Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-mail Bankgiro Postgiro Box 62, 662 22 ÅMÅL Stadshuset 0532-17000 vx 0532-13725 kommun@amal.se 991-2353 7 75 98-1
Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015
välfärds- och folkhälsoprogrammet Åmåls kommun 2012-2015
2012-2015
Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket innebär bland annat att kostnaderna för en heltids folkhälsostrateg samt insatser utifrån ett gemensamt framtaget program delas lika mellan kommunen och regionen. Avsikten med avtalet är att underlätta samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större
genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska enligt avtalet innehålla målinriktade och organiserade hälsofrämjande och förebyggande insatser på befolkningsnivå eller riktade till
befolkningsgrupper.
Strategier för folkhälsoarbetet
Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Att uppnå en jämlik hälsa är en av de största utmaningarna för folkhälsoarbetet. Alla människor bör få optimala förutsättningar för en god hälsa.
Folkhälsa handlar inte enbart om våra levnadsvanor. Ensamhet, låg inkomst och arbetslöshet påverkar hälsan negativt och påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa.
Det är därför viktigt att sätta folkhälsofrågorna i ett större samhällsperspektiv. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och om sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. Folkhälsoperspektivet måste därför finnas med i alla delar av samhällsplaneringen.
Hela den kommunala organisationen ska genomsyras av tankarna på att förebygga och främja befolkningens hälsa långsiktigt. Folkhälsoarbete som görs i förvaltningarna ska utvecklas och synliggöras i budget och bokslut.
Genom en uttalad kommunal strategi, översätts nationella mål till lokala förhållanden samtidigt som folkhälsoarbetet förstärks, samverkan fördjupas, roll- och ansvarsfördelning tydliggörs och uppföljningen och utvärderingen av välfärds- och folkhälsoarbetet förbättras.
Hälsofrämjande synsätt
För att nå framgång i folkhälsoarbetet krävs ett hälsofrämjande synsätt som utgår från det friska och från faktorer som man vet påverkar individens välbefinnande i positiv riktning.
Hälsofrämjande arbete kan beskrivas som den process som ger människor möjligheter att själva öka kontrollen över de faktorer som bestämmer hälsan. Ett hälsofrämjande arbete kan ske på alla nivåer i samhället och ska underlätta för individen att göra hälsosamma val. Arbetet ska utgå från samverkan och delaktighet och måste ha sin utgångspunkt i en helhetssyn på individen. Det förebyggande perspektivet med att undanröja eller minska riskfaktorer behövs som komplement. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar såväl sociala som psykiska och fysiska resurser.
Användbara verktyg
Folkhälsan är en del av samhällsutvecklingen. För att påverka utvecklingen i rätt riktning gäller det att olika verksamheter arbetar medvetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det är viktigt att arbetet sker integrerat i ordinarie verksamhet. Genom att göra
hälsokonsekvensbedömningar inför politiska beslut kan man väga in vilka effekter beslutet kan få för befolkningens hälsa. För att följa upp verksamheterna ur ett välfärds- och
folkhälsoperspektiv använder vi tillgänglig statistik och välfärdsredovisning. Användandet av metoder som ger bevisade resultat samt att utvärdera insatserna ökar möjligheterna att nå målen för folkhälsoarbetet.
Samverkan
Två gånger om året inbjuds till välfärds- och folkhälsoforum. Forumets roll är att vara en arena där folkhälsoarbetets prioriteringar kan förankras och nya initiativ och idéer kan tillvaratas.
Huvuduppgiften är att i samarbete utveckla arbetet kring gemensamma behov eller
problemområden inom folkhälsoområdet och verka för att ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft uppnås. För att få en ökad delaktighet och förståelse för folkhälsofrågorna och dess utveckling krävs en vid samverkan. Viktiga samverkanspartners inom folkhälsoarbetet är bland annat primärvården, folktandvården, frivilligorganisationer och polisen.
Uppföljning
Nämnderna ska varje år följa upp genomförda aktiviteter och budget inom de olika målområdena utifrån verksamhetsplanen.
Prioriterade målområden
I Åmåls kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Folkhälsoarbetet utgår från den nationella
målsättningen ”Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.
