20210628 Dagvattenutredning_Humlan 2 och del av Nybro 3_1 (Rejlers)

Nybro Kommun

DAGVATTENUTREDNING

För detaljplan över fastigheterna Humlan 2 och del av Nybro 3:1

2021-06-28

Dokumenttitel:

DAGVATTENUTREDNING för detaljplan över fastigheterna Humlan 2 och del av Nybro 3:1

2021-06-28

Skapat av: Rebecca Widlund Reviderat av: Anna Bachman Uppdragsledare: Viktoria Piehl Dokumentdatum: 2021-06-28 Dokumenttyp: Tekniskt PM Projektnummer: 170618 Version: 5.0

Innehållsförteckning

1 Inledning ...5

1.1 Bakgrund ...5

1.2 Uppdraget ...5

1.3 Underlag ...6

1.4 Styrande dokument ...6

1.4.1 Vatten- och avloppsplan ...6

1.5 Miljökvalitetsnormer ...7

1.5.1 Recipienten och VISS-data ...7

2 Befintliga förhållanden ...8

2.1 Områdesbeskrivning och topografi ...9

2.2 Geoteknik och hydrogeologi ...9

2.3 Befintligt ledningsnät och avvattningsområden ... 10

2.3.1 Skyfallsmodellsanalys och problemområden ... 11

2.4 Saneringsplan för förorenad mark ... 12

3 Framtida förhållanden ... 14

3.1 Områdesbeskrivning/Topografi ... 14

4 Beräkning av dimensionerande flöden och föroreningsbelastning ... 15

4.1 Områdesindelning ... 15

4.2 Beräkningar befintliga förhållanden ... 16

4.3 Beräkningar framtida förhållanden ... 17

4.4 Beräkningar föroreningshalter ... 18

5 Allmänna rekommendationer ... 20

5.1 Höjdsättning ... 20

5.2 Materialval ... 20

5.3 100-års regn ... 20

6 Förslag till dagvattenhantering ... 20

6.1 Skolområdet ... 21

6.1.1 Sedumtak ... 21

6.1.2 Takavvattning ... 22

6.1.3 Infiltrationsstråk ... 22

6.1.4 Svackdike vid parkering ... 24

6.2 Omgivande mark inom planområdet och bostadsområdet ... 24

6.2.1 Infiltration i skelettjord med träd ... 25

6.2.2 Ledningsnät ... 25

6.2.3 Svackdiken och våtmark ... 26

7 Magasinsvolymer och föroreningsberäkningar med föreslagen dagvattenhantering ... 26

7.1 Planområdet ... 26

7.2 Omkringliggande bostadsområde... 28

7.3 Hela utredningsområdet ... 28

7.4 Uppnå miljökvalitetsnormerna ... 29

8 Slutsats ... 30

9 Bilagor ... 31

10 Källor ... 31

1 Inledning

På uppdrag av Nybro kommun har Rejlers utfört en dagvattenutredning för detaljplan över fastigheten Humlan 2 och närliggande fastighet Nybro 3:1. Utredningen visar på lämpliga åtgärder för att omhänderta dagvatten för rening och fördröjning efter ombyggnation av fastigheten.

1.1 Bakgrund

Nybro kommun är i färd med att ta fram en detaljplan för att utöka skolfastigheten Humlan 2 med en del av den intilliggande fastigheten Nybro 3:1. Fastigheten Humlan 2 har idag en befintlig skola med många elever. Dock är den aktiva ytan av skolgården begränsad och därför planeras skolans fastighet utökas med delar av Nybro 3:1.

Befintliga byggnader på fastigheten ska rivas och marken saneras från markföroreningar.

Inför samråd för att bygga en ny skolbyggnad och utöka skolgården behöver dagvattenfrågan utredas. Då fastigheterna slås ihop och Nybro 3:1 idag omhändertar stora mängder

dagvatten från omkringliggande bostadsområde redovisar denna rapport även lösningar för dessa flöden.

I figur 1 ses läge av undersökningsområdet, som utgör del av fastigheten Nybro 3:1.

Figur 1. Översikt över planområdet, markerat med rödstreckad linje. Humlan 2 markerad med orange linje och del av fastigheten Nybro 3:1 i blått.

1.2 Uppdraget

I Rejlers uppdrag ingår att se över både befintligt planområde och hur den framtida ombyggnationen av skolgården påverkar dagvattenhanteringen. Förslag ges på åtgärder för hantering av dagvatten sett till fördröjande lösningar och reningsmöjligheter.

För befintlig situation redovisas flöden inom planområdet samt det dagvatten som tillkommer planområdet från omkringliggande bostadsområde.

Utifrån arbetsmaterial för den planerade skolgården kan framtida flödena beräknas.

Beräkningar görs även för framtida flöden av det dagvatten som tillkommer planområdet från omkringliggande bostadsområde.

För att undvika ansamlingar av vatten på skolområdet har en riskbedömning gjorts med utgångspunkt i skyfallsanalysen. Nya alternativ för ett dagvattenutlopp har även utretts, då ytan som idag används för infiltration av dagvatten ska tas i anspråk för skolgård.

Rapporten redovisar också föroreningsbelastningen från planområdet till recipienten.

Åtgärdsförslagen för dagvattenhanteringen i området tar hänsyn till den framtida ökade föroreningsbelastningen och beskriver hur detta kan lösas med bra reningsåtgärder för dagvattnet innan utsläpp sker till recipienten. Detta så att miljökvalitetsnormerna för recipienten inte ska försämras i och med exploateringen av den nya detaljplanen.

1.3 Underlag

Följande underlag har använts:

 Modell och PDF på Humlan 2 och Nybro 3:1 mottagna mellan 2020-10-29 och 2020-12-01 för befintliga planritningar och ledningsnät.

 Underlag på skyfallskartering i form av rapport och ritningar mottagna 2020- 11-25 och 2020-12-01

 Underlag geoteknik mottaget 2020-11-17

 Kartbilder och vyer inhämtade från Google Maps, Lantmäteriet och VISS mellan 2020-12-01 och 2020-12-17

 Underlag på framtida planlösning, i form av arbetsmaterial, mottagna 2020- 12-10.

 Underlag på framtida planlösning sett till underlag över husplacering och flytt av parkeringsyta, i form av arbetsmaterial, skickat 2021-01-21

 Underlag på uppskattat bostadsområde och dagvattenledningar med utsläpp delvis inom planområdet. 2021-02-18

Se källhänvisning enligt kap 9, för övriga källor.

1.4 Styrande dokument

Nybro kommuns Vatten och Avloppsplan, daterad 2019-02-25 där Nybro kommuns riktlinjer och dagvattenpolicy framgår har använts som underlag för att sätta förutsättningarna i utredningen.

I enlighet med Svenskt Vattens standard ”P110” och ”Vatten- och avloppsplanen” för Nybro kommun ska flöden beräknas för minst ett 20-årsregn med en varaktighet på 10 minuter vilket motsvarar ett flöde på 287 l/s per hektar.

En klimatfaktor på 1,25 inkluderas för framtida flöden för att kompensera för ett förändrat klimat.

1.4.1 Vatten- och avloppsplan

Enligt dagvattenpolicyn ska en hållbar dagvattenhantering eftersträvas genom att inom samlad bebyggelse försöka efterlikna naturens sätt att omhänderta dagvattnet. Detta kan

utföras genom avdunstning, fördröjning eller infiltration i mark. Dagvatten ska infiltreras och fördröjas så nära källan som möjligt.

Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan de når recipienten och så nära föroreningskällan som möjligt.

Dagvattenstrategin innefattar punkter som:

 Höga flöden: Att kommunen ska se över hanteringen av dagvattnet för att undvika skadliga och kostsamma översvämningar.

 Vattenkvalitet: Att omhänderta och rena dagvattnet så nära källan som möjligt.

 Mervärden: Genom dagvattenhanteringen skapas mervärden som ger estetiska och biologiska värden samt möjligheten att skapa miljöer för möten och rekreation.

 Ansvar: Att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och samsyn för dagvattenarbetet.

 Kommunikation: Att kommunen ska kommunicera dagvattenstrategin och omfattande dagvattenprojekt både internt och externt så att ansvaret för dagvattenhanteringen tydliggörs.

1.5 Miljökvalitetsnormer

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG, Vattendirektivet, trädde i kraft år 2000. I direktivet fastställs regler för att stoppa försämringen av EU:s vattenförekomster och nå ”god status”

för Europas floder, sjöar och grundvatten. Detta innefattar bland annat att skydda yt- och grundvattnet mot kemiska föroreningar. I Sverige implementerar man EG:s vattendirektiv med hjälp av miljökvalitetsnormer, förkortat MKN. Dessa är juridiskt bindande och fungerar som ett styrmedel för medlemsstater i EU.

Vattenförekomster har miljökvalitetsnormer kopplade till sig där den ekologiska och kemiska statusen ska vara god. Målet då detta ska vara uppnått är 2015. Målåret kan ibland vara framflyttat då arbetet med planering, genomförande av åtgärder och att uppnå åtgärdens effekt kommer att ta tid.

1.5.1 Recipienten och VISS-data

Det dagvatten som inte infiltrerar ner i marken avrinner idag från planområdet på markytan till recipienten Förstagöl. Förstagöl är ett vattendrag som mynnar ut i Sankt Sigfridsån vilken är klassificerad med miljökvalitetsnormer, se figur 2.

Enligt data över Sankt Sigfridsån från VISS¹ är den ekologiska statusen måttlig på grund av den fysiska påverkan ån utsätts för. För att vattenförekomsten ska nå god ekologisk status krävs åtgärder från angränsande avrinningsområden. Tidsfristen, för att uppnå

kvalitetskravet ”god ekologisk status” har förlängts till 2027 då Sankt Sigfridsån inte omfattas av något områdesskydd eller är utpekad som nationellt värdefull.

Sankt Sigfridsån uppnår ej god kemisk ytvattenstatus och kvalitetskravet är satt till ”god kemisk ytvattenstatus” år 2015, med undantag för vissa ämnen. Bromerande difenyleter (även kallat polybromerande difenyletrar, förkortat PBDE), kvicksilver och

kvicksilverföreningar har mindre stränga krav under förutsättning att halterna inte

försämras från de nuvarande halterna. Skälet till undantaget är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåerna som motsvara god kemisk ytvattenstatus. Ett annat undantag gäller för kadmium och kadmiumföreningar, där man förlängt tidsfristen till

1 VISS står för Vatteninformationssystem Sverige

2021 på grund av bristande kunskaper om källan. Ytterligare utsläpp av kadmium får ej ske till recipienten.

Figur 2. Recipienten Förstagöl och ån Sankt Sigfridsån, planområdets ungefärliga läge inringat i rött.

Enligt VISS är skälen till att den ekologiska statusen inte är god baserat på att

vattenförekomsten är dålig. Bland annat påverkar jordbruket den hydrologiska regimen och ger en negativ hydromorfologi och morfologi, se VISS analys av påverkanskällor². Detta leder också till en väsentlig påverkan på fiskbeståndet.

Damm eller andra barriärer fragmenterar vattendraget och påverkar fiskars och

bottenlevande djurs förflyttningar upp- och ned i vattensystemet samt hämmar flödet av näringsämnen, sediment och organiskt material.

Även punktkällor med höga utsläpp av zink i ytvattnet gör att riktvärdena överskrids. För att åtgärda problemet behövs saneringsåtgärder av zink genomföras i recipienten.

2 Befintliga förhållanden

Fastigheten är lokaliserad i Nybro kommun och består av en befintlig skolfastighet som avgränsas av en gång- och cykelbana samt naturmark, se figur 3. Planområdet har en area på ca 30000 m² varav själva skolfastigheten, inklusive grönyta (fastighet 3:1), är ca 17650 m², se figur 1. Ytterligare 18 000 m² av omkringliggande bostadsområde släpper sin avvattning i grönytan på den intilliggande fastigheten Nybro 3:1.

2Enligt VISS information kring ekologisk och kemisk status, https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA19147746

Figur 3. Planområdet plus delar av angränsande bostadsområde.

2.1 Områdesbeskrivning och topografi

Planområdet är lokaliserat i Södra Nybro, söder om Västerängsgatan och väster om Vasagatan. Söder om planområdet, mellan de befintliga bostäderna och GC-banan, längs med kyrkogården, finns ett skogsområde. Skogen på östra sidan om gång- och cykelbanan bedöms som mycket gammal medan skogen på den västra sidan beskrivs som ett välanvänt rekreationsområde.

Skolområdet ligger på en höjd kring +79,5 till +78,5, och grönområdet (Nybro 3:1) i öster är något lägre, på nivåer mellan +78,1 till +77,3. Hela planområdet lutar åt sydöst med en lågpunkt i grönområdet på ca +76,6.

2.2 Geoteknik och hydrogeologi

Jordlagren består huvudsakligen (från markytan och nedåt) av ett lager fyllning som underlagras av naturligt grusig sand med vissa inslag av silt följt av ett naturligt lager bestående av sandmorän.

Mäktigheten på fyllningen varierar mellan 0,3 – 2,2 meter och består av ett varierat innehåll av humusjord, sand, grus, lera, och tegel.

Enligt mätningar med grundvattenrör, utförda av Tyréns 2018-03-29, ligger grundvattennivån på mellan +76,0 och +76,4. Vid tidpunkten för de utförda

undersökningarna var de generella grundvattennivåerna enligt SGU strax över det normala i regionen. Grundvattenytan är inte statisk utan varierar över året.

2.3 Befintligt ledningsnät och avvattningsområden

Ett befintligt dagvattennät finns utanför planområdet från bostadsområdet, se bilaga 2.

Ledningsnätet är generellt byggt på 1960- till 1980-talet. Vissa huvudledningar är byggda under 2000-talet. I och med att större delen av ledningsnätet är äldre bedöms det troligen klara ett 2-årsregn, utan klimatfaktor.

Det finns fyra dagvattentrummor som släpper dagvatten i grönområdet öster om skolan, se figur 4.

Figur 4. Utlopp dagvatten i grönyta fastighet 3:1 Nybro.

Söder om planområdet finns ytterligare ett utlopp med trumma i grönområdet mot Förstagöl, se figur 5.

Figur 5. Utlopp i grönyta mot Förstagöl, söder om planområde.

Trummorna, som släpper dagvatten i grönområdet öster om skolområdet är benämnda DUT 15, DUT 16, DUT 199 och DUT 140 i modellunderlaget. Trumman som släpper vatten söder om planområdet är benämnd DUT50.

