D A T U M D I A R I E N R
2016-03-08 LS-LED16-0578
HANDLINGSPLAN – för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan
regeringen och SKL
om kortare väntetider i cancervården 2016 I Landstinget Sörmland
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
2
1. Beskrivning av arbetet efter rapporteringen den 1 november 2015
1.1 Nuläge för införda vårdförlopp
a) Beskriv läget för de fem SVF som infördes 2015- utgå från det som skett efter att 2015-års rapport lämnades in senast den 1 november 2015.
Samtliga fem förlopp är införda och förlöper planenligt.
AML, Akut lymfatisk leukemi- Förloppet fungerar inom stipulerade tider. Patienter omhändertas subakut eller akut via hematologjouren på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, och reserverade tider för dessa patienter finns alltid tillgängliga. Koordinators- funktionen ansvarar kontaktsjuksköterskan för i samråd med hematologjouren.
Inom detta vårdförlopp har medicinklinikerna främst jobbat med att etablera kontaktsjuksköterskefunktionen, då det inte funnits tidigare. Tre sjuksköterskor har gått KSSK- utbildningen som anordnats i regionen. Kontaktsjuksköterskorna har tagit fram, Min vårdplan, utifrån den generiska nationella modellen som finns och sedan anpassat den till AML. Vidare har kontaktsjuksköterskorna utarbetat en pärm med patientinformation som har börjat användas i en testversion till några patienter.
Innehållet kommer att utvärderas och revideras utifrån de synpunkter som framförs.
Vårdrutiner är genomgångna, justerade och införda för att anpassas till det standardiserade vårdförloppet. KVÅ-kodningsrutiner finns och är under implementering.
Huvud- och halscancer: Öron – näsa och halskliniken i Sörmland har infört ett nytt samordnat arbetssätt på mottagningarna för ett effektivt patientomhändertagande i förloppet. De finns reserverade tiderna, för både ny- och återbesök som motsvarat behoven och om någon tid inte utnyttjats till patientgruppen så har tiden används till
3 andra patienter enligt fastställd rutin. Tiden för första besök med läkare och
sjuksköterska har förlängts från 20 min till 40 minuter. Koordinator ringer och bokar in ett första besök inom 5 dagar. Ny rutin för återbesök, där koordinatorn har en viktig roll att se till att alla provsvar finns i tid till läkarbesöket. I samverkan med
Universitetssjukhuset i Örebro har en checklista, för överföring till regionvård, utarbetatas och börjat användas när patienterna remitteras vidare för vård och
behandling. Hela vårdförloppet är noga genomgånget och skriftlig rutin införd, för vad som ska göras från inremissbedömning tills patienten remitteras vidare för vård och behandling i Örebro.
Utbildning har genomförts till läkare avseende u-ljud och punktion. Tre sjuksköterskor har gått KSSK-utbildning på 7,5 HP som anordnats i sjukvårdsregionen. Min vårdplan är upprättad och används till patienterna. Här har man förbättrat och förtydligat
kontaktsjuksköterskans uppdrag och deras möjlighet att delta vid diagnosbesked samt efterföljande samtal med patienten, då Min vårdplan upprättas.
Hittills har 49 patienter remitterats till ÖNH med symtom på misstänkt huvud- och halscancer, av dem bedömdes 20 patienter ha en välgrundad misstanke och av dem fick 6 patienter, någon huvud- och halscancer diagnos. Kodningsrutinen har
tillkommit lite sent i förloppet därför syns inte det i de siffror vi rapporterat hittills men tycker ändå det finns relevans att berätta om dessa erfarenheter.
Matstrups- och magsäckscancer: Information till primärvården att skriva SVF-remiss för gastroskopi vid misstanke om cancer börjar ge resultat, det kommer allt fler SVF- remisser för gastroskopi från primärvården. Vårdförloppet fungerar bra från det att välgrundad misstanke uppstår på endoskopienheterna. Från och med v. 48 jobbar man enligt en ny rutin med förbättrat innehåll för MDK:n med fler aktörer involverade, kirurg, onkolog, patolog, radiolog länsgemensamt samt med Karolinska Huddinge.
