US108A - Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp

(1)

Fastställd 2012-05-22 Reviderad 2013-05-14

1 (6)

Kurslitteratur

US108A - Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp

Delkurs 1: Kultur, kommunikation och språklig mångfald, 6 hp

Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2006). ”Svenska med något utländskt”. Språkvård 3/2006. S. 4-10. Kan laddas ned från: http://www.sprakradet.se/2227. (6 s.)

Ganuza, N. (2008). Ordföljdsvariation som språklig strategi bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer. Nordand, 2 (3). S. 57-81. (25 s.)

Haglund, C. (2007). Flerspråkighet, institutionell ordning och sociokulturell förändring i det senmoderna Sverige. Nordand, 2 (2). S. 7-23. (16 s.)

Hertzberg, F. (2003). Arbetsförmedlare med rätt att kategorisera. Invandrare och Minoriteter 4/2003.

S. 22-25. (4 s.)

Hyltenstam, K. & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I:

Axelsson, M., Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2012-11-21:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2012_05.pdf. (Valda delar om c:a 135 sidor enligt lärares anvisningar.)

Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Följande kapitel läses (80 s.):

• Bijvoet, E. & Fraurud, K. Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation.

• Boyd, S. & Bredänge, G. Attityder till brytning - exemplet utländska lärare i svenska skolor.

Illman, R. & Nynäs, P. (2005). Kultur, människa, möte: ett humanistiskt perspektiv. Lund:

Studentlitteratur. (176 s.)

Kahlin, L. (2008). Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (Cirka 30 sidor enligt lärares anvisning.)

Lundström, C. (2007). Svenskhetens utsida. Invandrare och minoriteter 6/2007. S. 5-8. (4 s.)

(2)

2 (6) Runfors, A. (2009). Modersmålssvenskar och vi andra: ungas språk och identifikationer i ljuset av nynationalism. Utbildning & Demokrati, vol 18, nr 2. S. 105-126. Hämtad 2012-05-11:

http://www.oru.se/PageFiles/15299/Ann%20Runfors.pdf. (21 s.)

Stroud, C. & Wingstedt, M. (1989). Språklig chauvinism? I: I & M: invandrare & minoriteter, nr 4-5 /1989. S. 5-8. Delas ut vid kursstart. (4 s.)

Sundgren, E. (red.) (2007). Sociolingvistik. Stockholm: Liber. (Valda delar om c:a 150 sidor enligt lärares anvisningar.)

Tillkommer ca 50 sidor utredningstexter, styrdokument och kursplaner, max 50 sidor artiklar samt egenhändigt inhämtad litteratur för grupparbete.

(Totalt 751 sidor.) Referenslitteratur:

Kommittén för svenska språket (2002). Mål i mun: förslag till handlingsprogram för svenska språket:

betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad 2012-05-11:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/1443. (Valda delar enligt lärares anvisning.)

Skolverket (2011). Kursplan i svenska och svenska som andraspråk. Reviderad upplaga. Stockholm:

Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg.

Delkurs 2: Svenskans grammatiska uppbyggnad i tvärspråkligt perspektiv, 9 hp Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. (3. uppl.) Stockholm: Liber. (244 s.)

Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Övningsbok. (3. uppl.) Stockholm: Liber. (72 s.)

Ekerot, L. (2011). Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk.

(2., [utök.] uppl.) Malmö: Gleerup. (Enligt lärares anvisningar, ca 120 s.)

Engstrand, O. (2007). Fonetik light: kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund:

Studentlitteratur. (Enligt lärares anvisningar, ca 130 s.)

Källström, R. (2012). Svenska i kontrast: tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund:

(3)

3 (6) Philipsson, A. (2013). Svenskans morfologi och syntax ur ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, K.

& Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur. S. 117-151. (34 s.)

Viberg, Å. (2004). Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004).

Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 197-220.

(23 s.)

Viberg, Å., Ballardini, K., & Stjärnlöf, S. (1986). Mål: svenska som främmande språk. Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur. (183 s.)

(Totalt 1 014 sidor.) Referenslitteratur:

Dahl, Ö. (2003). Grammatik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Göteborgs universitet. Institutionen för språk och litteraturer. (2005). Grammatiska uppslag. Hämtad 2012-05-11: http://www.sprak.gu.se/publikationer/laromedel/grammatiska-grunder/.

Skolverket (2011). Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/sb/d/2974.

