Examensarbete i Byggteknik
En platsanalys av fysisk miljö och
verksamheter i Utvandrarnas hus, Växjö
– A site analysis of the physical environment and
operations in the House of Emigrants
Författare: Åsa Sunefors Wallin Handledare LNU: Samuel Palmblad
Handledare företag: Lennart Johansson, Kulturparken Småland Examinator LNU: Åsa Bolmsvik
Datum: 2016-05-30/31 Kurskod: 2BY13E, 15hp Ämne: Byggteknik Nivå: Kandidat
Linnéuniversitetet, Fakulteten för Teknik
II
Sammanfattning
Svenska Emigrantinstitutet grundades 1965 i syfte att samla arkivmaterial och forskning kring svenska utvandrare och deras ättlingar. 1966 påbörjades bygget av Utvandrarnas hus. Avsett att rymma Svenska Emigrantinstitutets arkiv, bibliotek och utställningar. Vid sidan av de historiska arkiven finns den permanenta utställningen “Drömmen om Amerika” och
Mobergutsällningen. Sedan 1 januari 2015 ingår Stiftelsen Svenska Emigrantinstitutet och Utvandrarnas hus i Kulturparken Småland AB.
Förutom Svenska Emigrantinstitutet, finns numera Växjös kammarorkester Musica Vitae, i Utvandrarnas Hus. Kulturparken ansvarar för utställningarna och sköter även uthyrning av lokalerna för konferensverksamhet. Därutöver finns caféverksamheten ”Mammornas café”. Variationen i utbudet gör att Utvandrarnas Hus skulle kunna liknas vid ett Kulturhus. Faktum kvarstår att huset är byggt för arkivering och forskning av historiska dokument. Under de senaste åren har det gjorts försök att anpassa byggnaden till mer
varierande användningsområden.
Utvandrarnas Hus är en originell byggnad som ursprungligen utformades av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen. Huset har byggts om och byggts till i flera omgångar för att anpassas till aktuella verksamheter. Byggnaden har många möjligheter men också problem. I rapporten studeras hur funktionell den befintliga planlösningen är för de verksamheter som nyttjar lokalerna och vilka svårigheter som uppstår i användandet. De sammanställda teoretiska utgångspunkterna presenterar aspekter som påverkar en byggnad som inrymmer flera verksamheter inom kultursektorn. Identifierandet av
problemen sker genom samtal och intervjuer med de som arbetar i och med byggnaden. Som komplement utförs en personlig platsstudie/fältarbete med egna iakttagelser för att försöka förstå arkitekturens delar. Målet är att identifiera problem i husets planlösning som påverkar verksamheterna negativt och ge förslag på hur dessa kan åtgärdas genom att presentera olika gestaltningslösningar. Det vore önskvärt att verksamheten även
fortsättningsvis kan hållas innanför de befintliga ytterväggarna och ändå åstadkomma lokaler som uppfyller alla önskvärda krav och funktioner.
III
Summary
The Swedish Emigrant Institute was founded in 1965, in order to collect archival material and research about Swedish emigrants and their
descendants. The construction of the House of Emigrants began in 1966. It was intended to accommodate the Swedish Emigrant Institute archives, libraries and exhibitions. Alongside the historical archives are the permanent exhibition "The Dream of America" and an exhibition about Swedish author Wilhelm Moberg. The Swedish Emigrant Institute and the House of
Emigrants are since January 1, 2015 included in Kulturparken Småland AB.
These days Växjö chamber orchestra Musica Vitae is also in the house, besides the Swedish Emigrant Institute. Kulturparken is holding exhibitions and also manages the rental of premises for conferences. In addition to this, there is a café business called "Mammornas café". The variation of activities makes the House of Emigrants could be likened as a Cultural Centre. The fact remains that the house is built for archiving and research of historical documents. In recent years, attempts have been made to adapt the building for more varied uses.
The House of Emigrants is an eccentric building that originally was
designed by architect Bent Jorgen Jorgensen. The house has been rebuilt and extended several times to adapt to the current activities. The building has many opportunities but also challenges. This report studies the function of the existing floor plan. For the businesses that use the premises and the difficulties that emerges. The aggregated theoretical approach presents aspects that influence a building that houses several businesses in the cultural sector. The identification of the problems has been made through discussions and interviews with those who work in the building. A personal spot study/field work with personal observations will be used as a
complement in order to understand the architectural elements. The goal is to identify problems in the housing plan and make suggestions how to solve these. It would be desirable to keep the business within the outer walls of the building and yet provide facilities that meet all the requirements and wished functions.
IV
Abstract
År 1966 påbörjades bygget av Utvandrarnas Hus. Avsett att rymma Svenska Emigrantinstitutets arkiv, bibliotek och utställningar. Ursprungligen
utformades byggnaden av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen. Huset har byggts om och byggts till i flera omgångar för att anpassas till rådande omständigheter. Utvandrarnas Hus har många möjligheter men också problem i sin utformning. I denna rapport struderas hur funktionell den befintliga planlösningen är för de verksamheter som nyttjar lokalerna och vilka svårigheter som uppstår i användandet. Identifieringen av problemen sker genom samtal och intervjuer med de som arbetar i och med byggnaden.
Som komplement utförs en personlig platsstudie med egna iakttagelser för att försöka förstå arkitekturens funktioner. Målet är att identifiera problem i husets planlösning och ge förslag på hur dessa kan åtgärdas genom att presentera olika gestaltningslösningar.
Nyckelord: Utvandrarnas Hus, Svenska Emigrantinstitutet, Kulturparken Småland ab, Bent Jörgen Jörgensen, byggnadsbeskrivning, plananalys, platsanalys, kulturhus, praktisk arkitektur, omgestaltning, utformning, arkiv, utställning, museum, ombyggnation, idéskisser, tillgänglighet
V
Förord
Utvandrarnas Hus har fångat mitt intresse sedan jag först kom till Växjö för 16 år sedan. Jag har alltid uppfattat huset som tillbommat och stängt. Men med en stor outnyttjad potential både i sitt läge och i dess arkitektur. När det blev dags att skriva examensarbete kom jag plötsligt på att det var ett perfekt tillfälle att ta reda på mer om byggnaden.
Under arbetet har jag fått ta del av Svenska Emigrantinstitutets 50 åriga historia. Det har varit mycket intressant och lärorikt men samtidigt sorgligt att en så stor organisation fallit samman. Den förtjänar att få mer
uppmärksamhet. Jag är ändå övertygad om att verksamheten är i trygga händer hos Kulturparken Småland och att det finns en ljusnande framtid.
Både för Emigrantinstitutet och byggnaden Utvandrarnas Hus.
Tack till alla trevliga människor jag träffat på och lärt känna under tiden i Utvandrarnas Hus. Ni har alla glatt ställt upp och svarat på mina frågor och fått mig att känna mig hemma under tiden jag tillbringat hos er.
På återseende!
Åsa Sunefors Wallin Uråsa, 19 Maj 2016
VI
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
1.1UTVANDRARNAS HUS, ETT FUNKTIONELLT KULTURHUS? ... 1
1.2BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING ... 2
1.3SYFTE OCH MÅL ... 3
1.4AVGRÄNSNINGAR ... 3
2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 4
2.1KULTURPOLITIK ... 4
2.2MÖTESPLATSER FÖR KULTUR... 5
2.3MUSEET I STADEN ... 6
2.4CULTURAL PLANNING ... 6
2.5WAYFINDING SOM KOMMUNIKATIONSREDSKAP ... 7
2.6LAGAR OCH RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGA LOKALER ... 8
