Övergripande
Risk- och sårbarhetsanalys
Orust kommun 2011-2014
Dokumenttyp
Riktlinjer
Förvaltning
KSF, stab
Ämnesområde
Säkerhet
Ägare/ansvarig
Säkerhetssamordnare
Antagen av
KF 2011-09-29 § 119
Dnr
KS/2011:1230
Giltig fr.o.m.
Revisions datum
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39)
Innehållsförteckning
1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 4
1.1 OM DET SOM INTE KAN HÄNDA HÄNDER …... 4
1.2 ORUST KOMMUN – EN KOMPLEX RISKBILD... 5
1.3 BAKGRUND... 6
2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD.... 7
2.1 BAKGRUND... 7
2.2 MÅL OCH SYFTE... 7
2.3 METOD OCH GENOMFÖRANDE... 8
2.4 FÖRVÄNTAT RESULTAT... 8
2.5 AVSTEG FRÅN MSBFS2010:6... 8
2.6 SEKRETESS... 9
3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 10
4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 10
4.1 RISKER... 10
4.2 KONSEKVENSER... 11
4.3 SANNOLIKHET... 11
5 SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER... 11
6 BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 12
7 BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER... 12
8 BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED
HÄNVISNING TILL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT... 12
8.1 KOMMUNÖVERGRIPANDE KRISHANTERING... 12
8.2 LOKAL KRISHANTERING /PERSONSKYDD... 13
9 SAMMANFATTNING... 13
10 BILAGOR... 14
10.1 BILAGA 1 ... 14
10.2 BILAGA 2 ... 14
10.3 BILAGA 3 ... 14
10.4 BILAGA 4 ... 14
10.5 BILAGA 5 ... 14
1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN
1.1 Om det som INTE kan hända händer …
Nästan dagligen kan vi se och höra i medierna att oväntade händelser inträffar som får konse- kvenser för samhället. Dessa händelser berör alltid i olika grad en kommun. Det är därför viktigt att kommunala verksamheter och näringslivet kontinuerligt arbetar med att identifiera, förebyg- ga och skapa beredskap för att möta kända risker, dels ha en god förmåga att hantera oväntade krissituationer. Kommunens Övergripande risk- och sårbarhetsanalys utgör en plattform för detta arbete varpå respektive verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser skall vara base- rade.
Enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är kommunen skyldig att ta fram risk- och sårbarhets- analyser och med hjälp av dessa upprätta planer för hur extraordinära händelser skall hanteras.
Tillsammans med det förebyggande arbetet enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska- pas på så sätt förutsättningar för ett robustare och säkrare samhälle. Dessa delar ingår i begrep- pet samhällets krishanteringssystem.
Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall identifiera de områden i samhället som kan drabbas av en extraordinär händelse eller en svår påfrestning, händelser som får konsekvenser för kommunal verksamhet, näringsliv och enskilda.
Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall ligga till grund för mer ingående detaljerade verksamhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser vilka i sin tur skall leda till likaledes verksamhets- anpassade åtgärds- och/eller beredskapsplaner.
Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall utgöra ett viktigt underlag för kommunens Lednings- och informationsplan och Handlingsprogram, vilka ligger till grund för kommunens planering kopplat till det geografiska områdesansvaret. Risk- och sårbarhetsanalyserna skall fun- gera som mål- och styrdokument. De skall också öka riskmedvetenheten samt vara en del av samhällets krishanteringssystem när den extraordinära händelsen, eller, vilket är mera troligt, den händelse som utgör en svår påfrestning på hela eller delar av samhället inträffar. Planerna är vik- tiga för samordningen av säkerhetsarbetet i den kommunala verksamheten och med de offentli- ga och privata aktörerna.
Henån i augusti 2011
Roger Hansson Christer Hellekant Magnus Edenmyr
Kommunstyrelsens Säkerhetssamordnare Säkerhetskoordinator ordförande
1.2 Orust kommun – en komplex riskbild
Orust är Sveriges tredje största ö med en yta på 346 km² (hela kommunen är på 388 km²). Anta- let invånare är ca 15 300 årsboende men på sommaren tredubblas antalet. Befolkningen på Orust är jämnt fördelad mellan boende på landsbygd och i tätorter, och detta gäller även för fö- retagsamheten.