Under strategiperioden 2012-2015 prioriteras arbetet inom följande områden:
Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor
Förutsättningar för livslångt lärande Ökad psykisk hälsa
Ökat arbetsdeltagande
Åldrande med god livskvalitet
Hälsosamma levnadsvanor
Jämlika och jämställda levnadsvillkor
Målsättning:
En god och jämlik och jämställd hälsa för alla invånare i kommunen.
Delmål:
Våld i nära relationer ska minska.
Jämlikhet kan definieras som alla individers lika värde, alla individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Jämställdhet handlar enbart om relationen mellan könen, man och kvinna.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet delas in i fyra delmål:
En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Det finns stora skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Därför är fokus på de strukturella faktorerna i samhället viktigt. Social gemenskap, möjlighet till delaktighet, engagemang och handlingskraft kan påverka folkhälsan i en positiv riktning. Våld och trakasserier påverkar hälsan negativt, att känna sig trygg är viktigt för alla och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. En samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer och sociala tjänster av hög kvalitet kan skapa förutsättningar för mer jämlika levnadsvillkor. Trygg ekonomi, tillgång på bostad, utbildning och transporter är andra viktiga faktorer.
Folkhälsoarbetet ska stärka den enskilda människans möjlighet att bestämma över sin egen livssituation, men också öka jämlikheten i samhället. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för grupper som har stora hälsorisker och är mest utsatta för ohälsa. Personer med funktionsnedsättning har genomgående en sämre livssituation än genomsnittet när det gäller faktorer som har betydelse för hälsan.
När det gäller funktionshinder handlar det bland annat om att definiera, de hälsoaspekter som personer med funktionsnedsättning har gemensamt med andra, vilka som är specifika för alla, eller i varje fall de flesta som lever med en funktionsnedsättning, och att definiera de aspekter som är specifika för olika slags funktionsnedsättningar.
Tillgänglighet är en fråga om att kunna röra sig fritt utomhus, att kunna ta sig in i byggnader, att kunna orientera sig och ta del av det som händer. Det handlar om att kunna vistas i miljöer utan att ta skada, vilket berör allergiker. Tillgänglighet är också att kunna ta del av information, att ha tillgång till massmedia och litteratur, och att kunna använda allmänna kommunikationer.
Generella insatser för att förbättra tillgängligheten i samhället är centrala för att uppnå delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Trygga och goda uppväxtvillkor
Målsättning:
Barn och unga i Åmåls kommun ska växa upp under trygga och goda uppväxtvillkor.
Delmål:
Åmåls kommun ska ha ett väl fungerande föräldrastöd för föräldrar med barn 0-18 år Barn och unga ska ha tillgång till ett rikt föreningsliv och ett varierat utbud av
fritidsaktiviteter.
Ökat stöd till barn i riskmiljöer.
Minskad barnfattigdom
Alla människor föds med olika förutsättningar, bland annat beroende på den omgivande miljön.
Att följa FN:s barnkonvention och ge alla barn möjlighet att växa upp under så goda
omständigheter som möjligt, är ett medlen för att värna om alla människors lika värde och ge förutsättningar för en hälsa på lika villkor.
Familjens livssituation är betydelsefull för barnens uppväxtvillkor och framtid. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. När det gäller barn och ungdomar är det viktigt att minska de påfrestningar som de lever under och att öka stödet i samhället. Påverkbara faktorer för att främja barns hälsa är relationen mellan barn och föräldrar, ekonomisk trygghet, miljön på förskola, skola och tillgång till fritidsaktiviteter..
Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Många problem kan förebyggas genom att tidig hjälp och stöd i föräldrarollen genom att pedagoger, socionomer och annan personal med hjälp av sitt förhållningssätt och särskilda program visar på positiva alternativ att möta barnen. Att arbeta med föräldrar genom program eller kurser har visat sig ge goda resultat och gett effekt när det gäller att förebygga riskbeteende, psykisk ohälsa, normbrytande beteende, alkohol- och droganvändning och kriminalitet hos barn och unga under uppväxten.
Familjecentralen är en viktig arena för föräldrastödet.
Skolan/förskolan är en viktig arena för kommunens hälsofrämjande arbete. En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer.