2.6.1 Entréer ... 8
2.6.2 Tillgänglighet ... 8
2.6.3 Brand... 9
2.6.4 Fysisk arbetsmiljö ... 9
2.6.5 Café och restaurangverksamhet ... 10
2.6.6 Varsamhet vid ombyggnation ... 10
3. OBJEKTSBESKRIVNING ... 11
3.1SVENSKA EMIGRANTINSTITUTET,SEI ... 11
3.2UTVANDRARNAS HUS ... 11
3.2.1 Bent Jörgen Jörgensen ... 14
3.3TILLBYGGNAD 1984 ... 15
3.4TILLBYGGNAD 1998-1999 ... 18
3.5FÖRÄNDRINGAR UNDER 2000-TALET ... 19
3.6VERKSAMHETERNA I UTVANDRARNAS HUS ... 20
4. METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 24
4.1KVALITATIV METOD ... 24
4.2DATA ... 24
4.3URVAL, VALIDITET OCH REABILITET ... 24
4.4GENOMFÖRANDE ... 25
5. RESULTAT ... 26
5.1INTERVJUER OCH SAMTAL ... 26
5.1.1 Svenska Emigrantinstitutet ... 26
5.1.2.Musica Vitae ... 27
5.1.3 Konferens och logistik i Kulturparken Småland ... 30
5.1.4 Utställningsverksamhet ... 33
5.1.5 Reception ... 35
5.1.6. Caféverksamhet ... 36
5.1.7 Lokalunderhåll ... 38
5.2MATRIS ... 40
5.2.1 Primära problemområden i planen ... 51
5.3PLANLÖSNINGSFÖRSLAG ... 51
5.3.1 Förråd ... 52
5.3.2 Personalrum ... 53
5.3.3 Trappa ... 56
5.3.4 Entré, foajé, kök och café, tillbyggnadsförslag ... 58
5.3.5 Utvändig idéskiss ... 60
VII
6. ANALYS ... 63
7. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 69
7.1METODDISKUSSION... 70
REFERENSER ... 72
INSPELNING: ... 73
WEBNEDLADDNINGAR: ... 74
INTERVJUER OCH SAMTAL: ... 76
BILDFÖRTECKNING: ... 77
BILAGOR ... 79
1 Sunefors Wallin
1. Introduktion
1.1 Utvandrarnas Hus, ett funktionellt kulturhus?
Växjö stad hoppas på stor befolkningstillväxt de kommande åren.
Kommunens invånare förväntas öka till 100 000 år 2030. Enligt siffror från Växjös kommunregister har kommunen i januari 2016, över 88 000
invånare.
Förberedelserna för den ökande befolkningen sker genom att Växjö stad förtätas och att allt fler bostäder byggs nära de omgivande tätorterna. Kring stationsområdet i Växjös centrum pågår just nu stora förändringar. Hösten 2016 beräknas World Trade Center, stå färdigt. Ett kontorshus i 7 våningar som inrymmer 300 arbetsplatser och två plan med parkeringsplatser. Utöver WTC, byggs det 380 nya bostäder på det södra stationsområdet. Dessa ska vara inflyttningsbara under 2017-2018.
Detaljplanen för själva stationsområdet med stationshuset och
bussterminalen, väntar på att vinna laga kraft under 2016. I förslaget ska det befintliga resecentrumet rivas och ersättas med en betydligt större byggnad.
Nya lösningar är planerade för busstrafiken och Norra Järnvägsgatan ska stängas för “vanlig trafik”. De omfattande förändringarna av offentliga ytor och allmänna platser samt den omledda trafiken i Växjö kommer ge en helt ny karaktär åt stadens centrum. Rörelsemönstren för både gång, cykel och biltrafik kommer att förändras. Detta gör att en av de viktigaste
knutpunkterna, framför allt för gång-och cykeltrafikanter, kommer hamna mellan WTC och Smålands Museum utmed Södra Järnvägsgatan.
Museiparken kan därför inom en snar framtid, antas få större
genomströmning av människor när stationsområdet modifieras. Med
förändringen kommer också ökade möjligheterna att nå ut med det kulturella utbudet i och omkring parken.
I denna studie är det utvecklingsmöjligheterna för Utvandrarnas Hus som undersöks och hur dess planlösning kan förbättras för att bättre matcha verksamheternas behov och göra huset synligare. Byggnaden ligger utmed Växjösjön på en av stadens mest attraktiva tomter i Museiparken. Trots sitt centrala läge är huset relativt okänt för yngre generationer och nyinflyttade. I Abu-Obeids artikel från 1998, Abstract and scenografic imagery: The effect of environmental form on wayfinding, beskrivs hur en bra planlösning inte är tillräckligt för att tydliggöra ett område. Betraktaren/besökaren behöver en scenografisk bild som kan stanna kvar i betraktarens minne och gör att han/hon känner igen sig. Kanske saknas något som markerar Utvandrarnas Hus och dess verksamheter?
Flera år av turbulens inom Svenska Emigrantinstitutet som ägt huset sedan det byggdes, har orsakat att många Växjöbor tror att verksamheten är
2 Sunefors Wallin
nedlagd och byggnaden stängd. I själva verket är Utvandrarnas Hus idag fyllt med olika aktiviteter. Förutom forskningsmöjligheter om den svenska amerikautvandringen och utställningen om densamma, finns Växjös
kammarorkester Musica Vitae, i huset. Kulturparken Småland har växlande utställningar i en av de stora salarna och sköter även uthyrning av lokalerna för konferensverksamhet. Dessutom har serveringen och caféverksamheten
”Mammornas café”, blivit mycket populär med sin libanesiska meny. Det har bidragit till att allt fler hittar till byggnaden. Variationen i utbudet gör att Utvandrarnas Hus skulle kunna liknas vid ett Kulturhus. Faktum kvarstår att huset är byggt för arkivering och forskning av historiska dokument. Medan det under de senaste åren har gjorts försök att anpassa byggnaden till mer varierande användningsområden. I studien undersöks vilka för- och
nackdelar det förändrade nyttjandet av byggnaden fört med sig samt hur det påverkar verksamheterna.
De senaste decennierna har sambanden mellan kultur och ekonomisk tillväxt uppmärksammats allt mer. En av världens mest inflytelserika proffessorer i ämnet är Rickard Florida. Han beskriver i sitt verk The rise of the creative class: and how it's transforming work, leisure, community and everyday life, 2002, hur viktig kreativiteten är för att driva vårt samhälle framåt i
utvecklingen. Därför ska kultur inte underskattas. I svenska studier har det framkommit att kulturutbudet är avgörande för de svenska städernas tillväxt och konkurrenskraft (Antoni, Mellander, 2013). Därför borde det vara av stort intresse för Växjö stad att värna om den variation som finns
representerad i Museiparken och ge de förutsättningar som behövs för att verksamheterna ska kunna utvecklas. Eventuellt kan det hjälpa Växjö att bli en attraktivare plats för både dess invånare och besökare.
1.2 Bakgrund och problembeskrivning
Utvandrarnas Hus är en originell byggnad som ursprungligen utformades av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen. Huset har byggts om och byggts till i flera omgångar för att anpassas till rådande omständigheter. Byggnaden har många möjligheter men också problem. I rapporten studeras hur funktionell den befintliga planlösningen är för de verksamheter som nyttjar lokalerna och vilka svårigheter som uppstår i användandet. Frågeställningen utgår från:
Hur fungerar planlösningen i Utvandrarnas Hus med aktuella verksamheter?
Vilka problem finns i planlösningen och hur påverkas personal och besökare?
Går det att hitta lösningar på utformningproblemen?
3 Sunefors Wallin
1.3 Syfte och mål
Rapporten avser att evaluera Utvandrarnas hus i Växjö och hur byggnadens utformning fungerar ihop med aktuella och kommande verksamheter men också i sitt möte med staden och dess invånare.
Målet är att identifiera problem i husets planlösning och ge förslag på hur dessa kan åtgärdas genom att presentera olika gestaltningslösningar.
Syftet är att resultatet kan användas som idégrund för framtida ombyggnationer och anpassningar av byggnaden.
1.4 Avgränsningar
De visuella förslagen är främst idéskisser för en förändrad planlösning av byggnaden och grundas inte på några konstruktionsberäkningar. Analysen av byggnaden begränsas till en identifiering och sammanställning av praktiska problem. Dessa redogörs i en matris. Särskilda mätningar och undersökningar av inneklimat och akustik kommer inte att genomföras.
Byggregler, brandföreskrifter och tillgänglighetskrav finns med som
grundförutsättningar i gestaltningsförslagen men vid en eventuell realisering av förslagen krävs en djupare analys. Arbetet är specifikt för en unik
byggnad och dess resultat kan inte användas till andra anläggningar.
4 Sunefors Wallin
2. Teoretiska utgångspunkter
För att förstå helheten i studien krävs en beskrivning av bakgrundsfakta. De sammanställda teoretiska utgångspunkterna presenterar aspekter som påverkar en byggnad som inrymmer flera verksamheter inom kultursektorn.
Dessa är oftast ekonomiskt beroende av de statliga anslagen som tilldelas.
Förutsättningarna att bedriva olika kulturverksamheter beror på den aktuella kulturpolitiken både i landet såväl som i regionen. Men också på hur stark synen är på kultur som tillväxtkraft i samhället. Något som varierar mellan olika kommuner. Därför presenteras också arbetsmodellen Cultural
Planning, som Kronobergs län var först i Sverige med att arbeta efter.
Studien inriktar sig huvudsakligen på de praktiska problemen i husets planlösning. Dessa handlar inte enbart om funktionella utrymmen.
