Harry Potter. Kriminologiska institutionen. den gode normbrytaren. Examensarbete 15 hp

Full text

(1)

Kriminologiska institutionen

Harry Potter

– den gode normbrytaren

Examensarbete 15 hp Kriminologi

Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Linnéa Wätterstam

(2)
(3)

1

Sammanfattning

Media är för många en viktig källa att reflektera över. Populärkulturen, däribland litteratur, har däremot inte samma position. Litteraturen är något som är en stor del i mitt liv, något som jag inte ifrågasatt utan läst av rent intresse, som underhållning. Men vad är det egentligen för bilder som skapas i de böcker jag läst? Berättelser påverkar människor, de flesta har läst åtminstone en bok som berört ens hjärta. Man tar dem till sig, man följer en karaktär och skapar ett band till denna litterära varelse. Hur påverkar detta oss som individer? Jag anser att det är viktigt att börja se till vad det är för bilder som förmedlas inom populärkulturen, då vi påverkas (under)medvetet är det bra att veta i vilken riktning vi vandrar.

Jag har undersökt regler och förhållandet till dessa i två av Harry Potter-böckerna - Harry Potter and the Philosopher's Stone och Harry Potter and the Order of the Phoenix.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka det är som skapar lagarna i dessa böcker, men även om regelbrotten neutraliseras och vad som är de vanligaste reaktionerna på de regelbrott som Harry Potter, Ronald Weasley och Hermione Granger begår. Detta har jag försökt urskilja genom en innehållsanalys.

Det jag har kommit fram till är att det existerar tillfällen då dessa karaktärer använder sig av olika neutralisationstekniker, men det är inte vanligt förekommande. Den teknik som inte används är förnekandet av ansvar, men de övriga fyra används - det vill säga förnekandet av skada, förnekandet av offer, fördömandet av dem som fördömer och högre lojaliteter.

De tre instanser som skapar de regler som förekommer i böckerna är familjen Dursley, Ministry of Magic samt Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry. Ministry of Magic har högst inflytande i böckerna, man kan jämföra det vid verklighetens statsmakter där även laginstanser ingår. På andra plats kommer Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry, som lyder under Ministry of Magic. På tredje plats i böckernas hierarkiska led befinner sig familjen Dursley.

Den instans som Harry, Ron och Hermione möter flest reaktioner på sina regelbrott är Hogwarts. Reaktionerna är till störst del negativa. De mest frekvent använda negativa reaktionerna i Harry Potter and the Philosopher's Stone är tillsägning, påkallande av lärare och poängavdrag. Den mest använda positiva reaktionen är poängtilldelning. Även i Harry Potter and the Order of the Phoenix är den vanligaste reaktionen tillsägning. Den näst vanligaste är poängavdrag. I denna bok har det däremot skett en ökning av tillfällen som personer försöker förhindra att brott ska begås, men även i antalet kvarsittningar som Harry får. Det är få positiva reaktioner, speciellt i förhållande till de negativa.

(4)
(5)

2

Innehåll

Sida

1. Inledning 4

1.1 Bakgrund 4

1.2 Syfte och frågeställningar 5

1.3 Disposition 6

1.4 Avgränsning och kriminologisk relevans 6

1.5 Tidigare forskning 7

1.6 Material 8

1.6.1 Förförståelse 9

1.6.2 Harry Potter and the Philosopher's Stone 9

1.6.3 Harry Potter and the Order of the Phoenix 11

1.6.4 Harry Potter 12

1.6.5 Ronald ”Ron” Weasley 12

1.6.6 Hermione Granger 13

2. Teoretisk bakgrund 13

2.1 Sutherland 13

2.2 Neutralisationstekniker 13

2.2.1 Förnekandet av ansvar 15

2.2.2 Förnekandet av skada 15

2.2.3 Förnekandet av offer 16

2.2.4 Fördömandet av dem som fördömer 16

2.2.5 Högre lojaliteter 16

3. Metod 17

3.1 Innehållsanalys 17

3.2 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 18

4. Resultat 19

4.1 Making of laws 19

4.2 Breaking of laws 21

4.3 Reaction to the breaking of law 23

(6)

3

5. Analys 26

5.1 Making of laws 26

5.2 Breaking of laws 26

5.3 Reaction to the breaking of law 29

5.4 Alternativa tillvägagångssätt 30

5.5 Vidare forskning 30

6. Slutsats 31

7. Litteraturförteckning 33

8. Bilaga 1 35

(7)

4

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Redan från första terminen i kriminologins grundkurs har vi fått lära oss att vara kritiska, bland annat när det gäller att ta det som förmedlas om brottslighet och avvikande beteende med en nypa salt, till exempel genom offentliga uttalanden eller media. Det har visats och påtalats hur lätt det är att misstolka statistik och att det finns många, ibland stora, problem med hur man ska definiera vissa faktorer, företeelser och händelser.

När det gäller skönlitteraturen är det däremot inte lika många som tänker på att förhålla sig kritiskt till det budskap som framförs. Det som gör att jag finner detta ämne viktigt är att jag tror att skönlitteratur har stor inverkan på människor. I skönlitteraturen sätts man i ett helt annat perspektiv när det kommer till hjältar och bovar.1 Man förflyttas in i tankeverksamheten där brott och brottsbekämpningsmetoder får en helt annan logik. Istället för att läsa om en främling i en dagstidning får man följa en karaktär, får läsa om dennes bakgrund, motiven bakom dennes val och får på så sätt lära känna personen man följer. Det som inträffar är att man identifierar sig med karaktärens subjektsposition.2

Anne-Marie Alfvén-Eriksson har i inledningen till sin doktorsavhandling3 redan satt ord på det jag vill förmedla om varför man bör studera hur brottslingar beskrivs i litteraturen;

”Våra föreställningar om brottslingar grundläggs redan när vi är barn. Denna vår barndoms brottslingsbild lever medvetet eller omedvetet kvar inom oss. Eftersom vi alla som vuxna bidrar till att skapa den allmänna meningen om vad en brottsling är och hur han bör straffas, medverkar samtliga av oss till att vidmakthålla eller förändra samhällets syn på förbrytaren och hans behandling. Vi kommer också att påverka en före detta brottslings liv. Ty även om vi – oavsett vilken åsikt vi hyser om brott och straff – är överrens om att en förbrytare efter avtjänat straff bör ha möjlighet till ett drägligt liv, inverkar ändå vår brottslingsbild på den ställning och den behandling som den kriminelle får i samhället, när hans strafftid är slut. Det är därför av mycket stort intresse att undersöka vilken bild av brottslingen som ges till barn.”4

Jag tror att barns bild av ondska och godhet, rätt och fel bildas tidigt och att böcker, TV samt filmer har en stark påverkan på uppkomsten av dessa dikotomier, och hoppas därför kunna bistå med en ökad kunskap på området genom att visa på hur detta tar sig form i Harry Potter-

1 Hjältar och bovar är mitt ordval för att beskriva dikotomin konform-brottslig

2 Subjektsposition är det man identifierar sig med, när man läser en text, i form av olikfärgade ideologiska positioner. Heyman 2004, s.7

3 Brottslingen – villebråd eller medmänniska? Bilden av brottslingen i svensk barn- och ungdomslitteratur mellan åren 1945 och 1975

4 Alfvén-Eriksson 1986, s.15

(8)

5

serien.5 Det som gör böckerna intressanta är att ”den gode”6 redan från bok ett bryter mot reglerna och sätter sig emot ordningen på skolan – detta tycker jag kan visa på att en god människa inte alltid håller sig till reglerna, och därigenom kan det förhoppningsvis ge barnen en förståelse av att livet inte är indelat i svart eller vitt.

