1999-2011
En modell utvecklad vid
Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn.
Bakgrund
• År 1999 startades ett team för att hjälpa sjukvårdsrädda barn.
• I teamet ingick då barnmedicinska kliniken och anestesi kliniken.
• Arbetsmetoden har utvecklats och under år 2005 tillkom pedodontin och
provtagningscentralen.
Antal besök till team sjukvårdsrädda barn
0 50 100 150 200 250 300
År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010
Antal besök
0 1 2 3 4 5 6 7
Antal besök i snitt per patient
0 10 20 30 40 50
Antal
Sjukvårdsrädda barn behandlade i RBA-teamet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken
År 2004 9 7 11 5 6
År 2005 15 12 19 8 7
År 2006 18 12 15 15 5,4
År 2007 16 16 27 5 5,1
År 2008 31 15 27 19 4,8
År 2009 20 20 35 5 5,8
År 2010 32 34 47 19 4,1
Flickor Pojkar < 12 år > 13-18 år Besök i snitt/pat
Teamet består av följande
• Specialpedagog
• Barnsjuksköterskor
• Barnpsykolog
• Barnläkare
• Narkosläkare
• Narkossjuksköterskor
• Tandhygienist
• Biomedicinsk analytiker
Ett tvärprofessionellt arbetssätt
Metod
Kognitiv beteendeterapi
– Med delmål för att tillsammans med barnet nå huvudmålet.
Guided Imagery
– Vägledd dagdröm, skapa bilder och avledning.
Syfte/Mål
• Teamets syfte är att erbjuda de barn som inte kunnat undersökas eller behandlas med de resurser som står till buds i den
traditionella vården, ett bemötande och en inskolning så att de känner sig trygga i
kontakten med vården.
• Målet är att barnet skall kunna hantera sin rädsla och känna sig trygg inför
kommande sjukvårdskontakter.
Arbetsmetod
• Specifik sprutträning.
• Inskolning och tillvänjning inför vårdkontakter.
• Bearbetning efter traumatisk vårderfarenhet.
• Stödsamtal med föräldrar.
• Om behov finns sker samarbete mellan medlemmarna i teamet.
Hur kontaktas teamet?
• Remiss från annan vårdpersonal eller genom föräldern, via brev eller
telefonkontakt.
Målet är att kalla barnet inom en månad.
Team sjukvårdsrädda barn
Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, PRG-fördelade
0 10 20 30 40 50
Antal
År 2004 2 1 1 0 2 1 9
År 2005 1 4 1 3 4 1 13
År 2006 5 0 0 3 4 5 12 1 1 2
År 2007 0 1 0 2 5 3 18 1 0 1 1
År 2008 1 4 0 2 6 2 20 0 0 6 0 1 1 3
År 2009 1 1 0 2 2 0 21 0 2 7 0 3 1 0
År 2010 1 3 4 3 3 3 40 0 0 8 0 0 0 0 1
Allergi Diabetes Endokrin Gastro Neurologi Onkologi Inget PRG Nefrologi Infektion Öron Kirurgi Reuma Ortopede n
Hematolo
gi Ögon
Barn ålder ca 3-9 år
• Rädsla för bla:
Undersökning, behandling, provtagning, apparater, kläder, dofter, miljö mm.
• Träning:
Inledande samtal med barn och förälder om hur
planeringen ser ut och vad som kommer att ske vid besöken.
Barn upp till ca 5 år: tillvänjning.
Barn från ca 6 år: inskolning.
Små steg, delmål, alltid på barnets villkor.
Slutmålet med träningen kan vara att få en undersökning eller behandling utförd med minsta möjliga rädsla.
Barn ålder ca 3-9 år
• Lekterapin, avslappnande miljö.
• Lek i sjukvårdshörnan med dockor och
”riktigt” sjukvårdmaterial.
• Digitalkort.
• Hemläxa, sjukvårdslåda, barnlitt om sjukvård, stetoskop, ficklampa, 1177 Barnsidan.
• Ofta studiebesök och träning på annan avdelning eller mottagning.
Barn ålder ca 6-18
• Vi pratar om vilka vi är, vad vi gör och om hur vi jobbar.
• Vi sätter upp mål och delmål.
• Vi poängterar att barnet måste vara motiverad till att träna.
• Träningen sker alltid på barnets villkor.
Barn ålder ca 6-18 år
• Vi visar allt som har eller kan ha med
provtagning eller vaccination att göra, tex emlakräm, sprutor och kanyler.
• Låta barnet känna på de olika sakerna samt att de får med sig saker hem att
”träna på”, hemläxa.
• Vi tränar i små steg för att uppnå målet tex en provtagning eller en vaccination.
Gröna Kortet
• Varje barn som tränar för någon i teamet erbjuds ett litet kort. Detta kort kan visas vid kontakt med vården, för att göra det enklare att tala om träningen.
Låt mig få berätta hur jag vill ha det!
Föräldrars upplevelse av att barnets sjukvårdsrädsla har m inskat efter träning m ed personal i "sjukvårdsrädda barn team et"
0 20 40 60 80 100
2002 2003 2004/ 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Andel i % av de svarande som svarat ja på f rågan
Mätmetod
Tre månader efter avslutad behandling skickas en enkät hem.
Svaren sammanställs årligen och i de fria svaren finns värdefulla kommentarer och synpunkter.
Barns specifika behov i sjukvården
Det är viktigt att tänka på att när barn och ungdomar blir sjuka är de särskilt utsatta. Att vårdas inom hälso- och sjukvården kan för dem innebära en ny och ovan miljö, främmande människor, provtagningar, undersökningar och behandlingar som ökar känslan av oro och stress.
• att personalen har barnkompetens
• att miljön är barn- och ungdomsanpassad
• att ge anpassad information och förberedelse
Barnkompetens
Barnkompetens: utbildning, men består också av social och praktisk förmåga att bemöta barn och föräldrar.
Alla kan utveckla sin barnkompetens tex genom egna reflektioner efter en vårdsituation och genom reflektioner i arbetslaget: vad var bra? vad
mindre bra? vilket ger egen säkerhet och vb förändring av bemötanden i fort- sättningen.
• fokusera på barnet, ögonkontakt viktig
• i samtalet anpassa språk och innehåll till barnets mognad och förmåga
• ge TID, lyssna på barnet, visa förståelse, var lyhörd för ev önskemål
• försök undvika ord som: ”måste”, ”ont”, ”det sprack”, ”skynda” mm
• ge utrymme för frågor: ”Hur kändes det?” ”Berätta?” ”Hur tyckte du att det var?”
Barn- och ungdomsanpassad miljö
En anpassad miljö i väntrum och us/behandlingsrum ger avslappning och minskar ev rädsla. Familjen känner sig välkommen.
• en hörna för yngre barn, småbarnsmöbler, leksaker, böcker för förskolebarn (gärna böcker om sjukvård)
• en hörna för äldre barn, faktaböcker, tidningar, enklare spel
På väggarna i ett väntrum kan det finnas bilder, aktivitetstavla, krittavla med kritor, snöre med klädnypor för ritade teckningar.
I us/behandlingsrum kan det finnas distraktionsleksaker, musik, dvd/tv- spel.
Arbetsplatser som inte möter barn och ungdomar så ofta kan förvara material i plastbackar som tas fram vb
Anslagstavla i väntrum med information om FN:s barnkonvention och NOBAB:s standard är att rekommendera.
Nordisk standard för barn och
ungdomar inom hälso- och sjukvården
1. Vårdform
2. Relationer, närhet, trygghet 3. Föräldrarmedverkan
4. Information
5. Medbestämmande 6. Miljö
7. Stöd i utvecklingen 8. Kvalificerad personal 9. Kontinuitet
10. Respekt och integritet
Information och förberedelse
Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen skall alla patienter ges individuellt anpassad information om planerade undersökningar och behandlingar.
Information till barn ska ges på ett sätt som är anpassat till deras ålder och förståelse.
• 1177 barnavdelningen, Dunder, Narkoswebben, lj.se Lekterapin, extra studiebesök, se och känna på autentiskt material, samtal, broschyrer, mjuk docka, barnlitteratur
• Tid måste ges för frågor.
• Bekräfta att barnet har medverkat i informationsutbytet genom att ställa frågor eller genom lek
• Överinformera inte, för mycket information kan bli stressande för barnet
• Låt barnet göra de val som är möjliga i samband med undersökningen eller behandlingen tex nallen med, välja finger, sitta eller ligga osv
Litteraturtips personal
Förslag på litteratur till personal som möter barn och unga i vården.
• ”Barns och Ungas rätt i vården”, 2010, Stiftelsen Allmänna Barnhuset
• ”Barnet i vården”, 2004, Liber
• ”Barn och rädsla”, 2003, Maare Tamm, Studentlitteratur