Återkoppling om vidare utredning och behandling efter MDK, sker till patienten samma dag.
Det finns reserverade tider för gastroskopi och för besök i utredningsförloppet.
Koordinatorsfunktionen bemannas av medicinska sekreterare som bokar in tiderna i förloppet och bevakar att ledtider följs.
Kontaktsjuksköterska finns för patientgruppen och Min vårdplan är väletablerad och används sedan flera år tillbaka. Två kontaktsjuksköterskor har slutfört KSSK-
utbildning på 7,5 HP i regionens regi i december.
Rutin för överföring till regionvård till Karolinska Huddinge finns och fungerar.
Väntetider till utredning som sker på regionvårdsnivå upplevs ha blivit längre. När behandling med kirurgi är beslutad, får patienten snabbt en tid.
Kodningsrutiner är implementerade och börjar fungera, även om det inledningsvis varit en del oklarheter vid överflyttning till KS Huddinge.
Prostatacancer och Cancer i urinblåsa och övre urinvägar.
Införandet av SVF Cancer i urinblåsa och övre urinvägar, har genomförts inom ramen för den sedan tidigare etablerade processarbetsgruppen för prostatacancer och det har fungerat på ett mycket bra sätt. De tydliga alarmsymtomen i detta förlopp gör att dessa
4 patienter omhändertas snabbt i hela vårdprocessen. Prostatacancerprocessen har
avsevärt förbättrat sin tillgänglighet i hela länet under de senaste tre åren, från en bottenplacering i Öppna jämförelser till en topplacering vid senaste mätningen. Min vårdplan och KSSK finns i förloppet och fungerar bra. De flesta patienter får en kontaktsjuksköterska och antalet aktiva monitoreringar har ökat. Två
kontaktsjuksköterskor har genomgått KSSK-utbildning 7,5 HP.
Det finns reserverade tider i förloppen och de medicinska sekreterare fungerar som koordinatorer på urologsektionen. Diskussion pågår hur funktionen ska utvecklas, nu när fler förlopp införs.
Kodningsrutinerna inom dessa vårdförlopp har införts relativt sent under året. Det har visat sig att vi har problem med att fånga KVÅ-koderna framförallt för SVF
prostatacancer. Identifiering av problemet pågår och ett antal åtgärder är planerade för att komma till rätta med problemen. Det pågår även ett utvecklingsarbete med att utdatarapporten så att vi fångar aktuella KVÅ-koderna i de olika anteckningstyperna för förloppen på ett korrekt sätt.
För samtliga fem införda förlopp är de effekter som vi hittills kan skönja bara positiva avseende tillgänglighet, ökad uppmärksamhet, bättre och standardiserat
omhändertagande och ökad kvalitet i patientomhändertagandet.
b) Om uppföljning i de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorsfunktion eller obokade tider inte är på plats för samtliga SVF, vilka åtgärder kommer landstinget att vidta för att färdigställa detta?
Användandet av KVÅ-kodning finslipas på alla berörda enheter och tillämpningen behöver förbättras. Det är många som behöver information om att koda och sedan komma ihåg att göra det. Vi har haft på plats information på alla vårdcentraler till läkare och sekreterare. Vidare har rutiner tagit fram i respektive vårdförlopp för vem som kodar i vilken anteckning i journalen i respektive vårdförlopp. Det är relativt grannlaga att få till kodsättningen i journalen. När koderna väl är dokumenterade i journalsystemet är det inte några problem att fånga dem. Implementering av
kodningsrutiner pågår och återkommande uppföljning krävs för att öka följsamheten.
Vårt journalsystem är gammalt och ska bytas ut och det är därför svårt att få till några IT-tekniska finesser i befintligt system.
Vi har manuellt lagt in, frastexter avseende alarmsymtom i allmänremissen, i de första fem standardiserade vårdförloppen, i vårt befintliga journalsystem. Det finns inte möjlighet att lägga in obligatoriskt innehåll med automatik i remisserna, därför har vi gjort så gott som det går med det gamla journalsystemet. Utmaningen ligger i att få läkare att använda frastexterna och sekreterarna att hjälpa till att påminna om det glöms bort, viktigt med teamwork från remitterande instans sida och i resterande del av vårdförloppet avseende KVÅ-kodning.