Byggnaden och dess verksamheter behöver synliggöra och förtydliga sin närvaro i stadsmiljön, inom museiparken och interiört. En metod som studerats i detta fall är Wayfinding. Tillsammans med en introduktion till aktuella lagar och rekommendationer ska dessa utgångspunkter utgöra grunden för teorin.
2.1 Kulturpolitik
Kulturområdet genomgår ständigt nya politiska granskningar och utredningar. Något som ofta poängteras i dessa är den snabba
förändringstakten i samhället och hur utvecklingen ställer nya och högre krav. Inte minst när det gäller omvärldsanalys samt att hålla sig aktuell med sin samtid. På senare tid har ett par större utredningar angett riktlinjerna för hur kulturen ska möta dessa krav. 2007 tillsatte Sveriges regering en
kommitté för att granska kulturpolitiken och komma med förslag på
modernisering. Detta resulterade i Kulturutredningen. I samband med denna genomfördes också en parallell granskning av förvaltningssystemen för Sveriges museum: Museiutredningen. Det som fått stor respons är
förhoppningarna om att sammanslagningar av kulturella verksamheter ska ge s.k. synergieffekter.
”Mycket talar för att kulturpolitisk förnyelse, med bättre samtidsförankring, kan främjas genom att pröva
korsbefruktningar och samspelsformer mellan kulturverksamheter, myndigheter och institutioner”
(SOU 2009:16.3.1)
30 januari 2014 beslutade regeringen att tillsätta en separat utredning för museer: Museiutredningen 2014/15 (Ku 2014:01). Betänkandet lämnades in i oktober 2015 under namnet: Ny museipolitik (SOU 2015:89), och
innehåller lagförslag hur museiverksamheten ska fungera i landet från och med 1 januari 2017.
5 Sunefors Wallin
2.2 Mötesplatser för kultur
Kulturens inverkan på vårt samhälle har debatterats i många år. Sambanden mellan kultur och ekonomisk tillväxt har presenterats i många
forskningsrapporter. En av världens mest inflytelserika forskare inom området är den amerikanske professorn Richard Florida. Hans mest kända verk är The rise of the creative class: and how it's transforming work,
leisure, community and everyday life, 2002, har fått enorm genomslagskraft i synen på hur viktig kreativiteten är för att driva vårt samhälle framåt i
utvecklingen.
I en rapport framtagen av Tobias Nielsén, QNB Anlays & Kommunikation AB på uppdrag av Svensk Scenkonst, 2010, sammanställs de positiva effekter som kulturen förmodas ha på det svenska samhället. Nielsén visar de ekonomiska aspekterna och hur kultur både skapar nya jobbtillfällen samt lockar besökare som spenderar pengar. Men rapporten beskriver också hur kultur påverkar platsutvecklingen, vår hälsa och intellektuella utveckling både bland barn och vuxna. Kulturen har en viktig social funktion och gör oss mer kreativa. Detta utvecklar både individen och samhället.
Kulturutbudet har en avgörande roll för våra svenska städers tillväxt och konkurrens (Antoni & Mellander, 2013). Det lockar innovativa människor som bidrar till nya investeringar och företag (Mellander & Florida, 2011).
Turismen är idag en av Sveriges största och viktigaste inkomstkällor där kulturarvet är den svenska besöksnäringens nav. Under 2014 spenderade utländska besökare mer pengar än vad den svenska exportnäringen för personbilsindustrin, järn- stål- och trävaruindustrin drog in (DN, 150623). I en raport från Riksantikvarieämbetet 2002:1, listas möjligheterna för att använda kulturarvet som en resurs för regional utveckling. Även om rapporten är närmare 15 år gammal, så är innehållet lika aktuellt idag. Det handlar om att värdera och se möjligheterna i kulturarvet på samma sätt som Antoni, Mellander och Florida beskriver. Riksantikvarieämbetet hänvisar bland annat till en artikel ur Stadsmiljörådets nyhetsblad, Urban (nr 23 1999). Där listas några rättesnören för hur kulturarvet kan bli en resurs för regional utveckling.
” •Satsa på mångfald – kulturmiljön klarar sig inte ensam som turistattraktion – till exempel mat, konserter och loppmarknad.
• Satsningar på turism ska vara långsiktiga och fånga många flugor i en smäll. Turisminvesteringarna måste vara till glädje
för lokalbefolkningen och avkastningen ska stanna i kommunen; lokala souvenirer, lokal mat etc.
• Turistfällor och festivaler är inga långsiktiga satsningar. Alla satsningar på att lyfta fram den lokala kulturen och förbättra
stadsmiljön gynnar både besökare och invånare. När de senare får upp ögonen för sin stads kvaliteter förstärks självkänslan och identiteten. Den goda spiralen har snurrat ett
varv till.
6 Sunefors Wallin
• Till ett lands realkapital hör skog, malm, byggnader, vägar, järnvägar etc. Tillgångarna måste vårdas och underhållas annars tar de slut. Motsvarigheten inom turistnäringen heter
realkapital: byggnadsminnen och naturminnen, men också vackra och välskötta städer. Även realkulturkapitalet måste vårdas för att behålla sitt värde. ”Ingen skulle väl vara så dum
att han målade om sin rokokobyrå med plastfärg”.
• Ingen bygger en kulturstad ensam. Kommun, företag, föreningsliv och invånare har lika stora möjligheter att bidra.
Kulturarvet är en guldgruva om det förvaltas väl och kompletteras med andra kultursatsningar”
(RAÄ, rapport 2002:1, s 25)
2.3 Museet i staden
Utvandrarnas Hus var inte ursprungligen avsett att bli museum. I första hand är det ämnat för forskning- och arkivverksamhet men utåt sett är musei- och utställningsverksamheten det som är mest lättillgängligt för besökare.
Bortsett från serveringen. Byggnaden i sig besitter de formelement som en klassisk museibyggnad förväntas inneha. Den är ett monumentalt landmärke i staden som utmärker sig. Både genom sin placering och avvikande
arkitektur (Tzortzi, 2015).
För att möta staden och dess invånare behövs nya koncept för att
modernisera museum. Det ska vara öppet och tillgängligt för människor samt skapa perspektiv och upplevelser istället för att överföra ett specifikt budskap (Tzotzi, 2015).
2.4 Cultural planning
För att kartlägga och utveckla lokala kulturella resurser har ett
planeringssystem utvecklats som kallas Cultural Planning. Det är en brittisk- amerikansk planeringsmodell som är avsedd att skapa en bredare syn på kultur och ”hitta det unika som kan utvecklas och ge ökad dynamik i
området” (Lindkvist, Månsson, 2009). Cultural planning beskrivs också som en metod att finna platsens ”själ”. Kronobergs län blev det första länet i Sverige att testa modellen. Idag används den utöver i Kronoberg, på många platser runt om i landet. Cultural Planning handlar om en profilering och marknadsföring av orten för att göra den mer attraktiv och
konkurrenskraftig. Kulturen ses som en resurs för att locka många olika målgrupper. Inte minst turister, företag, nya invånare men också
lokalbefolkningen.
”Kulturhus som samordnar kulturella aktiviteter har visat sig gynna de specifika kulturella verksamheter som inryms i huset.
För husets brukare, och specifikt för de som arbetar i huset,
7 Sunefors Wallin
skapas förutsättningar för samverkande aktiviteter som i sin tur kan utveckla nya kulturella aktiviteter, exempelvis mellan
ett bibliotek och en konsthall, en musikföreställning och en konstutställning, gymnasieskolans verksamhet och det
kommunala biblioteket, konserter och konferenser”
(Laurell Stenlund, 2011).
2.5 Wayfinding som kommunikationsredskap
För att människor ska kunna orientera sig i den fysiska miljön, krävs olika mentala navigationsredskap för att vi ska hitta vägen från ett ställe till ett annat. Wayfinding har blivit ett begrepp som används för att studera både stadsplanering och interiörer. Särskilt i större, komplicerade miljöer krävs tydliga markeringar för att guida besökaren rätt. Interiört blir detta särskilt viktigt i större, komplexa byggnader och områden som sjukhus, universitet, museum mm. Många studier har genomförts i ämnet men denna rapport hänvisar huvudsakligen till Natheer Abu-Obeids artikel från 1998, Abstract and scenografic imagery: The effect of environmental form on wayfinding, och Kevin Lynch teorier i ”The Image of the City” från 1960. Abu-Obeids studie är baserad på de mest kända och stilbildande teoretikernas arbeten på området (där även Lynch ingår) och ger en sammanfattning av deras
slutsatser.
