Kostnader, mängder och nyckeltal
väghållning
Kommunernas
2002
För artonde gången har Svenska Kommunförbundet samlat in upp- gifter om kommunernas ansvar och kostnader inom väghållningen.
Årets rapport gäller ansvar och kostnader för år 2002.
Denna rapport innehåller endast uppgifter om kommunernas sam- manlagda ansvar och kostnader för 2002. Alla kommunvisa uppgifter och nyckeltal redovisas på Svenska Kommunförbundets hemsida för nyckeltal www.webor.se (kan även nås via www.svekom.se). Där kan man själv göra de jämförelser som önskas avseende kostnader, mäng- der och nyckeltal. På samma adress går det även att se resultaten av de tre föregående undersökningarna för åren 1998, 1999 och 2001.
Sammanlagt har 196 kommuner redovisat uppgifter i väghållnings- enkäten och dessa kommuner representerar 85 % av hela landets befolkning. I denna redovisning har dessa kommuners uppgifter använts som grund för att räkna fram totala kostnader och mängder för landets samtliga kommuner. Eftersom många av de svarande kommu- nerna inte klarat att svara på alla frågor och ett antal kommuner inte svarat alls innebär det att resultaten måste tolkas med viss försiktighet.
Den kommunvisa och jämförande redo- visningen, som finns på hemsidan, bygger enbart på de svarande
har olika principer för redovis- ningen av ytor, att man har dålig kunskap om ytor och kostnader eller att det finns stora skillnader i klimat, vägstruktur, trafikbelast- ning, markförhållanden samt väg- standard. Trots dessa osäkerhets- faktorer är vi övertygade om att det är möjligt att göra intressanta jäm- förelser kommuner emellan. Det är vår förhoppning att redovisningen kommer att användas vid för- djupade analyser av kostnader och kvalitet i den egna kommunen samt att den leder till diskussion kommu- ner emellan.
Vid jämförelser mellan åren har alla kostnader räknats upp med
nettoprisindex (NPI) till 2002 års penningvärde.
Kommunförbundet vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med och besvarat enkäten. Frågor och synpunkter tas emot av Carmita Lundin, Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion,
carmita.lundin@svekom.se eller tfn 08-452 79 54. Insamling av materialet har utförts av Karin Ene- ström, och bearbetning, analys och sammanställning av Karin Eneström och Carmita Lundin.
Parkskötseln ingår inte längre i denna nyckeltalsredovisning. Kvali- teten på nyckeltalen blev för låg, och någon insamling av uppgifter görs inte längre
Förord
Innehåll
Sammanfattning ... 3 Kommunernas väghållningsansvar ... 4 Kommunernas kostnader för väghållningen ... 7 Variationer i mängder och kostnader inom
den kommunala väghållningen 1992–2002 ... 12 Var finns de kommunvisa uppgifterna? ... 16
© Svenska Kommunförbundet 2003 Adress: 118 82 STOCKHOLM, tfn 08-452 71 00
E-post: gata@svekom.se ISBN 91-7289-206-4 Projektledare: Carmita Lundin Text: Karin Eneström & Carmita Lundin
Form och produktion: Birgitta Granberg & Björn Hårdstedt Tryck: Alfa Print, Sundbyberg
Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
Sammanfattning kommunal väghållning 2002
Kommunala gator Enskilda vägar Drift- och underhållskostnader 4 876 mkr
Investeringar 2 845 mkr
Drift- och underhållskostnader samt investeringar 153 mkr
Bidrag 216 mkr
Totalt 7 721 mkr 369 mkr
• 2002 underhöll kommunerna 40 000 km kommunala gator och 17 400 km enskilda vägar.
• Drift- och underhållskostnaderna för de kommunala gatorna ökade från 2001 med 3 % i fasta priser till 4,9 miljarder kronor.
• De tre största delarna i kommu- nernas kostnader för väghåll- ningen är vinterväghållningen (28 %), gatubelysningen (23 %) och beläggningsunderhållet (21 %). Tillsammans står de för 72 % av kommunernas totala drift- och underhållskostnader.
• Jämfört med 2001 minskade den totala kostnaden för beläggnings- underhåll med 5,1 %, kostnaden för barmarksrenhållning ökade med 19 % och vinterväghållnings- kostnaden ökade med 8,8 %.