Flöden ut ur ledningarna är uppskattade genom beräkningar av sannolikt fall och efter det avläsningar i Colebrook-diagram. Ledningarnas sannolika fall är beräknade utifrån vattengångar, alternativt uppskattade efter närliggande ledningars vattengångar.

Tabell 1. Uppskattade flöden från befintliga dagvattenutlopp.

Då dessa beräkningar enbart är uppskattningar utifrån ledningsmodell kan flödena i verkligheten vara högre eller lägre. Skulle flödena visa sig vara högre har utredningen tagit höjd för flödet vid ett 20-årsregn, se kap 4.3, enligt Svenskt Vatten P110 och ”Vatten och avloppsplanens” riktlinjer.

2.3.1 Skyfallsmodellsanalys och problemområden

En skyfallskartering och skyfallsmodellering har utförts av WSP, ”Kapacitet och

Skyfallskartering i Nybro”, på uppdrag av Nybro kommun. Då karteringen ger en bild över skyfallssituationen i Nybro stad i sin helhet går den inte in på detaljer för specifika områden i kommunen. Uträkningar och bildmaterial från skyfallskarteringen är därför inte

detaljerade utan bara översiktliga vilket medför en viss osäkerhetsfaktor. Det kan därför krävas en närmare analys av vilken påverkan ett skyfall har för planområdet. Risker som föreligger, om resultatet avviker för mycket från rapporten, är att ansamlingar av vatten sker inom skolgården. Då skolgårdens utformning och höjdsättning planeras att ändras bedöms inte osäkerheten av skyfallskarteringen ha någon större inverkan på detaljplanen.

En lösning för att undvika framtida problem är att höjdsätta fastigheten på ett genomtänkt sätt och därmed undvika instängda ytor.

Namn Dimension Avvattnar VG ut Uppskattad lutning

‰

Uppskattat flöde [l/s]

DUT 15 Oklar, gissningsvis 160

Gata via en dagvattenbrunn dim 400

+78,38 20 41

DUT16 PP 450 Fastighetsområde nordöst om planområdet

+77,63 21 324

DUT 199 BTG 500 Fastighetsområde nordväst om planområdet

+77,65 5 275

DUT 140 Oklar Skolgården, trumma under bef GC-bana.

+77,17 - -

DUT50 BTG500 Fastighetsområde syd, sydväst och sydöst om planområdet.

Oklar 8 357

Summa 997 l/s

Från skyfallskarteringen kan utläsas att redan vid ett 10-årsregn finns risk för

vattenansamlingar inom skolområdet, se de gröna ytorna i figur 6. De blå ytorna visar på ansamlingen av vatten vid ett 20-årsregn och de gula visar områden som drabbas vid ett 100-årsregn.

Figur 6. Skyfallskartering och vattenvägar. Gröna ytor motsvarar ett 10-årsregn, blåa ett 20-årsregn och de gula ytorna motsvarar ett 100-årsregn.

I den sydöstra delen av den stora skolbyggnaden samt söder om den mindre skolbyggnaden ansamlas vattnet vid ett 10-årsregn. Övrig mark kring den stora skolbyggnaden påverkas först vid ett 100-årsregn. På fastigheten 3:1 ansamlas vattnet på den östra delen av grönytan, för att sedan rinna åt sydöst.

De blåa linjerna med pilar visar hur vattenvägarna³ går över fastigheten och fortsätter österut. Vattenvägen i Ringvägen går till viss del in på fastigheten för att fortsätta söderut mot vattendraget.

2.4 Saneringsplan för förorenad mark

En saneringsplan togs fram 2020-10-07 av WSP inför den nya detaljplanen för Humlan 2 och den angränsande delen av fastigheten Nybro 3:1. Tre olika typer av föroreningsgrupper har identifierats och benämns som ”äldre fyll”, ”parkering i norr” och ”glasskärv”. Se figur 7 för figur från saneringsrapporten. Äldre fyll är en kategori som förekommer sporadiskt inom fastigheten Humlan 2 och inom detaljplaneområdet. Enligt undersökningar kvarstår enbart mindre delar av detta fyllnadsmaterial. Utanför fastigheten har dock fyllnadsmaterial innehållandes PAH-H, arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, zink och kvicksilver påträffats.

Äldre fyll ska tidigare ha sanerats enligt saneringsrapporten.

I kategorin ”Parkering i norr” har ett annat fyllnadsmaterial, där främst föroreningarna bly och PAH, påträffats. Baserat på undersökningar förekommer föroreningarna från direkt under asfalt ner till närmare 1 meter under markytan.

Glasskärv⁴ förekommer i fyllnadsmaterialet i det södra området av Humlan 2. Det är dock oklart i vilken omfattning materialet finns under den befintliga byggnaden inom området.

Analyser av glasskärvet har visat på höga halter av arsenik, bly och zink. Glasskärv under byggnader bedöms dock inte utgöra någon risk då det bedöms ligga stilla i ett packat skikt

3Vägen vattnet tar till lågpunkter. Tar ingen hänsyn till terrängens avrinningskapacitet.

4Kan förtydligas som mindre glasbitar, så som flisor eller splitter.

ovan grundvattenytan. Glasskärv som däremot blir tillgängligt genom sönderdelning eller lakning kan utgöra en risk då det bland annat kan komma ner till grundvattnet.

Figur 7. Bild från saneringsrapport med markerade egenskapsytor (WSP, 2020).

Saneringsrapporten utgår från Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) för skolgården. För omkringliggande vägområden föreslås det att Naturvårdsverkets generella riktvärden används för mindre känslig markanvändning (MKM). Se tabell 2 nedan för en sammanställning av riktvärdena från Naturvårdsverket.

Tabell 2. Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, från Naturvårdsverket.

Ämne KM

[mg/kg]

MKM [mg/kg]

Arsenik 10 25

Bly 50 400

Kadmium 0,8 12

Koppar 80 200

Krom total 80 150

Krom (VI) 2 10

Kvicksilver 0,25 2,5

Zink 250 500

PAH-L 3 15

PAH-M 3,5 20

PAH-H 1 10

Enligt den geotekniska sammanställningen av laboratorieanalysresultat på jord, genomförd av Tyréns⁵, visar sig halterna av PAH-H och bly överskrida de rekommenderade halterna för känslig markanvändning. Sammanställningen för grundvattnet påvisar låga halter av

5Se källhänvisning under kap 9

kadmium och krom men måttliga halter av nickel. Övriga halter låg under riktvärden enligt analyserna.

Utgångspunkten vid föroreningsberäkningar för planområdet i denna rapport är att marken vid exploateringen är sanerad enligt naturvårdsverkets riktvärden för känslig

markanvändning (KM).

3 Framtida förhållanden

3.1 Områdesbeskrivning/Topografi

Den befintliga skolgården ska byggas om och planeras för mer aktivitet och rekreation, se figur 8. Genom att slå ihop fastigheten Humlan 2 med del av Nybro 3:1 utökas skolgården från ca 12000 m² till 19500 m². Detta innebär att dagvatten som idag avrinner från omkringliggande bostadsområde och omhändertas på fastigheten Nybro 3:1 måste avledas till annan plats mer lämpad för dagvattenhantering än den framtida skolgården.

Skolbyggnaderna kommer att bytas ut och utökas från 1440 m² till 2980 m². Två lösningar för taken till skolbyggnaderna har tagits fram. En lösning med enbart hårdgjort tak och en lösning där delar av taket har sedummatta.

