DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

DOKUMENTATION

OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013‐02‐28

FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

1

Nora kommun genomförde 2013‐02‐28 ett dialogmöte ang ombyggnad av det sk Glasstorget i centrala Nora. Mötet var ett Öppet möte som annonserats i Nerikes Allehanda samt via kommunens hemsida. Medverkande från Nora kommun var kommunstyrelsens ordförande Solveig Oscarsson, kommunchef Jan Norlund, förbundsdirektör BKT Eva Jonsson,

projektledare Jan‐Erik Beckerman, BKT, konsult Carl Dolk, WSP Örebro samt folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist. Totalt deltog 26 personer i mötet.

Tidigare (2013‐02‐07) har ett dialogmöte genomförts med Köpmannaföreningen och handikapprådet. Dokumentationen från detta möte har funnits tillgänglig på kommunens hemsida och sändes även per post och e‐post till dem som deltog i mötet och lämnade sina adresser

Bakgrund ombyggnad av Glasstorget

Solveig Oscarsson inledde med att berätta om följande:

 2008 Medborgarförslag om att förändra parkeringssituationen vid hotellet.

 2009 Tjänstemannaförslag om åtgärd av ”glasstorget” BKT fick uppdraget att projektera för

”glasstorget”

 2010 beslutade Kommunfullmäktige att i svaret på medborgarförslaget från 2008 så skulle kommunen beakta parkerings situationen i samband med åtgärd av” glasstorget”.

 2010 ansökningar till Statens konstråd om gestaltning av offentliga miljöer. Resecentrum och

”glasstorget ”kommunen fick beviljat 1 miljon kr. Konstnärernas namn Magnus Carlén och Karin Tyresfors.

 2013 kommer upp till beslut i kommunstyrelsen 21 mars.

Syfte med mötet

 Få in synpunkter på det framtagna förslaget som sedan övervägs om de är möjliga att genomföra.

Presentation av förslaget

Förslaget till ombyggnad av Glasstorget presenterades sedan av Carl Dolk från WSP. Justeringar av förslaget har skett efter dialogmötet med Köpmannaföreningen och handikapprådet den 7 februari.

Dessa handlar framför allt om den ramp som planeras utanför Pizzeria 47:an samt mönstret på markplattorna.

Grupparbeten

Därefter genomfördes grupparbeten där resp grupp var för sig arbetade med följande frågeställningar:

 Fördelar och nackdelar med förslaget

 Ytterligare synpunkter och förslag

Redovisning av synpunkter samt diskussion Fördelar

 Slätt torg – en nivå

 Ny utformning av rampen, bred och välkomnande

 Torget hänger ihop pga förändrad parkering och mönster

 Ljusa stråk ger liv

 Öppen lösning

 Bättre och välkomnande infart

 Plattsättningen och mönstret är fint

 Cykelparkering

 Bättre möjlighet att ta sig till butikerna på södra sidan

 Toaletten borta

 Nya träd Nackdelar

 Parkering sommartid bör inte tillåtas på norra sidan. P‐platser södra sidan bör vara korttidsparkering

 ”Strosaområdet” mot gatan otryggt

 Glasskioskens placering

 Lite liv i stadsbilden (Använd signum 3 trästäder)

 Trottoaren på södra sidan i förhållande till trafiken på gatan

 Torgytan blir ”avstängd” när långa köer bildas på sommaren. Trångt! (Anm. Under

diskussionen framkom att det under sommaren kan handla om ca 300 personer i kö under ett par timmar).

 Toalett saknas

 Krock mellan glasskö och 47:ans uteservering Förslag

 Räckets utformning bör anpassas till stadsbilden

 Parkeringsutrymmet behövs på norra sidan samt utrymme för breda fordon att mötas 3

 Nivåskillnad tas bort. Höja upp istället för att gräva ur

 Fasta möbler

 ”Zick‐Zack‐lösning” på långa köer

 Mer grönt på torget, lång låda västerut

 Tillför motiveringen/intentionen med den konstnärliga utsmyckningen till dokumentationen

 Visa hur det ser ut i dag på bild, för jämförbarhetens skull

 Bygg en förlängd trottoar på Storgatans södra sida utmed Eliassonska gården för en ny entré till biblioteket

 Pubräcket behövs inte vintertid

 Parkering intill pizzeria 47:an

 Toalett bakom systemet

 Ingen toalett bakom systemet

 Staket som passar in

 Räcket mot pizzerian tas bort

 Flytta rampen

 Plattorna bör anpassas till stadsbilden

 Kajorna? Hur kan de åtgärdas?

