• No results found

Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016

Projektägare: Lisbet Gibson Datum: 2016-10-27

Diarienr: RS491/2015 lisbet.gibson@regionjh.se

Projektledare: Elin Wassdahl Nilsson elin.wassdahl-nilsson@regionjh.se

Region Jämtland Härjedalen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen

(2)

2

Kortare väntetider i cancervården

Dnr SKL 15/06016

Redovisning sker i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kortare väntetider i cancervården 2016. En mall för landstingens handlingsplaner för införandet av 2016 års standardiserade vårdförlopp (SVF) har tidigare tagits fram av RCC i enlighet med överenskommelsen.

Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen med SKL är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att fortsatt införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF).

Enligt överenskommelsen får de landsting som senast den 1 november 2016 lämnar in en redovisning enligt denna mall, med beskrivning av hur de arbetat enligt inlämnad

handlingsplan under 2016, ta del av återstående stimulansmedel – 203 mkr. Av redovisningen ska det framgå att de 13 nya SVF har införts senast den 1 november 2016. Ett SVF räknas som infört när en patient med välgrundad misstanke har genomgått utredning enligt SVF och startat behandling eller avslutats på annat sätt. Vidare ska det framgå av redovisningen hur landstingen arbetat med SVF som går över landstingsgränser. Det ska också framgå i redovisningen hur landstingen har arbetat med framtagen nationell PREM-enkät.

Respektive regionalt cancercentrum (RCC) samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 november 2016.

(3)

3

1. Uppföljning av tidigare införda vårdförlopp

1.1 Nuläge

För närvarande har 18 SVF fastställts och fem av dessa infördes 2015.

Beskriv nuläget för de fem SVF som landstinget implementerade under 2015 och beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat?

Har det förändrade arbetssättet för dessa stabiliserats? Om inte, vilka utmaningar kvarstår?

Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015?

AML: SVF har inte inneburit någon större förändring av tidigare arbetssätt och handläggning.

Primärvården kontaktar hematolog i Östersund vid välgrundad misstanke om AML. Det finns sedan tidigare ett väletablerat, gott, samarbete, med regionsjukhuset i Umeå, dit patienter remitteras så snart AML har verifierats eller att det föreligger hög klinisk misstanke. I remissen till regionsjukhuset anges datum för välgrundad misstanke och start av påbörjad behandling rapporteras därmed av behandlande sjukhus. Då förloppet går mycket snabbt sedan tidigare har hematologen i Östersund hittills inte använt sig av canceröversikten i vårt vårdadministrativa system. Därför saknas uppgifter AML i diveport, där utdata presenteras.

Det planeras nu för att registrera AML-patienterna i canceröversikten, vilket ger en bättre möjlighet till intern uppföljning.

Huvud- och halscancer: patienter med huvud- och halscancer får sin behandling i Uppsala, Samarbetet fungerar väl, men en del rutiner behöver förbättras, vilket planeras innan

årsskiftet. Den lokala processarbetsgruppen upplever att flödet fungerar allt bättre, vilket man delvis förklarar med att det nya arbetssättet har satt sig.

Cancer i urinblåsan och urinvägarna: verksamheten har noterat ett ökat inflöde av remisser rörande välgrundad misstanke. Man har svårighet att utföra utredningen inom stipulerade ledtider. Brist på urolog är en delförklaring. Andra delar som orsakar förseningar är otillräcklig tillgänglighet till diagnostik (cystoscopi, DT-urinvägar och patologi).

Prostatacancer: verksamheten har svårighet att hantera det ökande inflödet av remisser rörande SVF prostatacancer. Utredningsgången upplevs självklar, men läkarbrist och behov av att förändra arbetsfördelningen i verksamheten behöver lösas.

Urologin har nyanställt sjuksköterskor och man avser att se över arbetsfördelningen för att frigöra tid för läkare, genom kompetensförskjutning.

Matstrupe- och magsäckscancer: fungerar väl, men verksamheten upplever att kriterierna för misstanke och därmed remiss till filterfunktion är för vida.

Primärvården: allt fler läkare använder sig av de särskilda SVF-remisserna.

Bilddiagnostik: man kommer att se över verksamhetens bokningsrutiner, då man ser att med de SVF som implementerats 2016 behöver justeringar göras, de det inte längre är tillräckligt att utöka antalet akuttider.

