Till planförslaget har följande handlingar upprättats:
▪ plankarta med bestämmelser
▪ planbeskrivning
▪ behovsbedömning
▪ fastighetsförteckning
Detaljplanens syfte är att möjliggöra handelsverksamhet på fastigheten Tranan 7 samt att utöka byggrätten för handelsverksamheter på fastigheten Tranan 1.
Planområdet är beläget i sydöstra delen av Nybro stad nordost om riksväg 25.
Planområdet angränsar i norr mot kvarteret Höken, i söder mot kvarteret Lommen, i väst mot Norra vägen och i öst mot Stenbocks väg.
Området omfattar en areal om cirka 28 000 m2.
Fastigheterna Tranan 1 och 7 är i privat ägo med samma fastighetsägare. Fastigheten Nybro 3:1 ägs av Nybro kommun.
I översiktsplanen från 2007 ges inga rekommendationer för markanvändningen inom planområdet.
I direkt anslutning till planområdets nordöstra del redovisas en tänkbar utveckling i form av bostäder.
I den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad ges inga rekommendationer för markanvändningen inom planområdet.
I direkt anslutning till planområdets nordöstra del redovisas en tänkbar utveckling i form av bostäder.
Planområdet omfattas av en gällande stadsplan samt två detaljplaner.
Stadsplanen S 146, fastställd 1980-03-11, tillåter inom planområdet markanvändning för handel med en maximalhöjd på 5,0 respektive 10,0 meter.
Detaljplanen D 65, fastställd 1994-12-13, tillåter markanvändning för handel med en maximal höjd av 5,0 meter samt bostadsändamål i form av ett gruppboende på fastigheten Tranan 7. I mitten av planen finns ett område som tillåter lager. Resterande delar inom området omfattas av prickmark.
Detaljplanen D 90, fastställd 1999-10-12, tillåter markanvändning för handel i maximalt en våning där det endast finns byggrätt för befintlig snabbmatsrestaurang. Övrig mark inom planen är reglerad med egenskapsbestämmelser inklusive prickmark.
Riksintresse för kommunikation finns i närheten av detaljplaneområdet men bedöms inte påverkas av planförslaget.
Planområdet utgörs av ett relativt flackt markområde med mindre höjder i områdets centrala delar. Området karakteriseras av stora asfaltsytor i befintliga verksamheters närhet samt av ett busk– och lövskogsdominerat naturområde i områdets nordöstra del. I planområdets västra del finns alléplanteringar som sedan tidigare är belagda med biotopskydd samt skyddade i detaljplan.
Befintlig grönyta vid planområdets infart bibehålls, i plankartan betecknat med
”PARK1”, där gång– och cykelväg får anläggas. Befintlig allé omfattas av biotop- skydd varför ytterligare skydd anses obefogat.
Befintlig allé inom fastigheten Tranan 1, ska bevaras, i plankartan betecknat med ”n1”.
Marken inom planområdet utgörs i huvudsak av sandig-moig morän bortsett från en del i den nordöstra delen av fastigheten Tranan 7, söder om Stenbocks väg, där kanten av ett kärrområde skjuter in på fastigheten.
Kärrets huvudpart är lokaliserat till motsatt sida av Stenbocks väg.
Befintlig kärrmark inom fastigheten Tranan 7 markeras i plankarta med prickmark vilket innebär att marken inte får bebyggas.
Fastighetsägare ansvarar för erforderliga geotekniska undersökningar inom den egna fastigheten.
Det finns inget dokumenterat i kommunens arkiv eller i Länsstyrelsens databas för EBH-stödet som talar för att det förekommer förorenad mark inom planområdet.
Radon
Byggherren ansvarar för markundersökning och anpassar grundläggningssättet efter uppmätta radonvärden. Uppmätt markradonvärde skall ligga till grund för varje enskilt bygglov.
Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet.
Planområdet omfattas inte av någon bostadsbebyggelse. I direkt anslutning till planområdets östra och nordvästra delar finns flertalet fristående villor av varierande karaktär.
Planområdet innehåller idag varierande handelsverksamheter samt gymverksamhet, alla belägna inom fastigheten Tranan 1.
Övrig offentlig och kommersiell service finns inom ett avstånd om 2,5 kilometer.