”Environmental structure is primarily linked to the spatial layout of the environment. It takes the form of a topological
geometric system that is usually represented in a two- dimensional space. Such structure can be mentally represented
in a form of map-like information, which could also be called
’abstract imagery’. It focuses on the pictorial information;
directly perceived environmental information through sensory experience (i.e. buildings’ contours, shapes, surface qualities,
entrances, etc.)” (Abu-Obeid, 1998, s160-161)
Abu-Obeid konstaterar att en bra planlösning inte är tillräckligt för att tydliggöra ett område. En tydlig plan behövs för att betraktaren ska kunna memorera och bygga upp en förståelse för den abstrakta bilden av miljöns utformning som en kartbild. För att komplettera och förtydliga den mentala kartan behövs något som skiljer sig bildmässigt mellan olika miljöer för att urskilja dem sinns emellan. En scenografisk bild som kan stanna kvar i besökarens minne och göra att den känner igen sig. Abu-Obeid hänvisar till Kevin Lynch tre komponenter; identitet, struktur och mening.
” A workable image requires first the identification of an object, which implies its distinction from other things, its recognition as a separable entity. This is called identity, not in
the sense of individuality or oneness. Second, the image must include the spatial or pattern relation of the object to the
8 Sunefors Wallin
observer and to other objects. Finally, this object must have some meaning for the observer, whether practical or
emotional.” (Lynch, 1960, s 8)
Lynch menar att objekt som skiljer sig från omgivningen skapar identitet och hjälper betraktaren att bygga sig en igenkännande bild av miljön. För att relationen mellan objektet och miljön ska kunna uppfattas av betraktaren, måste föremålet ha en praktisk eller emotionell koppling.
Det är viktigt att välja strategiska och synbara punkter för att informera besökaren om miljön den befinner sig i. Färgmarkering är ett av de vanligaste och enklaste sätten att guida människor rätt. Det kräver ingen läskunnighet och fungerar både på barn och vuxna (Jansen-Osmann &
Wiedenbauer, 2004). Vägvisningen behöver också vara entydig, uppenbar och konsekvent med vad den beskriver. Skyltningen ska följa ett schema där informationen alltid presenteras på samma sätt och betraktaren ska inte behöva tänka. Bara det allra nödvändigaste ska presenteras. All överflödig information och alla onödiga element ska tas bort för att skapa en tydlig och visuell miljö (Gibson, 2009).
2.6 Lagar och riktlinjer för offentliga lokaler
De lagstadgade kraven för offentliga lokaler finns i Plan-och bygglagen (PBL) samt i Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm (BVL). Föreskrifter som hör till dessa lagar är plan-och byggförordningen (PBF), Förordningen om tekniska krav på byggnadsverk (BVF) och
Boverkets Byggregler (BBR). Tillgänglighetskraven finns i Lagen om enkelt avhjälpta hinder (HIN) samt i sammandrag av bestämmelser i lagar och förordningar om tillgänglighet. Nedan följer en sammanfattning av de lagar som kan anses vara mest relevanta i studien av Utvandrarnas Hus.
2.6.1 Entréer
Tillgänglighet och användbarhet är grunden för alla former av entréer men de ska också vara lätta att upptäcka (BBR 3:132). För att uppfylla dessa kriterier rekommenderas att entrén är kontrastmarkerad, upplyst, skyltad och försedd med ramp om så behövs.
2.6.2 Tillgänglighet
VÖFAB, Växjö fastighetsförvaltning ab (nuvarande ägare av Utvandrarnas Hus), har kartlagt tillgängligheten i byggnaden och sammanfattat detta i en informationsguide som ligger på deras hemsida: Den finns bifogad som BILAGA 1.
9 Sunefors Wallin
Följande regler och föreskrifter är särskilt intressanta:
I BBR kap 3:1 finns Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
BBR 3:145 Tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler
AFS 2009:2 6 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med funktionsnedsättning.
2.6.3 Brand
Enligt AFS 2013:3, faller ansvaret för tillsyn av skydd mot brand i första hand på kommunen och i sin tur nämnden för räddningstjänsten. Men ansvaret för brandskyddet ligger både på lokalens ägare och den som bedriver verksamheten enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO
(2003:778). Lokalerna i Utvandrarnas Hus hamnar i Verksamhetsklass 2.
Denna klassificering innefattar samlingslokaler där personerna som vistas i dem inte kan förväntas ha god lokalkännedom. De antas vara vakna och ha förmåga att kunna sätta sig själva i säkerhet vid fara. (BBR 5:212) Lokalerna delas också in mellan verksamhetsklass 2A, 2B och 2C beroende på hur många personer utrymmet är avsett för och om alkohol serveras (BFS
2011:26). Det mest centrala i brandskyddsarbetet är utrymning. Därför är det viktigt att aldrig ta in fler personer i lokalen än den är avsedd för.
Samlingslokaler ska alltid ha minst två utrymningsvägar. Dessa bör minst vara 1,2 meter breda. I mindre lokaler kan 0,9 m accepteras eller en
dörrpassage på 0,8 m. Utrymningsvägar ska alltid vara fria och öppningsbara utan nyckel. De ska också markeras med belysta skyltar. Varje utrymme ska ha en skylt som visar hur många personer inklusive personal som får vistas samtidigt i lokalen. Brandsläckare ska finnas lättillgängliga och väl ut markerade. Lokalerna ska ha utrymningslarm och nödbelysning. Enligt BBR 5:12 ska brandskyddet i byggnaden dokumenteras och verifieras att det uppfyller alla krav.
VÖFAB har anpassat Atriumsalen för att rymma fler personer än tidigare.
Detta har bland annat medfört dörr-och fönsterbyten.
2.6.4 Fysisk arbetsmiljö
Den fysiska arbetsmiljön styrs av Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Den består av ett åttiotal föreskrifter. Föreskrifterna som gäller den fysiska arbetsmiljön återfinns i AFS 2009:2. De paragrafer som är mest aktuella i studien är 9 §, gällande ljusinsläpp och möjlighet till utblick. 31§
angående arbetsplatser placerade nära port eller drag. 32 § och 33 § handlar om ljudegenskaper och bullerexponering.
10 Sunefors Wallin
2.6.5 Café och restaurangverksamhet
De mest grundläggande reglerna för lokaler med café och
restaurangverksamhet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. I kapitel I och II finns de allmänna reglerna gällande livsmedelslokaler. De ger inte en detaljbeskrivning på hur lokalen ska utformas på grund av att företagaren kan uppfylla kraven på olika sätt. Grundförutsättningarna för verksamheten är bra lokaler rätt
utrustning och goda arbetsrutiner. Sammanfattningsvis gäller det att lokalens ytskikt ska vara lätta att rengöra och desinficera. Golvet ska ha
avloppsbrunn. Tvättmöjligheter för handhygien och sköljning av livsmedel är viktig. Det ska finnas både varmt och kallt vatten. Personalen ska ha tillgång till lämpligt antal toaletter men de får ej ligga i direkt anslutning till där livsmedel hanteras och det ska även finnas omklädningsrum.
Ventilationen ska vara rätt anpassad liksom belysningen. Hantering och förvaring av livsmedel ska ske i rätt temperatur. Arbetsutrymmena ska vara tillräckligt stora för att olika arbetsmoment ska särskiljas. Livsmedlen ska skyddas mot smuts och annan kontraminering.
2.6.6 Varsamhetvid ombyggnation
Oavsett ålder på en byggnad så ska alla former av förändringar av den ursprungliga arkitekturen utföras på ett så varsamt sätt att man tar till vara byggnadens värden och kvaliteter. Antingen de är bygglovspliktiga eller inte. Samtidigt får de inte hindra andra ställda samhällskrav.
Sammanfattningsvis ska byggnadens karaktärsdrag tas till vara liksom dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
(Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §). Det gäller både interiört och exteriört. Från mindre inredningsdetaljer till upplevda kvaliteter i omätbara värden. Sådant som uppskattas av de som bor och/eller brukar byggnaden.
Även bebyggelsemiljön ska respekteras (PBL (2010:900) 2 kap 6 §). Denna lagstadga har förstärkts genom ändringar i PBL (Lag SFS 2014:477) utförda 5 juni 2014. Det finns ingen fodran på att varsamhetskraven ska finnas dokumenterade hos kommunen eller i detaljplanen. Däremot
rekommenderas kommunerna att ta fram underlag för de platser och byggnader som är av särskilt intresse. Helst i samförstånd med både fastighetsägare och kommuninvånare.