(4)

4 Patologi och laboratoriemedicin: laboratoriemedicin har inte upplevt några svårigheter i samband med analyser för de standardiserade vårdförloppen. Inkommande prover tas om hand i den takt de kommer in. Det som kan påverka allmänt är när underhåll sker på det stora kemiinstrumentet och det rör sig om ”sällan” analyser som inte kan köras på båda, då kan svarstid bli längre. Avläsning av ”bloddiffar” utförs dagtid, vardagar, då kompetensen inte kan upprätthållas hos för stort antal medarbetare. Vid akut begäran kan det ibland lösas även jourtid helg. Ett nytt instrument har köpts in för att underlätta avläsning samt att det på sikt skall möjliggöra distansavläsning med hjälp av Norrlands universitetssjukhus, NUS, när det är kompetensbrist här. Validering av instrumentet pågår och uppkoppling mot NUS är inte löst ännu.

Ledtidsmätning inom klinisk patologi kan numera göras med hjälp av Qlickview,

statistikprogram, dock har inte fullständig validering av det som presenteras gjorts ännu. Det finns en upplevd diskrepans mellan verkligheten och vad som kommer ur systemet. En medarbetare har fått uppdraget i Västerbottens Läns Landsting att kvalitetssäkra data i Qlickview.

2. Införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016

2.1 Införande

Nedanstående tidsplan presenterades i vår handlingsplan 2016-03-15.

2016-03-21

 Bröstcancer

 Lungcancer

 Primära maligna hjärntumörer

 Tjock- och ändtarmscancer 2016-05-01

 Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

 Cancer utan känd primärtumör, CUP

 Cancer i bukspottkörteln och periampullärt, Cancer i gallblåsan eller perihilär gallgång samt Primär levercancer

 Äggstockscancer 2016-06-10

 Maligna lymfom

 Myelom 2016-08-26

 Maligna hudmelanom

(5)

5 Har landstinget infört samtliga 13 SVF?

a)När började landstinget inkludera patienter i vårdförloppen?

b)När infördes koordinatorfunktionen för respektive vårdförlopp?

c)När infördes obokade tider för respektive SVF?

d)Har införandet följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och och på vilket sätt?

a) Bröstcancer, lungcancer, primära maligna hjärntumörer, tjock- och ändtarmscancer, maligna lymfom, myelom samt äggstockscancer startade enligt tidsplan ovan.

Cancer i bukspottkörteln och periampullärt, Cancer i gallblåsan eller perihilär gallgång samt Primär levercancer försenades till början av juni, då lokal processledare för dessa SVF var på utbildning under våren. Till följd av ansträngd bemanningssituation beträffande läkare startade Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, (AOS) och Cancer utan känd primärtumör (CUP) slutet av augusti. SVF maligna hudmelanom startade i oktober och i november beräknar vi kunna redovisa de första avslutade patienterna i detta förlopp, i vilket vi just nu har tre kvinnor och tre män under utredning.

b) Verksamheterna i region Jämtland Härjedalen har valt olika lösningar för koordinatorfunktionen. I många fall i kombination med uppdraget som kontaktsjuksköterska. Röntgenavdelningen har egen koordinatorfunktion som bemannas av sekreterare. Ett diagnostiskt center för AOS och CUP har skapats, där även hematologiska SVF koordineras fram till diagnosbesked. Centret bemannas med legitimerad sjuksköterska och medicinsk sekreterare, vilka båda fungerar som

koordinatorer. Vi ser nu att kombinationen kontaktsjuksköterska och koordinator inte är en optimal lösning. Kontaksjuksköterskornas arbetssituation är ansträngd och de upplever att allt för stor del av arbetstiden åtgår till administration, vilket i sin tur utgör ett hinder för utveckling av rollen som kontaktsjuksköterska. Primärvården och röntgenavdelningen erfar att det blir svårt att veta var man ska vända sig då det finns så många koordinatorer. Tre områdeschefer har i uppdrag av projektägaren att i november presentera förslag till förändrat arbetssätt, där koordinatorfunktionen renodlas och centraliseras i ökad utsträckning.

c) Obokade tider finns att tillgå för endoskopiska undersökningar. I flera verksamheter har man löst tillgängligheten beträffande SVF genom att utöka antalet akuttider.

Röntgenenheten som ju är en del av så många SVF avser nu att inrätta obokade tider och ser därför över sina bokningsrutiner. Under våren skapade röntgenavdelningen en lathund för att ha lättillgänglig information beträffande olika ledtider i SVF, samt typ av undersökning. Se bilaga 1 (8.1 Bilaga 1 – SVF Bilddiagnostik).

Diagnostiskt center har skapats för att möta behovet av annat arbetssätt när AOS och CUP skulle implementeras. Obokade tider fanns med i grundförutsättningarna och är en naturlig del i den verksamheten.

d) Se 2.1 a).