En hälsofrämjande skolutveckling sker där demokratiska processer, delaktighet, jämställdhet och ett genusperspektiv stimuleras och där elevens utveckling, lärande och hälsa lyfts fram.
Viktigt är att främja positivt bemötande och förebygga negativt bemötande t.ex. mobbning eller våld. Skoltiden är väsentlig för individens kognitiva utveckling och förmåga att lära nytt, även i vuxen ålder. En misslyckad skolkarriär ökar risken för socialt utanförskap.
Barn i riskmiljöer kan vara barn som växer upp med föräldrar som t.ex. på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller våldshandlingar brister i sin roll som förälder. För dessa barn ska det finnas ett gott stöd. Vuxna som möter barn i vardagen har bäst möjlighet att upptäcka om ett barn far illa. För barn och unga som behöver stöd och skydd behövs samarbete mellan förskola, skola, fritidsverksamhet, hälso- och sjukvård, polis, och socialtjänst.
Det är viktigt att motverka barnfattigdom. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Barnfamiljers
ekonomiska resurser är avgörande för att kunna göra hälsofrämjande val och för att kunna delta i sociala sammanhang. Systematiska skillnader i tillgången på ekonomiska resurser är sannolikt en av de viktigaste faktorerna för ojämlikhet i hälsa bland barn och ungdomar. Barn i fattiga familjer vill inte att andra barn ska få reda på föräldrarnas dåliga ekonomi, därför undviker barnen hellre att ta hem kompisar och de avstår från aktiviteter med kamrater som kostar pengar. De lär sig att krångla sig ur kostsamma nöjen utan att behöva säga att de inte har råd och de hittar strategier för att hantera avsaknaden på pengar till att följa ett visst klädmode, till exempel genom att klä sig i någon extrem klädstil. Men i värsta fall kan skammen leda till att barnen helt drar sig undan sina jämnåriga, vilket gör att de kan framstå som ointresserade av att umgås med andra och blir ensamma.
Skolan har en viktig roll att spela genom att arbeta med de kravfyllda normer och
utstötningstendenser som kan finnas i en klass, verka för en kostnadsfri skola, men också genom att höja medvetenheten om barnfattigdomen bland skolpersonalen.
Förskoleperioden framstår som en viktig period i barnets liv. Perioden rymmer möjligheter till insatser för att motverka ojämlikhet i hälsa. De första levnadsåren har stor betydelse för
utvecklingen av barns sociala förmåga, läsförmåga och matematiska färdigheter. Insatser under denna period är sannolikt särskilt betydelsefulla för barn från hem med små resurser.
En viktig del i att skapa goda uppväxtvillkor är att barn och unga erbjuds fritidsverksamheter på lika villkor. Barns och ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid är viktig för individens självkänsla och sociala utveckling. Därför behövs ett varierat och rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.
Barn och ungas deltagande och inflytande möjliggör utveckling för individen och för
samhällets demokratiska processer. Barn och unga ska ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för livsval och vuxenliv.
Psykisk hälsa
Målsättning:
Alla kommunens invånare ska uppleva ett psykiskt välbefinnande.
Delmål
Öka barn och ungas upplevda psykiska hälsa.
Öka förståelsen och kunskapen kring psykisk ohälsa och suicid, i första hand för personal som möter barn och ungdomar.
Den psykiska ohälsans utbredning bland befolkningen i Sverige anses som omfattande, och framstår som ett av de större folkhälsoproblemen idag. Särskilt oroande är utvecklingen för de yngsta kvinnorna.
Problem i en människas livssituation kan ge psykiska eller somatiska symptom. Psykisk ohälsa är ett begrepp som omfattar alltifrån brist på välbefinnande i psykiskt hänseende som stress, oro och ångest till psykisk sjukdom. Detta kan ha dramatiska effekter på livskvaliteten för de
drabbade personerna och deras familjer. Det är en av de vanligaste orsakerna till frånvaro från arbetet, och orsak till att människor blir förtidspensionerade eller sjukpensionerade.