Vi har även lagt in manuella frastexter i röntgenremissen för SVF i
undersökningsfältet + önskad underökning och sedan i anamnes status fältet, skrivs vilket SVF förlopp som är aktuellt följt av anamnes och status, för att på så sätt kunna prioritera att patienterna som ingår i SVF ska få sina röntgentider i rimlig tid i
5 förloppet. På samma sätt så har vi lagt in SVF fraser även i remisserna till klinisk fysiologi.
KVÅ- koderna är inlagda i vårt journalsystem sedan början av oktober. Under hösten togs kodningsrutiner fram. Rutinerna är implementerade med varierad framgång. Vi har nu satt in extra stödresurser så att alla inblandade i processerna gör sin del av kodningen. Information på plats till de som ska göra jobbet. Vi kommer också att återkoppla hur arbetet förlöper månatligen till både primärvården och sjukhusens berörda enheter.
Obokade eller reserverade tider som vi kallar det för, finns för de införda förloppen.
Koordinatorsfunktion finns för de införda förloppen och är bemannad av medicinsk sekreterare på enheterna som tar emot SVF-remisserna, de bokar undersökningar och besök för patienten enligt aktuellt SVF. Nu när det kommer betydligt fler
cancerförlopp, så kommer koordinatorsfunktionen sannolikt att vidareutvecklas.
Skriftlig rutin för koordinatorsfunktion och kontaktsjuksköterska är fasställd på landstingsövergripande nivå den 29 januari 2016.
1.2 Erfarenheter av 2015 års arbete
a) Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2015 lett till förändringar i upplägget inför 2016 och i så fall på vilket sätt?
Vi kommer att arbeta på ungefär samma sätt men med betydligt mer erfarenhet med oss in i uppstarten av de nya SVF-förloppen. En sak som kommer att finnas med från början är ta fram kodningsrutin och information till de som ska utföra kodningen på ett mycket mer distinkt sätt än vi hade möjlighet till förra året. Utan att för den skull glömma huvudintentionen med att vi inför SVF nämligen att öka tillgängligheten för patienterna och att ge dem ett tryggt, effektivt och säkert omhändertagande med god kvalitet. Stimulansmedlen kommer att fördelas med ännu mer delaktighet med berörda processarbetsgrupperna och berörda chefer för att på bästa sätt stimulera införandet av SVF.
b) Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något av SVF?
Nej det har vi inte.
1.3 Antal avslutade patienter
Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) de SVF som implementerades 2015 fram till och med den 31 januari 2016? Redovisa antal uppdelat på kön. Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, t.ex.
genom start av behandling.
Vårdförlopp, antal patienter som genomgått SVF
Patienter som överflyttats till landsting/region med KVÅ-kod VGM
6
Män Kvinnor Män Kvinnor
AML 1 0 0 0
Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna
16 5 0 0
Huvud- och halscancer 4 6 1 1
Matstrups- och magsäckscancer
3 3 2 0
Prostatacancer 8 (50*) 0 0 0
I tabellen redovisas antal patienter som genomgått och avslutat de SVF som vi fångade i vår utdatarapport.
* Utdatarapporten gav endast 8 prostatacancerpatienter i landstinget Sörmland under perioden, vilket vi direkt kunde konstatera är felaktigt och en extra körning med en rapport i journalsystemet visar att vi haft 50 patienter. Kvaliteteten på vår
inrapportering och vårt utdatauttag håller succesivt på att förbättras
1.4 Överföring av information
Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information om
uppföljningsdata när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF?
a) Hur har landstinget arbetat med frågan hittills?
Matstrups- och magsäckscancer förloppet har utformat nya rutiner för MDK och det finns rutiner inför för vad som ska skickas med vid övertagande. Vi skickar med datum och kod för välgrundad misstanke tillsammans med övriga
journalhandlingar till Karolinska Huddinge.