(6)

6

2.2 Stöd till utvecklingsarbete

Hur har landstinget gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården?

I vårt patientadministrativa system COSMIC har dynamiska, självinstruerande remisser utformats, en för varje SVF. Alla remisser finns lättåtkomliga via primärvårdens startsida att använda som underlag för de distriktsläkare som föredrar att diktera sina remisser. I vårt utdatasystem, diveport, kan statistik över antalet SVF-remisser tas fram och man kan filtrera fram vilka hälsocentraler de skickats från.

Primärvårdens distriktsläkarrepresentant i projektgruppen har varit del i dialogen om SVF-remisserna i de flesta fall. Han arbetar intensivt med spridning av information till kollegorna i primärvården.

b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården?

Projektgruppen har träffat processarbetsgrupperna för respektive SVF:

 presenterat förslag till remiss, vilket tagits fram utifrån primärvårdsversionen för varje SVF.

 Genomgång av canceröversikten och diveport, där utdata presenteras.

 Vår projektsida är under ständig utveckling, se bilaga 2 (8.2 Bilaga 2 – Projektsida på Region Jämtland Härjedalens intranät)

 Klinisk patologi har pappersremisser med särskilda fält för SVF och tid för MDK. Vid årsskiftet påbörjas det stora arbetet med att integrera patologens IT system Sympathy med Cosmic. Arbetet med att digitalisera patologin har påbörjats dock är detta en process som precis har startat nationellt och den kommer att ta flera år innnan verksamheten är helt digitaliserad. Inköp av scannrar är på gång vilket betyder att preparatglas kan scannas in och skickas digitalt mellan Norrlands, universitetssjukhus, NUS och Region Jämtland Härjedalen, RJH. Här kommer mest troligt en snabbare

”väg” att krävas (sjunet eller liknande) för att undvika fördröjning i bildsändningen och det kommer att tas tag i när scannrar och dess kapacitet är på plats. ExDIN är en nätverksplattform som NUS och RJH har gått med i för att kunna få hjälp av andra deltagare i nätverket när det gäller att tolka glas på distans. Idag arbetas det manuellt, semimanuellt och digitalt (bara Blekinge än så länge) genom denna plattform. Glas kan skickas och svar kan skrivas via nätverket och inscannade glas och svar (Blekinge) kan ske direkt via nätverket. För NUS (RJH) del pågår arbete kring integrationen mm med plattformen för att så småningom kunna få hjälp med granskning osv vid ex brist på tolkningsläkare osv.

c) införande av koordinatorfunktion?

RCC Norr genomför en utbildning (6/10 och 11/11) för alla med koordinatorfunktion och i princip alla med koordinatorfunktion i RJH deltar i den utbildningen:

http://www.cancercentrum.se/norr/om-oss/kalender/2016/oktober/utbildning-for- koordinatorer-for-svf/

I COSMIC har vi skapat den sk canceröversikten. Den är ett hjälpmedel för verksamheterna att ha god översikt över sina aktuella patienter som utreds o/e vårdas enligt SVF. Den uppdateras kontinuerligt av kontaktsjuksköterska/koordinator. Detta

(7)

7 sker manuellt och i bakgrunden av de sökord som ska användas finns KVÅ-koderna inlagda. Med korrekt ifylld canceröversikt sker sedan rapporteringen till väntetidsdatabasen automatiskt. I diveport kan verksamheterna se samtliga SVF och där kvalitetssäkra den statistik som finns tillgänglig.

Koordinatorfunktion inom klinisk patologi diskuteras men beslut är inte fattat.

d) införande av obokade tider?

Se 2.1 c)

2.3 Utmaningar

Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF:

a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen?

Utmaning Planerad åtgärd

Patologi: det är ett regionalt, men också nationellt problem att antalet patologer är allt för få. De fastslagna ledtiderna blir ibland omöjliga att leva upp till, då den faktiska tid det tar att analysera vissa prover överstiger den fastslagna ledtiden. I Region Jämtland Härjedalen drivs patologiverksamheten genom avtal med Västerbotten.

 Vi har en pågående dialog med ansvarig chef med målsättning att klara de fastställda ledtiderna.

 Interna rutiner inom region Jämtland Härjedalen behöver samtidigt ses över och omprövas, i dialog med ansvarig chef i Umeå.

 Vi har nyligen initierat samrådsmöten mellan representanter från respektive SVF och patologirepresentant i Umeå.

Minnesanteckning från dessa möten finns tillgängliga för alla som arbetar med SVF i vår organisation.

Utvärdering oktober 2016:

Interna rutiner inom patologin för RJH gällande processerna för inkommande preparat och dess hantering skall ses över. Informationsspridning till berörda angående SVF och patologin behöver bli bättre och är under utveckling.