 Finns det någon nytta med trottoar på södra sidan?

 Trapp mittemot Glasskiosken vid trädet för att öppna upp. Ökar tillgängligheten

 Ge plats för bilar på södra trottoaren. Fler på torget

 Samråd om möblering mm på Glasstorget med näringsidkarna

 Ny glasskiosk

 Program för odlad mångfald (växter från gårdarna i stan)

 Hänsyn till ekologiska aspekter ‐ rosor mm

 Vingens lokaler och bibliotekets toaletter tillgängliga. Skyltning

 Biltrafik i centrum?

 Breda trädkronor som breder ut sig, takkänsla

 P‐platser på norra sidan typ 30 minuter, inga p‐platser på södra sidan

 Mer grönt och planeteringar

Under mötet lämnades också skriftliga förslag och exempel från andra kommuner; Perennparken i Skärholmen http://www.svenskabostader.se/sv/Hyresgast/Din‐gard/Perennparken‐i‐Skarholmen/

Enköpings parker i Uppsala http://www.visituppsala.se/visituppsala/extern/enkopings_parker.htm Piet Oudolfs offentliga parker i Sölvesborg http://www.oudolf.com/piet‐oudolf/gardens/public‐

gardens/solvesborg och i Skärholmen http://www.oudolf.com/piet‐oudolf/gardens/public‐

gardens/skarholmen

Avslutning

Dialogmötet avslutades och samtliga deltagare som lämnat sina e‐postadresser kommer att få dokumentation skickad till sig.

Efter mötet har skriftliga synpunkter inkommit från Gunilla Karllrén‐Stansvik (bilaga 1), Anders Bäärnhielm (bilaga 2), Bo Leek (bilaga 3) samt även en beskriving av den konstnärliga intentionen från konstnär Magnus Carlén (bilaga 4).

Linnéa Hedkvist Folkhälsostrateg

5

Bilaga 1

WSP 2013‐03‐03

Jan Norlund Linnea Hedqvist

Angående omgestaltning av ”glasstorget” i Nora

Undertecknad var närvarande vid dialogmötet med WSP torsdag 28/2‐03.

Där samlades in synpunkter, kritik och förslag till WSP:s nuvarande förslag till omgestaltning.

Även jag bidrog med några synpunkter om stängslens/avskärmningarnas utseende, fler planteringar och träd med breda kronor för att öka rumsligheten.

Någon dag efter mötet insåg jag det som omedelbart slog mig när jag såg förslaget (utan att jag då satte ord på det); varför alls plana ut det lilla torget? Varför inte låta det behålla en svag sluttning eller skålning. Se t ex det vackra torget i Sienna! Det är helt andra dimensioner och en annan tid men är ändå värt att reflektera över. Det skulle ge en annan mjukhet åt platsen än förslagets som ser lite stelt, utdraget och ”pinnigt” ut med de många staketen. Nora stad är ju en unik, gammal miljö med sina skevheter och inte alltid så räta vinklar.

Att inte schakta och plana ut kan möjligen innebära att man inte behöver skapa ramper med tillhörande stängsel. Det kanske t o m blir mindre kostsamt. Förslaget att lösa nivåskillnader med några trappsteg någonstans kan ändå vara på sin plats och bidra till trivsel.

Det stensatta mönstret i förslaget kan jag tänka mig är utformat för att knyta an till det

nyrenässansinspirerade stadshotellet men skulle kanske kunna på ett mjukare sätt anpassa sig till

denna ”skålning”. Även placering av

plantering/planteringslådor skulle kunna anpassa sig efter en mjukare formad plats.

Det viktigaste i min invändning är dock att låta platsen förbli ”icke‐plan” och därmed inte behöva skapa ramper med staket.