Huvud-halscancer följer en checklista som ÖNH-kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro tagit fram i samverkan med berörda landsting. Den har precis blivit klar i början av året och används redan. Även här skickar vi med datum och kod för välgrundad misstanke vid överremittering till USÖ.
b) Vilka vidare åtgärder tänker ni vidta för att informationsöverföringen ska fungera under 2016?
Fortsätta slipa på de arbetssätt som införts och följa hur det fungerar. Troligen kommer enheterna att använda en projektkod i journalen för att lättare kunna sortera ut SVF-patienterna för uppföljning.
7
2. Plan för införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016
För närvarande finns 12 fastställda SVF för införande 2016. SVF för malignt melanom kommer att fastställas under våren och ska ingå i de 13 SVF som ska vara införda senast den 1 november 2016.
2.1. Tidplan för införande
Hur ser tidplanen för året ut? Ange följande:
Vi planerar att införa förloppen enligt tabell nedan.
Vårdförlopp
Före 15/6 2016 Före 15/9 2016
Malignt melanom
x
Tjock- och ändtarmscancer
x
Bröstcancer
x
Lungcancer
x
Bukspottkörtelcancer
x
Cancer i galla+ gallvägar
x
Levercancer
x
Maligna lymfom
x
Myelom
x
Cancer med okänd primärtumör
x
Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
x
Äggstockscancer
x
Primära maligna hjärntumörer
x
För de patienter som genomgått SVF under hösten kommer vi att hämta data ur journalsystemet om vi inte hunnit rapportera dem till SKL:s databas.
a) När planerar landstinget att koordinatorsfunktion för de nya SVF ska vara i drift?
Det ska finnas på plats när respektive SVF startas, hur funktionen bemannas avgörs i respektive förlopp beroende på hur många patienter som är aktuella för respektive mottagning.
8 b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift?
I samband med starten av respektive standardiserat vårdförlopp, ska frågan om hur många disponibla tider per vecka som krävs, vara identifierat och
disponibla tider ska finnas att boka i respektive förloppet. Med fördel använder enheterna sin produktions- och kapacitetsplaneringsverktyg och kan vid behov få stöd av Utvecklingsenhetens metodstödjare.
c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF?
I samband med uppstart av varje processarbetsgrupp bjuds patientförening in till arbetsmötena. Om det saknas lokal patientförening, så får
processarbetsgruppen i uppdrag att hitta lämplig patient/anhörig som kan delta i arbetsgruppsmötena alternativt involveras på lämpligt sätt.
Vi kommer att genomföra dialogmöten med patient och anhöriga, för att vårdens representanter ska få ta del av patienternas och deras anhörigas upplevelse av vården och hur den kan förbättras.
Flera enheter, både Malignt melanom och lungkliniken har ingått, som nu ska införa standardiserat vårdförlopp, i landstingets Sörmlands pilotprojekt avseende personcentrerad vård. Vi kommer att ta med oss kunskaperna ifrån det arbetet och inkorporera det personcentrerade arbetssättet i arbetet med SVF.
2.2 Stöd till utvecklingsarbete
a) Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården?
Vi fortsätter på inslagen bana genom att primärvården ska använda SVF-remisser med frastexter för alarmsymtomen. Kodningen av välgrundad misstanke görs i primärvården redan idag för de införda förloppen.
Vi kommer att arrangera en heldagsutbildning för alla läkare i primärvården om SVF som upprepas med samma program vid två tillfällen under april månad.
Huvudfokus är på tjock- och ändtarmscancer, urologisk cancer samt maligna blod sjukdomar. Vi kommer även att ge en allmän information om
primärvårdsversionerna och projektuppstart med ett Diagnostiskt centrum som ska ta hand om CUP, Cancer utan känd primärtumör och Allvarliga symtom som kan bero på cancer.
Vi kommer månatligen att återkoppla hur väl följsamheten till att skriva SVF remisser och använda frastexterna fungerar från primärvården.
Återkommande kommunikation/ informationsinsatser och utbildning efter behov till läkare och rådgivningssjuksköterskor.
b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården?