Det är här Sykes och Matzas7 neutralisationstekniker kommer in, med hjälp av dessa kan man försöka se hur den gråzon som bildas när de goda bryter mot reglerna neutraliseras.

Till exempel om det ofta används tekniker för att avsäga sig ansvaret för utförda handlingar, eller om en stor del av regelbrotten förklaras med att man gör det som är moraliskt riktigt.

1.2 Syfte och frågeställningar

I denna uppsats vill jag genom en deskriptiv studie undersöka hur skapandet av, brytandet mot och reaktionen på brytandet av lagar8 tar form i, två av sju böcker i, en av vår tids mest lästa (barn)bokserie – J.K. Rowlings serie om trollkarlen Harry Potter.

För det första vill jag se vilka som skapar lagar och regler. För det andra studera om de tre huvudkaraktärerna - Harry, Ron och Hermione - använder sig av någon teknik för att neutralisera sina regelbrott. För det tredje undersöka vilka reaktioner som bemöter dessa tre karaktärers regelbrott9. Samt se om (och i så fall hur) reaktionen och brytandet mot lagar förändras i böckerna när det gäller dessa tre, med störst fokus på Harry. Anledningen till att mest fokus hamnar på Harry är för att böckerna berättas utifrån hans perspektiv.

Utifrån detta är mina frågeställningar:

 Vem är det som skapar och bestämmer lagar och regler i de utvalda böckerna?

 Använder karaktärerna någon form av neutralisationsteknik för att förklara sitt brottsliga beteende i böckerna?

 Vilken typ av reaktioner är det som oftast bemöter Harry, Ron och Hermiones regelbrott?

5 Jämför Ibid., s.15

6 Termer godhet och ondska kan vara problematiska att använda sig av eftersom de är värdeladdade, men även intetsägande. I denna uppsats är godhet inte avsaknaden av ondska, utan bygger på att göra det som kan anses vara moraliskt riktigt. I denna bemärkelse anser jag Harry vara ”god” eftersom han bygger en majoritet av sina beslut och handlingar på att göra det som han ser som moraliskt rätt, (eller) för the greater good.

7 Sykes och Matza i Williams and McShane 1998, s.237-281

8 I uppsatsen använder jag mig även av de engelska termerna the making, breaking och reaction to the breaking of law.

9 I uppsatsen kommer både begreppen regelbrott och brott att användas, jag gör ingen skillnad på dessa här men är medveten om att det finns en skillnad i att bryta mot en regel och bryta mot lagen. Då det senare kan leda till straffrättsliga påföljder.

(9)

6 1.3 Disposition

Denna uppsats börjar med en inledning, där står att läsa om varför detta ämne valdes till uppsatsen, hur det kommer sig att Sykes och Matzas teori används och kort om vad arbetet handlar om. Efter det beskrivs syfte och frågeställningarna presenteras, likväl återfinns den gjorda avgränsningen och en genomgång av tidigare forskning dess resultat.

Efter det kommer en genomgång av uppsatsens material – där presenteras de två böckerna närmare med en förklaring varför de utgör arbetsmaterialet, en genomgång av min förförståelse, samt en resumé av båda böckerna. Det ges även en presentation av de tre karaktärer som undersökningen om neutralisationstekniker baseras på (Harry, Ron och Herminone) – andra personer likväl som platser och föremål presenteras allt eftersom i arbetet i takt med att de dyker upp.

Efter det följer en teorigenomgång där det ges en kort bakgrund till så väl Sutherlands citat som Sykes och Matzas teori och den beskrivs mer ingående teknik för teknik. På detta följer metodavsnittet där innehållsanalysen som metod beskrivs kort med hjälp av och grund i hur den har används i denna undersökning.

Uppsatsens sista del består av resultatdelen där resultaten redovisas, detta leder sedan över till analysdelen som avslutas med förslag på vidare forskning och de slutsatser som har dragits av de resultat som kommit fram.

1.4 Avgränsning och kriminologisk relevans

I denna uppsats utgår jag därför från Sutherlands citat där han definierar vetenskapsämnet kriminologi (se citatet nedan, 2.1). I citatet kan man urskilja tre pelare, på vilka kriminologin har en grund – the making, breaking och reaction to the breaking of law.

Det är utifrån denna grund jag vill undersöka vem det är som har makten i Harry Potter and the Philosopher’s Stone och Harry Potter and the Order of the Phoenix. Mer specifikt vilka instanser som har makten att reglera vad som är tillåtet och inte, var lagar skapas och vilka som sätter upp regler. Nästa del blir själva brytandet mot dessa uppsatta regler där jag inte vill se till regelbrotten i sig, utan ifall det används några tekniker för att neutralisera de handlingar som begått. Till detta använder jag mig av Sykes och Matzas neutralisationstekniker (även dessa beskrivs nedan, 2.2). Jag har här begränsat mig till att undersöka de tre mest framträdande karaktärerna i böckerna – Harry Potter, Ron Weasley och Hermione Granger. Den slutgiltiga delen jag vill studera är vilka reaktioner som oftast bemöter Harry, Ron och Hermiones regelbrott.

Anledningen till att jag valt ut dessa tre delar är för att de är med och beskrivs som

(10)

7

grunddelar av kriminologin och jag då finner det intressant att se till hur man kan se kriminologin som helhet i dessa böcker, med tyngdpunkten på de tre karaktärernas neutralisations användning.

1.5 Tidigare Forskning

Inför denna uppsats har jag sökt på två databaser efter tidigare forskning om Harry Potter och neutralisationstekniker var för sig. De databaser som jag använde mig av är Criminal Justice Abstracts och Bibliography of Nordic Criminology, och de sökord jag använde mig av på båda databaserna är Harry Potter, Sykes och Matza, Sykes and Matza samt Neutralisationstekniker, neutralization och Techniques of Neutralisations. Inget av sökorden gav utslag på Bibliography of Nordic Criminology, men jag fick ett antal träffar på Criminal Justice Abstrats då jag sökte på Sykes and Matza.

Av träffarna var det två peer-reviewed texter som passade mitt ändamål, och behandlar båda två temat om/och vad för neutralisationsteknik som används av olika typer av gärningspersoner.10 Minor undersökte på 1980-talet interner på fyra fängelser i Florida, USA.

Han utgick från två hypoteser – den första att vissa typer av gärningspersoner använder sig av vissa typer av neutralisationer och den andra att brottslingar föredrar förklaringar som kopplas till likande brottstyper oavsett vad det är för förklaring som ges. Dock får ingen av dessa hypoteser stöd i hans arbete. I början av 2000-talet undersökte även Copes relationen mellan kriminella och deras användning av olika neutralisationstekniker, detta genom intervjuer med bil (auto) tjuvar. Det han fick fram stödde Sykes och Matzas teori om att de med stark anknytning till andra använder sig av neutralisationstekniker i högre utsträckning än de som har låg anknytning. Han fick även fram information som visar på att de använder sig av olika typer av neutralisationer, samt att det finns en skillnad i användandet av dessa tekniker när det kommer till om man har hög eller låg brottsfrekvens. Det fanns däremot inget som tydde på en skillnad i användandet av neutralisation beroende på hur ofta de intervjuade begick brott.

Den tidigare anförda doktorsavhandling av Alvfén-Eriksson visar på hur brottslingen i svensk barn- och ungdomslitteratur under spannet av 3 decennier på 1900-talet har gått från att vara en farlig bov till att vara en medmänniska vars bekymmer delas av oss. Hon kommer fram till att det i huvudsak finns tre brottslingstyper som gestaltas i hennes material: den helt

10 Se Minor, W (1980) “The neutralization of criminal offense”, Criminology, vol. 18, no. 1, s. 103-120; Copes, H (2003) ” Societal attachments, offending frequency, and techniques of neutralization”, Deviant Behavior, vol.