”Ändringsarbeten bör föregås av en förundersökning där såväl byggnadens kulturvärden och övriga kvaliteter som brister tydliggörs.
Förundersökningen bör göras så tidigt att dess resultat kan ligga till grund för den efterföljande projekteringen. Omfattningen av förundersökningen bör anpassas till åtgärdens omfattning och objektets art” (BFS 2011:6 och BBR 2:311).
11 Sunefors Wallin
3. Objektsbeskrivning
3.1 Svenska Emigrantinstitutet, SEI
Svenska Emigrantinstitutet grundades 1965 på initiativ av Kronobergs landshövding Gunnar Helén, i syfte att samla arkivmaterial och forskning kring svenska utvandrare och deras ättlingar. Huvudsakligen handlar institutets arkivmaterial om Amerikautvandringen men även emigrationen till andra länder så som Australien, Sydamerika och Canada.
Amerikautvandringen kallas också för historiens största folkomflyttning då ca 35 miljoner européer utvandrade till Nordamerika (Beijbom 1980). Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, utvandrade omkring 1,5 miljoner svenskar mellan 1850-1930. Varav 1,2 miljoner emigrerade till
Nordamerika. Den svenska utvandringen överträffas enbart av den samtida tyska och irländska emigrationen. I institutets arkiv finns en unik samling med arkivmaterial från denna perioden bestående av intervjuer, brev, dagböcker, fotografier m.m.
Vid grundandet av institutet fanns många prominenta personer med i arbetet.
En av de mest utmärkande var författaren Vilhelm Moberg (1989-1973).
Hans medverkan var inte självskriven och det krävdes viss övertalning men hans person drog stor uppmärksamhet. Mobergs populära romansvit om Utvandrarna utkom mellan 1949-1959 och bidrog till uppmärksamheten kring amerikaemigrationen. Hans researcharbete och materialinsamlande i slutet av 40-talet har fått en central roll i institutets samlingar. Den person som betytt allra mest för grundandet av Svenska Emigrantinstitutet är Ulf Beijbom. Han kom till Växjö 1966 för att arbeta med uppbyggnaden av SEI.
Hans avsikt var att stanna i fem år men han blev kvar på chefsposten fram till 2002. Hans livsverk och enorma engagemang har gjort Utvandrarnas Hus till en världsattraktion och ett av Sveriges mest besökta turistmål. Beijbom är idag Sveriges främste släktforskare och har skrivit ett 20-tal böcker om utvandringen. Periodvis har han bedrivit sitt forskningsarbete både i USA och Australien. Efter sin pensionering tog han plats som ordförande i föreningen Emigrantinstitutets vänner. De efterträdande cheferna för SEI blev betydligt kortvarigare på sina poster. Ulf efterträddes av Per Nordahl 2002-2006. Därefter Björn Johansson 2006-2008 och sist Lars Hansson som stannade 2008-2013.
3.2 Utvandrarnas Hus
1966 påbörjades bygget av Utvandrarnas hus. Avsett för att rymma Svenska Emigrantinstitutets arkiv, bibliotek och utställningar tillsammans med Historieinstitutionen vid Växjö universitetsfilial och Kronoberg Läns Turisttrafikförbund. Arkitekt för bygget blev arkitekten Bent Jörgen
12 Sunefors Wallin
Jörgensen tillsammans med ingenjören och arkitekten Arne Pettersson. För ritning se Figur 1.
Figur 1: Fasadritningar av Utvandrarnas Hus 1966.
1967 togs byggnaden i bruk och i augusti 1968 invigdes huset av dåvarande statsrådet Alva Myrdal och Vilhelm Moberg. Samtidigt öppnades arkiven, biblioteket och utställningshallen för allmänheten.
Den första byggnaden som Jörgensen ritade åt Svenska Emigrantinstitutet var betydligt mindre än den vi ser idag (se Figur 2). Byggarean (BYA) 32,99x14,16 m ger sammanlagt en yta på 467 m2. Med två våningsplan så ger den sammanlagda ytan 710 m2 varav bibliotek, forskarrum och kontor tar 350 m2 i anspråk. Arkivet har 100 m2 till sitt förfogande. Material och detaljer är påkostade och genuina. Stommen är uppförd i en kombination av lecablock, betong och mursten av bunden lera. Fasaden består av en kärna av lättbetongblock för värmeisolering. Därefter är den klädd med håltegel (65x250). Murningen påbörjas och avslutas med rullskift, det vill säga stående stenar. Även ovanför fönster och dörrar. Övrig fasadmurning har löpförband med halvstens förskjutning. Väggarna i arkivet, fläktrum och el central är uppförda i betong som invändigt isolerats med putsade
träullsplattor. Vägg mellan fläktrummet och arkivet är murat i tegel.
Bjälklaget mellan bottenplan och vån 1 består av ett förspänt plattbärlag och gjuten betong. Vindsbjälklaget är uppfört i en träkonstruktion med
mineralullsisolering. Ytskiktet på taket är asfaltmatta. På taket finns också en takkupol som ger ett ljusinsläpp över monumentet av Briggen Charlotta (figur 3b).
13 Sunefors Wallin
Figur 2: Vykort av den ursprungliga byggnaden, Utvandrarnas Hus
Den mörka, burna ytterfasaden följer besökaren in i byggnaden.
Ljusinsläppet är begränsat och färgsättningen går huvudsakligen i bruna nyanser och svart. Väggen mellan arkiv och utställningshall är klädd med brun fasadsten mot hallen. Även övriga väggar i utställningssalen är invändigt klädda i tegel och försedda med höga smala fönsterpartier.
Mellanväggar på plan 1 och plan 2 är uppförda i träregelkonstruktion med trä- gips- eller träfiberskivor. Vissa av dessa innerväggar är klädda med fasadsten och andra är vävlimmade med juteväv och målade i halvblank vit färg. Väggar i hall och på plan 2 är klädda med betsad och lackad furupanel, dubbelspikade med smidd kopparspik. I noten mellan den betsade
furupanelen skymtar bakomliggande svartmålad panel. Även innerdörrarna är klädda med furupanel och smälter på så sätt in i väggarna. Dörrbeslagen i mässing är det enda som avslöjar om var dörrarna i trapphallen sitter.
Undertaken är värmeisolerade med träullsplattor mot bjälklaget och klädd med betsad, lackad furupanel. Liksom väggpanelen har även denna dubbelspikats med smidd kopparspik. I vissa utrymmen är taket klätt med gipsskivor. Både invändiga och utvändiga beslag och detaljer är till stor del utförda i kopparplåt. Golv, socklar, trappsocklar och fönstersocklar i hall och utställning består av svart skiffer lagda i fallande längd. Även toaletterna har svart skiffergolv och väggarna är klädda med vitt kakel (150x150x9).
Golvbeklädnaden i övriga rum utöver hall och utställningslokal, var
ursprungligen täckta med textilmattor och korklinoleum men har med tiden fått nytt ytskikt av laminatgolv. Mellan våningsplanen löper en svart, slipad stentrappa i marmorterrazzo. Interörbilder av tarpphallen på våning 2 finns i Figur 3.
14 Sunefors Wallin
a) b)
Figur 3: Trapphall vån 2 med betstad furupanel och svart skiffergolv.
a) Dörrarna är knappt syniga utan smälter in i panelen. b) Briggen Charlotta med ljusinsläpp från takfönster.
3.2.1 Bent Jörgen Jörgensen
Bent Jörgen Jörgensen (1915-1999) tog sin arkitektexamen 1942 på: Det Kongelige Akademi for de Skönne Kunster i Köpenhamn. Redan under studietiden kom han genom sin professor på akademien i kontakt med kända arkitekter som Gunnar Asplund och Alvar Aalto. Efter sin examen arbetade Jörgensen hos en av Danmarks främste arkitekter och formgivare, Arne Jacobsen. När krigsslutet kom 1945 flyttade Jörgensen med sin familj till Sverige och där arbetade han under några år hos arkitekt Hans Westman i Lund, där han även gjort praktik under skoltiden. Våren 1947 fick Jörgensen ärva en arkitektfirma i Växjö, av en avlägsen släkting till sin hustru och blev därmed en av de fyra danska arkitekter som kom till Växjö i mitten på 1900- talet. Jörgensen var skolad i den modernistiska andan och såg ingen
anledning till att behålla den klassiska byggnadsstilen som Växjö dittills formats av. Den byggboom som rådde efter kriget ledde till stora
arbetsmöjligheter och Jörgensen fick under sin tid som arkitekt många prestigefyllda uppdrag i Växjö. Några av de mest omtalade är
Båtsmanstorget och det numera rivna vattentornet på Solberget. Han ritade även Kungsmadsskolan och Solstaden samt ett flertal kyrkor och bilaffärer.