Fortsätta med samrådsmötena (vilka avstannade pga av sjukdom under våren). Översyn av några SVF har skett inom patologin med tanke på ledtider.

Qlickview används för ledtidsmätning inom den labprocessen. Enhetligt arbetssätt, där det är möjligt, för klinisk patologi inom norrlandsregionen för rätten till lika vård och behandling.

Bilddiagnostik: stor andel av aktuella SVF omfattas av bilddiagnostik, vilket kan innebära behov av såväl större som mindre justeringar och förändrat arbetssätt och planering

 Arbetsgrupp utsedd (enhetschef leder gruppen) att se över flöden och ledtider

 Verksamhetsutvecklare med uppdrag att bidra med värdeflödesanalyser.

 Överväga kompetensförskjutning?

 Projektledare SVF som stöd i arbetsgruppen.

 IT-lösningar kan behöva utvecklas.

 Produktions- och kapacitetsplanering?

Utvärdering oktober 2016:

(8)

8

Arbetsgruppen har kommit igång bra och arbetar utifrån ett helhetsperspektiv. Kompetensförskjutning har genomförts: undersköterskor sätter PVK och assisterar vid ultraljudsundersökningar. En sonograf är utbildad, vilken avlastar läkargruppen. Man planerar att medicinska sekreterare ska ta över en del arbetsuppgifter från undersköterskor, som då kan frigöra tid för röntgensjuksköterskor, vilka det råder brist på. Verksamheten påbörjar systematisk produktions- och kapacitetsplanering i slutet av oktober.

MDK MLU (Medicinskt Lednings Uppdrag) för varje SVF

behöver se över MDK i dialog med NUS:

 Hur ofta beroende på aktuellt SVFs ledtider?

 Behövs nya rutiner?

 Vad behöver förberedas och av vem i region Jämtland Härjedalen respektive Norrlands Universitetssjukhus?

Utvärdering oktober 2016:

Diagnostiken i norra regionen är överens om att MDK behöver utvecklas och optimeras. Det krävs förståelse mellan de olika SVF-

processarbetsgrupperna. Medicinsk ledningsansvarig läkare vid vår röntgenenhet har i uppdrag att se över behov av lokaler, utrustning och kompetens för framtiden.

SVF malignt melanom: brist på dermatologer i kombination med tilltagande inflöde.

 Erfaren LEAN-coach har fått i uppdrag att genomföra fördjupad värdeflödesanalys där även produktions- och kapacitetsplanering beaktas.

Utvärdering oktober 2016:

Värdeflödesanalys är genomförd, men produktions- och kapacitetsplanering återstår. Verksamheten har fortsatt brist på dermatologer.

SVF myelom och maligna lymfom: vakant hematologtjänst har bidragit till eftersläpningar på flera områden inom vår hematologiverksamhet.

 Särskild insats att uppdatera blodcancerregistret planeras

 Överväga kompentensförskjutning

 Se över rutiner Utvärdering 2016:

Verksamheten har internutbildat sjuksköterskor beträffande blodcancerregistret med målet att det huvudsakligen ska skötas av

sjuksköterskekompetens.

Lokala rutiner och checklistor har utarbetats i samverkan med primärvård och diagnostiskt center.

Man har ingått överenskommelser (skriftliga) med öron näsa hals och med kirurgkliniken.

Svårighet, i varierande grad, att nå ut med information om SVF i regionen.

 Fler arbetsgrupper är bildade, bland annat för primärvården. Arbetsgivare och samtliga professioner, samt privata vårdgivare är representerade, i varierande grad.

 Utforma mer, riktad information till regionens olika verksamhetsområden. Den ska belysa vad SVF innebär för

verksamheten och dess medarbetare.

 Särskild utbildningssatsning till

primärvårdens alla superanvändare i det

(9)

9

vårdadministrativa systemet, COSMIC, om de dynamiska SVF-remisserna.

 I samband med utbildningen ovan även information om vad SVF innebär för primärvården, samt demonstration av den sammanställning/lathund som tagits fram.

 Information om SVF i samband med fortbildningsdagar för

distriktssjuksköterskor och medicinsk sekreterare i primärvården.

 Överväga utskick i form av vecko- eller månadsbrev till berörda chefer att ta upp i samband med APT.

 Berörda verksamheter rekommenderas att ha SVF som stående punkt på agendan för APT, vilket flera redan har.