• Kommunernas totala saltförbruk- ning uppgick till 61 000 ton Detta innebär en minskning med 6 800 ton jämfört med 2001.
• Kommunernas totala investe- ringar i gator och vägar under 2002 har ökat till ca 2,8 miljarder kronor. Dessa investeringar är uppdelade i investeringar i kom- munala gator, investeringar i nyexploateringsområden samt investeringar av smärre karaktär.
Den absolut största posten är dock investeringar i kommunala gator.
• Kommunens kostnader för inves- teringar, drift och underhåll av enskilda vägar uppgick till ca 150 miljoner kronor. Dessutom gav kommunerna ytterligare ca 215 miljoner kronor i bidrag till väg- föreningar. Osäkerheten i dessa siffror kan dock vara stor, efter- som många mindre kommuner, som torde ha ett stort ansvar för enskilda vägar, inte svarat på enkäten.
Sammanfattning
Av de 196 kommuner som besvarat årets väghållningsenkät har de flesta lämnat uppgifter om hur stort väg- hållningsansvar de har. Många har dock endast kunnat göra uppskatt- ningar av väglängder och ytor.
I ytuppgifterna ingår inte torgytor, särskilda parkeringsanläggningar och liknande som kommunerna ofta har huvudansvaret för.
Kommunerna underhåller inte enbart de vägar de själva är huvud- män för. De sköter även vägar åt enskilda huvudmän, oftast väg- föreningar och samfälligheter, både i tätorter och på landsbygden.
Gator och vägar
Räknat i kilometer väg av de kom- munala gatorna som kommunen har underhållsansvar för, är Stockholm den största kommunala väghållaren, följd av Göteborg. På tredje plats kommer Malmö och på fjärde Halmstad. Räknar vi in de enskilda vägarna som kommunen har tagit på sig ansvaret för är Stockholm fortfarande den största kommunala väghållaren tätt följd av Gotland, på tredje plats kommer Skellefteå och på fjärde Göteborg.
Gotlands och Skellefteå kommun har ett mycket stort åtagande av enskilda vägar och deras vägnät består till stor del av enskilda vägar på landsbygden, så mycket som 85 % respektive 72 %.
Vägverket underhåller nära dubbelt så mycket väg som alla kommuner tillsammans, ca 98 000 km. I övrigt finns det drygt 200 000 km privat väg i landet utan statsbidrag varav en stor del är skogsbilvägar och inte öppna för allmän motortrafik. Det finns 74 000 km enskilda vägar med statsbidrag. Till kommunernas väg- längd kommer även 32 000 km gångbanor och gång- och cykel- vägar.
Kommunalt underhållna gator och vägar 2002
Längd (km) Yta (milj kvm)
Kommunala gator 39 953 km 305 milj kvm
Enskilda vägar på landsbygden 17 356 km 73 milj kvm
Totalt 57 309 km 378 milj kvm
Kommunala gator GC-väg/bana Enskild väg 5
10 15 20 25 30 35 40
tusen km väg
40,0
31,9
17,4
Underhållen väglängd 2002
Kommunernas väghållningsansvar
Några kommuner har inte något väghållningsansvar, utan har över- låtit detta på enskilda väghållare.
Kommunerna lämnar dock i regel bidrag till väghållningen.
Gång- och cykelvägar samt gångbanor
Det finns sammanlagt 31 900 km gång- och cykelvägar och gång- banor med kantstöd i kommunerna.
Av de kommuner som besvarat frågan har Malmö, Stockholm, Västerås och Uppsala mest gång- och cykelväg mätt i antal kilometer.
Göteborg besvarade inte frågan men har enligt tidigare års enkäter ett stort antal gång- och cykelvägar och gångbanor. Sett till antalet invånare har Åsele (16,6 m/inv), Ljusnars- berg (15,1 m/inv) och Bengtsfors (10,7 m/inv) mest gång- och cykel- vägar och gångbanor.
Beläggningsunderhåll
I årets enkät frågades inte efter hur stora ytor som är asfaltsbelagda.
Sedan 1993 har emellertid andelen asfalterade vägytor legat runt 97 %, en procentsats som vi använder även i år. Vi har kunnat konstatera att kommunerna sedan 1999 har ökat sin sammanlagda vägyta till 297 milj kvm, av dessa är 288 milj kvmbelagda med asfalt.