Delkurs 3: Språkutveckling och språklig socialisation, 4,5 hp

Abrahamsson, N. & Bylund, E. (2012), Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I: Axelsson, M., Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Vetenskapsrådet (2012).

Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2012-11-21:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2012_05.pdf. (ca 100 sidor)

Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. (34 s.)

Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund:

Studentlitteratur. (Valda delar om 100 sidor enligt lärares anvisningar.)

Hyltenstam, K. & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I:

Axelsson, M., Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2012-11-21:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2012_05.pdf. (Valda delar om ca 30 sidor enligt lärares anvisningar.)

(4)

4 (6)

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (Ca 100 sidor enligt lärares anvisningar.)

Nauclér, K. (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.).

Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 437-460.

(23 s.)

Svartholm, K. (2002). Tvåspråkighet hos döva och hörselskadade. Nordiska Audiologiska Sällskapet, 14. Kongress, Helsingfors, Finland. S. 48-52. (4 s.)

(Totalt 391 sidor.) Referenslitteratur:

Skolverket (2011). Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/sb/d/2974.

Delkurs 4: Ämnesdidaktiska perspektiv på skolans svenskämnen, 3 hp

Bergman, L. (2009). Introduktion. I: Bergman, L. (2009). Makt, mening, motstånd:

[litteraturundervisningens dilemman och möjligheter]. Stockholm: Liber. (12 s.)

Chambers, A. (1996). Tell me: children, reading, and talk. York, Me.: Stenhouse Publishers. (120 s.) eller

Chambers, A. (1994). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Norstedt. (170 s.) eller

Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. (Ny, rev., utg.) Huddinge: X Publishing. (293 s.)

Holmegaard, M. & Wikström, I. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K. &

Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund:

Hultin, E. (2009). Det ovanliga i vanliga klassrumssamtal. I: Bergman, L. (2009). Makt, mening, motstånd: [litteraturundervisningens dilemman och möjligheter]. Stockholm: Liber. (35 s.)

Lindberg, I. (2001). Samtalet som didaktiskt verktyg. I: Nauclér, K. (red.). Symposium 2000. Ett andraperspektiv på lärande. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Hämtad 2012-11-21:

http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2000- ett-andraspraksperspektiv-pa-larande-1.83983. (22 s.)

(5)

5 (6) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011).

Stockholm: Skolverket.

Molloy, G. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1-3. (80 s.)

Skolverket (2011). Kursplaner och ämnesplaner i svenska och svenska som andraspråk. Stockholm:

Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/sb/d/2974.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Skolverket. Hämtad 2012-05-11: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575. Kapitel 1 och 2.

Samt aktuella ämnesplaner i svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet.

Dessutom tillkommer artiklar enligt lärares anvisningar om ca 100 sidor.

(Totalt 465 sidor samt material från Skolverket.)

Delkurs 5: Litteraturvetenskapens grunder, 7,5 hp

Bergsten, S. & Elleström, L. (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. (2., [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur. Kap. 1-10. S. 9-171. (162 s.)

Elleström, L. (1999). Lyrikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. S. 5-155. (150 s.)

Graeske, C. (2010). Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska. I:

Tidskrift för litteraturvetenskap. Nr 3-4. S. 119-132. (13 s.)

Holmberg, C. & Ohlsson, A. (1999). Epikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. S. 24-117.

(93 s.)

Lagercrantz, O. (1985 eller senare). Om konsten att läsa och skriva. Stockholm: Wahlström &

Widstrand. (100 s.)

Landgren, B. (2002). Vad är en litterär text? I: Bergsten, S. (red.) (2002). Litteraturvetenskap: en inledning. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 19-32. (13 s.)

Palm, A. (2002). Att tolka texten. I: Bergsten, S. (red.) (2002). Litteraturvetenskap: en inledning. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 189-203. (13 s.)

(6)

6 (6) Sjöberg, B. (2006). Dramatikanalys: en introduktion. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 15-82.

(67 s.)

Williams, A. (1997). Den kluvna litteraturhistorien. I: Arping, Å. & Nordenstam, A. (red.) (2010).

Genusvetenskapliga litteraturanalyser. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 29-46. (17 s.) Wolf, L. (2002). Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur. S. 13-28, 131-164. (48 s.) Skönlitteratur:

Enligt lärarens anvisning läses romaner, noveller, dramer och ett urval lyrik (totalt ca 1000 sidor) i anslutning till analysövningarna.

(Totalt 1 677 sidor.)