24, no. 2, s. 101-127

(11)

8

onda, den med vissa sympatiserande drag och den som förändras och/eller får insikt om sitt beteende.11

När det gäller tidigare forskning inom Harry Potter-området finns det en hel del att gå in på, i ett försök att begränsa mig tar jag enbart upp det som är relevant för mitt ämnesområde.

Heyman har forskat om maktstrukturer, i fem av böckerna om Harry Potter, utifrån ett ideologiskt perspektiv. Detta har hon gjort genom att studera det magiska och icke-magiska samhället mot varandra, vilka maktstrukturer som finns samt vilka av dessa som bli synliga i förhållande till hus alverna. Det hon kommer fram till är att magisamhället har makten över det icke-magiska samhället så väl som magiska varelser, bland annat på grund av att de håller sig själva gömda men även för att de i många aspekter anser sig vara högre stående eller sitta inne mer kunskap. Det finns även en skillnad i makten beroende av börd/klass och ekonomi där de som är högre positionerade har mer makt. Hon talar även om Harrys maktsituation som skiftande då han under stora delar av böckerna inte innehar någon makt, men under bokens huvudstrider får den, för att sedan bli av med den igen.12 En till som berör temat makt, denna gång i rättsligaspekt är Hall. Även hon kommer fram till att maktpositionerna i böckerna har en inverkan på vilken behandling man får av samhället. En rik person med framträdande roll i det magiska samhället har lättare att undkomma rättvisan.13

Ett annat tema som är studerat är Harry Potter-böckerna utifrån teorier om barns utveckling. Detta är gjort av bland annat Taub och Servaty som skapar en lista av hur man kan behandla böckerna eftersom de väcker så många reaktioner. Listan består av sju punkter som bland annat inbegriper att man ska känna av ifall ens barn kan hantera boken, att man ska diskutera bokens innehåll samt lära barnen skillnaden mellan fiktion och verklighet.14

1.6 Material

Böckerna om Harry Potter är lästa av barn såväl som vuxna, de är sålda i fler än 420 miljoner exemplar, översatt till omkring 60 olika språk.15 Denna uppsats bygger på den första och femte av Harry Potter-böckerna - Harry Potter and the Philosopher's Stone samt Harry Potter and the Order of the Phoenix. Båda två är engelska pocketutgåvor. För vissa välkända ord som till exempel trollkarl och häxa kommer jag använda mig av de svenska motsvarigheterna annars kommer jag generellt att använda mig av de engelska namnen på platser, byggnader,

11 Alfvén-Eriksson, 1986

12 Heyman, 2004

13 Hall, 2003

14 Taub och Servaty 2003, s.67ff

15 Heilman 2009, s.1

(12)

9

föremål och fenomen. Jag kommer att använda mig av följande förkortningar i löpande text:

HP1 för Harry Potter and the Philosopher’s Stone (1997) samt HP5 för Harry Potter and the Order of the Phoenix (2004). HP1 består av 223 sidor och HP5 av 766, totalt består materialet av 989 sidor text.

Det hade kunnat vara relevant att använda sig av två efterföljande böcker, men en fördel med att studera två böcker som inte ligger i följd är att man kan få en chans att se om det skett några skillnader på Harry, Ron och Hermiones beteende, samt reaktionerna som bemöter dem, sedan de var unga till dess att de befinner sig i tonåren. Anledningen till att jag valde just dessa böcker beror på att HP5 den bok man ser mest av hur regler skapas på olika instanser i och med the Ministry of Magics intågande på Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry16 och den konflikt som kommer därav. HP1 är relevant att undersöka eftersom det är här vi först introduceras för rollfigurerna och deras situation i förhållande till ordning och regler.

1.6.1 Förförståelse

Förförståelse kan beskrivas som våra fördomar, som bildats utifrån det vi upplevt tidigare.

Den är även en förutsättning för att vi ska kunna tolka vår tillvaro likväl som olika material.17 Min förförståelse är påverkad av det faktum att jag har följt historien om trollkarlen Harry Potter och hans äventyr ända sedan den första boken kom ut på svenska. De engelska utgåvorna har jag läst ett antal gånger var och jag har följt karaktärerna sedan historiens start.

Jag har sett alla filmer, lyssnat på ljudböckerna, läst artiklar om boken så väl som historien bakom böckerna, jag har med andra ord varit ett engagerat fan. Om detta är en fördel eller nackdel kan diskuteras, men personligen tror jag att det har hjälpt mig eftersom jag nu har kunnat stänga ute överflödig information och undvika att fastna i själva historien. Däremot kan det ha lett till att jag inte ser materialet utifrån olika positioner utan snöar in på min egen väg. Det kan i sin tur leda till att jag finner stöd för min teoretiska utgångspunkt och resultaten spegla mina egna, skevt fördelade tolkningar. Jag har däremot försökt att begränsa detta, främst genom att beskriva mina tolkningar med hjälp av deskriptiva citat, men även genom att se till materialet som en helhet.

1.6.2 Harry Potter and the Philosopher's Stone

HP1 börjar med att hela det magiska samhället firar att Voldemort, tidernas mest fruktade och ondskefulla trollkarl, har blivit besegrad efter elva års terror. Han blev stoppad av ett

16 Vanligtvis benämnt enbart som Hogwarts, något som även jag kommer att göra i fortsättningen

17 Jfr Bergström och Boréus 2005, s.25

(13)

10

spädbarn, en pojke vid namn Harry Potter. Till följd av sin seger över Voldemort får Harry namnet the Boy Who Lived, och han blir känd i hela det magiska samhället som deras räddare.

Dessvärre vann Harry över Voldemort i den attack som dödade Harrys föräldrar (Lilly och James Potter) och historien tar fart då Harry blir lämnad hos sin moster, morbror och kusin (Petunia, Vernon och Dudley Dursley, även kända som familjen Dursley). Alla tre i familjen Dursley är mugglare18, de är en familj som är stolta över att vara helt normala och avskyr allt som är avvikande. Harry har det inte lätt i deras hem, utan lever ett ganska miserabelt liv. Han har inget rum utan sover i ett skrymsle under trappan och han växer upp med att se sin kusin bli bortskämd medan han får klara sig utan det mesta - allt från egna nya kläder till presenter på sin födelsedag eller ta en extra portion mat vid middagen. De tål inte trams som fantasi eller när Harry ställer frågor - oavsett vad frågan handlar om.19

Strax före Harrys elfte födelsedag börjar saker ändras, han får brev skickade till sig (något han aldrig fått innan) och vid tolvslaget på hans födelsedag dyker en halvjätte vid namn Rubeus Hagrid upp och talar om för honom att han är en trollkarl och har en plats på Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry. Till följd av detta tar Harrys liv en stor vändning och han stiger in i den magiska världen fylld med under. Den magiska världen är inte heller den en dans på rosor för Harry - ett liv av övning och prövningar ligger framför honom, och då menar jag inte enbart inom ramen för lektioner och läxor.

Första gången vi bekantar oss med Ronald ”Ron” Weasley är på King’s Cross tågstation i London. Harry är där för att ta sig till Hogwarts Expressen, tåget som tar eleverna till skolan, men han vet inte hur man kommer in på plattform nine and three-quarters som är magiskt gömd - man ska gå igenom en vägg mellan plattform nio och tio för att komma till den. Till hans räddning kommer sex av medlemmarna från familjen Weasley och med deras hjälp kommer han in på plattformen och ombord på tåget. Under tågresan får man läsa om Harry och Ron och se deras vänskap utvecklas.20 Det är också på denna resa som Harry och Ron för första gången träffar Hermione Granger, en enligt dem ganska irriterande och påfrestande know-it-all-typ. I början av HP1 är hon väldigt strikt med regler och följer dem noga, men efter en scen involverande Harry och Ron som räddar henne från ett bergstroll (genom ett antal regelbrott), blev hon en av tre i trion bestående av henne själv, Harry och Ron.