Av de 196 kommuner som svarat på vår enkät har två kommuner upp- gett att de inte lagt ner några pengar på beläggningsunderhåll under 2002. Sex kommuner har inte besva- rat frågan.
Broar
Kommunerna ansvarar för samman- lagt 6 500 broar, såväl körbroar som gång- och cykelbroar. Broarnas totala yta uppgår till 1,7 milj kvm.
Som bro betraktas brokonstruktion eller port med fri spännvidd större än tre meter, samt trumma med dia- meter större än tre meter. De kom- muner som underhåller flest broar är storstäderna Stockholm med 1 100 broar, Göteborg med 417 och Malmö med 296.
Trafiksignaler
Kommunerna ansvarar för totalt 2 600 anläggningar med samman- lagt 49 300 signallyktor. Detta mot- svarar cirka 16 signallyktor per anläggning. 60 kommuner (främst mindre) har uppgett att de inte har några trafiksignaler. Av de 196 kom- muner som lämnat uppgifter har 19 inte besvarat denna fråga.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 15 16 17
0 5 10 15 20 25
Antal kommuner
m/inv
GC-väg/bana per invånare
Median: 2,9 m/inv Antal svar: 145
Kommunernas saltanvändning
Många kommuner väljer att på olika sätt använda sig av salt som halk- bekämpningsmedel i sin vinterväg- hållning. I årets undersökning har kommunerna uppgett att de använt 61 000 ton salt. Av de 196 kommu- ner som besvarat enkäten har emel- lertid 31 kommuner inte uppgett hur många ton salt som använts. 37 kommuner har angivit att de är salt- fria (vilket motsvarar 22 %) och tre kommuner har lämnat frågan helt obesvarad. De kommuner som har angivit att de är saltfria är utspridda i landet.
Gatubelysning
Gatubelysningen utgör i genomsnitt 23 % av väghållningens drift- och underhållskostnader. Totalt under- håller kommunerna knappt 2 milj ljuspunkter. I detta antal ingår även gatubelysning som kommunen sköter och finansierar på vägar som kommunen inte har väghållaransvar för. Den förbrukade energin var i genomsnitt 120,9 kWh/inv och medianen 113,9 kWh/inv. Endast 54 kommuner har svarat på frågan om installerad effekt vilket innebär att det råder stor osäkerhet om resultatet. I genomsnitt var den in- stallerade effekten 27,7 W/inv och medianen 24,9 W/inv.
20 40 60 80 100 120 160 200 240
5 10 15 20 25 30
Antal kommuner
Förbrukad energi (kWh/inv) Median: 113,9 kWh/inv
Antal svar: 132
Gatubelysning – förbrukad energi
10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 2
4 6 8 10 12 14 16
Antal kommuner
Installerad effekt (W/inv)
Median : 24,9 W/inv Antal svar: 54
Gatubelysning – installerad effekt Cirkulationsplatser
Av de 196 kommuner som besvarat årets enkät har 129 stycken uppgett att de har cirkulationsplatser, sam- manlagt 804 stycken. 47 kommuner har svarat att de inte har någon cirkulationsplats och 20 kommuner har lämnat frågan obesvarad. På basis av det material vi fått in kan vi inte beräkna en totalsiffra för antalet cirkulationsplatser i landet.
Totala drift- och underhålls- kostnader
Kostnaderna avser endast drift och underhåll samt mindre ombygg- nadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte.
Kapitalkostnader för anläggningar och kostnader för centralt över- gripande gatuadministration såsom gatunämnd, central fakturakontroll, bokföring etc ingår inte i kostna- derna.
Årets sammanställning visar att kommunerna har ökat sina utlägg
för drift och underhåll av gator och vägar med 3 % i fast penningvärde jämfört med 2001. Den totala kost- naden för 2002 har beräknats till 5 037 mkr.
Drift- och underhålls- kostnadernas fördelning
Hur kommunernas väghållnings- kostnader (exklusive kostnaderna för enskilda vägar på landsbygden) fördelade sig 2002 redovisas i figu- rerna nedan.