Däribland Volvo Davidssons som vid invigningen 1955 beskrevs av Smålandsposten som ”landets mest moderna bilanläggning”. Utvandrarnas Hus blev ett av hans sista stora projekt.
I en kasettinspelning från 1995, på arkitektmuseet i Stockholm berättar Jörgensen om sitt liv och hur han kände inför de nya influenserna i arkitekturen då han ritade just Utvandrarnas Hus:
15 Sunefors Wallin
”Jag hade då hunnit att komma upp till pensionsåldern och jag kände en svårighet att följa med i den utveckling som hade kommit in, postmodernismen, som för mej verkade att pynta en
julgran. Jag hade för sträng uppfattning om arkitektur. Detta är väl kanske mest märkbart i Utvandrarnas Hus i Växjö, som
skall tolka det kärva och strama i hela det epos som Moberg han skrev om” (Jörgensen, 1995, avskrift av kasettinspelning) I en artikel från invigningen av tillbyggnaden av Utvandrarnas Hus, beskriver också Jörgensen sin tolkning till utformningen.
”Ämnet utvandring var dramatiskt, när jag ritade huset krävde jag av mig själv ett hus som skulle leva upp till utvandrarnas
kärva liv i det nya landet” (Jörgensen, SMP 1984).
3.3 Tillbyggnad 1984
De växande samlingarna och det stora intresset för Emigrantinstitutets verksamheter kräver mer utrymme. Inte minst för att rymma fler människor vid filmvisning, kurser och seminarium. Datatekniken som nu är på ingång ger nya möjligheter. Det akademiska intresset för emigrationsforskning har svalnat något efter 1975 medan intresset lever kvar bland hembygdsforskare och släktforskare (Johansson, 1985). Emigrantinstitutet har blivit Europas största emigrationshistoriska arkiv. Den 12-14 oktober 1984, inviger professor Gunnar Hoppe de nya lokalerna tillsammans med landshövding Britt Mogård och 200 inbjudna gäster. Som bidrag till finansieringen av bygget får institutionen 1 miljon kronor från Wallenbergstiftelsen och 350 000 kr skänkta av företag, föreningar och privatpersoner. Totalt omfattar tillbyggnaden en golvyta på omkring 460 m2 i ett plan. Jörgensen är med som idégivare men har överlåtit sin firma till Arne Petersson som ritar nybyggnationen (se Figur 4). Den nya byggnaden går exteriört helt i samma stil och material som den ursprungliga.
16 Sunefors Wallin
Figur 4: Fasadritning av tillbyggnad 1984.
Framför den ursprungliga fasaden anläggs en stor innergård med den nygjutna Milles skulpturen, “Utvandrarna”, i centrum. Bronsskulpturen (Figur 5) som föreställer en gigantisk fisk med människor på dess rygg, är upplyst och placerad i en bassäng med vattensprutande fontän.
Figur 5: Från början skapades skulpturen som ett bidrag till en monumenttävling för New Yorks hamn. En kopia av verket i gips har funnits i SEIs ägor under några år. Med stöd från Lions Club
och American Express lyckas institutet finansiera en bronsgjutning för 100 000 kr. (SMP 1984 )
På båda sidor om innergården löper två avlånga byggnader som slutligen sammankopplas i en stor sammanträdes-och utställningslokal. De nya lokalerna inrymmer utöver utställningslokalen, främst en ny entréhall, kapprum, toaletter och kaféavdelning. Korridorsbyggnaden på den södra sidan mot lasarettet utformas som ett konstgalleri. Mitt emot ligger receptionen. På ritningen i Figur 6 finns inget kök inritat. Receptionen är placerad där köket är idag.
17 Sunefors Wallin
Figur 6: Ritning över tillbyggnaden 1984, plan 1.
Arkitekturen har vissa romerska förebilder med innergården och dess damm i mitten. Därför kallas också innergården för Atriumgården. Från början fanns planer på att plantera ett vårdträd i mitten av gården. Denna idé skrotades och Millesstatyn fick istället inta den centrala placeringen.
Innergården beläggs med sten från Gottåsa med visst mellanliggande utrymme för gräs att växa. Golvmaterialet i lokalerna blir den här gången röd öländsk kalksten. Innetaken har vävlimmad gips som ytskikt.
Nivåskillnaden mellan korridorerna och den nya utställningshallen kräver att en handikapplift installeras av tillgänglighetsskäl. På fasaden monteras det karaktäristiska ”UTVANDRARNAS HUS” i bladgulds belagda bokstäver.
Dessa skymtas på norra fasaden i Figur 7.
Figur 7: Foto av tillbyggnaden från 1984.
18 Sunefors Wallin
3.4 Tillbyggnad 1998-1999
Vid tillbyggnaden 1984 tvingades SEI av ekonomiska skäl att prioritera utställningsytor och reception. Utrymmesproblemen för forskarutrymmena bestod. Arkivets och bibliotekets hyllor fylldes redan samma år som
tillbyggnaden invigdes. Trots att mikrofilmer och kassettband kräver relativt små ytor. Ett femtontal personer arbetar i huset och forskarintresset är ständigt ökande. Vissa kataloger och register kan överföras till datafiler men arbetet hinns inte med. 1995 registreras 1850 forskarbesök och
besöksfrekvensen till utställningarna är hög (Beijbom, 1996-11-06). Den nya tillbyggnaden omfattar bibliotek, administrativa lokaler, forskar- och samlingslokal samt överbyggnad av Atriumgården. Sammanlagt ger detta en ny yta på 640 m2. Därutöver tillkommer ombyggnationer av 330 m2
kontorsytor. Nybygganden ritas av Arkitektbolaget i Växjö och utförs i samtida modern stil men med stor hänsyn till befintlig arkitektur. Se fasadritning i Figur 8.
Figur 8: Fasadritning av påbyggnaden 1998-1999.
Påbyggnaden på taket består av synliga rödmålade stålbalkar och träpanel av lärkträ med integrerade fönsterpartier. Invändigt är väggarna huvudsakligen vitmålade i gräddton, medan fönstersmygar, karmar och foder är gjorda av klarlackad furu. I Atriumsalen täcks de nya väggarna med akustikplattor och fönster vetter in mot salen från den omgivande nybyggda våningen (Figur 9). Inne i Atriumsalen leder en trätrappa upp till det övre våningsplanet. Den ansluter till den norra korridoren med två kontor och en samlingssal;
Minnesotarummet. Byggprojektet tilldelades Växjö kommuns byggnadspris och har publicerats ibland annat Arkitekturmuseets tidning ”Titta här” 2004 och ”Arkitektur i Sverige 1995-1999”.
19 Sunefors Wallin
Figur 9: Interiör bild av Atriumsalen efter tillbyggnationen 1998-1999.
3.5 Förändringar under 2000-talet
Efter den senaste ombyggnationen 1998-1999 har en del förändringar genomförts. Millesstatyn flyttas t.ex. ut till en damm på framsidan av huset 2004. Den ursprungliga damm- och fontänanläggningen tas bort för att ge bättre golvyta. Slutligen säljs konstverket på aktion för att rädda Institutets ekonomi. Idag står betongfundamentet torrlagt och tomt (se Figur 10) När kommunen tar byggnaden i bruk för sina sammankomster, genomförs vissa förändringar för ventilation och möbelförråd. Scenen i Atriumsalen byggs till och får en flexibel del för att Musica Vitae ska få plats med hela orkestern. Även en handikapplift installeras för att funktionsnedsatta ska kunna ta sig upp på scenen. En personalingång installeras där den
ursprungliga huvudentrén fanns och den monumentala svarta trappan byggs in i en delvis inglasad korridor för att skilja mellan utställningssal och övriga lokaler. Även receptionen byggs om under årens lopp. Aktuella
Relationsritningar finns i BILAGA 2.
20 Sunefors Wallin
Figur 10: Nytagen bild av Utvandrarnas Hus, maj 2016
3.6 Verksamheterna i Utvandrarnas Hus
Vid sidan av de historiska arkiven finns den permanenta utställningen
“Drömmen om Amerika”, som visar bakgrunden till utvandringen och resans förlopp. Den har byggts på under årens lopp bland annat med bidrag från konstnärinnan Adine Ozolin i form av miniatyrer. Mobergrummet inreddes 1976 och tillhör också de permanenta utställningarna.
“Emigrantinstitutet är inget museum men vårt ämnes popularitet och allmänhetens intresse för Utvandrarnas Hus har tvingat oss ställa iordning mer utställningsyta än många museer ” (Beijbom (1985).