Utvärdering oktober 2016:

Ovanstående är i princip genomfört. Projektsidan är under ständig utveckling, men vi ser att den inte besöks i den utsträckning vi skulle önska. I höst har en månadsrapport lanserats. Den innehåller nationell, regional och lokal information och sprids i alla kanaler vi har och finns tillgänglig för alla

medarbetare i RJH. V 39 genomfördes en utbildning i produktions- och kapacitetsplanering som 300 medarbetare i RJH tog del av. Vår förhoppning är att när verksamheterna aktivt ska börja tillämpa

kunskaperna kommer även arbetet med SVF att gynnas. Se även 5.

Lungmedicin: behov finns av att optimera

samordning/logistik av nio olika aktörer krävs för ett välfungerande flöde i enlighet med fastställda ledtider. I Östersund: lungenheten, röntgenenheten, endoskopienheten och patologienheten (som även är i Umeå). I Umeå: nuklearmedicin, lungmottagningen, onkologmottagningen samt thoraxkirurgen.

 Översyn av ledtider inom den egna enheten.

 Mer samarbete över verksamhetsgränser för bästa möjliga nyttjande av tillgängliga resurser, t ex röntgenavdelningen.

 Fortsatt dialog med aktörer vid NUS och patologen i Umeå.

 Eftersträva jämnare planering över året i syfte att minska risken för ökade ledtider under semestertider. Kräver samsyn över verksamhetsgränser och sannolikt ledningsbeslut.

Utvärdering oktober 2016:

Verksamheten efterlever de ledtider som de själva kan påverka. Hittills i år har man haft få patienter under utredning och de flesta har initialt haft avancerad sjukdom, vilket inneburit att färre av övriga aktörer har involverats.

b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, vilka? Hur har landstinget löst detta?

En riktad genomlysning av område kirurg ögon öron, som syftar till bättre planering och därmed förbättrad tillgänglighet har genomförts. I kombination med flera

chefsbyten har verksamhetsutvecklingen vid området tillfälligt tappat fart. En särskild, riktad, satsning med stödinsatser från utvecklingsavdelningen planeras komma igång vid kirurgmottagningen under hösten. Tanken är att i det arbetet använda SVF som

”plog” genom verksamheten.

(10)

10 I oktober erhöll alla chefer, medicinskt ansvariga läkare och andra som arbetar med planering av verksamheterna i Region Jämtland Härjedalen en grundlig utbildning i produktions- och kapacitetsplanering, vilket även kommer att ha bäring på fortsatt utveckling av de standardiserade vårdförloppen.

Röntgenenheten intensifierar sitt arbete med flöden och tillgänglighet och där står SVF högt upp på agendan. Inom kort kommer möjlighet att SVF-märka

röntgenremisser, vilket förväntas underlätta enhetens planering.

c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda eventuella s.k.

undanträngningseffekter?

I region Jämtland Härjedalen har vi valt att använda oss av socialstyrelsens definition av begreppet undanträngning: När patienter med lägre prioritet (mindre medicinskt behov) får vård före patienter som har högre prioritet (större medicinskt behov) inträffar undanträngning. Utifrån definitionen finns inga rapporter om

undanträngning. Men det finns farhågor att så kan inträffa. Till exempel att många fler än tidigare undersöks med röntgen, cystoskopi eller endoskopi inom ramen för SVF, då flera SVF uppfattas ha allt för vid tratt.

Berörda områden i RJH har genomfört risk- och konsekvensanalys, som i huvudsak berör arbetsmiljörisker. I det arbetet har även bedömning av patientsäkerhet ingått.

De risker som sticker ut är ur arbetsmiljösynpunkt är etiskt stress till följd av oro över att patienter som inte ingår i SVF kan komma att få vänta längre, vilket kan anses vara en patientsäkerhetsrisk. Projektgruppen kommer att ta fram ett förslag till hur

undanträngningseffekt kan följas upp och mätas.

2.4. Antal avslutade patienter

Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) SVF fram till och med senast den 31 oktober 2016? Ange redovisningsdatum här.

Resultatet i tabellen är avläst 2016-10-27 och avser endast 2016.

Redovisa antal uppdelat på kön.

Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF.

Standardiserat vårdförlopp Män Kvinnor

AML 3 1

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna 97 55

Huvud- och halscancer 7 7

Matstrups- och magsäckscancer 4 3

(11)

11

Prostatacancer 51 0

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

3 1

Bröstcancer 0 74

Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 3 0 Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 0* 0*

Cancer utan känd primärtumör, CUP 0 1

Lungcancer 12 13

Maligna lymfom 9 2

Malignt melanom 0* 0*

Myelom 3 3

Primär levercancer 2 1

Primära maligna hjärntumörer 1 1

Tjock- och ändtarms cancer 9 18

Äggstockscancer 0 7

* Enligt lokal processledare för SVF cancer i gallblåsa och perihilär gallgång är det relativt få fall/år, varför det inte är oväntat att vi ännu inte fått in någon remiss till det förloppet. SVF maligna hudmelanom: tre kvinnor och tre män under utredning.

