fler insatser för den nyanlände idag

 Reformen är arbetsinriktad

 Individen får ta mer ansvar själv

 Det pedagogiska budskapet är suveränt

 Samhällsorienteringen

 LÖK – skapar en tydlig rollfördelning

 Alltid positivt med förändringar

 Kontakt med Arbetsförmedlingen sker i ett tidigare skede – även om det fort-farande är något trögt

 Det finns ett tydligare krav på samverkan mellan olika verksamheter och fler aktörer är beredda att ta sitt ansvar. Det är bra att kraven finns även om det än så länge finns mycket mer att önska

 Landstinget har en viktig roll på flera nivåer. Kontakten med Landstinget är kanske lättare i mindre kommuner

 Den individuella ersättningen är i grunden positiv. Särskilt positiv är den för kvinnor gällande jämställdhet/självständighet (men det även finnas en baksida som innebär att familjer kan splittras)

Vad tycker ni behöver utvecklas?

 Systemet med utbetalningarna måste förenklas

 Reformen bör ha ännu mera fokus på arbete och samarbetet med näringslivet behöver förbättras

 Språkstudier bör ges även innan individen fått permanent boende

 Samarbetet mellan de olika aktörerna behöver utvecklas

 Arbetsförmedlingen måste erbjuda fler (individuella) insatser än vad som erbjuds idag

 Kan man fråga de nyanlända vad de anser och utvärdera detta?

 Heltidsinsatser är tanken i teorin men hur fungerar detta egentligen praktiken?

 Innehåller reformen för många aktörer? Detta kan innebära att en del faller mellan stolarna och att det blir rörigt för den enskilde individen

 Det finns utmaningar när det gäller glesbygden och pendling.

 Beslut om etableringsersättningen och tillägg även under sommaren

 Principerna för flyktingmottagande – varför tar vi emot

flyktingar/arbetskraftsinvandrare – vi måste diskutera förutsättningarna och inte tappa perspektivet! Vi kan inte blanda ihop flyktingmottagande och arbetskraftsförsörjning

 Glappet

 Utbetalningsdatumen

 Samordningen på lokal nivå

 Bosättningsarbetet

 Snabbare tillgång till barnomsorg

 Arbetsförmedlingens kontakt med kommunen behöver förbättras

 Kontakterna med Landstinget

 Samordningen och mandatfördelningen av roller mellan kommunen och Arbetsför-medlingen. Vem gör vad? En utveckling behövs för att få till logistiken samt behöver man tydliggöra vad som ingår i ansvaret

 Begreppsanvändningen. Begreppet nyanlända är opersonligt, använd målgrupps-diskussion; flykting, invandrare, utrikes födda osv.

 Bättre fokus på individens egen kompetens och idéer

 Kvalitén bland olika lotsar

 Individens behov behöver synliggöras

 Bosätt där jobben finns

 Tillvarata kompetensen i entreprenörerna

 Det behövs en regional strategi – helhetssyn

 Infrastrukturen

 Många har inte språket när de kommer. Innebär svårigheter när individen möter byråkratin i Sverige. Till exempel måste blanketter förenklas

 Barnperspektivet måste lyftas upp

 Bostadsfrågan behöver utvecklas

 Föräldrapenningen behöver ses över

 Det behövs en mer personlig kontakt mellan individ och Arbetsförmedlingen

Denna dokumentation är sammanställd av Josephine Hermansson, Länsstyrelsen i Kalmar län