År 2000 genomfördes en större ombyggnation av utställningarna och det är det material som finns att se idag. Framför allt sommartid kommer många intresserade utländska turister för att söka sina rötter. Anslagen till institutet kom ursprungligen från staten, Kronobergs läns landsting och Växjö
Kommun. Bland de privata bidragsgivarna är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse den största vilket har varit avgörande för institutets utveckling.
Speciellt i samband med byggnationerna av huset då stiftelsen har bidragit med miljontals kronor. Även lokala företag och privatpersoner har gjort stora ekonomiska donationer. Sedan 1985 har verksamheten stöd av föreningen Emigrantinstitutets vänner.
Efter att Ulf Beijbom pensionerat sig 2002, följer en turbulent tid i Svenska Emigrationsinstitutets historia. Flera chefer byter av varandra under några års tid. Växjö kommun planerar att slå samman flera stiftelser och föreningar i ett samlat aktiebolag i syfte att samordna kulturaktiviteter i museiparken och göra den mer populär. 2009 bildas Kulturparken Småland AB. SEI vägrar att ingå i bolaget och förlorar alla sina anslag från kommun och landsting. För att kunna fortsätta att driva verksamheten säljer Svenska Emigrantinstitutet 2010, Utvandrarnas Hus till kommunens fastighetsbolag
21 Sunefors Wallin
VÖFAB. Även Millesstatyn går under auktionsklubban. Den säljs till galleristen Per-Olof Börjesson för 710 000 kr och placeras utanför en av hans fastigheter på Djäknegatan i Malmö, Figur 11.
Figur 11: Statyn ”Utvandrarna” av Carl Milles står numera i korsningen mellan Rundelsgatan och Djäknegatan i Malmö.
Efter att VÖFAB tar över fastigheten hyrs delar av huset ut till Kammarorkestern Musica Vitae. De inrättar sig i den äldsta delen av byggnaden på våning 2. Utställningslokalen på bottenplan hyrs ut till Kulturparken Småland och används för temporära utställningar. SEI begränsar sin yta och tränger ihop sig på en tredjedel av sin ursprungliga.
Under en period 2010, är även forskarsalen helt stängd. Delar av arkivet packas ihop och förvaras i andra lokaler. Vaktmästare, städ- och
receptionpersonal sägs upp. Arbetsplatser trängs in i forskarsalen för att arbete ska kunna fortgå med digitalisering av arkiv och bild. Fortfarande arbetar ett tiotal personer med verksamheten varav några kommer från FAS 3 och Samhall. Så fortsätter arbetet fram till 2014. Då blir samtliga i
personalen uppsagda.
Oenigheter i styrelsen gör att delar av institutets samlingar skickas till Emigranternas Hus i Göteborg. (En stiftelse som invigdes 2003 och som delar sina grundtankar med SEI.)
22 Sunefors Wallin
Slutligen enas styrelsen om att SEI ska ingå i Kulturparken. Sedan 1 januari 2015 ingår därför Stiftelsen Svenska Emigrantinstitutet och Utvandrarnas hus i Kulturparken Småland AB. Genom ett samverkansavtal överlåter SEI åt Kulturparken att driva verksamheten efter stiftelsens stadgar.
Att befordra kunskapen om den svenska utvandringen,
Att främja forskning på olika nivåer i utvandringens historia,
Att i detta syfte upprätta arkiv, bibliotek och register över källmaterialet,
Att vårda och utveckla stiftelsens samlingar,
Att verka för fördjupad kontakt mellan ättlingar i främmande land till invandrare från Sverige och deras hembygd samt,
Att i samverkan med Linnéuniversitetet verka för forskning avseende internationell migration.
Under hösten samma år anställs en arkivarie för att återställa arkiv och samlingar. Ansvaret för utställningar, reception och café hamnar hos Smålands Museum. Idag finns delar av samlingarna förvarade i
Kulturarvscentrums arkiv i Växjö. Bibliotek och arkiv finns huvudsakligen i Utvandrarnas Hus och arbetet pågår med att se över katalogisering och uppdateringar. Den forskningsinstitution som huset en gång var har
förändrats med tiden och tekniken. Möjligheterna för släktforskning är större med datortekniken men SEIs material är och förblir helt unikt.
Förutom Emigrantinstitutet, hyr Musica Vitae fortfarande ovanvåningen på den äldsta byggnadsdelen. I sitt kontrakt får de också 90 dagar om året att nyttja Atriumsalen för repetitioner och konserter (se Figur 12). Mammornas Café serverar libanesisk mat och fikabröd. En gång per månad har
Kommunfullmäktige sina möten i Atriumsalen. Även Regionfullmäktige har sina sammankomster här. Konferensverksamheten är ständigt
återkommande. Det ryms 200 personer i biosittning (enbart stolar) och 80 personer i skolsittning (dvs med bord se Figur 13). Även Minnesotarummet kan hyras som grupprum eller föreläsningssal för upp till 60 personer.
23 Sunefors Wallin
Figur 12: Konsert med Musica Vitae i Atriumsalen
Figur 13: Fullmäktiges möten äger rum i Atriumsalen varje månad.
24 Sunefors Wallin
4. Metod och genomförande
4.1 Kvalitativ metod
Identifierandet av problemen görs genom samtal och intervjuer med de som arbetar i och med byggnaden. Som komplement utförs en personlig
platsstudie/fältarbete med egna iakttagelser för att försöka förstå
arkitekturens delar. Så som form, funktion, teknik och byggnadens kontext.
Under sammanlagt fyra arbetsveckor, har rapportskrivandet utförts på plats i forskarsalen i Utvandrarnas Hus. Genom att identifiera och förstå problemen i byggnadens utformning går det skapa alternativa lösningar för att möta verksamheternas behov i fem grundläggande steg:
Definiera problemet- Vem, vad, när, hur, var och varför?
Funktionskrav, estetik samt psykologisk stimulering och mening. Genom intervjuer och samtal.
Formulera ett program- Vad finns? Vad behövs och vad är möjligt?
Sammanfattning av det som framkommit under samtalen.
Utveckla konceptet- Skisser och idéer.
Bedöm olika alternativ- Jämför alternativen och utvärdera vilket som har flest fördelar.
Ta beslut om designen-Rita upp det bästa alternativet i CAD.
(Ching & Binggeli, 2012)
Idéskisserna/planritningarna ritas i Revit.
4.2 Data
Insamlingen av primärdata sker genom samtal och intervjuer med de som arbetar i och med Utvandrarnas Hus, Bilaga 1, men också genom direkta platsobservationer. Skrivprocessen har till stor del utförts på plats i forskarsalen. Sekundärdata kommer från arkivmaterial ur Svenska Emigrantinstitutets arkiv, Utvandrarnas Hus, Växjö. Men även från hemsidor, artiklar, böcker och kasettinspelningar.
4.3 Urval, validitet och reabilitet
Undersökningen har som avsikt att låta alla som verkar i huset få komma till tals. Om Utvandrarnas Hus och hur dess verksamheter fungerar rent
praktiskt. Därför är det av yttersta vikt att alla personalgrupper får komma
25 Sunefors Wallin
till tals. Genom vistelsen i huset har dialogen mellan rapportskrivaren och de hemmahörande i huset blivit öppen och spontan. Naturligtvis värnar var och en om sin del eller uppgift i huset. Det är därför viktigt att vara så objektiv som möjligt och ta del av allas intressen och värderingar. Genom närvaron i huset kan validiteten stärkas genom författarens egna iakttagelser.
Kontakten med musikerna i Musica Vitae har varit problematisk.
Möjligheten att delta i undersökningen var frivillig och vid presentationen av rapportens innehåll valde endast två personer att ta del av informationen.
En åsikt som framkom var att det ändå inte spelade någon roll om de
påpekar något om byggnaden. Frågeställningar och ritningar placerades ändå i personalrummet varav endast två åsikter på ritningarna kunde återfinnas vid insamling av materialet. Ingen vet vart frågorna tog vägen tillsammans med pennor och postitlappar. Den information som studien presenterar kommer därför enbart från orkesterledare och produktionsassistent.
Reabiliteten påverkas av det aktuella läget i byggnaden. Vid förändringar i verksamheterna eller byggnadens utformning så förändras också den situation som studerats.
4.4 Genomförande
Alla intervjuer genomfördes muntligt. Stödordsanteckningar ligger till grund för sammanställningen som återges i kapitel 5. Namnen på de intervjuade personerna samt datum för samtalen finns återgivet i källförteckningen.