9 Vi tillsätter arbetsgrupper för de nya förloppen som ska införas 2016. I den mån vi kan använder vi befintliga eller nästan befintliga konstellation på arbetsgrupperna som för 2015 års SVF införande, kommer vi att göra det. Vi tillsätter
processledare, processtödjare, tvärprofessionella arbetsgrupper som är länsövergripande som initialt gör en nulägesanalys och ser över
förbättringsområden för att klara SVF. Varje grupp har stöd från den övergripande projektledare och om möjligt metodstödjare från Utvecklingsenheten där det efterfrågas.
c) införande av koordinatorfunktion?
Initialt genom arbetet i respektive processarbetsgrupp. Vi erbjuder också metod- och utvecklingsstöd till de nya enheter som inför SVF under 2016 från
Utvecklingsenheten. Rutin för koordinatorsfunktion är fastställd av Lokala Cancerrådet 2016-01-29.
d) obokade tider?
Varje vårdförlopp ska göra en produktionsplanering, med stöd av det produktions- och kapacitetsplaneringsverktyg som finns i Hälso- och sjukvården, för hela förloppet. Där alla delar i förloppet beaktas så som undersökningar, nybesök, återbesök och olika behandlingar såväl kirurgisk som onkologisk behandling. Vi erbjuder även här metod- och utvecklingsstöd till de nya enheter som inför SVF under 2016 från vår Utvecklingsenhet.
Landstingsdirektören har delegerat ledningen och styrningen av hela
Cancerarbetet, inklusive SVF, till Lokala Cancerrådet. Cancerrådet och dess ordförande är sedan 4 år tillbaka processägare till de av Hälso- och
sjukvårdsledningen fastställda och beslutade, kliniska vårdprocesserna inom Cancerområdet.
2.3 Utmaningar och konsekvenser
Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa?
Utmaning Planerad åtgärd
Information till all berörd personal i
primärvården och tillämpningen av frastexterna i remisserna för respektiver SVF
Fortsatta informationssinsatser på
vårdcentralerna. Feedback hur användandet av frastexter och SVF-remisser månatligen.
Utbildningsdag för primärvårdsläkarna om SVF, under våren.
Gammalt journalsystem, svårigheter att få in alla uppgifter i en standardremiss med automatik och en smidig lösning. Önskan att ha en standardiserat allmänremiss med allt innehåll enligt SVF som egentligen krävs. Ej
Frastexter i allmänremissen, öka användandet och fortsätta sprida informationen om SVF och att frastexterna ska användas.
10 möjligt i befintligt system, kommer inte att
gå på minst fem år då ett nytt system är upphandlat.
Krav på framtidens informationssystem om mer
”intelligenta remisser”, möjlighet att följa ledtider i realtid, direktöverföring till kvalitetsregister etc.
Obligatoriska frastexter i Sectra Ris avseende remissinnehåll
Manuella frastexter för SVF, så som vi börjat med.
Ställa utvecklingskrav på systemet på
obligatoriska uppgifter i remissen på längre sikt.
Tillämpning av rutinerna för KVÅ-kodning, d.v.s. att använda dem ute i vårdverksamheten
Informationsinsatser direkt till berörda enheter där följsamheten behöver förbättras. Månatlig feedback på hur respektive vårdförlopp ligger till
Långa diktatköer och brist på medicinska sekreterare är en patientsäkerhetsrisk men försvårar införandet av koordinatorer – då det är samma yrkesgrupp som efterfrågas.
Frågan lyft till Hälso- och
sjukvårdsledningen för helhetsgrepp i frågan. Verksamhetsutveckling inom de administrativa enheterna är också på gång.
Kompetensförsörjning
Brist på medicinska sekreterare,
Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, Biomedicinska analytiker, Specialistläkare inom en rad områden (lungläkare, urologer, onkologer, patologer distriktsläkare m.fl.)
Samarbete med HR,
kompetensförsörjningsplaner.
RUR-arbetet i regionen.
Tillgång till radiologiska undersökningar, CT och PET-CT, mammografi.
Väntetider för radiologi, kan bli svåra att klara i alla SVF-förlopp
Följa väntetiderna och skicka patienterna dit det är kortas väntetid. Kartlägga om kapaciteten i regionen räcker till.