Kommunernas kostnader för väghållningen
D&U-kostnadernas fördelning
Gatubelysning Dagvattenavledning Konstbyggnader Trafiksignaler Trafikanordningar Gröna ytor Barmarksrenhållning Vinterväghållning Beläggningsunderhåll
0 200 400 600 800 1000 1200
milj kr
23%
3%
6%
2%
4%
2%
11%
28%
21%
Gatubelysning (23%)
Dagvattenavledning (3%)
Konstbyggnader (6%) Trafiksignaler (2%) Trafikanordningar (4%) Vinterväghållning (28%)
Beläggningsunderhåll (21%)
Vad är “normala“ kostnader för olika åtgärder?
För att göra kommunernas upp- gifter jämförbara använder vi oss till exempel av kostnad per kvadrat- meter kommunal gata eller per in- vånare. Tidigare års sammanställ- ningar har visat att gruppen ”Stor- stadskommuner”, som har fler än 200 000 invånare, har en betydligt högre kostnad per kvadratmeter för åtgärderna nedan än övriga kom- mungrupper. I många fall är det endast storstadskommunerna som ligger över genomsnittsvärdet (se diagrammet). Detta medför att jäm- förelser med genomsnittsvärdet bör göras med viss försiktighet. Av denna anledning har vi i årets sammanställning valt att i figurerna bara redovisa medianvärdet, vilket i detta fall bör vara bättre lämpat för jämförelse.
Total drift- och underhålls- kostnad
Som ovan nämnts var den totala drift- och underhållskostnaden 3 % högre under 2002 jämfört med 2001.
Den totala kostnaden exklusive be- lysning och enskilda vägar uppgick till 3,9 mdkr. Medianvärdet var 8,51 kr/kvm. Av diagrammet framgår att det är kommunerna med flest invå- nare som har den högsta genom- snittliga totalkostnaden per kvadrat- meter för drift och underhåll.
Drift- och underhållskostnaden per invånare var i genomsnitt 329 kr och medianen 307 kr per invånare. De flesta kommuner ligger mellan 100 kr och 500 kr per invånare med betoning på intervallet 200–300 kr.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 5
10 15 20
Antal kommuner
kr/kvm
Median: 8,51 kr/kvm
Antal svar: 107
D&U-kostnader per kvm
0 15 30 50 70 100 200
5 10 15 20 25 30
kr/kvm (exkl belysning & enskild väg)
Kommunstorlek i tusen inv 7,2 7,78 9,44 10,83 10,99 11,93
23,01
D&U-kostnader per kommunstorlek
0 100 200 300 400 500 600 700 800 10
20 30 40 50
Antal kommuner
kr/inv Median: 306,57 kr/inv Antal svar: 129
D&U-kostnader per invånare
Beläggningsunderhåll
Totalt kostade beläggningsunder- hållet 899 mkr under 2002. Det är en minskning med 3 % jämfört med 2001. Den genomsnittliga kostnaden för beläggningsunderhåll uppgick till 2,75 kr/kvm och medianen 2,46 kr/kvm.
Som diagrammet visar är det storstadskommunerna som lägger ned mest pengar på underhålls- beläggningar per kvadratmeter.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 10
20 30
Antal kommuner
kr/kvm Median: 2,46 kr/kvm Antal svar: 144
Beläggningsunderhåll per kvm
0 15 30 50 70 100 200
1 2 3 4 5 6
kr/kvm
Kommunstorlek i tusen inv 2,36 2,7 2,65 3,01 2,99 3,46
5,62
Beläggningsunderhåll per kommunstorlek
Vinterväghållning
Vinterväghållningen kostade under 2002 kommunerna 1 229 mkr. Den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållningen var 3,83 kr/
kvm och medianen 3,33 kr/kvm.
Kommunernas kostnader för
vinterväghållning varierar naturligt- vis med det geografiska läget och det lokala vinterklimatet. Även inom ett län kan variationerna vara stora, vilket den som går in på www.webor.se och gör egna jäm- förelser kan märka. De högsta genomsnittliga kostnadsnivåerna hittar man i Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län tätt följt av Stockholms län.
AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z ACBD 1
2 3 4 5 6 7
8 kr/kvm
Vinterväghållning per län
15 30 50 70 100 200
1 2 3 4 5
6 kr/kvm
Kommunstorlek i tusen inv 3,43 3,28 3,65
4,76 5,18 4,77 5,23
Vinterväghållning per kommunstorlek
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
5 10 15 20
Antal kommuner
kr/kvm Median: 3,33 kr/kvm
Antal svar: 144
Vinterväghållning per kvm
0 0,4 0,8 1,2 1,6 2 2,4 2,8 3,2 3,6 4 4,4 4,8 8 8,4 10
20 30
Antal kommuner
kr/kvm
Median: 0,78 kr/kvm Antal svar: 140
Barmarksrenhållning per kvm
15 30 50 70 100 200
0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
5 kr/kvm
Kommunstorlek i tusen inv 0,88 0,83 1,29 1,35
0,85 1,5
4,55
Barmarksrenhållning per kommunstorlek
2 4 6 8 10
Antal kommuner
Median: 465 kr/ljp Antal svar: 87
Gatubelysning per ljuspunkt Barmarksrenhållning
Totalt kostade barmarksrenhåll- ningen kommunerna 476 mkr 2002.
Den genomsnittliga kostnaden var 1,08 kr/kvm körbana och median- värdet 0,78 kr/kvm. Kostnaderna för kommunernas barmarksrenhåll- ning varierar mycket, från under 8,57 öre till nästan 8,33 kr/kvm.
Storstadskommunerna har en be- tydligt högre kostnad för barmarks- renhållning än övriga kommuner.
Deras genomsnittliga kostnad ligger en bra bit över såväl riksgenom- snittet som medianvärdet men det är till största delen Stockholm som drar upp medelvärdet.
Gatubelysning
Under 2002 var kommunernas kost- nader för gatubelysning ca 990 mkr, vilket innebar en minskning med 2,1 % i fast penningvärde jämfört med 2001. Den genomsnittliga kost- naden per ljuspunkt var 476 kr och medianen 465 kr.
Många kommuner har av olika skäl inte kunnat svara på frågorna om investeringarnas omfattning. För att få en ungefärlig totalsumma för in- vesteringar i landet under 2002 har medianvärdet för investerings- kostnaden per invånare räknats fram för de kommuner som svarat och detta värde har sedan multi- plicerats med invånarantalet för de kommuner som inte svarat.
Kommunalt bidrag och ned- lagda kostnader för enskild väghållning
Tillsammans betalade Sveriges kommuner ut ca 215 mkr i kommu- nalt bidrag för enskild väghållning under 2002, vilket motsvarar en ökning med 2,4 % i fast penning- värde jämfört med 2001. Bidrag ges till enskilda vägföreningar och väg- samfälligheter som själva sköter sin väghållning. 176 kommuner svarade att de under 2002 betalade ut kom- munalt bidrag för enskild väg- hållning. 19 av de svarande kommu- nerna gav inget bidrag alls och 20 har inte besvarat frågan.
I årets enkät ställdes frågan inte likadant som tidigare år, alltså går det inte att direkt jämföra svaren. I årets enkät frågade man också efter den totala kostnaden för enskilda vägar, som omfattar drifts- och underhållskostnaden samt kostna- den för investeringar. Av de 196 svarande var det 138 kommuner som besvarade denna fråga varav 63 stycken uppgav att de inte hade någon kostnad för enskild väghåll- ning. De övriga 75 kommunerna hade tillsammans en kostnad för en- skild väghållning på 110 mkr 2002.
Om- och tillbyggnader av gator och vägar
Som man kan vänta sig är det stora skillnader mellan kommunernas in- vesteringar i om- och tillbyggnader.
Stockholm är den kommun som un- der 2002 totalt sett investerat mest, hela 531 mkr. Därefter följer Göte- borg, Lund och Örebro som investe- rat med 375, 131 respektive 92 mkr.
Gällivare, Eda, Lomma och Lund är de kommuner som investerat mest räknat per invånare.
Stockholm, Göteborg, Lund samt Örebro är de kommuner som in- vesterat mest i kommunala gator.
Ser man till invånarantal har Gällivare, Lomma, Eda och Lund investerat mest. Av de 196 svarande har 22 kommuner uppgett att de inte gjort några investeringar i kom- munala gator och 27 kommuner har inte besvarat frågan.