Varje bok i serien om Harry Potter innehåller en stor kamp, i HP1 är det att rädda the philosopher's stone från den person som försöker stjäla den för att kunna återuppliva

18 En mugglare är en person utan magiska krafter, det vill säga inte en häxa eller trollkarl.

19 Rowling 1997, s.10, 20, 24

20 Se Ibid., s.74ff

(14)

11

Voldemort. Harry, Ron och Hermione lyckas däremot sätta käppar i hjulet för denna plan och världen behöver ännu inte se Voldemot återvända.

1.6.3 Harry Potter and the Order of the Phoenix

Under de böcker som ligger mellan HP1 och HP521 utsätts Harry, men även hans vänner, för fler prövningar. I slutet av den fjärde boken får Harry se Voldemort återvända till mänsklig form och slåss emot honom i en duell på en kyrkogård långt bort från Hogwarts. Harry överlever och lyckas ta sig tillbaka till skolan där han meddelar Albus Dumbledore22 om vad han sett. I början av HP5 befinner sig Harry hemma hos familjen Dursley (dit han återvänder varje sommar), han gör sitt bästa för att hålla sig undan familjen och han plågas av det som hände den kvällen som Voldemort återuppstod.

I denna bok har Harry blivit äldre, det märks på hans sätt att tänka då han är dystrare och mer plågad men även på att han är mer lättretlig och aggressivt utåtagerande än i föregående böcker. Han är utesluten från den magiska världen, som alltid hos familjen Dursley, inte ens hans vänner kommer med besked om vad som sker i den magiska världen - detta till följd av att man inte har några säkra sätt att kommunicera utan att vara säker på att ingen annan tar del av informationen. När Harry och hans kusin Dudley blir attackerade av två dementorer23 börjar historien ta fart, och Harry förflyttar sig bort från mugglarvärlden in i den magiska. Fram tills skolstarten på högkvarteret för the order of the phoenix24. När de väl kommer till skolan för att börja det nya året bemöts Harry inte längre som the Boy Who Lived, utan som en tokig, uppmärksamhetssökande person. De flesta tror inte på att han sett Voldemort återuppstå - de flesta betvivlar detta eftersom de inte vill inse att det kan ha skett.

Hogwarts och the Ministry of Magic har i de tidigare böckerna kommit relativt bra överrens, men i denna bok försöker ministeriet få större kontroll över skolan och en ministerieanställ, Dolores Umbridge, tar därför upp en position som lärare på skolan. Harry och hon kommer inte bra överrens, speciellt inte eftersom hon försöker dölja det faktum som Harry försöker påvisa - nämligen Voldemorts återkomst.

21 Rowling, 1998; Rowling, J.K. (1999) Harry Potter and the Prisoner from Azkaban. London: Bloomsburry;

Rowling, J.K. (2000). Harry Potter and the Goblet of Fire. London: Bloomsbury

22 Dumbledore anses av många vara tidernas största trollkarl, sägs även vara den ende Voldemort någonsin fruktade. Dumbledore är rektor på Hogwarts och var en av de som lämnade över Harry till familjen Dursley när Harrys föräldrar mördades.

23 Dementorer vaktar trollkarlsfängelset Azkaban, de är långa luvklädda varelser som suger ut all glädje och hopp ur personer i dess närhet, de får också människor att återuppleva sitt livs värsta stund. Det finns även något som kallas dementors-kyss, det är när en dementor suger ut en människas själ och lämnar kvar kroppen som ett tomt skal.

24 The order of the phoenix är den rörelse som bildades för att bekämpa Voldemort under hans förtsa storhetstid.

Ordern är grundad av Albus Dumbledore.

(15)

12

Även denna bok slutar med en stor strid, i detta fall Harry tillsammans med fem andra som slåss mot ett antal av Voldemorts anhängare som går under namnet Death Eaters. De slåss om den profetia som ligger till grund för Voldemorts attack på Harry som bebis och som berättar hur deras kamp mot varandra kan avslutas.

1.6.4 Harry Potter

I början av HP1 beskrivs Harry på följande sätt:

"Perhaps it had something to do with living in a dark cupboard, but Harry had always been small and skinny for his age. He looked even smaller and skinnier than he really was because all he had to wear were old clothes of Dudley's and Dudley was about four times bigger than he was. Harry had a thin face, knobbly knees, black hair and bright-green eyes. He wore round glasses held together with a lot of Sellotape because of all the times Dudley had punched him on the nose. The only thing Harry liked about his own appearance was a very thin scar on his forehead which was shaped like a bolt of lightning."25

Den som tror att böckernas hjälte håller sig inom ramen för vad som är tillåtet och inte bryter mot reglerna har däremot fel. Harry använder sig av otillåtna medel både för att hindra ondskan från att sprida sig och för vad man kan kalla hans egen vinning. I det stora hela skulle jag ändå vilja säga att Harry Potter är en sorts nobel buse – en god normbrytare.

1.6.5 Ronald ”Ron” Weasley

Ron är den yngsta av sex söner (Bill, Charlie, Percy, Fred och George) och att han har en yngre syster (Ginny). I familjen Weasley är alla rödhåriga och de flesta har fräknar, något som fungerar som deras kännetecken. Familjen har det dåligt ställt ekonomiskt och är av trollkarlssläkte, det vill säga de bor, lever och arbetar inom ramen för det magiska samhället.

Tack vare att Ron har vuxit upp i en släkt med häxor och trollkarlar har han lärt sig dess seder och traditioner och blir då en tillgång för Harry, som fortsättningsvis har någon som kan hjälpa honom att förklara och förstå sig på enkla (för Ron självklara) och mer avancerade fenomen inom den magiska världen. Exempel på sådana saker är reglerna för sporten quidditch eller det faktum att personer på bilder (tavlor,foton, samlarkort) i den magiska världen rör sig.

25 Rowling 1997, s.20

(16)

13 1.6.6 Hermione Granger

Hermione Granger är född av mugglare och därför är den magiska världen, precis som för Harry, ny för henne. Hon är dock väldigt boksmart och läste in sig på så många böcker som möjligt om magi och denna nya värld innan hon trädde in i den, dels deras skolböcker men även annan litteratur som historieböcker. Till följd av det är hon inte riktigt lika ovetande som Harry om allt som kan hända på Hogwarts med omnejd. Hon är även den smartaste och duktigaste eleven i deras årskurs på Hogwarts, på slutproven i HP1 var hon den med högst resultat och lyckades på ett test få etthundra tolv procent rätt.

2. Teoretisk bakgrund

2.1 Sutherland

Som nämnt ovan vill används Sutherlands citat26 som en grund i detta arbete, det är utifrån nedanstående citat jag lägger upp mallen för det som studerats.

"Criminology is the body of knowledge regarding crime and delinquency as social phenomena. It includes within its scope the processes of making laws, breaking laws and reaction to the breaking of law.”27

I genomgången av materialet undersöks böckerna utifrån skapandet av, brytandet av och reaktionerna på brytandet av lagar. Resultaten och analysen beskrivs och struktureras upp utifrån dessa tre.