Bevaka att SVF-remisser används på korrekt sätt.
Väntetid på patologisvar
Tillgång på patologer, behov av öka ST i patologi
Förhandla fram ett tilläggsavtal med Unilabs på patologisvarstider som är SVF-anpassade
Idag är Unilabs avtalspart, och frågan om ST i patologi bör beaktas i det avtal som landstinget skriver.
Brist på Coloskopister, långa väntetider Verksamhetsutveckling – Översyn av endoskopiverksamheten i landstinget Sörmland är lyft och kommer att ses över under 2016.
11 Att frigöra tid från verksamheter för få
verksamhetsföreträdare till processarbets- grupperna för att genomföra SVF och den verksamhetsutveckling som krävs.
Ett sätt är att klinikerna får ekonomisk ersättning, för den personal som frikopplas för att utveckla SVF-arbetet och för de vikarier som behöver anställas. Bekostas av stimulansmedlen.
Bedömer landstinget att eventuella undanträngningseffekter kan komma att uppstå under 2016 som en följd av införandet av SVF? Beskriv i så fall vilka och hur de kommer att följas och åtgärdas.
Radiologi – här befarar professionen att det finns risk för fördröjda väntetider för benigna åkommor och när efterfrågan ökar i och med fler SVF införs. Svårigheter att klara de stipulerade ledtiderna i respektive SVF ses som en utmaning.
3. Information och förankring 3.1 Patienter
Hur har landstinget involverat patientföreträdare i arbetet med handlingsplanen?
Vi har träffat de två patientföreningarna Aurora och Näckrosbröderna som har
lokalorganisation i Sörmland, inför skrivandet av handlingsplanen och haft en dialog om vad som förväntas av oss i 2016 års arbete med införandet av SVF. Representanterna har varit delaktiga i utformningen av planen och lämnat synpunkter på innehållet. Handlingsplanen har därefter skickats ut på remiss till patientföreningarna. Planen har även skickats på remiss till en erfaren patient som lämnat värdefulla synpunkter till planen.
Hur avser landstinget involvera patientrepresentanter i arbetet med SVF?
I varje processarbetsgrupp så bjuder vi med patientföreningar alternativt patientföreträdare.
För mindre diagnosgrupper har det varit svårt att få med patientföreträdare. Vi jobbar utifrån personcentrerad vård i landstinget Sörmland och försöker på flera olika sätt skapa en mer jämbördig delaktighet för patienterna genom ett mer personcentrerat arbetssätt. Både malignt melanom processen och lungkliniken har varit med i landstinget Sörmlands pilotprojekt om Personcentrerad vård och har det arbetssättet med sig även i SVF-arbetet.
Övrigt
Patienter som inte kan svenska, saknar information på andra språk på RCC hemsida.
3.2 Privata vårdgivare
Hur avser landstinget involvera representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF?
De privata vårdcentralerna är informerade på samma sätt som de landstingsdrivna vårdcentralerna. Projektledaren för SVF har varit på respektive vårdcentral och givit
information om SVF direkt till berörda läkare och medicinska sekreterare, ca 45- 60 minuters information. På vissa vårdcentraler har samtlig personal tagit det av informationen
12 Privata vårdgivarna delges information skriftligt och erbjuds på platsbesök av
projektledningen för SVF. De läkarare som går på nationella taxan är ju inte avtalsbundna på samma sätt men projektledningen delger dem den information som de berörs av i SVF arbetet.
Beställaren Hälsoval, informeras av projektledningen om vilka krav, som måste beaktas i SVF arbetet, inför att nya avtal/förnyelse av avtal skrivs med de privata vårdgivarna.
3.3 Primärvård
Hur säkerställer landstinget att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF?
Projektledaren har varit på respektive vårdcentral och givit information om SVF direkt till berörda läkare och medicinska sekreterare, ca 45- 60 min information, på vissa enheter har samtliga personalkategorier deltagit vidinformationstillfällena. personal deltagit på inf De privata vårdcentralerna är informerade på samma sätt som de landstingsdrivna vårdcentralerna.