Den kommunala verksamheten leds från Centrumhuset i Henån och det finns verksamheter i hela kommunen såsom social omsorg, skola, bibliotek, räddningstjänst och teknisk försörjning.
Detta innebär att det i händelse av en svår påfrestning eller extraordinär händelse ställs stora krav på information, samverkan, en fungerande infrastruktur och beredskap för att kunna nå ut till alla verksamheter med de resurser som krävs för att driva verksamheten vidare.
Näringslivet kretsar mycket kring båt och hav. Produktionen av fritidsbåtar dominerar inte bara Orust utan är världsledande. Det finns cirka 1 600 registrerade företag på Orust. Personalantalet varierar mellan fåmansföretag och flera hundra anställda.
Bland de större företagen kan nämnas Hallberg-Rassy AB, Najadvarvet AB, Nord-West Yachts AB och Malö Yachts AB, alla inom båtbyggerinäringen. Andra företag med många anställda är Orusts Sparbank samt Olssons i Ellös med försäljning av maskindelar och båttillbehör. Turis- men är en växande bransch. Stora verksamheter finns för konferens och fritidsboende såsom Ellös Sjögård, Tofta Gård, Nösunds Wärdshus, Nösundsgården, Slussens pensionat med flera.
Dessa ingår i samverkansorganisationen Orustkonferens.
Orust kommun är genom sin varierande naturrikedom från mäktigt Västerhav till levande lant- bruksbygd och vida skogar med blänkande insjöar ett frekvent mål för det rörliga friluftslivet.
Våra gäster besöker hotell, pensionat, vandrarhem, gästhamnar och campingplatser men även flera fina naturhamnar utefter hela kustlinjen.
Orust har broförbindelse med fastlandet via broar vid Nötesund i norr och Skåpesund och Tjörnbroarna i söder, genom färjeförbindelse med Vägverkets färjerederi mellan Kolhättan och Svanesund i sydost och Malö, Flatön och Ängön till Dragsmark i väst samt även färjeförbindelse med Lyr. Västtrafik upprätthåller regelbunden passagerartrafik till de bilfria öarna Käringön och Gullholmen/Härmanö. Utöver dessa öar är bl.a. Råö och Tjurholmen bebodda, främst under sommarmånaderna.
Kommunens egen verksamhet finns över hela det geografiska ansvarsområdet. Exempel är hemtjänst, utbildning, förskola, VA och räddningstjänst. Detta ställer i sin tur krav på infrastruk- turen genom behovet av vägtransporter, IT, livsmedelsförsörjning och skolskjutsar m.m.
Allteftersom uppräkningen av nödvändiga funktioner som måste hållas igång om något händer blir längre och längre framstår tydligt behovet av en beredskap för att möta en extraordinär händelse eller svår påfrestning, men framför allt alla vardagshändelser som innebär en störning i olika verksamheter. Kommunen kan bli helt eller delvis isolerad under kort eller lång tid. Delar av kommunen kan komma att bli hårt ansatta eller isoleras, vilket inte minst visade sig under ovädret 2002. Som en konsekvens kan försörjningen av förnödenheter, leveranser till och trans- porter från företagen, distribution el, tele och VA komma att utsättas för stora störningar.
1.3 Bakgrund
Den övergripande Risk- och sårbarhetsanalysen utgår från de krav som framgår av den av Kommunfullmäktige antagna Lednings- och informationsplanen och det kommunala hand- lingsprogrammet, vilka i sin tur svarar mot de krav som ställs i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, samt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Analysen är baserad på dels den övergripande risk- och sårbarhetsanalys från föregående man- datperiod, på erfarenheter av händelser under de senaste åren, men inte minst viktigt det intensi- fierade arbetet inom samverkansgruppen LOTS. Gruppen representerar, genom respektive sä- kerhetssamordnare, Lilla Edets, Orusts, Tjörns och Stenungsunds kommuner. För Orust ingår även säkerhetskoordinatorn i gruppen. Genom en nära samverkan har kommunerna valt att lik- rikta arbetet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Som ett komplement till Myn- dighetens för samhällsskydd och beredskaps riktlinjer har LOTS-gruppen fokuserat på ett bre- dare spektra och tagit stor hänsyn till vardagsolyckorna, även om dessa inte leder till en extraor- dinär händelse, svår störning eller räddningstjänstinsats.