2.2 Neutralisationstekniker

Kontrollteorierna blev populära under andra hälften av 1970-talet samt 1980-talet, men de har sin grund i den franske filosofen Émile Durkheims tankar om anomi28 i ett samhälle. Centralt för alla kontrollteorier är att de utgår från att det är banden till samhället som hindrar individerna från att begå brott. Det innebär att det blir ett fokusskifte från brottsligheten med dess orsaker till vad som är grunden för laglydighet och laglydigheten i sig. Kort sagt kan man säga att det enligt kontrollteorierna kan vara rationellt för människor att begå brott, men att det på grund av den kontroll som utövas över oss från samhället, andra och oss själva gör att

26 Nämnas bör att detta citat är just ett citat och inte en teori.

27 Sutherland, Cressey och Luckenbill i Sarnecki 2003, s.17

28 Anomi är ett sociologiskt begrepp som beskriver ett samhällstillstånd av norm- och regellöshet. Durkheim ansåg att anomi uppstår till följd av sociala förändringar, bland annat kraftig ekonomisk förändring. Detta ska sedan kunna leda till bland annat ökad självmordsfrekvens. Se bland annat Nationalencyklopedin Multimedia 2000 Plus; Lindgren, 1998

(17)

14 de flesta håller sig konforma.29

En av kontrollteorierna är Sykes and Matzas Techniques of Neutralisation från 1957 - neutralisationsteknikerna är förnekandet av ansvar, förnekandet av skada, förnekandet av offer, fördömandet av dem som fördömer samt högre lojaliteter (se nedan för beskrivning).

Den var från början skriven som ett svar till Albert Cohens30 tes om hur brottsliga ungdomar i underklassen förkastar medelklassens normer och skapar egna. Sykes och Matza anser, till skillnad från Cohen, att dessa ungdomar ändå kan leva med samma normer som resten av samhället.31 De tar även upp forskning som visar på att dessa brottsliga ungdomar har uppfattningar som påminner om medelklassens – som att de flesta av dessa ungdomar faktiskt upplever känslor av skuld och skam. Men även att de ofta hyser respekt och beundran för laglydiga personer. Samt att de ofta har en uppdelning mellan vilka det är tillåtet att begå brott mot och inte – passande respektive icke-passande offer32. Sedan menar de att det inte finns någon data som stödjer tanken om miljöer och omgivningar som är helt kriminaliserade med åsidosatta samhällsnormer.33

Sykes och Matza pratar även om att neutralisationsteknikerna inte helt kan skydda individen från skuld och andras reaktioner, men att de ändå är viktiga för att minska den sociala kontrollen. Teknikerna finns även med och ligger till grund för en stor del av det brottsliga beteendet.

För att vi helt ska kunna förstå oss på teknikerna behöver vi öka vår kunskap om teknikerna var för sig - till exempel om olika grupper använder olika neutralisationstekniker.34 Vilka är dessa grupper, varierar de i form av ålder, kön, etnicitet eller andra faktorer som miljö och social klass? Detta är redan undersökt av bland annat Minor och Copes (se ovan), men exempel på hur detta kan undersökas i mitt material är om Hermione använder sig av andra typer av neutralisationer än Harry och Ron. Eller om Ron, som är uppvuxen i det magiska samhället, föredrar andra tekniker än sina två vänner som är vana vid mugglarnormer. I en utökad undersökning, som inte tas upp i denna uppsats, skulle man även kunna se om det finns någon skillnad i de ekonomiska klassernas användning av neutralisationstekniker.

Sykes och Matza påperkar även att det behövs mer kunskap om dessa fem teknikers

29 Sarnecki 2003, s.217f

30 Cohen, A (1955). Delinquent Boys, Glencoe, Ill.: The Free Press

31 Williams och McShane 1998, s.267

32 Passande- och icke passande offer bygger på tankar om vilka det är "tillåtet" att utsätta för brott. Indelningen kan ske genom olika faktorer som till exempel kön, ålder, etnicitet, social klass eller grupptillhörighet. Ett exempel är att man inte ska slå ett försvarslöst barn, men att en hotfull vuxen är mer "tillåten" att slå.

33 Williams och McShane 1998, s.274f

34 Sykes och Matza 1957, s.280

(18)

15

interna struktur - till exempel attityd och övertygelse, samt om det är så att man ofta väljer en viss neutralisation till vissa typer av brott.35 Kan man till exempel se någon skillnad på när Harry använder sig av neutralisationer? Kanske används de enbart för att förklara brott som syftar till the greater good eller för de som bygger på egenvinst.

2.2.1 Förnekandet av ansvar36

Den person som har brutit mot lagen lägger ansvaret för handlingen utanför sig själv, och placerar istället skulden på faktorer som till exempel dåliga uppväxtförhållanden, fel umgänge eller ”jag hade inget val” - det berör däremot inte fall som exempelvis påstås vara olyckor.

Individen ser sig även som (hjälplöst) tvingad in i situationen och skulle av den anledningen vara ansvarsfri.

Det Sykes och Matza beskriver som oroande här är att gärningspersonen, genom att anse sig vara ansvarslös och utan val bereder väg för avvikelse från samhällets normer utan att se det angrepp som sker mot normerna. De påpekar även att begreppet ”ansvar” kan tolkas olika och därför kan vara en kulturell konstruktion. Och så länge som individen ser sig själv som icke ansvarig förlorar andras (och egen) ogillande sin effektivitet som pådrivande kraft in i konformitet. Med förnekandet av ansvar finns det även en risk för att bandet mellan individen och dennes handlingar bryts. Säg att en person rånar en annan för att "den inte har något val", om denna person inte ser sig som ansvarig för rånet finns det en risk för att han/hon även undgår att se varför handlingen är moraliskt fel.

2.2.2 Förnekandet av skada37

Frågan om någon verkligen har tagit skada av en persons brottsliga handlingar är öppen för många tolkningar. Denna teknik kan ta sig form i att bortförklara, förminska eller förneka till exempel vandalism som hyss, stöld som lån eller (gäng)slagsmål som privata bråk eller gräl – och inget av detta berör i gärningspersonens ögon samhället i det stora hela. Vandalismen eller stölden kan dessutom i efterhand förklaras med att de drabbade får tillbaka pengar på försäkringen eller att de ändå har nog med pengar så de har råd med det.

Sykes och Matza menar att gärningspersonen inte anser att hans/hennes beteende är så allvarligt eller genererar skada trots att det bryter mot lagen. I denna neutralisationsteknik är det möjligt för länken mellan handling och konsekvens att brytas.

35 Ibid., s.280f

36 Sykes och Matza 1957, s.277, 278; Sarnecki 2003, s.216f

37 Sykes och Matza 1957, s.278; Sarnecki 2003, s.217

(19)

16 2.2.3 Förnekandet av offer38

I denna teknik kan gärningspersonen både inse och erkänna att hans/hennes handlingar var skadliga och att ansvaret ligger på honom/henne. Däremot kan den moraliska aspekten bli neutraliserad genom att personen förnekar att det under omständigheterna finns något offer.

Här förflyttas offret från utsatt till ”att få det den förtjänar”, och gärningspersonen tar rollen som bekämpare istället för kriminell. Detta kan ta sig form i uttalanden som ”jag slog honom för att han är rasist”. Detta tankesätt går även att förklara med passande och icke-passande offer39. Förnekandet av offer kan dessutom skapas av gärningspersonen enligt omständigheterna för brottet. Inomboende normer och förväntningarna på andras reaktioner fungerar som riktlinjer för hur man ska bete sig och måste därför aktiveras för att bemöta gärningspersonen. Det är möjligt att (minskad) medvetenhet påverkar processen om uppförandet, exempel på minskad medvetenhet är bland annat egendomsbrott där offret är fysiskt frånvarande och därav kanske svårare att uppfatta.