Under denna utrednings framtagande har inte skolgårdens marknivåer färdigställts.

Planerat är att anlägga ett lågstråk på den framtida skolgårdens nordöstra del för att genom det få en avvattning från gården.

Byggnadernas utformning är under utredning och kommer troligen ändras, men det är inget som tagits hänsyn till i denna utredning.

Figur 8. Uppskattade ytor i ny skolgårdsutformning. Se bilaga 4 för utförligare information.

4 Beräkning av dimensionerande flöden och föroreningsbelastning

I enlighet med Svenskt Vattens standard ”P110” och ”Vatten- och avloppsplanen” för Nybro kommun ska höjd tas för minst ett 20-årsregn, med en varaktighet på 10 minuter, vilket motsvarar ett flöde på 287 l/s per ha. En klimatfaktor på 1,25 inkluderas i beräkningar för framtida situation för att kompensera för klimatförändringarna.

För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden användes rationella metoden:

qd dim = A ∙ φ ∙ i(tr) där:

qd dim är det dimensionerande flödet (l/s) A är avrinningsområdets area (ha) φ är avrinningskoefficienten

i(tr) är den dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s/ha) tr är regnets varaktighet (min)

På detta läggs även 25% påslag för klimatfaktorn, om inget annat anges.

4.1 Områdesindelning

Vid beräkning av dimensionerande flöde har planområdets markanvändning använts, se figur 9 för befintligt markindelning, vilket även redovisas i bilaga 1 Befintlig

Markanvändning för större upplösning. Dessa markanvändningsområden är: Asfalt, grönyta och tak.

Figur 9. Områdesindelning befintlig mark, enligt markanvändning.

Vid beräkning av dimensionerande flöde för den framtida skolgården har planområdet delats upp i markanvändningsområdena: väg, parkering, tak, gröna tak, asfalt, grus och grönt, se figur 8, alternativt bilaga 4 för ytterligare detaljer.

4.2 Beräkningar befintliga förhållanden

Befintliga flöden har beräknats för ett 2-årsregn utan klimatfaktor enligt antaganden i kap 2.3.

Omgivande bostadsområde har ett antal utlopp inom planområdet, enligt kap 2.3.

Beräkningar för flödet från detta område redovisas här för olika regnintensiteter. Dessa beräkningar är gjorda utifrån befintligt underlag och med ett schablonvärde för

avrinningskoefficienten då exakta ytor inte kunnat mätas upp för varje markanvändning inom bostadsområdet. Detta innebär att ett antagande för områdets totala

avrinningskoefficient har behövt göras.

Tabell 3. Beräkningar befintliga ytor och flöden planområde.

Område Area [ha]

Avrinnings- koefficient

Red area [ha]

Flöde 2-årsregn 10 min, utan klimatfaktor

[l/s]

Flöde 20-årsregn 10 min, med klimatfaktor 1,25

[l/s]

Grönyta 1,51 0,1 0,15 20 54

Asfalt 0,38 0,8 0,30 41 109

Tak 0,14 0,9 0,13 17 45

Väg 0,91 0,8 0,73 98 261

Summa 2,94 1,31 176 469

Enligt beräkningar blir flödet 176 l/s för ett 2-årsregn utan klimatfaktor och 469 l/s för ett 20 års regn med klimatfaktor. Detta motsvarar en volym på 105 m³ respektive 281 m³ efter 10 minuter.

Tabell 4. Beräkningar befintliga ytor och flöden bostadsområde.

Område Area [ha]

Avrinnings- koefficient

Red area [ha]

Flöde 2-årsregn 10 min,

utan klimatfaktor

[l/s]

Flöde 20-årsregn 10 min, med klimatfaktor

1,25 [l/s]

Erforderlig magasinsvolym

[m³]

Bostadsområde 18 0,45 8,10 1087 2903 1742

Summa 18 8,10 1087 2903 1742

Omgivande bostadsområde uppskattas vara ca 18 ha stort och enligt beräkningarna blir flödet 1087 l/s vid ett 2-årsregn utan klimatfaktor. Efter 10 minuters varaktighet är volymen 652 m³.

Enligt uppskattning av flödet i tabell 1 för befintligt ledningsnät visar flödesberäkningen att antagna ledningsdimensioner för ett 2-årsregn inte är orimlig då det enbart skiljer 90 l/s mellan de olika beräkningarna, 997 l/s respektive 1087 l/s.

Ett 20-årsregn med klimatfaktor ger ett flöde på ca 2903 l/s från bostadsområdet. Efter 10 minuters varaktighet är volymen 1742 m³.

Beräkningarna för bostadsområdet är utförda med rationella metoden men i och med att de enbart baseras på bostadsområdets storlek, har ingen hänsyn tagits till eventuella

markhöjder, lutningar eller lågpunkter. Faktorer som dessa kan påverka huruvida allt dagvatten leds till planområdet eller bara delar av det. Ett annat bidragande motiv till att flödet kan vara lägre i praktiken ligger i att avrinningskoefficienten är antagen utifrån

befintligt underlag för området. Den är en summerad faktor för ett område med flerfamiljshusbebyggelse, inkluderande all markanvändning inom ett normalt

flerfamiljshusområde, t.ex. lokalgator, vägdiken, tak, uppfartsvägar, mindre parkeringar och gräsmattor. Markytor som frångår dessa till exempel skogsmark eller större andelar gröna ytor kan bidra till ytterligare reducering av flödet.

För att kunna få ett sämsta fall scenario, och för att uppfylla kriterierna från Svenskt Vattens standard ”P110” och ”Vatten- och avloppsplanen”, kommer det antas att flödet är 2903 l/s från bostadsområdet vilket motsvarar en fördröjningsvolym på 1742 m³.

Utifrån detta flöde bedöms det föreligga ett behov att öka upp ledningsdimensionerna på dagvattenledningarna då det finns risk att de går fulla redan vid ett lägre flöde. Ett annat alternativ är att hitta dagvattenlösningar närmare källorna, för att kunna avlasta det befintliga nätet. Åtgärder som dessa förhindrar risken för källaröversvämningar och översvämmade gator vid högre regnintensiteter.

4.3 Beräkningar framtida förhållanden

Beräkningarna har gjorts för två olika förutsättningar. En utan gröna tak, se tabell 5, och en med delvis gröna tak, se tabell 6 .

Tabell 5. Beräkningar framtida flöden och ytor utan gröna tak.

Område Area

[ha]

Avrinnings- koefficient

Red area [ha]

Flöde 2-årsregn

10 min, utan klimatfaktor

[l/s]

Flöde 20-årsregn 10 min, med klimatfaktor

1,25 [l/s]

Erforderlig magasinsvolym

[m³]

Omgivande mark inom planområde

Väg 0,725 0,8 0,58 78 208 125

Grönt 0,266 0,1 0,03 4 10 6

Skolgård

Asfalt 0,515 0,8 0,41 55 148 89

Grönt 0,970 0,1 0,10 13 35 21

Tak 0,298 0,9 0,27 36 96 58

Grusyta 0,060 0,4 0,02 3 9 5

Parkering 0,106 0,8 0,08 11 30 18

Summa 2,94 1,49 200 536 321

Enligt uppmätta ytor uppskattas ca 50% av skolområdet bli hårdgjord om man inte anlägger gröna tak. Enligt beräkningar är flödet uppskattat till ca 536 l/s vid ett 20-årsregn utan gröna tak. Detta motsvarar en volym på 321 m³ efter 10 minuter.