De kommuner som investerat mest i nyexploateringsområden är
Stockholm, Göteborg, Eskilstuna och Lund. Sett till invånarantal har Nykvarn, Eskilstuna, Eda och Heby investerat mest. Endast 143 kommu- ner har lämnat svar på frågan om investeringar i nyexploaterings- områden. Av dessa har 64 kommu- ner uppgett att de inte har gjort några investeringar.
Mest investeringar i mindre om- byggnadsåtgärder i trafiksäker- hetssyfte har Göteborg, Falun, Borås och Malmö gjort. Räknat per in- vånare har Eda, Älvsbyn, Grästorp och Falun investerat mest. Av de 196 svarande har endast 63 kommuner uppgett att de inte gjort några in- vesteringar alls, 76 kommuner har inte besvarat frågan.
I detta avsnitt beskrivs variationer i kommunernas sammanlagda mäng- der och kostnader under åren 1992–
2002. Alla kostnadsuppgifter avser 2002 års priser enligt nettoprisindex (NPI).
Mängder
Det har inte skett några större för- ändringar i kommunernas totala väghållningsansvar sedan 1992.
Totalt fanns 2002 cirka 5 000 km mer väg, ökningen är fördelad relativt jämnt mellan enskilda vägar och kommunala gator med viss tonvikt på enskilda vägar. Antalet broar har under tioårsperioden ökat med 400 stycken. Antalet anläggningar för trafiksignaler har minskat med 460 stycken mellan 1992 och 2002.
Antalet ljuspunkter i gatubelys- ningen har ökat från 1,98 miljoner till ca 2 miljoner under tioårs- perioden.
Saltförbrukning
Saltförbrukningen ökade kraftigt mellan åren 1992 och 1995. Därefter har dock saltförbrukningen legat på en relativt konstant nivå och var totalt 62 000 ton 1997. 1998 ökade dock saltförbrukningen igen, och det mycket kraftigt till hela 74 500 ton. Under 1999 och 2001 minskade saltförbrukningen igen till 72 250 ton respektive 67 900 ton för att under 2002 minska ytterligare till
10 20 30 40 50 60 70 80
ton salt/år
Kommunernas saltförbrukning 1992–2002
Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen 1992–2002
92 93 94 95 96 97 98 99 2001 2002
1 2 3 4
5 mdkr
D&U-kostnader 1992–2002
92 93 94 95 96 97 98 99 2001 2002
10 20 30 40 50 60 70 80 90
100 kr/löpmeter
D&U-kostnader per löpmeter 1992–2002
Kostnader
Utvecklingen av den totala drift- och underhållskostnaden samt kost- naden per löpmeter i fasta priser kan studeras i figurerna. Mellan 1993 och 1997 låg kostnaderna på en relativt konstant nivå. Kommuner- nas totala kostnader för väghåll-
ningen per löpmeter väg ökade något mellan 1997 och 1998. 1999 skedde ingen större förändring medan de ökade kraftigt med ca 600 mkr under 2001. Under 2002 ökade de med ytterligare 3 % jämfört med 2001.
Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslagen har i stort sett varit densamma under de år som Kommunförbundet har samlat in statistik. Vinterväghållningen stod 2002 för 28 % av den totala kostnaden följd av gatubelysningen med ca 23 % och beläggnings- underhållet med 21 %. De övriga drift- och underhållskostnaderna består av kostnader för barmarks- renhållning, dagvattenavledning, konstbyggnader, trafiksignaler, trafikanordningar och gröna ytor.
92 93 94 95 96 97 98 99 2001 2002
200 400 600 800 1000 1200 1400
mkr/år
Vinterväghållning 1992–2002
Det är kostnaderna för vinterväg- hållning, beläggningsunderhåll samt barmarksrenhållning som har varierat mest under perioden.
Övriga åtgärder har legat på en relativt jämn kostnadsnivå under perioden 1992–2002.
Vinterväghållning
De milda vintrarna i slutet av 80- talet och början av 90-talet gjorde att kostnaderna för vinterväghåll- ningen minskade och låg på för- hållandevis låga nivåer under ett antal år. Under åren 1993–1996 ökade dock kostnaderna för vinter- väghållningen med totalt 19 %.
Under 1997 minskade de med 14 % och 1998 ökade kostnaderna igen med hela 35 %. Under 1999 och 2001 låg kostnaderna kvar på ungefär samma nivå som 1998 men mins- kade något under 2001. 2002 ökade kostnaden för vinterväghållningen igen med ca 9,3 % jämfört med 2001.