2.2.4 Fördömandet av dem som fördömer40

Här flyttar brottslingen fokus från sig själv och sitt brott till motiven och beteendet hos de som är emot det brottsliga beteendet. Till exempel kan detta göras genom att anklaga fördömarna för att vara förklädda brottslingar, oärliga eller hycklare. Det är viktigt att arbeta emot detta fördömande eftersom det ofta riktas gentemot de vars uppgift är att omvandla/föra in de brottsliga i den konforma livsstilen.

2.2.5 Högre lojaliteter41

Genom att offra det stora samhällets norm- och regelsystem för den mindre sociala gruppen, dit brottslingen hör, blir både den interna och externa (sociala) kontrollen neutraliserad.

Exempel på sociala grupper kan vara vännerna eller familjen. Vad som är viktigt att tänka på här är att de dominerande normerna inte nödvändigtvis förkastas (trots att de inte efterlevs) utan kan sättas åt sidan för att den sociala gruppens normer ges företräde. Till följd av detta kan man beskriva den brottslige som i kläm mellan två uppsättningar av normer. Konflikten mellan grupptillhörighet och samhället (i detta fall laglydighet) har länge setts som ett mänskligt problem som många har upplevt eller upplever i sitt liv.

38 Sykes och Matza 1957, s.278f; Sarnecki 2003, s.217

39 Se Sykes och Matza 1957, s.275

40 Sykes och Matza 1957, s.279; Sarnecki 2003, s.217

41 Sykes och Matza 1957, s.279f; Sarnecki 2003, s.217

(20)

17

Även om det snarare rör sig om grad än art så är det gärningspersonens möjlighet att kunna se hur grupplojaliteten används till rättfärdigande som gör denna neutralisationsteknik unik. Säg till exempel att en person sitter i förhör med polisen och vet svaret på de frågor som ställs. Genom att svara sanningsenligt sätts en vän i knipa och därför väljer personen att vara tyst. Denna person vet att den hindar polisens arbete, men väljer ändå att skydda sin vän eftersom den ser detta som rätt sak att göra.

3. Metod

3.1 Innehållsanalys

Eftersom man kan använda innehållsanalysen på ett så stort urval av materialtyper är det en användarvänlig metod. Den vanligaste innehållsanalysmetoden är ”kvantitativ innehållsanalys” som användas när man vill räkna förekomsten av (kvantifiera) till exempel ord eller teman. Den lämpar sig för stora material där man vill kunna göra en generaliseringar utan att analysera på djupet. Den kännetecknas av att den oftast är systematisk och koncentrerar sig på det explicita i materialet.42

Den andra formen av innehållsanalys är "kvalitativ innehållsanalys” som har två undergrupper. Den första kvalitativa delen behandlar texter helt utan kvantifierande influenser, medan man i den andra kan ha visst räknande eller mätande. Det som de båda delarna har gemensamt är att man genomför mer avancerande analyser än i den kvantitativa innehållsanalysen. En fördel är även att man i den kvalitativa innehållsanalysen kan se till både det som står explicit och implicit. Den kvalitativa ansatsen ger därför en djupare förståelse för vad texten förmedlar. Den brukar ofta utgå från en konstruktivistisk ansats, det vill säga att företeelser och verkligheten inte är på förhand givna, utan skapas.43 Vilket även är min vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Denna undersökning är baserad på den senare typen av kvalitativ innehållsanalys, till följd av att det ger mig en möjlighet att mäta och samtidigt göra djupare analyser, jag har använt mig av vissa manuellt räknande influenser. Det som räknats är två av de tre fenomen som uppsatsen bygger på - breaking and reaction to the breaking of law - samt användandet av neutralisationstekniker. Skapandet av lagar är inte räknade eftersom det inte är någon kvantifierande information som ska undersökas i det avseendet. Inte heller användningen av neutralisationstekniker är av kvantifierande art, men räknas ändå överlag för att kunna se om de är vanligt förekommande eller inte. Det antal gånger som de används jämförs dock inte med det antal gånger de inte används, återigen för

42 Bergström och Boréus 2005, s.43f; Heber 2007, s.180

43 Bergström och Boréus 2005, s.43ff; Bryman 2001, s.33; Heber 2007, s.180

(21)

18

att informationen som söks är om de använder någon av dessa tekniker och inte i vilken utsträckning. Det är enbart den sista frågeställningen om vilken typ av reaktioner som oftast bemöter Harry, Ron och Hermione som är av räknande art. Indelningen har skett i en förenklad tabell (se bilaga 144).

När jag går igenom materialet kommer jag se till skapandet av lagar i form av direkta uppmaningar och där det uttryckligen står skrivet om lagar eller regler, det vill säga det explicita.När det gäller brottsligt beteende kommer jag att se det som presenteras i skapandet av lagar. Med tillägg av uppenbara brott som kanske inte står angivna som förbjudna, men tydligt framgår att de är det - till exempel inbrott. Med andra ord de explicita reglerna och de implicerade lagöverträdelserna. Själva regelbrotten räknas inte utan det är användandet av neutralisationstekniker i samband med regelbrott som utgör undersökningsmaterialet. De brott som begås av andra än Harry, Ron eller Hermione tas inte med i undersökningen.

Anledningen till detta är att jag via min förförståelse vet att det är väldigt sällan man får läsa om hur andra förklarar sina brott, och då valde jag att göra en avgränsning här innan jag börjar gå igenom materialet.

3.2 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Med validitet menas ifall studien mäter det den är avsedd att mäta, men kan även mäta hur väl ens tillvägagångssätt hjälper till att besvara ens frågeställningar.45 Det är vanligt att studier som utgår från kvalitativa tillvägagångssätt får kritik (främst av kvantitativa perspektiv) för att vara för subjektiva. Min avsikt för denna uppsats har däremot inte varit att frambringa objektiva fakta. Jag är medveten om att jag som forskare är med och påverkar mina resultat, bland annat genom min förförståelse, och anser det därför viktigare att problematisera min forskarroll än att försöka framställa mina resultat som objektivt sanna. Jag har däremot försökt att stärka min validitet genom att beskriva min forskningsprocess och framhålla en genomskinlighet, genom att via citat hjälpa till att förklara hur jag nått fram till mina resultat - vilket är viktigt så att de som läser denna uppsats själva kan dra slutsatser om bland annat dess analysers giltighet. Eftersom en undersöknings reliabilitet definieras genom dess tillförlitlighet är det även här viktigt att man kan följa forskningsprocessen. 46

Det finns två versioner till hur en studies replikerbarhet kan testas - intersubjektivitet

44 Ha i åtanke att den är till för att ge en övergripande bild, och dess funktion bestod av att assistera sammanställningen av de vanligaste typerna. Därför är det enbart en grov strukturering gjord.

45 Bergström och Boréus 2005, s.34

46 Jfr Winther Jørgensen & Phillips 2000, s.123; Bryman 2002, s.43

(22)

19

och intrasubjektivitet47 - de är bland annat till för att testa om forskaren är konsekvent i sitt förfarande. I detta fall tror jag att såväl en annan forskare som jag själv skulle kunna uppnå samma resultat eftersom jag till väldigt stor del har gått efter det som sägs explicit i materialet och gjort det jag kan för att stödja de slutsatser som dragits via citat. Det kan dock vara så att förförståelsen har stor inverkan och därför färgar materialet så att det är svårt att uppnå samma resultat. När det gäller intrasubjektiviteten tror jag däremot att den har en större chans att uppnås, min förkunskap har fördjupats om de kriminologiska aspekterna i böckerna men om jag skulle utföra en likadan undersökning skulle såväl tillvägagångssätten som ursprungsmaterialet vara desamma. Vid en kvantitativ undersökning hade det varit lättare att resultatet hade skiljt sig, men helheten av de aspekter som jag undersökt kommer inte förändras drastiskt.