2.5 Överföring av information

Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information/data när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF?

I norra regionen är vi överens om att använda den nationellt framtagna rutinen:

http://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/varje-dag- raknas/rapportering_svfpatienter_22jun16.pdf

Vilka ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att informationsöverföringen ska förbättras under 2017?

Ett utbildningsmaterial ska att tas fram för primärvården, men också för den specialiserade vården i den webbaserade lärplattformen Saba Cloud. Det gör att nyanställda medarbetare enkelt kan inhämta kunskap om SVF och berörda chefer kan enkelt ta reda på om alla har tagit del. Rutinen ovan är en självklar del i materialet.

(12)

12

3. Information och förankring

3.1 Patienter

Hur har landstinget involverat patientföreträdare i arbetet med SVF under året?

Processarbetsgruppen för maligna hjärntumörer tog kontakt med anhöriga till patienter som genomgått utredning och behandling. De var delaktiga i framtagande av informationsmaterial och de fick möjlighet att ge synpunkter och förbättringsförslag beträffande vård och

behandling.

Ett diagnosoberoende patient- och närståenderåd har skapats i RJH och det planeras för en första träff under höstterminen. Rådet ska bestå av sex patienter/närstående enligt följande kategorier: 2 med pågående behandling, 2 efter avslutad behandling och 2 närstående. Vi annonserade under sommaren och fick intresseanmälan från 24 personer. Ansökningarna kategoriserades enligt ovan och två från varje kategori valdes genom lottdragning i

styrgruppen för SVF i RJH, som i rådet representeras av en områdeschef, tillika ordförande, en läkare, en enhetschef samt en kontaktsjuksköterska.

3.2 Privata vårdgivare

Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året?

Beställarenhetens chef representerar primärvården i vår styrgrupp för SVF och är därmed kanal ut till de privata vårdgivarna.

3.3 Primärvård

Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF?

En överskådlig ”lathund” har skapats med utgångspunkt i primärvårdsversionen. Se bilaga 3 (8.3 Bilaga 3 – Checklista standardiserade vårdförlopp Primärvården).

Vårt län är stort till ytan och vi har 21 hälsocentraler. Vi lyckades inte tillskapa den

processarbetsgrupp vi planerade i primärvården. I stället har vi nu knutit en distriktsläkare till projektgruppen, men särskilt uppdrag att informera kollegorna i primärvården, såväl den privata som den regiondrivna.

(13)

13

4. Arbete med PREM-enkäten

För att ta del av stimulansmedlen ska den nationella PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC och följer strukturen för nationell patientenkät (NPE), användas under 2016. Kravet gäller för de fem SVF som har implementerats under 2015 men önskvärt är att även de patienter som ingår i de SVF som införs under 2016 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och för respektive landsting.

4.1 Utskick av PREM-enkät

Hur har landstinget arbetat inför utskick av PREM-enkäten för de fem första vårdförloppen?

Urvalsunderlag enligt, av IC Quality, definierat excel-format skapas med automatik i början av varje månad(dagarna 1-5). Därefter följer manuell uppladdning av filen. Filen innehåller alla SVF-kategorier, både 2015 och 2016 års. Efter manuell granskning rensas filen från SVF- kategorier som ännu inte är aktuella för utskick av PREM-enkät.

Har landstinget startat utskick av PREM enkäten även till patienter ingående i 2016 års SVF?

I så fall vilka?

Vi har inte startat fler än de som implementerades 2015.

4.2 Användning av resultat

Hur har/kommer resultaten från PREM-enkäten att användas?

Region Jämtland Härjedalen fick inte något eget resultat den här första omgången. Det resultat som vi fått tillsammans med övriga landsting i norra regionen visar på att vi behöver utveckla det emotionella stödet. Följande aktiviteter är planerade:

 Nätverk för alla sjuksköterskor och kontaktsjuksköterskor i cancervården. Nätverket ska vara diagnosoberoende och syfta till att utveckla rollen som kontaktsjuksköterska.

Fem träffar/år om två timmar. Vid minst ett tillfälle varje år ska berörda

områdeschefer delta och vid ett tillfälle/år föreslås patient- o/e närståendemedverkan.

Det senare för att utvecklingen av rollen bör motsvara patient- o/e närståenderepresentanternas förväntningar och synpunkter.

 Diagnosoberoende patient- och närståenderåd startas under hösten.

 En multidisciplinär processarbetsgrupp ska under tiden oktober 2016 – april 2017 ta fram ett förslag till strukturerat arbetssätt för cancerrehabilitering.

Processarbetsgruppen förväntas efterhöra synpunkter från representanter i patient- och närståenderådet.

Ser landstinget redan nu om utveckling av enkäten behövs för att ge ytterligare vägledning till landstingets förbättringsarbete för patienternas upplevelse av SVF?

Vi har i nuläget för litet underlag för att besvara frågan.

(14)

14

5. Erfarenheter av 2016 års arbete

Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2016 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2017? Om ja, på vilket sätt?

Vår erfarenhet av att starta så sent som vi gjorde 2015 har påverkat även

implementeringsarbetet innevarande år. Nu har vi bättre förutsättningar då vi är bättre förberedda. En införandeplan i tre steg (förberedelse, implementering och

utvärdering/utveckling) förväntas bidra till mer struktur och tillsammans med ett

beställningsformulär, ”Från remiss till utdata”, till IT- avdelningen hoppas vi att fortsatt utveckling av de 18 SVF vi implementerat ska förenklas och att de nya 2017 ska upplevas mer lättarbetade av respektive verksamhet. Vi erbjuder också återkommande sittningar kring registrering i canceröversikten. Ett dokument som stöd vid registrering finns tillgängligt på vårt intranät och det finns alltid möjlighet att vända sig till vår COSMIC-support med frågor som rör SVF. En första gemensam träff för samtliga lokala processledare var planerad till oktober, men ställdes in, då allt för få anmälde sig. Det har uttrycks behov av ett nätverk för lokala processledare. Vi fångar den tråden och hoppas att det kan bli verklighet.

Behovet av information om SVF kvarstår och vi arbetar ständigt med frågan. Nyss påbörjat eller planerat är:

 Ett utbildningsmaterial ska tas fram för primärvården, men också för den specialiserade vården i den webbaserade lärplattformen Saba Cloud. Det gör att nyanställda medarbetare enkelt kan inhämta kunskap om SVF och berörda chefer kan enkelt ta reda på om alla har tagit del.

 En månadsrapport med nationell, regional och lokal information publiceras 10 gånger/år från och med augusti 2016.

 För chefer i primärvården planeras en ”SVF-dag” i början av december, i samarbete med RCC Norrs representant för ”vägen in”.

 För enhetschefer i såväl primärvård som specialistsjukvården hålls ett kort informationstillfälle 1 gång/månad, där det finns möjlighet att delta via

distansoberoende teknik. Ännu inte så välbesökt, men det kommer några varje gång och ger förhoppningsvis någon effekt.

 Läkarna på vårt sjukhus har staff-meeting några tillfällen/termin och i december planeras att ha SVF som tema. Länets distriktsläkare kommer att bjudas in och man kommer att kunna delta via distansoberoende teknik.

 Röntgenenheten kommer att särskilt ta fram ”SVF-statistik” och börjar sannolikt i samband med att de börjar ta emot SVF-märkta remisser.

6. Ekonomi

Ge en översiktlig bild av hur årets medel samt föregående års eventuellt överförda medel har använts. Vad kommer årets återstående medel att användas till och hur mycket av årets medel kommer att föras över från år 2016 till 2017?

Stimulansmedlen har under året använts till projektledare för SVF i RJH, IT-lösningar, resor, uppbyggnad av diagnostiskt center och tidsbegränsad finansiering för utökning av personal.

(15)

15 En ansökningsblankett finns lättillgänglig för alla verksamheter som arbetar med

implementering av SVF. Se bilaga 4 (8.4 Bilaga 4 – Ansökan om stimulansmedel). Ansökan ska godkännas av respektive områdeschef, som lämnar den för beredning i projektgruppen.

Slutligen godkänns ansökan av projektägaren, tillika hälso- och sjukvårdsdirektör.

Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel men informationen är av värde inför diskussion av en ny överenskommelse för 2017 mellan regeringen och SKL.

7. Inför överenskommelse 2017

Delge oss gärna synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med 2017-års överenskommelse mellan regeringen och SKL.

Primärvårdsversionen av samtliga SVF har varit mycket värdefull i samband med skapandet av SVF-remisser. Då bilddiagnostik är en del av de flesta SVF vore det önskvärt med en

”röntgenversion”.

Det skulle underlätta om kodningsvägledningarna även finns som bilaga i varje SVF- beskrivning.

För vidare spridning av information om PREM föreslås att den skriftliga patientinformationen som finns för alla SVF kompletteras med information om att man kan komma att få en enkät åtta veckor efter avslutad utredning.

8. Bilagor

8.1 Bilaga 1 – SVF Bilddiagnostik

Kontakta Karin Kockum, röntgenavdelningen, för uppdatering av kontaktuppgifter.

Medicinsk ansvarig läkare för primärvården Hans Boberg hansboberg@telia.com 070- 2433777.

Medicinsk ansvarig läkare för Röntgenavdelningen: Anne Hallqvist anne.hallqvist@regionjh.se

Dokumentet är en sammanställning från de nationella ledtiderna, specificerade i Cancercentrums styrdokument för respektive standardiserat vårdförlopp.

Heltäckande information för standardiserade vårdförlopps återfinns här:

http://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/kortare-vantetider/

(16)

16

(17)

17

8.2 Bilaga 2 – Projektsida på Region Jämtland Härjedalens intranät

(18)

18

8.3 Bilaga 3 – Checklista Standardiserade vårdförlopp

Primärvården

(19)

19

(20)

20

(21)

21

(22)

22

(23)

23

(24)

24

8.4 Bilaga 4 – Ansökan om stimulansmedel

Blanketten nedan används för att söka pengar för åtgärder kopplat till standardiserade vårdförlopp.

Ansökan ska vara förankrad hos berörd områdeschef.

Mejlas till elin.wassdahl-nilsson@regionjh.se

Kontaktuppgifter Elin Wassdahl Nilsson, projektledare SVF, telefon 063-14 76 33.

Ärendet bereds av projektgruppen SVF.

Beslut tas av styrgruppen för SVF, som godkänt blankettens utformning.

Ansökan om stimulansmedel SVF

 Utgå från aktuellt SVF, vårdprogram och riktlinjer för aktuell diagnos

 Utgå från patientens fokus i första hand

 Skriv kortfattat

 Sätt tydliga och relevanta mål och mått som är lätta att samla in och redovisa

Datum SVF/område

Kontaktperson Telefon

Vad ska stimulansmedlen användas till?

Beskriv nuläget

Påverkas andra SVF o/e verksamheter?

Vad behöver göras?

Tidsperiod

Förväntade effekter? När förväntas det vara synligt?

Hur ska effekterna mätas och följas upp?

Vilka verksamheter påverkas av förändringen?

Har ni tidigare arbetet med frågan?

Kostnadsberäkning (personal, material, utrustning). Kommer kostnaden att reducera andra kostnader?

Förväntas kostnader kvarstå efter ovan angiven tidsperiod?

Om ja, hur ska dessa finansieras?

Är värdeflödesanalys genomförd alternativ planerad? När? Hur är det dokumenterat?

Är produktions- och kapacitetsplanering genomförd för aktuellt SVF? Om ja, redovisa resultat.

(25)

25

Har värdeflödesanalys o/e produktions- och kapacitetsplanering medfört förändrat arbetssätt, t ex kompetensförskjutning?

Hur och när avser ni att redovisa att beviljade stimulansmedel bidrog till avsedd effekt?

Godkännande och beslut om stimulansmedel SVF

Projektgruppen

Datum för godkännande Projektledare

Kommentar

Styrgruppen

Datum för beslut Projektägare

Kommentar

Beslut

References

Related documents

Rapporten konstaterade också att läkare inom primärvården i stora drag var positiva till satsningen och till möjligheten att remittera patienter med misstanke om cancer för snabb

En majoritet av befolkningen söker i första hand kontakt med primärvården vid nedsatt hälsa eller symtom på sjukdom. Detta gäller kanske särskilt vid diffusa eller oklara

Dessa medel har under de båda åren använts till stöd och resurstillskott inom vissa verksamheter med speciella behov. Medlen har till stora delar fördelats långsiktigt för att

”urologisk/onkologisk”, testas sedan några månader tillbaka. Ledtiderna bedömer vi kan nås i den inledande fasen men är svårare att uppnå i dagsläget till

För Region Gotlands del har, med stöd från RCC Stockholm-Gotland, en övergripande kontaktsjuksköterska anställts inom ramen för projektet för att utveckla funktionen. Ett arbete

NLL har kommit igång bra med SVF ÖNH tumör. Vår dokumentation har jobbats fram på ett sådant sätt att vem som helst av kollegorna skall kunna starta SVF hos oss. Vi har tidigare

Ja vi har inkluderat samtliga införda förlopp i PREM-enkäten. c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets

I VGR har stöd till primärvården gällande införandet av de nya vårdförloppen skett i tät samverkan med de representanter från primärvården som utgör del av projektgruppen för