26 Sunefors Wallin
5. Resultat
5.1 Intervjuer och samtal
Möten med personal och besökare på Utvandrarnas Hus resulterade i flera samtal och intervjuer. Vissa genomfördes planerat och andra vid spontana träffar i huset. Frågorna grundades på rapportens frågeställning men improviserades också efter vad samtalet tangerade och vilka intressanta aspekter som dök upp. För att inte peka ut specifika personers åsikter, presenteras den samlade informationen i respektive verksamhetsområde:
5.1.1 Svenska Emigrantinstitutet
Den långdragna processen med den påtvingade sammanslagningen mellan SEI och Kulturparken orsakade stora interna problem kring 2008-2009.
Olika läger bildades mellan resonemangen och gav grogrund för ren
fiendskap. År 2014 blev slutligen hela personalstyrkan uppsagd. Vissa hade 1 års uppsägningstid, andra 6 månader och någon pensionerades. Sedan 2015 finns en arkivarie anställd på heltid av Kulturparken Småland AB och en kontaktperson för Wilhelm Mobergsällskapet och Emigrantinstitutets Vänner, anställd på 30 %. Avlönad av Emigrantinstitutets Vänner.
Arkivsamlingarna finns idag både på Utvandrarnas Hus och
Kulturarvscentrum i Växjö. För att ta del av materialet måste besökaren i dagsläget ta kontakt med Emigrantinstitutet och boka tid. Det är inte samma servicemöjligheter som tidigare men materialet finns att tillgå för den som önskar.
Det som tidigare var Emigrantinstitutets personalrum ”övertogs” av Musica Vitae när de flyttade in i huset. Meningen var att båda verksamheterna skulle dela utrymmet men den rådande situationen och utrymmets storlek medförde att personalrummet fick tillhöra kammarorkestern. Personalen på SEI har också tillgång till ett pentry intill forskarsalen men väljer ofta att gå till Smålands museum under rasterna. SEIs lokaler i huset finns presenterade i Figur 14.
SEIs kontor, forskarsal och bibliotek ligger på våning 2. Dessa lokaler nås via stentrappan vid personalingången och trätrappan i Atriumsalen.
Alternativt med hiss. Tillgängligheten till andra våningen är ett problem. Det är svårt att lokalisera sig som besökare och röra sig mellan våningarna.
Besökare kan ringa på hos SEI vid personalingången och bli insläppta om huvudentrén är stängd. Kommer besökaren via receptionen måste hen ta hissen eller trätrappan i Atriumsalen. Den sistnämnda är helt otillgänglig de dagar salen är uthyrd och hissen fungerar inte alltid. Ovanvåningen som byggdes 1998-1999 har konstruktionsproblem. Främst gäller det golven.
Dessa är byggda ovanpå det som tidigare varit yttertak. Bjälklaget är för
27 Sunefors Wallin
klent dimensionerat alternativt har för långa upplag. I forskarsalen blir detta extra tydligt då hela golvet svajar när någon går över det. Saker vibrerar och skramlar. Bokhyllorna stabiliserar rörelserna något.
Sedan VÖFAB tog över huset har många förbättringar genomförts men vissa problem är svåra att bygga bort. För att dämpa ljud som kommer från
aktiviteter i Atriumsalen, har nya rutor och dörrar installerats på strategiska ställen. Ändå upplevs vissa ljud som störande. Främst handlar det om tillfällen då kammarorkestern övar på stycken som kan upplevas som
svårlyssnade eller då mycket trummor används. Detta hörs i hela byggnaden och påverkar även besökare till utställningarna och caféet.
5.1.2.Musica Vitae
Växjös kammarorkester, Musica Vitae flyttade in i Utvandrarnas Hus i november 2011. De hyr sina rum på våning två i den äldsta delen av byggnaden (Figur 15). Där disponerar de repetitionsrum, kontor, kopieringsutrymme, förråd och gästrum/vilrum. I kontraktet har
kammarorkestern också tillgång till Atriumsalen 90 dagar om året. Där håller de gemensamma repetitioner och vissa konserter. Musica Vitae kallar gärna Utvandrarnas Hus för kulturhus och ser en tillgång i att byggnaden rymmer olika verksamheter som kompletterar varandra. Samarbete och logistik fungerar mycket bra genom ständig dialog med Kulturparken. Det är en förutsättning för att verksamheterna ska fungera. Trots att Musica Vitae bokar sina dagar i Atriumsalen långt i förväg, tvingas de flytta på sig när kommun och region vill ha tillgång till salen. Kammarorkestern tvingas då söka sig till andra lokaler. Dessa tillfällen skapar både merarbete och ökade kostnader för lokaler och hyrbilar. Orkesterns stolar, notställ och instrument måste exempelvis flyttas med. Mestadelen av detta finns förvarat i
garageförrådet och är lätt att lasta på bil. Men bristen på förrådsutrymmen gör att många saker är utspridda på olika ställen i huset. Det blir också omständigt att frakta känsliga och skrymmande instrument i hissen.
28 Sunefors Wallin
a)
b)
Figur 14: Visar SEIs utrymmen på de två våningsplanen.
a) I entréplan återfinns: 1) Entré/foajé/reception, 2) Kapprum, 3) Utställning ”Drömmen om Amerika”, 4) Galleri, 5) Mobergrummet, 6) Arkiv
b) Visar SEIs utrymmen plan 2. Där ligger:7) Föreståndarrummet, 8) Kontor, 9) Kontor, 10) Pentry, 11) Kontor/datarum, 12) Forskarsalen, 13) Bibliotek
29 Sunefors Wallin
Figur 15: Musica Vitaes lokaler i Utvandrarnas Hus, plan 2.
1) Atriumsalen, 2) Kopieringsrum, 3) Personalutrymme, 4) Kontor, 5) Gästrum/vilrum, 6) Orkesterchefkontor, 7) Rep. rum, 8) Rep. rum, 9) Rep. rum, 10) Rep. rum, 11). Förråd
Byggnaden är inte avsedd för den verksamhet kammarorkestern bedriver.
Besökare har svårt att hitta entrén och de publika utrymmena är
problematiska. Foajén rymmer inte tillräckligt mycket folk och kapprummet är för litet. Före och efter konserter samt i paus blir det mycket trångt.
Konsertsalen/Atriumsalen akustik passar inte alltid till musiken. När det finns mycket publik i salongen dämpas ljudet och klangen försvinner.
Temperaturen i utrymmena är över lag godkända men orkestern upplever kalldrag i Atriumsalen. Repetitionsrummen är däremot till full belåtenhet.
Personalrummet är inte optimalt i sin storlek och placering. Det saknar direkt dagsljusinsläpp. Fönstren vetter in mot Atriumsalen och därmed blir rummet mycket mörkt. Luften upplevs som dålig i personalrummet och överallt i lokalerna känns matoset från cafét.
Musica Vitae upplever att det är svårt att marknadsföra sin närvaro i huset.
Byggnaden behöver profilera sig och visa en renodlad bild utåt som
Kulturhus samt visa vilka verksamheter som finns innanför väggarna. Detta försvåras bland annat av att kommunen i Växjö nekar kammarorkestern att ha en vepa på fasaden. Deras tillstånd har gått ut och de får inget nytt beviljat. Resultatet av detta är att Musica Vitae endast kan sätta upp vimplar och gatupratare vid entrén de dagar det är konsert, Figur 16. Däremot finns de presenterade på den rullande reklamskärmen vid parkeringen.
30 Sunefors Wallin
Kammarorkestern håller ibland öppna repetitioner i Atriumsalen och då är allmänheten välkomna att lyssna.
Det geografiska läget är bra. Nära stationen, centrum och Växjösjön.
Figur 16: Under konsertdagar markerar Musica Vitae entrén vid vägen med gatupratare och vimplar.
5.1.3 Konferens och logistik i Kulturparken Småland
Det finns möjligheter att hyra lokaler i Utvandrarnas Hus (Figur 17). Både Atriumsalen och Minnesotarummet. Atriumsalen kan möbleras på flera olika sätt och scenen kan anpassas något efter behov. Utrustning finns i form av dator, projektor, projektorduk, hörslinga, ljudanläggning med mikrofoner samt för ljud på dator och ett trådlöst internet. Även en fast
strålkastarbelysning för scenen. Allt är tillgänglighetsanpassat. Atriumsalen rymmer upp till 200 gäster men vid så stora sammankomster uppstår
problem i foajé och kapprum. Redan vid 100-150 personer blir det för många. Servering blir svårhanterligt och antalet toaletter räcker heller inte till.