När det gäller generalisering till andra områden tror jag inte att resultaten är speciellt överförbara. Med tanke på att de frågeställningar som jag arbetat med och de resultat som jag fått fram är väldigt specifika för just Harry Potter-sviten är det inte speciellt troligt att dessa går att applicera på andra områden, antagligen inte ens andra böcker. Den enda möjlighet jag ser till genrealiserbarhet är att kunna föra över resultaten till de andra Harry Potter-böckerna.

4. Resultat

4.1 Making laws

Det finns i grunden tre källor som skapar lagar i böckerna. Två som bygger till störst del på regler - familjen Dursley och Hogwarts - och en som skapar lagar - Ministry of Magic. Av dessa tre är det Ministry of Magic som står högst i böckerna står högst i hierarkin eftersom de skapar lagarna för hela det magiska samhället. Efter dem kommer Hogwarts, dessa placeras på andra plats eftersom en större del av böckerna utspelar sig här än hemma hos familjen Dursley (som kommer på tredje plats). En annan anledning till att jag placerar familjen Dursley sist i ledet är för att de får uppleva att de inte har så mycket att sätta emot i sitt försök att hindra Harry från att ta sin plats i den magiska världen.48 Inom de tre enheterna finns det sedan olika undergrupper, hemma hos Dursleys är det till exempel enskilda individer. På Hogwarts är det utomstående lagar, rektorn samt de enskilda lärarna. Ministry of Magic har olika underliggande avdelningar och vissa enskilda individer som har mer auktoritet än andra, till exempel i HP5 med Cornelius Fudge (Minister for Magic) och Dolores Umbridge.

47 Intersubjektivitet har uppnåtts då två oberoende forskare uppnår samma resultat. Intrasubjektivitet har nåtts då samma forskare uppnår samma resultat vid en upprepning av undersökningen. Bergström och Boréus 2005, s.36

48 se Rowling 1997, s.41ff

(23)

20

I båda böckerna presenteras Petunia och Vernon Dursley som den första regelskapande instansen. I HP1 består deras av att Harry inte får ställa frågor eller göra så att saker beter sig på ett sätt som de inte ska, som till exempel när Harry får glasrutan till en boaorms bur att försvinna när de besöker ett zoo.49 I HP5 har relationen mellan Harry och familjen Dursley ändrats och huvudregeln består nu i att inte prata om Harrys ovanliga egenskaper, det vill säga det faktum att Harry är en trollkarl. De har även regler som att Harry inte ska komma hem senare än deras son Dudley.

Nästa regelsättare som Harry kommer i kontakt med i båda böckerna är det magiska samhället, då främst Ministry of Magic. I HP1 gör han detta i samband med att Hagrid dyker upp. Hagrid tar med honom in i den magiska världen och ger Harry nyttig information om denna. Han får bland annat veta att minderåriga trollkarlar och häxor inte får använda sig av magi i sällskap av en mugglare utom vid speciella tillfällen. I HP5 är Ministry of Magic's roll mer uttalad eftersom de här försöker öka sitt inflytande på Hogwarts genom Dolores Umbridge. Umbridge är en väldigt sträng lärare som gör vad hon kan för att få mer kontroll över skolan. Hon, tillsammans med Cornelius Fudge, antar ett par utbildningsdekret för att lagligt kunna göra detta. Dessa dekrets sägs vara till för att rädda skolan från sin sjunkande standard50 och Umbridge utses även till Hogwarts High Inquisitor - vilket ger henne rätt att utvärdera de andra lärarna på skolan och sätta upp nya regler. Umbridge är den som står för det största skapandet av regler i denna bok.

Tredje källan för regler i båda böckerna är Hogwarts och dess lärare. Ministry of Magic’s lagar gäller självfallet även på skolan, men Hogwarts har dessutom ett antal egna regler. Vissa av dessa regler dyker upp allteftersom de presenteras av lärare i böckerna, men grunden för dem läggs fram av Professor Albus Dumbledore vid den första terminsmiddagen på Hogwarts:

”’First-years should note that the forest in the grounds is forbidden to all pupils. /…/

‘I have also been asked by Mr Filch, the caretaker, to remind you all that no magic should be used between classes in the corridors.

/…/

‘And finally, I must tell you that this year, the third-floor corridor on the right-hand side is out of bounds to everyone who does not wish to die a very painful death.’”51

49 Rowling 1997, s.26

50 Se Rowling 2004, s274ff

51 Rowling 1997, s94f

(24)

21 4.2 Breaking laws

Under den tid som historien utspelar sig hos familjen Dursley, i både HP1 och HP5, är det ovanligt att Harry medvetet begår handlingar, med undantag av vissa frågor han ställer. Det händer däremot i HP1 att han får konstiga saker att hända, saker han inte kan förklara. Även i HP5 håller sig Harry till en början inom ramen för vad som är tillåtet, men måste till följd av en dementor attack använda sig av magi framför sin kusin Dudley. Som det står ovan är det inte tillåtet att använda sig av magi i sällskap av mugglare, utom under speciella omständigheter - vilket detta var eftersom han var tvungen att försvara sig själv och Dudley från en attack. Han använder sig inte av några neutralisationstekniker i någon av böckerna under sin tid hos familjen Dursley.

På Hogwarts däremot bryter han, ofta tillsammans med Ron och/eller Hermione, mot en del regler - alla tre bryter mot såväl uppsatta regler och direkta uppmaningar som ej uttalade men självklara regler.

I HP1 är det ovanligt att Harry använder sig av någon neutralisationsteknik, och varken Ron eller Hermione använder sig av någon alls. Det finns ett tillfälle då Harry gör det - när han förklarar för Ron och Hermione varför han måste bryta mot de regler som finns för att rädda De Vises Sten från att bli stulen för Voldemort (högre lojaliteter):

”’I’m going out of here tonight and I’m going to try and get to the Stone first.’

‘You’re mad!’ said Ron.

‘You can’t!’ said Hermione. ‘After what McGonagall and Snape have said? You’ll be expelled!’

‘SO WHAT?’ Harry shouted. ‘Don’t you understand? If Snape gets hold of the Stone, Voldemort’s coming back! Haven’t you heard what it was like when he was trying to take over? There won’t be any Hogwarts to get expelled from! He’ll flatten it, or turn it into a school for the Dark Arts! Losing points doesn’t matter any more, can’t you see? D’you think he’ll leave you and your families alone if Gryffindor win the House Cup? If I get caught before I can get to the Stone, well, I’ll have to go back to the Dursleys and wait for Voldemort to find me there. It’s only dying a bit later than I would have done, because I’m never going over to the Dark Side! I’m going through that trapdoor tonight and nothing you two say is going to stop me! Voldemort killed my parents, remember?”52

I HP5 har Harrys regelbrytande ändrat karaktär, det är allvarligare. Han startar bland annat en studiegrupp som han själv beskriver enligt följande:

”For all that Hermione had said about study and homework groups being allowed, he had the distinct

52 Ibid., s.196f

(25)

22

feeling that this one might be considered a lot more rebellious.”53

När studiegrupper sedan förbjuds och de måste ha ett godkännande från the High Inquisitor för att få fortsätta54 fortsätter Harry att leda gruppen, som är döpt till Dombledore’s Army.

Det är först nu han egentligen bryter mot denna regel. Utöver det är han i kontakt med en förrymd fånge55, bryter sig in på Umbridges kontor och flyger bort från Hogwarts till London på Thestrals56 tillsammans med fem andra elever, däribland Ron och Hermione. Ron och Hermione känner även dem till var den förrymda fången håller hus och hjälper Harry att bryta sig in på Umbrigdes kontor vid ett av tillfällena.