Frågor angående den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ställs till Säkerhetssamordnare, tfn 0304-33 44 61, e-post christer.hellekant@orust.se Säkerhetskoordinator, tfn 0304-33 45 53, e-post magnus.edenmyr@orust.se Informatör, tfn 0304-33 41 98, e-post ronny.svensson@orust.se
2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD
2.1 Bakgrund
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 kap 1 § skall en övergripande risk- och sårbarhetsanalys upp- rättats för kommunen.
Kommunen har valt att denna risk- och sårbarhetsanalys, i tillämpliga delar, även ska ba- seras på lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Kommunen ska identifiera och analysera de händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.
Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall fastställas av kommunfullmäktige och överlämnas till Länsstyrelsen senast under september 2011.
Kommunen skall, baserat på den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan samt ett handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor.
2.2 Mål och syfte
Målet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att:
- kommunen ska ges god kunskap om, och en samlad bild av, de risker och sårbarhe- ter som kan påverka kommunens totala verksamhet samt ges förutsättningar att hantera händelser i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder in- för och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Syftet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att:
- klargöra för kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga samt privata aktö- rer vilka hot och risker som finns inom kommunen och hur det egna ansvars- eller verksamhetsområdet kan påverkas
- ligga till grund för verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser
- utgöra underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna
2.3 Metod och genomförande
Utgångspunkten för arbetet med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen har varit att, inom LOTS-gruppen (Lilla Edet, Orust, Tjörn, Stenungsund) skapa en enhetlig form för kommunernas respektive analyser. Den övergripande risk- och sårbarhetsana- lysen är utformad i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps före- skrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6).
Analysen grundar sig på den inom LOTS-gruppen gemensamma synen på risk och sår- barhet i samhället (bilaga 1), men det är viktigt att understryka att varje kommuns egna riskbilder återspeglas i analysen.
Framtagandet av den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är baserad på tidigare risk- och sårbarhetsanalyser, inträffade händelser, genomförda övningar, kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker samt en övergripande riskinventering inom kommunen (bilaga 2). Under sammanställande av analysen har dialog med verk- samhetsansvariga skett.
Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för verksamhets- och/eller enhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa ”lokala” risk- och sårbarhets- analyser skall redovisas till kommunens enhet för skydd och säkerhet (bilaga 4).
2.4 Förväntat resultat
Genom prioriteringen av lokala risk- och sårbarhetsanalyser inom varje verksamhet ska- pas ett krav på en snabb och djup insikt av den egna hanteringsförmågan och är lika mycket en läroprocess som analys.
Rätt utförd skall verksamhetsansvariga få en ”aha-upplevelse” under arbetets gång. Det- ta ger en bra grund för fortsatt utveckling av den egna verksamhetens förmåga att han- tera händelser som ställer krav på den egna verksamheten.
I sin tur kommer processen att medverka till ett ökat säkerhetsmedvetande inom hela den kommunala organisationen.
2.5 Avsteg från MSBFS 2010:6
LOTS-gruppens eget mål med den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att do- kumentet ska fungera som ett verktyg vid händelser i den vardagliga verksamheten såväl som vid extraordinära händelser. Detta i linje med de direktiv som ligger till grund för MSB:s utökade ansvarsområde.
Därför görs medvetet ett avsteg från den snäva definition som MSB slår fast i MSBFS 2010:6, där man enbart fokuserar på extraordinära händelser. Detta innebär i sin tur att rubriksättningen enligt föreskriften ändras för att följa kommunens intention.