Planområdet är tillgängligt för såväl gång- och cykeltrafik som för kollektivtrafik och övrig fordonstrafik.
Angränsande bostadsbebyggelse härstammar från 1960– och 1970-talet och anses vara tidsmässigt representativ för Nybro stad.
Bostäder på tre närliggande fastigheter, Höken 26 och 27 samt Tranan 2, anges som särskilt värdefulla enligt Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Nybro stad, 2010, Kalmar läns museum 2011.
Området får användas för
handelsverksamhet, beteckningen ”H” i plankartan vilket omfattar användning för alla slag av köp och försäljning av varor och tjäns- ter för allmänheten.
Det är tillåtet att bebygga 40 % av fastighetsa- rean, i plankartan markerat med ”e140” och den högsta tillåtna byggnadshöjden är 10 meter, i plankartan betecknat med siffra i en romb. Mot riksväg 25 markeras ett område med prickmark vilket innebär att marken inte får bebyggas. För att undvika större inverkan på kringliggande
fastigheter i hänsyn av
skuggning, ljudnivåer och störande ljus sätts bestämmelse om att byggnader ska placeras minst 10 meter från tomtgräns, i plankartan betecknat ”p1”.
Inom planområdet ingår en entrégata vilken fungerar som in– och utfart. Trafikmätning gjord i månadsskiftet januari/februari 2015 visar på en årlig dygnstrafik på 2 281 fordon.
Planområdet gränsar till Norra vägen men denna omfattas inte av den föreslagna detaljplanen. Korsningen mellan planområdets in– och utfart och Norra vägen är utförd med separat vänstersvängskörfält för att minska riskerna för påkörning bakifrån.
Separat gång– och cykelväg finns längs med Norra vägen samt leds vidare under riksväg 25. I Norra vägens västersvängskörfält finns en gång– och cykelrefug placerad vilket ökar säkerheten för gång– och cykeltrafiken då endast ett körfält i taget behöver korsas.
Befintlig infart från Norra vägen, belägen på fastigheten Nybro 3:1, betecknas i detaljplanekartan som ”GATA”. Ytterligare körbar ut– eller infart får inte anordnas från någon av de kringliggande vägarna, i plankartan markerat med cirklar. Befintlig gång– och cykelväg vid områdets infart inkluderas i bestämmelsen ”PARK1”, park där gång– och cykelväg får anläggas.
All parkering förutsätts ske på den egna fastigheten.
Planområdet är sedan tidigare försörjt med kommunalt vatten och avlopp. Området korsas i öst av befintlig dagvattenledning med tillhörande ledningsrätt, akt 0881-590. Dagvat- ten tas idag om hand genom infiltration på den egna fastigheten samt genom anslutning till det kommunala dagvattennätet.
Planområdet genomkorsas av en fjärrvärmeledning som i dagsläget servar en byggnad på fastigheten Tranan 1 samt ytterligare en fastighet utanför planområdet.
I planområdets mitt finns en transformatorstation mot vilken en jordkabel samt flertalet elledningar är kopplade. Genom planområdet sträcker sig en störningszon för mast vilken inte bedöms påverkas av planförslaget.
Fastighetsägaren ansvarar för tillgänglighet och utformning av miljörum, uppställningsplatser för avfallskärl eller dylikt i enlighet med gällande renhållningsförskrifter.
Den korsande dagvattenledningen med tillhörande ledningsrätt enligt akt 0881-590, betecknas i detaljplanen med ”u1”, vilket innebär att marken skall vara tillgänglig för befintliga allmänna underjordiska ledningar.
För del av korsande fjärrvärmeledning samt befintliga ledningar längs med planområdets infart skall ledningsrätt bildas, i plankartan betecknad ”u2”, där marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Befintlig transformatorstation be- tecknas i plankartan med ”E1”, vilket innebär teknisk anläggning, transformatorstation. Nya byggnader förutsätts anslutas till kommunalt ledningsnät för VA.
En framtida målsättning för planområdet är att dagvatten ska omhändertas lokalt på den egna fastigheten, i plankartan betecknat ”b1”.