Med vänliga hälsningar

Gunilla Kallrén‐Stansvik Rådstugugatan 50,

71331 Nora 073/9870043

gunilla.kallrenstansvik@skola.nora.se

Bilaga 2 Mejl från Anders Bäärnhielm Ti 2013‐03‐01

…. Översänder ett gammalt förslag på ”Glasstorget” från tiden på BKT. Vi bildade en arbetsgrupp runt glasstorget där Peter Grönlund, Peter Ljungné, Arne Tschentscher och jag själv ingick. … men om förslaget kan ge någon vägledning eller vara till hjälp vore det kul. Förslaget var bra, dock kan jag tycka att räcket vid rampen där torget börjar borde kunna trollas bort med en annan höjdsättning.

Tillgänglighet är och förblir viktigt men får inte ta över för mycket enligt min åsikt (förutom Sergels torg).

7

9

  11

13

Bilaga 3 Mejl från Bo Leek 2013‐03‐02

Efter det jag kommit hem från mötet i församlingshemmet i torsdag vill jag förtydliga mina

synpunkter på ombyggnaden .Nuvarande förslag tycker jag liknar 50‐tals stuk stelt och tråkigt, passar inte enligt mig in i den gamla stadsbilden.

Mitt förslag är

‐De vita linjerna bör vara kvar för att underlätta för synskadade, men vanlig gatsten i bågform.

‐Plantering av olika trädslag som inte planteras radrätt

‐Stenrundlar runt träden

‐Gamla järnräcken, jag kommer inte ihåg om det fanns sådana vid Plåthammarsbron, om de skall sättas dit igen i så fall.

‐De har väl inte kasserats hoppas jag?

‐Gamla lyktstolpar passar ihop.

‐ Kanske det finns gamla järnurnor att plantera växter i, som dessutom kanske kan vara tillverkade i trakten.

‐Statyn skulle kunna flyttas mot hotellet före uteplatsen.

‐Stoppförbud sidan mot Fotohandel m fl. Parkering på den utritade platsen max 30 min.

Med detta förslag menar jag skulle blir betydligt trivsammare.

Hälsningar Bo Leek

Bilaga 4

Konstnärlig intention i gestaltningsarbetet med Lilla torget i Nora (fd ”Glasstorget”).

Att skapa en plats.

En sammanhållen torgyta med enhetlig beläggning.

Binda samman Lilla torget med Nora torg.

Ge platsen en gestaltning som står sig i längden och kan ge upplevelser utöver dem som är direkt avläsbara.

Ytan har idag för stor lutning för att vara en offentlig plats. Rekommendationen är max 2%. Lutningen försvårar möblering på torget och gör att skräp och löv samlas i arkaden vid systemet och

glasskiosken.

Genom att skapa en höjdskillnad mellan gata och torg samt höja marken i genomfarten mellan Stadshotellet och Systemet förstärker man karaktären av plats, dessutom hindrar man den trafik som idag passerar över torget.

Beläggningens mönster hämtar sina beståndsdelar från Noramodellens trottoarbeläggning (borgmästarsten och gatsten) men med avsikt att på ett tydligt sätt ge torget en egen karaktär.

Genom att använda två olika stensorter i gatstenen bildas ett flätat mönster. Detaljer i

stenläggningens flätning ger möjlighet till nya upplevelser av mönstret för den som vistas på torget en längre tid eller passerar där ofta.

Belysningens utformning och placering är viktig för att torget ska bli en trygg och välkomnande miljö.

En specialritad armatur ger torget karaktär och blir en gestalt i sig. Beläggningens mönster artikuleras med ljussättningen.

Arkaden ljussätts och lyfts fram.

Murarna samt fasta bänkar av granit med sittytor av trä ger möjlighet till varierat sittande som komplement till uteserveringarnas lösa möblemang.

Skulpturen Bergsprängaren flyttas för att inte hindra passage mellan Nora torg och Lilla torget. Skulpturen ges en bättre och mer passande inramning och plats.

Toaletten har idag en olyckligt central plats på torget. Den bör flyttas till Nora torg alternativt i läge närmare Storgatan (vid parkeringen). Andra möjligheter är bakom Systembolaget eller inrymd i befintliga byggnader.

Magnus Carlén

15