Ytterligare en sak som har ändrats till HP5 är att neutralisationstekniker används vid fler tillfällen, även om det fortfarande är en majoritet av tillfällen som de inte används. Det är tre av de fem teknikerna som används – förnekandet av offer, fördömandet av de som fördömer och högre lojaliteter. Efter en av sina dispyter med Umbridge får Harry kvarsittning och Professor McGonagall57, som redan varnat Harry från att tappa humöret med Umbridge tar poäng från Gryffindor. Harrys reaktion blir att hon är orättvis;

”’She’s taken points off Gryffindor because I’m having my hand sliced open every night! How is that fair, how?’”58

Vid två tillfällen använder sig Harry av tekniken förnekande av offer, första gången efter det att han och en annan elev har hoppat på en tredje elev. Den elev som blev påhoppad var Draco Malfoy (Harrys ovän sedan HP1), vars subjektsposition är skapad så att man inte ska tycka om honom. 59 Harrys förklaring var att Draco provocerade dem. Andra gången är då man återser en karaktär från bok två, Gilderoy Lockhart, deras gamla professor.60 I återseendet med den gamla professorn beskrivs Harry ha begränsad sympati eftersom

53 Rowling 2004, s.308

54 Se utbildnings dekret nummer tjugofyra, Rowling 2004, s.313

55 Sirius Black, Harrys oskyldige Gudfar som dömdes för mordet på en man som fortfarande är i livet och lierad med Voldemort.

56 Hästlinkande djur med en skelettliknande kropp. De har ett rykte om sig att vara olycksbådande eftersom endast de som har sett döden kan se dem. De har dessutom ett väldigt bra lokalsinne. Rowling 2004, s.393f

57 Head of House för Gryffindor, lärare i Transfiguration och en av medlemmarna i föreningen som bekämpar Voldemort efter hans återkomst.

58 Rowling 2004, s.285

59 Han är född i en rik gammal trollkarlsfamilj och anser att mugglarfödda häxor och trollkarlar inte är lika fina, bra eller lika mycket värda som ”riktiga” trollkarlar och häxor. Hans far, Lucius Malfoy, är lierad med Voldemort.

60 Rowling 1998, s.217ff - I bok två blev Rons lillasyster Ginny nedförd till hemligheternas kammare av Tom Riddle (Voldemorts namn som ung, som lyckas återfå mänsklig from via en gammal förhäxad dagbok). Harry och Ron hör hur Lockhart får uppgiften att rädda henne, men när de går till honom för att berätta vad de vet om

(26)

23

Lockhart försökte förhäxa Harry och Ron, han verkar dock inte ha en tanke på att de tvingade med Lockhart på ett uppdrag han inte ville delta i.

Sista delen av boken behandlar egentligen en rad brott och regelbrott men som alla drivs av Harry, och de två andras, kamp för att rädda Sirius. Det sägs aldrig explicit att de begick brotten till följd av en högre lojalitet, men det framgår av texten att det är därför brotten begås.61 Det hela börjar med citatet nedan och fortsätter i samma anda med att de måste rädda Sirius från Voldemort och döden.

”’How’re we going to get there?’ he asked them.

There was a moment’s silence. Then Ron said, ‘G-get there?’

‘Get to the Department of Mysteries, so we can rescue Sirius!’ Harry said loudly.”62

I samband med att Harry får höra att han inte borde ha känt att han var tvungen att fara till London, tillsammans med sina vännner, för att rädda Sirius (som han trodde var tillfångatagen av Voldemort) beskyller Harry Dumbledore samt en annan professor för Sirius död - som inträffade när han kom till Harrys räddning.63

När det gäller Ron och Hermiones användning av neutralisationstekniker använder de sig av det två gånger var under bokens gång, vilket är ett fåtal gånger i jämförelse med hur många regelbrott de begår. Hermione använder sig av högre lojaliteter vid två tillfällen, ena gången då hon först pratar med Harry om att starta Dumbledore's Army och andra gången då de ger sig av till London för att rädda Sirius. Ron använder sig även han av högre lojaliteter i samband med att rädda Sirius, och den andra tekniken är förnekandet av skada. Den senare använder han i samband med att de förbereder sig inför sina Ordinary Wizarding Levels-prov;

"'Dingle's got powdered dragon claw?' said Ron eagerly.

'Not any more,' said Hermione. 'I confiscated that, too. None of these things actually work, you know.' 'Dragon claw does work!' said Ron. 'It's supposed to be incredible, really gives your brain a boost, you come over all cunning for a few hours - Hermione, let me have a pinch, go on, it can't hurt -'"64

hemligheternas kammare finner de honom i full färd med att packa sina väskor. När de inser att han tänker smita och lämna Ginny åt sitt öde avväpnar de honom och beslutar att själva ta sig till Ginny med Lockharts hjälp, tvingar med honom med andra ord. På väg ner till kammaren lyckas Lockhart få tag på Rons trasiga trollstav, men när han ska trolla bort deras minnen av det som sker slår förtrollningen tillbaka på honom själv och han drabbas av en svår minnesförlust.; Rowling 2004, s.367, 450

61 Rowling 2004., s.645ff

62 Ibid., s.645

63 Ibid., s.734, 735

64 Ibid., s.624

(27)

24 4.3 Reaction to the breaking of law

Resultatet av den beräkning som är gjord när det kommer till regelbrott går att läsa i bilaga 1 nedan. Det är inte alla brott som begås som upptäcks skolans personal, och vissa kanske ser det som ett problem. Däremot ges i tabellen en fullgod fördelning av reaktioner eftersom alla brott i böckerna känns till av åtminstone två personer samtliga reaktioner är inräknade.

Som det går att läsa i bilagans tabell är den vanligaste enskilda reaktionen tillsägning. I HP1 delas första platsen med att lärare blir meddelade och dessa följs av poängavdrag. I HP5 är den näst vanligaste formen av reaktion kvarsittning, men då en av Harrys kvarsittningar blir struken hamnar dessa på samma kvantitet som meddela lärare (i ett fall Harrys morbror) och poängavdrag.

En annan reaktionsart som drabbar (främst) Harry i HP1 är avståndstagande. Det till följd av hans och Hermiones delvis lyckade försök att göra sig av med Hagrids drake Norbert.

I den magiska världen är det olagligt att ha drakar, Hagrid lyckas ändå få tag på en som han gömmer hemma hos sig. Harry och de andra två får reda på det, hjälper Hagrid att gömma Norbert och ska sedan få bort honom från Hogwarts. Visserligen lyckas de göra sig av med Norbert mitt i natten, men på väg tillbaka till sällskapsrummet blir de upptäckta och tagna till Professor McGonagall som ger dem kvarsittning och poängavdrag. Avståndstagandet är det bemötande som de sedan får erfara från de andra eleverna;

”From being one of the most popular and admired people at the school, Harry was suddenly the most hated. Even Ravenclaws and Hufflepuffs turned on him, because everyone had been longing to see Slytherin lose the House Cup. Everywhere Harry went, people pointed and didn’t trouble to lower their voices as they insulted him. Slytherins, on the other hand, clapped as he walked past them, whistling and cheering, ‘Thanks Potter, we owe you one!’

/…/

But even Quidditch had lost its fun. The rest of the team wouldn’t speek to Harry during practice, and if they had to speak about him, they called him ‘the Seeker’.”65

Det är däremot inte enbart negativa reaktioner som bemöter de tre huvudpersonerna detta framgår i HP1 främst när Harry ligger på sjukhusavdelningen efter sitt möte med Professor Quirrell och Voldemort i bokens slutstrid;

”Harry swallowed and looked around him. He realized he must be in the hospital wing. He was lying in a bed with white linen sheets and next to him was a table piled high with what looked like half the sweet-

65 Rowling 1997, s.179

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :