• No results found

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2011

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2011"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2011

I anslutning till vårterminens ämnesprov har 785 lärare besvarat enkäten, vilket är en klar ökning jämfört med förra året. Av dessa undervisar 88 % i svenska och 24 % i svenska som andraspråk.

Synpunkter på provets innehåll och layout

64 % tycker att provet som helhet varit bra, och 34 % tycker att det som helhet varit ganska bra.

När det gäller provets layout är lärarna överlag nöjda. Framförallt är det, som framgår av tabell 1, väldigt få som tycker att layouten är direkt dålig i något av provets häften.

Tabell 1. Provdelarnas layout.

Vad anser du (och dina elever) om layouten

i… Bra Ganska

bra Dålig

… Lärarinformationen 76% 23% 1%

… Texthäftet 72% 28% 0%

… Uppgifts- och svarshäfte till delprov A 72% 28% 0%

… Delprov C 73% 27% 0%

… Bedömningsanvisningar 72% 27% 1%

Synpunkter på lärarinformationen – det gröna häftet

Lärarna är överlag nöjda med lärarinformationen - 98,5 % tycker att den fungerade bra.

Diskussionsunderlagen används fortfarande flitigt, och bara 2 % av lärarna uppger att de inte använt underlaget alls. Nyttjandet av diskussionsunderlagen uppges i enkäten vara mellan 84 % till 90 %.

(2)

Synpunkter på texthäftet

Vad gäller texternas lämplighet så är ”Brinner för barnen” den som flest anser välvald, se tabell 2.

”Den elektriska flickan” ansågs olämplig av flest (6 %) och ”Victor, 16. Starka känslor får mig att skriva” ansågs vara välvald av minst andel (53 %).

Tabell 2. Texternas lämplighet.

Hur bedömer du texterna i häftet för dina

elever? Välvald Ganska

bra Olämplig S. 3 Charlotte gillar farten – och nuet 72% 28% 1%

S. 4 Victor, 16: Starka känslor får mig att

skriva 53% 44% 3%

S. 4 Lämna mig ifred 60% 39% 1%

S. 5 Den elektriska flickan 70% 24% 6%

S. 8 Brinner för barnen 82% 18% 0%

S. 9 Konflikten är löst 67% 32% 1%

S. 10 Jag blir så arrrg – för småsaker! 72% 26% 2%

S. 11 Demonstranterna är vår tids freaks 71% 27% 2%

S. 12 Kära Agnes 65% 31% 4%

S. 14 Tänd ett ljus 66% 32% 2%

S. 14 Att lida är svårt 64% 35% 1%

S. 14 Eld! 72% 27% 1%

S. 16 Skydda dig och dina grannar mot brand

65% 33% 2%

(3)

Tabell 3. Bildernas lämplighet.

Hur bedömer du bilderna i häftet för dina elever?

Välvald Ganska bra

Olämplig

S. 1 Fyrverkeri 70% 30% 0%

S. 2 Lågor 75% 24% 1%

S. 3 Fart 61% 37% 2%

S. 4 Morgonluft 55% 43% 2%

S. 6 Hoppeskutt 61% 38% 1%

S. 8 Excitement 61% 37% 2%

S. 9 Ateljébild 64% 34% 2%

S. 10 Ilsken man 70% 29% 1%

S. 11 Non-Violence 70% 29% 1%

S. 13 Flickan med facklan och det brinnande

hjärtat 77% 23% 0%

S. 14 Flickan och ljuset 76% 24% 0%

Som tabell 3 visar sticker ingen av bilderna ut som olämplig och alla bilder utom Morgonluft anser mellan 61 % och 77 % av lärarna vara välvalda.

60 % uppger att någon av eleverna använt cd:n med samtliga texter inlästa och 43 % har spelat upp någon eller några texter inför hela klassen.

Synpunkter på delprov A: Att läsa och förstå

90 % av lärarna anser att uppgifterna var tydligt formulerade och endast 12 % att någon eller några uppgifter var olämpliga. Detta kan jämföras med förra året då 82 % av lärarna var nöjda med uppgifternas formulering och 21 % tyckte att några uppgifter var olämpliga. 67 % tycker att de absolut har haft nytta av bedömningsanvisningarna till delprov A, och 30 % att de i stort sett haft nytta av dessa. Endast 0,2 % anser att de inte haft någon nytta alls av bedömningsanvisningarna.

Synpunkter på delprov B: Muntlig uppgift

För de allra flesta lärare har det fungerat bra (62 %) eller ganska bra (34 %) att genomföra den muntliga uppgiften. Som tabell 4 visar är omdömet om texterna överlag positivt, med undantag för ”Eragon – Arvtagaren – Första boken” som 13 % fann olämplig. Den text som flest ansåg välvald var ”Det brinner i mitt huvud”, som 73 % ansåg välvald. Bedömningsanvisningarna har

”absolut” varit till nytta för 49 % av lärarna och ”I stort sett” för 40 %.

(4)

Tabell 4. Texter till delprov B.