Tabell 6. Beräkningar framtida flöden och ytor med gröna tak.

Område Area

[ha]

Avrinnings- koefficient

Red area [ha]

Flöde 2-årsregn

10 min, utan klimatfaktor

[l/s]

Flöde 20-årsregn 10 min, med klimatfaktor

1,25 [l/s]

Erforderlig magasinsvolym

[m³]

Omgivande mark inom planområde

Väg 0,725 0,8 0,58 78 208 125

Grönt 0,266 0,1 0,03 4 10 6

Skolgård

Asfalt 0,515 0,8 0,41 55 148 89

Grönt 0,97 0,1 0,1 13 35 21

Tak 0,25 0,9 0,3 30 81 48

Grönt tak 0,048 0,4 0,23 3 7 4

Grusyta 0,06 0,4 0,06 3 9 5

Parkering 0,106 0,8 0,1 11 30 18

Summa 2,94 1,47 197 526 316

Enligt uppmätta ytor uppskattas ca 48% av skolytan bli hårdgjord om man anlägger gröna tak.

Med gröna tak blir flödet 526 l/s, vilket motsvarar 316 m³ efter 10 minuters varaktighet.

Beräkningarna visar att flödet utan gröna tak vid ett 20-årsregn har ökat med 67 l/s mellan det befintliga läget och det nya.

Då det enbart skiljer 10 l/s mellan alternativen att anlägga gröna takytor och att inte ha det kommer utgångspunkten i rapporten vara flödet ”utan gröna tak”. Detta då det bedöms vara bättre att ta höjd för ett scenario med högre flöden än att räkna i underkant, och få ett undermåligt dagvattensystem.

Flödena inom planområdet kan delas upp för enbart skolområdet och för omgivande mark inom planområdet. Flödet från enbart skolområdet är 318 l/s, vilket motsvarar 191 m³ efter 10 minuters varaktighet. Flödet från omgivande mark inom planområdet blir 217 l/s vilket motsvarar 130 m³ efter 10 minuters varaktighet.

För det omgivande bostadsområdet antas flödet även för framtida förhållanden vara 2903 l/s vilket ger en fördröjningsvolym på 1742 m³.

4.4 Beräkningar föroreningshalter

Föroreningshalterna från planområdet har beräknats i programmet StormTac.

Utgångspunkten vid föroreningsberäkningarna i denna rapport är att marken vid exploatering är sanerad enligt naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM), se mer under kap 2.4.

Som jämförelse finns riktvärden framtagna av Riktvärdesgruppen. Riktvärdena är satta utifrån olika kategorier beroende på var inom avrinningsområdet utsläppet sker samt vilken typ av recipient det är. För planområdet gäller kategori 2M som innebär att utsläppet sker från ett delområde av hela recipientens avrinningsområde samt att recipienten tillhör kategorin mindre sjöar, vattendrag och havsvikar.

Tabell 7 redovisar föroreningshalterna från planområdet för befintlig och framtida markanvändning samt hur mycket reducering som krävs för att framtida läge ska klara riktvärdena.

Tabell 7. Föroreningshalter från planområdet, röd text markerar överskridna rekommenderade halter.

Ämne

Riktvärde (2M) [µg/l]

Befintligt läge [µg/l]

Framtida läge [µg/l]

Minsta reduktion som krävs med reningsåtgärder för att

uppnå 2M

Fosfor (P) 175 130 130

Kväve (N) 2000 1700 1700

Bly (Pb) 8 3,7 4,8

Koppar (Cu) 18 18 18

Zink (Zn) 75 24 30

Kadmium (Cd) 0,40 0,29 0,34

Krom (Cr) 10 5,8 6,0

Nickel (Ni) 15 4,4 4,8

Kvicksilver (Hg) 0,030 0,053 0,047 0,017

Suspenderad

substans (SS) 40 000 47 000 44 000 4000

Oljeindex (olja) 400 580 530 130

Benso(apyren

(BaP) 0,03 0,013 0,016

PAH16 - 0,19 0,40 -

Halterna av kvicksilver, suspenderad substans och olja är något förhöjda för planområdet jämfört med riktvärdena, både före och efter den planerade exploateringen.

Tabell 8 redovisar halterna för bostadsområdet, där inga förändringar kommer att ske från befintlig situation.

Tabell 8. Föroreningshalter från bostadsområdet, röd text markerar överskridna rekommenderade halter.

Ämne

Riktvärde (2M) [µg/l]

Bostadsområdet [µg/l]

Minsta reduktion som krävs med reningsåtgärder för att uppnå 2M

Fosfor (P) 175 210 35

Kväve (N) 2000 1600

Bly (Pb) 8 13 5

Koppar (Cu) 18 27 9

Zink (Zn) 75 90 15

Kadmium (Cd) 0,40 0,61 0,21

Krom (Cr) 10 11 1

Nickel (Ni) 15 8,4

Kvicksilver (Hg) 0,03 0,023

Suspenderad

substans (SS) 40 000 62000 22 000

Oljeindex (olja) 400 620 220

Bensoapyren

(BaP) 0,03 0,044 0,014

PAH-16 - 0,52 -

För bostadsområdet visar beräkningar att ett flertal ämnen har förhöjda halter.

Halterna för fosfor, bly, koppar, zink, kadmium, krom, suspenderad substans, olja och BaP är högre än de rekommenderade riktvärdena.

5 Allmänna rekommendationer

5.1 Höjdsättning

Höjdsättningen av skolområdet bör utformas så att dagvattenavrinningen sker på ett säkert sätt och så att inga instängda områden skapas. Vatten får inte bli stående så att det orsakar skador på fastigheter utan måste få möjlighet till avrinning på ett genomtänkt sätt. Där hinder uppstår för vattnet, som exempelvis vid vägar, kan trummor alternativt kupolbrunnar kopplade till ledningsnät för bräddning anläggas.

De framtagna dagvattenlösningarna är beroende av en välplanerad höjdsättning. Det är viktigt att byggnader inom området höjdsätts så att vatten kan avrinna ytledes från dem till gatan för att undvika översvämning och fuktskador på husen. Färdig golvnivå bör ligga minst 0,5 m över gatunivå.

5.2 Materialval

För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör material som inte innehåller miljöskadliga ämnen väljas. Kända material som avger föroreningar är till exempel takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink. Även till exempel plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar.

5.3 100-års regn

Regnintensiteten vid ett 10 minuters 100-årsregn är 489 l/s. För ett 10 minuters 20-årsregn är flödet 287 l/s. Flödet från planområdet vid ett 100-årsregn och klimatfaktor på 1,25 blir således 912 l/s. Flödet för bostadsområdet vid ett 100-årsregn med klimatfaktor blir 4951 l/s. Totalt innebär detta ett flöde på 5869 l/s från båda områdena tillsammans.

I situationer med dessa flöden är det viktigt att det nya skolområdet är höjdsatt så att ett 100-årsregn kan avledas ytligt utan att orsaka översvämningar eller skador på fastigheter.

6 Förslag till dagvattenhantering

Enligt beräkningar för befintligt skolområde och Skyfallsmodelleringen (WSP, 2020) påvisas vattenansamlingar på skolgårdens yta vid större regn. Som kompletterande dagvattenåtgärd för den befintliga skolgården föreslås en kupolbrunn inom läge beskrivet i figur 10, se bilaga 3 för mer information.