Infiltration av dagvatten kan lösas genom exempelvis planteringar, gräsarmering av parkeringsytor och grusade delar. Vid en framtida exploatering med en ökad andel hårdgjord yta bedöms fördröjning inom den egna fastigheten lämplig innan utsläpp av dagvatten. Sådan fördröjning sker lämpligast genom dagvatten- eller utjämningsmagasin.
Ytor där godshantering sker bör ha någon typ av rening. Exempel på sådan kan vara utjämnings– eller avsättningsmagasin som betjänar hela ytan eller av mindre reningsanläggningar som exempelvis prefabricerade olje– och slamavskiljare, som placeras före ett utjämningsmagasin. För att säkerställa områdets dagvattenhantering sätts särskilt krav på bygglov, i plankartan betecknat
”a1”.
Regeringen har utfärdat miljökvalitetsnormer för luft som omfattar förekomst av bland annat kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, ozon och partiklar PM10 i utomhusluft. De förändringar som planen medger inom området förväntas inte medföra att några miljökvalitetsnormer för luft överskrids.
Miljökvalitetsnormerna för vatten anger vilken vattenstatus som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Statusklassningen är i vattenförvaltningen ett sätt att beskriva vattnets kvalitet. Målet i vattenförvaltningen är att vattnet ska uppnå god status samt att inte försämra vattnets status, utgångspunkten är god status till år 2015. Det vattendrag som indirekt berörs är Bolanders bäck, som tillhör S:t Sigfridsån-Ljungbyåns avrinningsområde.
Vattendraget har i Vattenmyndighetens arbetsmaterial för 2015 klassningen måttlig ekologisk status. Motiveringen till bedömningen är motsägelsefull, men beror sannolikt på spridningshinder för djur (fisk) och växter. Bolanders bäck uppnår, enligt samma preliminära bedömning, inte god kemisk status på grund av kvicksilver. Fisk från länets vattendrag bedöms ha kvicksilverhalter över gällande gränsvärde, varför alla vattendrag i länet får samma bedömning. Under förutsättning att de före-
slagna åtgärderna genomförs bedöms påverkan nedströms på ledningsnät och recipient bli liten varför de förändringar som planen medger inom området inte förväntas medföra att några miljökvalitetsnormer för vatten överskrids.
Både riksväg 31, Norra vägen, och riksväg 25, Kalmarvägen, utgör rekommenderad färdväg för farligt gods där lag om transport av farligt gods, SFS 2006:263, definierar flertalet olika gods som farligt med hänsyn till skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap publicerad 2006 beräknas mellan 100-33 000 ton farligt gods passera planområdet varje år.
Inga direkta slutsatser kan dras av detta material då statistiken är relativt gammal och stora lokala variationer förekommer beroende på transporter till den lokala industrin. En grov uppskattning, grundad i tidigare utförda riskutredningar gjorda i samband med detaljplanearbete för närliggande områden daterade 2005 och 2008, beräknar sannolikheten för en olycka med farligt gods som leder till ett utsläpp till 1 gång per 1 600 år. Samtidigt måste beaktas att aktuell typ av vägsträcka är vanligt förekommande och med stor sannolikhet därför finns på minst 1 600 platser i Sverige vilket innebär att detta är en typ av olyckshändelse som inträffar årligen på denna typ av vägsträcka. En viktig slutsats som därför kan dras är att hastigheten förbi planområdet är mycket avgörande för olycksfrekvensen på vägsträckan.
Hastighetsbegränsningen för riksväg 25 är 100 km/h för att mot befintlig cirkulationsplats sänkas till 70 km/h och vidare ner till 50 km/h innan trafiken passerar planområdet. Hastig- hetsbegränsningen för riksväg 31 är 70 km/h för att mot befintlig cirkulationsplats sänkas vidare ner till 50 km/h innan trafiken passerar planområdet. I beaktande ska även tas räddningstjänstens utryckningstid som idag är cirka 6 minuter till det aktuella planområdet.
Hänsyn bör även tas till Länsstyrelsens vägledning där zoner för riskhantering vid
transport av farligt gods identifierats. Befintlig mindre byggnad längs med avfart mot riksväg 31 ligger cirka 25 meter från befintlig vägkant och följer därför inte Länsstyrelsens rekommenderade minsta avstånd om 30 meter från riskkälla. Större befintlig byggnad inom planområdet ligger cirka 40 meter från befintlig vägkant men har entrésidan, med flest personer i rörelse, vänd mot fastighetens centrum och bort från aktuella vägsträckningar.