2.6 Sekretess
Risk- och sårbarhetsanalysen innehåller en samlad bild över kommunens risker och sår- barheter. Delar av materialet är därför känsligt då informationen kan användas för att skada kommunen och dess invånare.
Samtliga medverkande i projektets genomförande, såväl projektgrupp som analysgrup- per, har tystnadsplikt i enlighet med 7. kap 1 § Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
Bedömningen har gjorts att Risk- och sårbarhetsanalysens huvuddel samt bilagorna 1, 2 och 3 inte bör omfattas av krav på sekretess.
Bilaga 4 och 5 är belagda med sekretess enligt sekretesslagen 18 kap 13 §, prövning skall ske innan information lämnas ut.
3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE
En definition av verksamhetstyper enligt MSB finns i bilaga 1.
Med samhällsviktig verksamhet avses ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor:
1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris in- träffar i samhället.
2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Med samhällsviktig verksamhet menas därmed t.ex. elförsörjningen, telekommunikatio- nerna, livsmedelsförsörjningen, vissa IT-system, distributionen av radio- och TV- program och kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Till den samhällsviktiga verksamheten räknas också det som ovanstående funktioner är beroende av, exempelvis transporter och drivmedel.
En sammanställning på identifierade samhällsviktiga verksamheter finns i bilaga 5.
4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE
4.1 Risker
En förteckning över identifierade risker inom kommunens geografiska område finns i bilaga 2.
Förteckningen utgör en övergripande riskbild. Riskbilderna konkretiseras sedan i flera underliggande risker. Riskbilderna är inte på något sätt kompletta men skall utgöra en grund i arbetet med verksamhetsanpassade risk – och sårbarhetsanalyser. I samband med att varje kategori bearbetas kommer den att utökas med fler risker och med tiden skapas en mer specifik bild av verksamheternas risker.
Varje verksamhet skall i sina risk- och sårbarhetsanalyser ta hänsyn till alla de risker som kan påverka den egna verksamheten. De flesta av ovanstående risker kan inträffa i alla delar av kommunen men det kan vara mycket stor skillnad på sannolikhet och konse- kvens. Detta beror på verksamhetens specifika organisation, struktur samt geografiska plats.
4.2 Konsekvenser
En förteckning över tänkbara konsekvenser presenteras i bilaga 2.
Förteckningen över tänkbara konsekvenser är inte på något sätt komplett. Den skall utgöra en grund på vilken analysen av den egna verksamhetens risker skall vila vid arbetet med de verk- samhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyserna. Varje verksamhet skall i sin analys ta hänsyn till alla tänkbara konsekvenser för den egna verksamheten.
Konsekvenserna klassificeras i en skala från 1 till 4 där 1 står för händelser som medför obetyd- liga skador eller förluster för verksamheten avseende människors liv och hälsa, egendom, miljö och produktion. 4 står för händelser som medför extremt allvarliga skador eller förluster för verksamheten avseende människors liv och hälsa, egendom, miljö och produktion
4.3 Sannolikhet
För att kunna bedöma sannolikheten att en oönskad händelse ska inträffa krävs det att kommu- nen har ett väl fungerande system för rapportering av avvikelser, tillbud och skador. Detta skall följas upp regelbundet av enheten för skydd och säkerhet och ligga till grund för verksamheter- nas prioriteringar av åtgärder.
För varje oönskad händelse kan sannolikheten beräknas efter antalet inträffade händelser per år.
När man beräknar sannolikheten för en oönskad händelse är det viktigt att följa upp såväl sam- hällets demografiska, infrastrukturella, geologiska, metrologiska och hydrologiska förändringar.
Inte minst viktigt är att följa upp effekterna av den globala uppvärmningen.
För händelser som sällan inträffar men som medför en påfrestning på hela eller delar av samhäl- let kan sannolikheten inte beräknas på samma sätt. För denna typ av händelser slår LOTS- gruppen fast betydelsen av en väl fungerande krisberedskapsorganisation för att snabbt och kor- rekt kunna analysera konsekvenser och resursbehov.
5 SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER
De resurser som krävs för att kommunen ska kunna hantera såväl små som stora händelser en- ligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) finns redovi- sade i kommunens lednings- och informationsplan enligt LEH och handlingsprogram enligt LSO.
Det är viktigt att belysa kravet på samverkan mellan LOTS-kommunerna samt att kontinuerligt se över resursbehovet i relation till inträffade händelser.
6 BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE
Händelser som kan leda till extraordinära händelser inträffar ofta hastigt, oväntat och utan förvarning. Händelserna kan få stora och långvariga negativa konsekvenser för verksamheten. Händelserna kan orsakas av, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig vä- derpåverkan, naturkatastrofer, hot och våld eller annan avsiktlig eller oavsiktlig påver- kan.
Även en liten händelse kan starta en kedja av händelser som kan leda till en stor påfrest- ning som måste kunna hanteras, ofta med olika aktörer i samverkan.
Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet redovisas i bilaga 2.
7 BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER
För att motstå och hantera identifierade risker ska det i kommunen finnas en väl fungerande, övad och utbildad krisledningsorganisation, beredskapsplaner för samhällsviktiga verksamheter, ett proaktivt förebyggande säkerhetsarbete samt väl organiserade skadeavhjälpande resurser.
Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker redovisas i bilaga 3.
8 BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED HÄNVISNING TILL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT
8.1 Kommunövergripande krishantering Ökad samverkan med lokalt näringsliv:
- Krishanteringsråd inrättas Krisledning:
- Dokumentationsrutiner skapas
- Samtliga krisledningsfunktioner skall övas i position (aktuell lokal) - Planera för uthållighet i krisledningsfunktionerna (72 timmar) Samverkan:
- Fördjupa samverkan med grannkommuner Nyckelpersoner:
- Identifiering
8.2 Lokal krishantering / Personskydd Handlingsplaner
- Se över behovet av en generell säkerhetspolicy för Orust Kommun - Se över rutiner vid hot och våld
- Enhetlig lokal handlingsplan för säkerhetsutbildning Personal
- Se över rutiner för anhörigkontakter Ersättningslokaler
- Inventera behov Besöksrutiner
- Riktlinjer för besök
9 SAMMANFATTNING
Den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall ligga till grund för verksamhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser. Detta är en av kommunfullmäktige prioriterad punkt.
Krisledningsorganisationen måste regelbundet utbildas och övas, kontaktlistor uppdate- ras, ersättares mandat (delegation) ses över samt förfoga över gemensam dokumentation (mallar, checklistor mm).
En prioriterad arbetsuppgift är att höja kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker, i enlighet med bilaga 3.
Kommunens totala riskhanteringsarbete måste samordnas för att kunna förbättras.
Kunskapen om kommunens krislednings- och riskhanteringsarbete måste tydliggöras i varje verksamhet. Den interna säkerheten bör finnas med som en punkt vid varje led- ningsmöte eller arbetsplatsträff.
Enheten för skydd och säkerhet har uppdraget att vara initiativtagare samt ansvara för planering, genomförande och uppföljning av kommunens övergripande riskhanterings- och krisledningsarbete. Enheten rapporterar sitt arbete med riskhantering och krisled- ning till kommunstyrelsen.
10 BILAGOR
10.1 Bilaga 1
Bilaga 1 redovisar LOTS-kommunernas gemensamma syn på risk och sårbarhet i sam- hället
10.2 Bilaga 2
Bilaga 2 redovisar, baserat på kommunens geografiska områdesansvar
• identifierad samhällsviktig verksamhet
• identifierade risker
• tänkbara konsekvenser
• bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse
10.3 Bilaga 3
Bilaga 3 redovisar en mer detaljerad förmågebedömning av samhällsviktiga funktioner inom kommunen
10.4 Bilaga 4
Bilaga 4 redovisar utförda verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser. Bilagan är belagd med sekretess.
10.5 Bilaga 5
Bilaga 5 redovisar identifierade samhällsviktiga verksamheter. Bilagan är belagd med sek- retess.