Vi har sedan hösten 2015 infört fasta frastexter utifrån de kriterier för alarmsymtom som beskrivs i primärvårdsversionerna.
Remisserna från primärvården börjar i allt större omfattning, att använda de förvalda
frastexterna för alarmsymtom vid SVF som lagts in i journalsystemet. Information på plats på respektive vårdcentral till berörda läkare och medicinska sekreterare har förbättrat
användandet av SVF-remissen.
SVF-remissen, med manuellt inlagda fraser för alarmsymtom, är var vårt nuvarande journalsystem klarar av. Vi har lagt in fraser för SVF både i allmänremissen och i radiologiremissen.
4. Uppföljning
Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda SVF?
Landstinget Sörmland avser att följa upp resultaten av de nuvarande mätpunkterna genom att månadsvis rapportera till Cancerråds AU och Cancerrådet, de antal patienter som ingår i SVF och rapporteras till SKL samt vilka faktiska ledtider varje förlopp har.
Genom de kontinuerliga rapporterna får Cancerrådet direkt kännedom om de berörda klinikernas möjlighet att uppnå de stipulerade ledtiderna. I de fall ledtiderna inte uppnås kan man direkt via berörd klinik detektera orsaken till den långa ledtiden. Utifrån orsak får Cancerrådet stötta kliniken till att förbättra ledtiderna med stöd av Utvecklingsenhetens metodstödjare och projektledaren för SVF.
13
5. Arbete med PREM-enkäten
För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC och som bygger på arbetet med nationell patientenkät (NPE) användas under 2016. Kravet gäller för de fem SVF som har implementerats 2015 men önskvärt är att även de som införs 2016 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och lokalt. Enkäten planeras vara klar för utskick den 1 mars 2016. Då kommer också
rekommendationer om täthet av utskick, antal patienter/SVF (alla respektive andel av SVF- utredda) mm.
5.1 Användande av PREM-enkät
Hur avser landstinget arbeta med den PREM-enkät som tagits fram och ska införas under 2016?
Vi kommer att inkluderar alla patienter som ingått i SVF per den 1 mars både för de införda förloppen och succesivt för de som införs under året.
5.2 Användning av resultat
Hur kommer resultaten från PREM-enkäten att användas?
Vi kommer med stort intresse att ta del av svaren från PREM-enkäten och utifrån svaren fundera på vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras utifrån patienternas perspektiv. Synpunkterna kommer att beaktas i utvecklingsarbetet inom respektive processarbetsgrupp. Om det finns synpunkter av övergripande karaktär så lyfter vi det till lokala Cancerrådet och Hälso- och sjukvårdsledningen samt gör en handlingsplan.
Vidare har vi diskuterat att svaren från patienterna PREM-enkäter ska involveras i vårt arbete med att införa personcentrerad vård i landstinget Sörmland. Alla sätt att förbättra vården utifrån kundens perspektiv tycker vi är väldigt värdefullt.
14
Planen framtagen av:
Handlingsplanen är framtagen av projektledare Anne Genander i samverkan med lokala cancerrådets AU, patientföreträdare, patientföreningarna Aurora och Näckrosbröder.
Handlingsplanen är fastställd av lokala Cancerrådet i Sörmland som är styrgrupp för införandet av Standardiserat vårdförlopp.
Bilaga: Fastställda standardiserade vårdförlopp
”De fem vårdförlopp som infördes under 2015”:
Akut myeloisk leukemi, AML
Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna
Huvud- och halscancer
Matstrups- och magsäckscancer
Prostatacancer
”De 13 nya vårdförloppen”:
Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Bröstcancer
Cancer i bukspottkörteln och periampullärt
Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång
Cancer utan känd primärtumör, CUP
Lungcancer
Maligna lymfom
Malignt melanom (fastställs våren 2016)
Myelom
Primär levercancer
Primära maligna hjärntumörer
Tjock- och ändtarmscancer
Äggstockscancer
De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på http://cancercentrum.se/samverkan/vara- uppdrag/kunskapsstyrning/kortare-vantetider/vardforlopp/