Hänsyn tas även till att planområdet redan är bebyggt och den nya detaljplanen därför utgår från befintligt läge och befintlig bebyggelse.
För att minimera risken från passerande farligt gods sätts ett byggnadsförbud, i plankartan markerat med prickmark, mot de passerande vägsträckningarna. Dessutom ska fasad mot de två vägarna utformas så att de utgör hinder mot påkörning och brand, i plankartan betecknat med ”b2”.
Räddningstjänstens framkomlighet skall särskilt beaktas vid utveckling inom planområdet.
För planområdet har bullerutredning, daterad 2015-03-27, med mätpunkter inom området genomförts dagtid där uppmätt ljudnivå är en sammanslagning av trafikbuller och buller från verksamheter inom planområdet. Resultatet visar på en högsta ekvivalent ljudnivå på 59 dB (A) i mätpunkt i planområdets nordvästra del. I rapporten dras slutsatsen att överskridande av riktvärden orsakas av trafikbuller, inte av buller från verksamheter inom planområdet. I en bullerkartering och spridningsberäkning av trafikbuller och industribuller visas att trafikökning från beräknad utökning av verksamhetsområdet innebär en höjning av den ekvivalenta ljudnivån om maximalt 3 dB(A), något som för de flesta omgivande fastigheterna innebär en skillnad på 0-1 dB(A).
För att minimera bullerstörningar från handelsområdets framtida utveckling skall bullerplank finnas för de bostäder som finns i planområdets närhet, i plankartan betecknat med fyrkanter. Vid en framtida exploatering skall befintliga plank ersättas och/eller kompletteras för ytterligare sträckor.
Genomförandetiden slutar 10 år efter det att planen vunnit laga kraft.
Samhällsbyggnad planärendet
enligt reglerna för normalt planförfarande och efter följande preliminära tidplan:
Plansamråd februari 2016 Granskning mars 2016 Godkännande TSN april 2016 Godkännande KS maj 2016 Antagande KF juni 2016
Detaljplanen vinner laga kraft i juli 2016 om inget oförutsett inträffar och ingen överklagar planen.
Kommunen är huvudman för allmänna platser, det vill säga gator och parkområden inom planområdet.
Fastighetsägaren ansvarar för erforderliga geotekniska undersökningar inom kvartersmark.
Fastigheten Tranan 7 förs genom fastighetsreglering över till fastigheten Tranan 1.
För att få rätt att förnya, bibehålla och underhålla befintliga ledningar inom planområdets u-områden som inte redan är skyddade genom ledningsrätt ska ledningsinnehavaren söka ledningsrättsåtgärd.
Ledningsrättsåtgärd för befintlig transformatorstation, inom planområdet markerad med ”E1”, ska också sökas av berörd ledningsinnehavare.
Ledningshavaren bekostar den ledningsrättsåtgärd som berör deras respektive ledningar.
Kostnaden för den fastighetsreglering som berör Tranan 1 och 7 bekostas av fastighetsägaren. Kostnaderna för dessa åtgärder regleras enligt Lantmäteriets avgifter för lantmäteriförrättning.
Kommunens kostnader för att upprätta planen beräknas till 72 000 kronor.
Ett plankostnadsavtal har upprättats där fastighetsägaren åtar sig att betala maximalt 72 000 kronor för planarbetet.
Planavgift kommer inte att tas ut för bygglovspliktiga åtgärder inom planområdet eftersom fastighetens ägare har bekostat planarbetet.
Trafikmätning för planområdets infart daterad 2015-01-30—2015-02-06
Trafikmätning för Fredrikslundsgatan daterad 2015-02-06—2015-02-13
Trafikmätning för Stenbocks väg daterad 2015-02-24—2015-03-03
Bullerutredning av WSP Akustik daterad 2015-03-27
Stefan Björn kommunekolog Jan-Olof Carlsson fjärrvärmechef Malin Ekstedt exploateringschef Kent Hagman elnätschef
Morgan Olsson trafikingenjör Helen Thörnvall mätningsingenjör
Unni Karlsson planarkitekt