Barmarksrenhållning
Kostnaderna för barmarksrenhåll- ning har varierat relativt kraftigt under tioårsperioden. Mellan 1992 och 1995 minskade dessa kostnader med hela 25 %. Under perioden 1995 till 1998 låg kostnaden på en relativt jämn nivå. Därefter har barmarksrenhållningskostnaderna stadigt ökat och 2001 var de 35 % högre än 1995, där den mest mar- kanta ökningen på 13 % skedde mellan 1998 och 1999. Under 2002 ökade kostnaden kraftigt igen, med hela 19 % i förhållande till 2001.
Beläggningsunderhåll
Kostnaderna för beläggningsunder- håll minskade mellan 1992 och 1995 med 23 %. 1996 ökade dock kost- naderna och fortsatte att öka 1997.
Under 1997 låg kostnaderna för be- läggningsunderhåll 18 % under 1992 års nivå och drygt 2,3 % under 1993 års nivå. Under 1998 minskade kostnaderna marginellt. 1999 ökade kostnaderna med 9,1 % och 2001 med ytterligare 12 %, för att sedan minska igen under 2002 med 5,1 %.
Kostnaderna i förhållande till beläggningsunderhållets omfattning har varierat under åren beroende på bland annat det ekonomiska läget i kommunerna. Under 1998 minskade kostnaden något, men låg i stort sett på samma nivå som 1997. Samtidigt ökade den underhållna ytan. Under 1999 och 2001 ökade såväl kost- naderna som andelen belagd yta ganska mycket. Andelen belagd yta ökade något under 2002 medan kostnaderna, som nämnts ovan, minskade med 5,1 %.
Gatubelysning
Kostnaden för gatubelysning repre- senterade 2002 , liksom 2001, nästan en fjärdedel av de totala drift- och underhållskostnaderna.
Denna kostnad har varierat under perioden. Skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad är 18 %. Lägsta
kostnaden hade kommunerna 1993 (862 mkr) och den högsta 1999 (1 021 mkr). 1993 minskade kost- naderna med nästan 5 %, för att under 1994 öka kraftigt med 11 %.
Kostnaderna minskade relativt mycket under 1995 och ökade sedan successivt fram till 1999 med totalt drygt 12 %. Under 2001 vände tren- den och kostnaderna sjönk med 1 %, till 1 011 mkr, för att under 2002 minska något igen med 2,1 % till 990 mkr.
92 93 94 95 96 97 98 99 2001 2002
200 400 600 800 1000 1200
mkr/år
Beläggning 1992–2002
92 93 94 95 96 97 98 99 2001 2002
200 400 600 800 1000 1200
mkr/år
Belysning 1992–2002
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2002
Kommunala gator 1 040 795 775 781 837 674 777 959 2 090
Nyexploatering 465 347 210 220 207 204 225 259 726
Samredov. investeringar 362 192 157 222 315 468
Investeringar i kommunernas vägnät mätt i mil- joner kronor.
(Avser 2002 års priser enl NPI)
De kommunvisa uppgifterna åter- finns på Svenska Kommunförbun- dets statistik-webb www.webor.se (kan även nås från förbundets start- sida www.svekom.se och verksam- hetsområdessidan Kommunal tek- nik).
Nedan visas hur Webors nyckeltals- redovisning kan se ut. Man kan göra alla tänkbara sökningar och jäm- förelser. Sökresultat kan visas i olika typer av diagram och även sparas som Excel-ark för egen bearbetning.
Av alla de sökmöjligheter som kan göras, har vi nedan valt en jämfö- relse mellan nettoflyttningen i några län. I samma jämförelse skulle vi kunna lägga in en eller flera kom- muner eller kommungrupper base- rade på geografi, typ eller storlek. Vi skulle också kunna välja ett helt annat nyckeltal för vårt urval.
Om väghållningen är inte kommit upp på Webor när du läser detta, är det bara en tidsfråga. Arbetet pågår när detta skrivs.
Var finns de kommunvisa uppgifterna?
Kommunernas väghållning 2002
Kostnader, mängder och nyckeltal
Fler exemplar kan beställas på tfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40
ISBN 91-7289-206-4
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