Figur 10. Föreslaget läge för anläggning av kupolbrunn på befintlig skolgård.

Detta är dock inte aktuellt om skolgården ska byggas om och få en ny planlösning.

Förslagen för hantering av dagvatten för en framtida situation har delats upp i dels en lösning för dagvatten inom skolans fastighet, dels en lösning för att omhänderta dagvattnet från omkringliggande bostadsområde. Utöver detta ges även lösningsförslag på hur dagvatten från vägar inom planområdet kan hanteras.

Angivna flöden nedan är beräknade för ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1,25, om inget annat anges. Alternativet utan gröna tak tillämpas för att ta höjd för maximala flöden.

Detaljer och placering av de tekniska lösningarna ses i ritningar i bilaga 5 och 6.

6.1 Skolområdet

Enligt beräkningarna i kap 4.3 blir flödet från skolområdet 318 l/s. Av detta flöde kommer 283 l/s från de hårdgjorda ytorna. Se bilaga 5 och 6 för mer detaljerat underlag.

6.1.1 Sedumtak

En lösning för att minska flödena från skolområdet är att anlägga sedummatta på vissa delar av skolbyggnadernas tak. Det finns många positiva effekter med sedum. Förutom ett estetiskt tilltalande tak ger det också ökad biodiversitet, minskad avrinning och rening av vissa metaller.

Enligt beräkningarna i kap 4.3 minskar det totala flödet med ca 10 l/s om 480 m² sedummatta anläggs på delar av skolbyggnadens tak.

Tjockleken på sedummattan kan variera mellan 40-57 mm. Den vattenhållande förmågan är uppskattad till 20 l/m², oavsett tjocklek. Den gröna ytan bedöms vara ca 480 m² vilket innebär 9600 liters magasinering, baserat på den angivna vattenhållande förmågan. Inga beräkningar har gjorts i detta skede på tiden det tar innan taket är mättat, vilket bör göras i samband med projektering för att uppskatta rätt volymer.

Vid långvariga regn finns det risk att växterna inte hinner absorbera vattnet i samma takt som regnet faller och avdunstningen uteblir. Detta leder till att taken blir mättade och enbart bidrar till en något fördröjande effekt.

6.1.2 Takavvattning

Den stora skolbyggnaden föreslås avleda delar av takytan mot Oxelvägen samt takytorna vid cykelparkeringen vid Västerängsgatan till gröna ytor. Även idrottshallens tak kan avledas mot gröna ytor. Genom att avleda takavvattningen till gröna ytor i så stor mån som möjligt finns det möjlighet att infiltrera ca 50 l/s. Gröna ytor i det här fallet kan vara gräsytor eller växtbäddar.

Övriga stuprör mot östra sidan kan avledas på skolgårdens asfalterade mark mot gröna ytor.

6.1.3 Infiltrationsstråk

Ett infiltrationsstråk utformas som ett dike med en dräneringsledning i botten. Slänterna på infiltrationsstråken bör vara flacka för att förhindra snubbelrisk samt vattendjupet bör inte riskera att bli djupare än 20 cm för att förhindra drunkningsrisk för barn. Stråket byggs upp med en makadamfyllning i botten, följt av ett grusskikt och därefter sandblandad matjord som avslutas med ett vegetationsskikt, lämpligen med gräs. I figur 11 visas en skiss över ett infiltrationsstråk.

För att vattnet ska kunna rinna ut i infiltrationsstråket ska gräsytan ligga cirka fem centimeter lägre än angränsande hårdgjord yta. Stråkens lutning i längsled bör vara svag, högst 1 %. Längre stråk kan vid behov delas upp i terrasserade sektioner.

Figur 11. Principbild på infiltrationsstråk, från Stockholm Vatten.

Infiltrationsstråk föreslås på ett antal platser inom planområdet. Ett i skolgårdens grönyta öster om skolbyggnaderna, där ett lågstråk planeras enligt framtagna utformningsförslag, se figur 12. Med genomtänkt höjdsättning av marken kan dagvatten från omkringliggande ytor

samt från delar av taket avvattnas till infiltrationsstråket. Volymen för det föreslagna infiltrationsstråket i figur 12 uppskattas bli ca 27 m³.

Figur 12. Infiltrationsstråk öster om skolbyggnaden.

Ytterligare placering av infiltrationsstråk är vid idrottshallen och vid grusplanen, se figur 13.

Volymen för dessa uppskattas bli ca 25 m³.

Figur 13. Infiltrationsstråk vid idrottshallen och grusplanen.

Infiltrationsstråken kopplas sedan via ledningar till en utsläppspunkt söder om planområdet där vattnet leds vidare genom dagvattenanläggningar beskrivna i kap 6.2.3.

6.1.4 Svackdike vid parkering

Huvudsyftet med svackdiken är att rena, fördröja och avleda dagvatten vilket ger en så kallad trög avledning. Till skillnad från ett infiltrationsstråk innehåller svackdiken i normalfall ingen dränering. Om markförhållandena medger det kan en del av vattnet infiltrera vidare ner i marken.

Figur 14. Principbild på svackdike, från Stockholm Vatten.

Figur 15. Svackdiken vid parkeringen. Parkeringsytan som i bilaga 4 är belägen i fastighetens sydöstra hörn är här istället illustrerad i det sydvästra hörnet på begäran av Nybro kommun.

Dagvattnet från parkeringen sydväst om skolgården föreslås avledas till svackdiken. Även delar av takavvattningen och omkringliggande hårdgjorda ytor kan avledas till svackdikena.

Uppskattningsvis kan 10 m³ vatten fördröjas i dikena samtidigt som det renas från föroreningar med hjälp av växtligheten och det översta jordlagret.

6.2 Omgivande mark inom planområdet och bostadsområdet

Dagvattnet från bostadsområdet är idag orenat och kommer både från privata fastigheter och från dagvattenbrunnar på gatorna. Det vattnet bedöms vara både smutsigt och förorenat och att hantera det i till exempel öppna dagvattenlösningar inne på skolgården är inte att rekommendera. Istället har lösningar som att leda om dagvattnet via nytt ledningsnät samt att avleda det till trädgropar för infiltration utretts.

6.2.1 Infiltration i skelettjord med träd

Trädplanteringar med skelettjord föreslås inom planområdet men utanför den nya skolgården. De ger ett fint inslag i gatumiljön och bidrar med både flödesutjämning och rening av föroreningar.

Trädgroparnas volym måste anpassas efter trädart då olika arter behöver olika stort utrymme. Minsta volym är 15 m³ per träd. Fördröjningsvolymen i skelettjord är 10 % vid vanlig skelettjord och 30 % vid luftig skelettjord. I figur 16 ses en skiss över en trädgrop med skelettjord.

Figur 16. Principskiss för skelettjord med trädplantering, från Stockholm stad.

I södra delen av Vasagatan föreslås att dagvattnet avleds till trädplantering med luftig skelettjord om 20 m³ per träd. Flödet från körbanan samt gång- och cykelbanan är 70 l/s, vilket motsvarar 42 m³ vatten. Enligt underlagsskissen⁶ planeras 7 stycken trädgropar vilket ger en total fördröjningsvolym på 42 m³ för de 7 träden.

6.2.2 Ledningsnät

Enligt uppskattningar i tabell 1 antas 640 l/s vatten släppas i det som idag är del av Nybro 3:1. Resterande flöde på ca 357 l/s släpps idag via ledning ut i naturmarken söder om Ringvägen.