Viktiga faktorer för att stärka den psykiska hälsan är bra samspel mellan barn och föräldrar, att ge unga redskap att möta motgångar i livet och stärka deras självkänsla. Sociala kontakter och en bra miljö på förskola, skola och äldreboende är betydelsefulla. Förebyggande arbete mot mobbing, stress och att ha goda levnadsvanor är viktigt. Men även levnadsvillkor som socioekonomiska faktorer och psykosociala faktorer påverkar den psykiska hälsan. Det är viktigt att skapa medvetenhet hos olika yrkesgrupper för att kunna upptäcka tidiga signaler på psykisk ohälsa och suicid.
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och
samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet betonas som en viktig del i
upplysningsarbetet kring sexualitet och samlevnad
Förutsättningar för livslångt lärande
Målsättning:
Invånarna i Åmål ska ha tillgång till ett livslångt och livsvitt lärande som omfattar både formell utbildning, folkbildning och vardagslärande.
Delmål
Samtliga elever ska efter årskurs 9 vara behöriga till gymnasieskolan.
Andelen grundskoleelever som inte deltar i skolundervisningen ska minska.
Kommuninvånarnas utbildningsnivå ska vara minst i samma nivå som genomsnittet i regionen.
Såväl hälsa som medellivslängd följer till stor del människors roll i arbetslivet, som i sin tur oftast har ett samband med utbildningsnivån. Sambanden gäller under hela livet, vilket visar på vikten av ett livslångt lärande. Ett livslångt lärande handlar mycket om de strukturella villkoren för individers lärande, vilka utbildningsmöjligheter som finns och förutsättningarna att ta del av dem. Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och
kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete.
Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom
utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella förutsättningar och behov. Utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro och underlättar för framtida förvärvsarbete och försörjning som är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt.
Ökat arbetsdeltagande
Målsättning:
Åmål ska ha en väl fungerande arbetsmarknad med hög sysselsättning.
Delmål
Minskad arbetslöshet, särskilt bland unga
Stimulera framväxt av sociala företag som riktar sig till dem som står långt från arbetsmarknaden.
Förvärvsarbete är en viktig bas för människors identitet och sociala liv och för de flesta människor den huvudsakliga källan till försörjning. Att ha ett arbete har därmed ofta positiva effekter för hälsan. Möjlighet till ett ökat arbetsdeltagande är grundläggande i ett
välfärdssamhälle. Ett lättillgängligt arbetsliv, som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser, bidrar till välfärdsutveckling, skapar mervärde genom delaktighet och inflytande och motverkar utanförskap. En väsentlig del av denna utmaning handlar om att öka arbetsdeltagandet, skapa goda arbetsvillkor för dem som redan är i arbete men också att påverka arbetsmarknaden så att även de som inte har full arbetsförmåga får tillgång till arbetsmarknaden.
Utsatta individer bör ges förutsättningar och verktyg för att hålla sig kvar på och återkomma till arbetsmarknaden, delvis med tanke på framtida arbetskraftbrist men främst för att värna om individens hälsa.
Den ideella sektorn är en arena för arbetsdeltagande och en viktig del i den sociala ekonomin som stimulerar till samhällsutveckling.
Åldrande med god livskvalitet
Målsättning:
Äldre ska vara delaktiga och leva ett gott, hälsosamt och tryggt liv och ha lika tillgång till en god omsorg.
Delmål
Minskat antal fallolyckor.
Allt fler blir allt äldre på grund av bättre levnadsförhållanden, sundare livsstil och en effektivare sjukvård. Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är framförallt att man fortsätter att vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv. Goda kontaktakter med andra och att känna sig behövd är viktiga förutsättningar för att må bra. Inom frivilligverksamheten kan äldre vara en positiv resurs där god kompetens tas till vara. Ett av de största hoten mot äldres hälsa är ensamhet, att det finns sociala mötesplatser samt att de är tillgängliga och kan besökas av äldre, är därför viktigt. Förebyggande insatser för äldre kan skjuta upp funktionsnedsättning och beroende. Ett bra boende, trygghet, anhörigstöd och volontärverksamhet kan bidra till ökat välbefinnande och bättre livskvalitet.
Hälsosamma levnadsvanor
Inom målområdet goda levnadsvanor prioriteras:
Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger Fysisk aktivitet
Kost
Trygg och säker sexualitet
En stor del av ohälsa kan förklaras av levnadsvanor. Många av dessa har direkt koppling till de stora folksjukdomarna och för tidig död. Levnadsvanor har i sin tur starka samband med socioekonomiska förhållanden och utbildningsnivå. Människors levnadsvanor kan påverkas genom att miljöer skapas som underlättar hälsosamma levnadsvanor och genom att individen stärks till att göra bra val. Motiverande samtalsteknik är en kunskapsbaserad metod som är användbar i samtal och motivation till livsstilsförändringar.
Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger
Målsättning:
Ingen ska riskera att hamna i ett beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk av alkohol, narkotika och övriga droger.
Delmål:
Åmål ska vara fritt från narkotika och dopning.
En ökad andel individer ska vara tobaksfri.
Minska alkoholens negativa konsekvenser.
Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan och bidrar till de stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Tobaksbruket är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och förtida död. Alla barn bör få en tobaksfri start i livet, att ungdomar inte börjar röka eller snusa är viktigt. Unga utvecklar särskilt snabbt ett beroende. Forskning visar på att det finns ett samband mellan rökning och konsumtion av alkohol och droger.
Riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion medför stora konsekvenser för folkhälsan kan ge upphov till en rad sjukdomar, skador och sociala problem av stor omfattning.
Berusningsdrickande ger i större utsträckning upphov till akuta problem som till exempel alkoholförgiftning, olycksfall och våld. Alkoholfrihet ska råda för barn och ungdomar upp till 18 år. En effektiv tillsyn och kontroll och en fortsatt satsning på utvecklandet och införsel av förebyggande metoder för att nå ungdomar och unga vuxna med tidiga åtgärder är viktiga.
Fysisk aktivitet
Målsättning:
Befolkningen utövar regelbunden och hälsosam fysisk aktivitet, efter sina egna förutsättningar.
Delmål
Fler ska utöva regelbunden fysisk aktivitet efter sin egen förmåga.
Öka andelen barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag.
Fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan, både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Därför är insatser för att öka människors vilja och möjlighet till fysisk aktivitet viktig. Speciellt för grupper med stillasittande livsstil skulle det medföra en kraftig förbättring av folkhälsan. Vuxna behöver minst en halvtimmes måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen. För barn handlar det om minst en timme. Det är viktigt att
människors utemiljö inbjuder till och underlättar för fysisk aktivitet i vardagen.
Kost
Målsättning:
Befolkningen ska ha en hälsosam vikt och sunda matvanor.
Delmål
Stimulera till en god matkultur i familj, förskola och skola.
Skapa förutsättningar för bra kostvanor och trevlig matmiljö för äldre.
Minskad förekomst av övervikt och fetma bland barn och ungdomar
Kunskap och medvetenhet om matens betydelse för hälsan är grundläggande men det är också viktigt att människor ges förutsättningar för goda matvanor. Utbud av hälsosam mat som finns i människors närmiljö samt att stödja människor till goda matvanor är viktigt. En näringsriktig kost bidrar till hälsa och minskar risken för övervikt, fetma och karies. Övervikt och fetma utgör ett folkhälsoproblem som följs av en rad hälsoproblem. Särskilt oroande är att fetma och övervikt ökar och i allt större utsträckning drabbar barn och ungdomar. Det är viktigt med tidiga insatser då övervikt i barndomen ofta består i vuxen ålder. Familjecentralen, förskolan och skolan har goda möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja goda matvanor bland barn och ungdomar.
Undervikt behöver också uppmärksammas. Särskilt äldre kan drabbas när aptiten avtar och ätstörningar såsom anorexi och bulimi får stora negativa hälsokonsekvenser.
Trygg och säker sexualitet
Målsättning:
Befolkningen ska ha en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa.
Delmål
Minskad förekomst av klamydia Minskat antal oönskade graviditeter.
Trygg och säker sexualitet är en viktig faktor i människors liv och har betydelse för lust och livsglädje. Negativa följder av sexualitet är sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.
En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten bestämmer till exempel om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering med ohälsa som följd.