För den framtida exploateringen föreslås att dagvattenledningen som fortsätter österut i Västerängsgatan (från korset Västerängsgatan-Oxelvägen), under befintlig skolfastighet, slopas. Dagvattenledningen som går söderut från korset Västerängsgatan-Oxelvägen ska kompletteras med ytterligare en dagvattenledning för att omhänderta vattnet som kommer från det nordvästra bostadsområdet. Vattnet från både den nya och den befintliga ledningen i Oxelvägen släpps därefter i planerat svackdike i naturmarken söder om Ringvägen.

Dagvattnet från norr som har sitt utlopp i det som idag är del av Nybro 3:1 (ledningar från Vasagatan) föreslås dras om via en ledning söderut i Vasagatan och därefter förläggs

6Modellfil Kv_Humlan_Ny skola_skiss_201208

ledningen i den nya gång- och cykelvägen som binder ihop Vasagatan och Ringvägen.

Utloppet planeras i ett svackdike i skogsytan mellan fastighet Myggan 1 och den befintliga gång- och cykelbanan.

6.2.3 Svackdiken och våtmark

Vattnet som släpps från ledningsnätet, enligt kap 6.2.2 föreslås ledas via två separata svackdiken och vidare till en gemensam våtmark innan dagvattnet når vattendraget Förstagöl. Se förslag på uppbyggnad av ett svackdike från StormTac i figur 17.

Figur 17. Utformning av svackdike, från StormTac.

Det västra av de två dikena har en uppskattad area på 390 m² och det östra diket en area på 450 m², se bilaga 6. Med ett medeldjup på 0,5 m innebär det en total utjämningsvolym på 420 m³.

Det västra svackdiket leder vattnet vidare direkt till våtmarken medan vatten från det östra diket leds till våtmarken via en ledning mellan den nedre änden av svackdiket och

våtmarken. Våtmarkens totala area planeras till ca 1300 m². Med ett antaget medeldjup på 1,2 meter ger det en vattenvolym på 1500 m³. Våtmarken har sitt utlopp direkt i Förstagöl.

Genom dessa kombinerade lösningar kan en hög reningseffekt uppnås för dagvattnet.

Våtmarker gynnar också den ekologiska floran och den biologiska mångfalden och kan även minska risken för översvämningar.

7 Magasinsvolymer och föroreningsberäkningar med föreslagen dagvattenhantering

7.1 Planområdet

Genom att sammanställa samtliga lösningar inom planområdet ges följande volymer och föreslagen ytstorlek för lösningarna, se tabell 9.

Tabell 9. Sammanställning magasinsvolymer.

Föreslagna

dagvattenlösningar

Erforderlig magasinsvolym

[m³]

Magasinsvolym för föreslagen dagvattenlösning

[m³]

Totalyta [m²]

Skolområdet 185

Sedumtak 10 480

Takavvattning 30 Se uppskattade grönytor

enligt bilaga 4

Infiltrationsstråk 52 261

Svackdike 10 48

Omgivande

planområde 131

Trädgropar 42 7 träd á 6 m³

Summa 316 144

Med ovan föreslagna lösningar omhändertas 144 m³ inom skolområdet. Resterande erforderlig magasinsvolym på 172 m³ omhändertas i svackdiket och våtmarken söder om planområdet.

En styrande faktor för den undermåliga magasinsvolymen inom planområdet är att de öppna dagvattenlösningarna inne på skolgården av säkerhetsskäl inte kan vara djupare än 20 cm. Att situationsplanen på skolgården inte är färdigställd utan enbart arbetsmaterial i detta skede gör det också svårt att bedöma vilka ytterligare åtgärder som på ett genomtänkt sätt kan tillämpas för att öka magasinsvolymen inom planområdet.

Föroreningsberäkningar är gjorda i StormTac för hela planområdet med dagvattenlösningar enligt kap 6, dock ej med trädgroparna då det bedöms svårt att på ett säkerställt sätt beräkna föroreningsreduceringen i dessa. I tabell 10 redovisas riktvärden, föroreningsbidraget från planområdet samt reningseffekten.

Tabell 10. Föroreningshalter inom planområdet, efter rening.

Ämne

Riktvärde (2M) [µg/l]

Planområdet [µg/l]

Reningseffekt [%]

Fosfor (P) 175 110 11

Kväve (N) 2000 1500 8,9

Bly (Pb) 8 2,4 50

Koppar (Cu) 18 11 39

Zink (Zn) 75 17 44

Kadmium (Cd) 0,40 0,20 41

Krom (Cr) 10 3,7 39

Nickel (Ni) 15 3,3 32

Kvicksilver (Hg) 0,03 0,045 5,1

Suspenderad substans (SS) 40 000 25 000 42

Oljeindex (olja) 400 170 68

Bensoapyren (BaP) 0,03 0,0091 42

PAH-16 - 0,23 42

Föreslagna dagvattenlösningar inom planområdet kan ses reducera föroreningshalterna i dagvattnet med upp till 68 % för enstaka ämnen och med en genomsnittlig reduktion på 35 %. Alla ämnen utom kvicksilver sänker sina halter till nivåer under sitt riktvärde och halten för zink, som enligt MKN överskrider önskade nivåer i recipienten, reduceras med hela 44 %.

7.2 Omkringliggande bostadsområde

Genom att sammanställa samtliga lösningar utanför planområdet ges följande volymer och föreslagen ytstorlek för lösningarna, se tabell 11.

Tabell 11. Sammanställning magasinsvolymer.

Föreslagna

dagvattenlösningar

Erforderlig magasinsvolym

[m³]

Magasinsvolym för föreslagen dagvattenlösning

[m³]

Totalyta [m²]

Omkringliggande

bostadsområde 1742

Svackdike 420 840

Våtmark 1500 1300

Summa volym 1742 1920

Med ovan föreslagna lösningar kan en total fördröjningsvolym på 1920 m³ fås i svackdiken och våtmarken utanför planområdet. Den erforderliga magasinsvolymen för bostadsområdet är 1742 m³ vilket ger en återstående volym på 178 m³ som enligt lösningsförslagen användas för fördröjning av dagvatten från planområdet.

Föroreningsberäkningar är gjorda i StormTac för bostadsområdet med dagvattenlösningar enligt kap 6. I tabell 12 redovisas riktvärden, föroreningsbidraget från bostadsområdet samt reningseffekten.

Tabell 12. Föroreningshalter för bostadsområdet, efter rening.

Ämne

Riktvärde (2M) [µg/l]

Bostadsområdet [µg/l]

Reningseffekt [%]

Fosfor (P) 175 49 76

Kväve (N) 2000 1000 35

Bly (Pb) 8 2,0 85

Koppar (Cu) 18 6,9 74

Zink (Zn) 75 18 80

Kadmium (Cd) 0,40 0,15 75

Krom (Cr) 10 1,4 87

Nickel (Ni) 15 1,5 82

Kvicksilver (Hg) 0,03 0,0098 57

Suspenderad substans (SS) 40 000 7 200 88

Oljeindex (olja) 400 31 95

Bensoapyren (BaP) 0,03 0,0063 86

PAH-16 - 0,073 86

Föreslagna dagvattenlösningar utanför planområdet kan ses reducera föroreningshalterna i dagvattnet med upp till 95 % för enstaka ämnen och med en genomsnittlig reduktion på 75 %. Föroreningshalterna för alla ämnena hamnar på nivåer långt under riktvärdena och halten för zink, som enligt MKN överskrider önskade nivåer i recipienten, reduceras med hela 80 %.

7.3 Hela utredningsområdet

Tabell 13 visar den totala föroreningsbelastningen från planområdet och bostadsområdet tillsammans, vilket blir hela utredningsområdets totala föroreningsbidrag till recipienten.

Tabell 13. Föroreningshalter från hela utredningsområdet.

Ämne

Riktvärde (2M) [µg/l]

Utredningsområdet [µg/l]

Reningseffekt [%]

Fosfor (P) 175 60 70

Kväve (N) 2000 1100 31

Bly (Pb) 8 2,1 83

Koppar (Cu) 18 7,7 69

Zink (Zn) 75 18 78

Kadmium (Cd) 0,40 0,16 71

Krom (Cr) 10 1,8 82

Nickel (Ni) 15 1,8 77

Kvicksilver (Hg) 0,03 0,016 41

Suspenderad substans (SS) 40 000 10000 83

Oljeindex (olja) 400 54 91

Bensoapyren (BaP) 0,03 0,0068 83

PAH-16 - 0,099 80

Den förhöjda halten kvicksilver i dagvattnet ut från planområdet renas nu ner till en nivå under riktvärdet och därmed har inga undersökta ämnen halter som överskrider riktvärdena när dagvattnet når recipienten.

7.4 Uppnå miljökvalitetsnormerna

Föreslagna lösningar för dagvattenhanteringen inom utredningsområdet är utformade enligt Nybro kommuns åtgärdskrav för dagvatten, som syftar till att dagvattnet ska renas i sådan utsträckning att kommunens vattenförekomster på sikt ska uppnå god status.

Eftersom ett enskilt planområde ensamt inte kan säkerställa att miljökvalitetsnormerna i kommunens recipienter uppfylls är det viktigt att åtgärdsnivån uppfylls vid samtliga ny- och ombyggnationer. Att vid varje ny- eller ombyggnation klargöra exakt vad som krävs för att bidra till att miljökvalitetsnormerna uppfylls är ett komplext uppdrag. Genom att ta ett helhetsgrepp för samtliga av kommunens recipienter och ställa samma krav vid all ny- och ombyggnation skapas en jämlik ansvarsfördelning över reningen av dagvattnet där alla bidrar likvärdigt till att miljökvalitetsnormerna i kommunens recipienter uppnås oavsett hur den befintliga situationen ser ut.

Beroende på vad den befintliga markanvändningen inom ett område som ska omvandlas är kommer olika stora förbättringar för recipienten ske. Vid omvandling av ett område som till stor del består av grönytor kommer en mindre förbättring ske jämfört med befintlig situation med åtgärdsnivån medan det för till exempel ett industriområde som omvandlas leder till en större förbättring. Det viktiga för recipienten är att fördröjning och rening införs i hela tillrinningsområdet för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna kan uppfyllas.

Den samlade bedömningen av effekten på recipienten som görs, om föreslagna dagvattenåtgärder tillämpas, motsvarar en klart reducerad föroreningsbelastning än den befintliga belastningen från området. Detta anses vara så mycket som går att göra för recipientens miljökvalitetsnormer utifrån det här områdets totala inverkan på recipienten.

Det är viktigt att påpeka att beräkningar med schablonhalter är behäftade med stora osäkerheter och bör inte tolkas som exakta siffror.

8 Slutsats

Som lösningsåtgärder för planområdet föreslås takavvattning till grönytor, svackdiken, infiltrationsstråk samt trädgropar med luftig skelettjord.

För hanteringen av dagvatten från bostadsområdet som idag släpps inom del av Nybro 3:1 föreslås dagvattenledningar som leder vattnet vidare till naturmarken söder om

planområdet där det släpps ut i två svackdiken och sedan vidare till en gemensam våtmark.

För att utöka renings- och försörjningskapaciteten, då ytan för dagvattenhantering är begränsad inom planområdet, krävs att dagvatten från planområdet leds vidare till anläggningarna i söder innan utsläpp till recipient sker.

Med dessa kombinerade lösningar uppnås fördröjningskravet och rening av föroreningshalterna sker till nivåer under riktvärdena vilket ger en förutsättning för recipienten att i framtiden klara miljökvalitetsnormerna.

På grund av osäkerheter i vilka flöden som omkringliggande bostadsområde bidrar med i verkligheten bör detta undersökas närmare, så att föreslagna dagvattenåtgärder utanför planområdet kan detaljprojekteras med korrekta värden för fördröjningsvolymer. Detta för att inte i onödan ta i anspråk en större del av naturmarken än vad som faktiskt krävs för dagvattenhanteringen.

Nybro kommun avser att i detaljplanen begränsa skolans fastighetsyta så att andelen hårdgjord yta inte överstiger 40% av fastigheten. Utifrån uppmätta ytor på underlag för planerad situation innebära detta en minskning. Med en sådan begränsning i detaljplanen skulle alltså flöden och fördröjningsvolymer för skolområdet minska något jämfört med de beräknade i rapporten.

9 Bilagor

Bilaga 1, Befintlig markanvändning

Bilaga 2, W-50-1-001, Befintligt område översiktsplan med befintliga VA-ledningar.

Bilaga 3, W-50-1-002, Befintligt område översiktsplan, flödesriktning och förslag på avvattning av befintlig vattenansamling.

Bilaga 4, W-50-1-003, Framtida markanvändning.

Bilaga 5, W-50-1-004, Framtida område översiktsplan, flödesriktning och förslag på avvattning.

Bilaga 6, W-50-1-005, Framtida område översiktsplan, flödesriktning och förslag på avvattning.

10 Källor

Naturvårdsverket, Generella Riktvärden för förorenad mark, 2016.

Nybro kommun, Vatten- och avloppsplan, 2019.

Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, 2009, http://stormtac.com/admin/Uploads/Riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf Stockholm Vatten och Avfall, Infiltrationsstråk,

https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/infistrak_h.pdf (2021-01-22)

Stockholm Vatten och Avfall, Skelettjordar,

https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/skelett_h.pdf (2021-01-22)

Stockholm Vatten och Avfall, Svackdiken,

https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/svd_h.pdf (2021-01-22)

Svenskt vatten, Publikation 110 Avledning av dag-, drän och spillvatten, 2016.

Svenskt vatten, Publikation 105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011.

Tyréns, Miljöteknisk markundersökning Del av fastigheten Nybro 3:1, 2018.

VISS - S:t Sigfridsån: Bolanders Bäck - bäck från Björnahult - WA19147746 / SE628984- 150511, https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA19147746 (2020-12-08) WSP, Kapacitet och Skyfallskartering i Nybro, 2020.

WSP, Saneringsplan Inför Ny Detaljplan för Humlan 2 och Del av Nybro 3:1 i Nybro kommun, 2020.

Nybro Kommun

Arbetsområden

Avrinningsområden [17]

Ytor asfalt

Ytor grönt

Ytor tak

Arbetsområden

Avrinningsområden [17]

Ytor asfalt

Ytor grönt

Ytor tak

TECKENFÖRKLARING

Markanvändning före Exploatering

Datum: 18-12-2020

F

R

N

F

R

N

F

R

N

F R

FR

RF

N

N

FR

RF

N

N