Hur bedömer du texterna till

delprov B? Välvald Ganska

bra Olämplig

1 Tro hopp och burnout 61% 38% 2%

2 Eragon – Arvtagaren – Första boken

39% 48% 13%

3 Tusen strålande solar 65% 33% 2%

4 Det brinner i mitt huvud 73% 26% 1%

5 Eldens hemlighet 69% 30% 2%

6 Polykarpus dröm 45% 50% 5%

7 Dansar Elias? Nej! 69% 30% 1%

8 Frontkick 64% 34% 2%

9 Brev till en ängel 69% 29% 2%

10 Sucka mitt hjärta men brist dock ej

68% 31% 1%

11 Hundraåringen som klev ut … 68% 28% 4%

12 Foxfire. En tjejligas

bekännelser 56% 40% 4%

13 De skyldiga 58% 40% 2%

14 Karlstad Zoologiska 51% 47% 2%

15 Le, Smilja 61% 38% 1%

Synpunkter på delprov C: Skrivuppgift

Som framgår av tabell 5 har årets skrivuppgifter tagits emot bra och andelarna som anser vissa uppgifter som olämpliga är låga (0-2 %). ”Ett ljus i mörkret” är den uppgift som flest ansåg välvald (81 %). Vidare har lärarna haft stor nytta av bedömningsanvisningarna till delprov C (60

% svarar ”Absolut” och 34 % ”I stort sett”).

(5)

Tabell 5. Synpunkter på skrivuppgifterna.

Hur bedömer du skrivuppgifterna för

dina elever? Välvald Ganska

bra Olämplig

1. Ett ljus i mörkret 81% 19% 0%

2. Till stipendiefonden Brinnande intressen

75% 23% 2%

3. Debattinlägg med valfri rubrik 74% 25% 1%

4. Flammande kärlek 76% 22% 2%

Andra aspekter på provet

Totalt 97 % av lärarna anser att resultatprofilen fungerat ”Bra” eller ”Ganska bra” som ett sätt att summera provresultaten. Det är ungefär samma respons som förra året (96 %). 91 % anser att provresultaten för flertalet elever ligger i linje med övriga prestationer under läsåret, att jämföra med 82 % förra året.

I tabell 6 kan vi se att det skriftliga provet, delprov C, är det där medbedömning (på en, flera eller alla elevuppgifter) är vanligast. Det muntliga delprovet, delprov B, bedöms oftast av läraren ensam.

Tabell 6. Hur har elevprestationerna bedömts?

Samtliga

elevprestationer har

medbedömts

Många

elevprestationer har

medbedömts

Vissa

elevprestationer har

medbedömts

Samtliga

elevprestationer har bedömts av mig ensam

Samtliga

elevprestationer har bedömts av annan lärare

På annat sätt

Delprov A

25% 21% 34% 22% 7% 1%

Delprov

B 15% 7% 13% 59% 3% 1%

Delprov

C 33% 26% 28% 12% 9% 1%

36 % svarar att de i hög grad haft stöd av provet när slutbetyget ska sättas. 62 % svarar ”Till viss del”. När det gäller stöd för bedömning av elever som läser svenska som andraspråk känner de allra flesta (som undervisar i ämnet) att de i stor utsträckning eller åtminstone i viss mån haft stöd från provets olika delar.

(6)

Övriga synpunkter

Lärarna brukar varje år komma med synpunkter på provets utformning och innehåll och så även i år. Det man dock kan säga är att antalet frågor till provinstitutionen såväl muntligt som skriftligt har varit betydligt färre än tidigare år. Det som har kommenterats har främst rört specifika frågors formulering eller bedömningsanvisningarna till delprov A. Nedan kommenteras de fem frågor som varit föremål för flest kommentarer.

Fråga 6: En man från kraftbolaget skulle ta reda på varför det hade försvunnit så mycket ström i ledningarna. a) Hur hade strömmen försvunnit? b) Varför hittade han inget fel? (Nivå 3)

Denna fråga var det avgjort flest lärare som ringde om efter provets genomförande. Frågorna gällde främst det faktum att provinstitutionen enligt deras åsikt bedömt frågan felaktigt.

Bedömningsmallen underkänner svar som antyder att det var flickan som var orsaken till att elen hade försvunnit, medan lärarna ansåg att detta var korrekt.

Fråga 7: Varför söker inte föräldrarna hjälp för sitt barn när hon gör onaturliga saker och det händer märkliga saker kring henne? (Nivå 2)

Kommentarerna kring denna fråga rör främst svårigheten att avgöra om ett elevsvar var nivå 1 eller nivå 2. På nivå 1 kan eleven ”antingen [ge] ett konkret exempel på en av flickans egenskaper som för med sig något positivt för familjen eller [så visar svaret] att det var deras första barn.”

För nivå 2 ska eleverna lyfta sitt svar till en mer ”generell nivå och av svaret framkommer antingen att det blir positiva konsekvenser för familjen eller att de inte kan så mycket om barn/de vet inte bättre.”

En närstudie gjord på 200 elevlösningar av fråga 6 och 7 visar att lärarna i stor utsträckning använder sig av bedömningsmallen, men att det finns avvikelser såväl uppåt som neråt. Se Tabell 3. I undersökningen av elevlösningarna framkom att det främst är de svar som inte stämmer ordagrant med anvisningarna som ställer till problem för lärarna. I bedömningsmallen finns exemplen för 0-svar samt nivå 1–3 samlade på ett och samma ställe, medan de svar som ligger mellan två nivåer eller kräver en kommentar återfinns dels i en tabell, dels i fyra hela elevlösningar av delprovet. Detta kan ha bidragit till att informationen nått fram till vissa lärare medan andra missade det och bedömde svaren utan stöd i mallen. Bedömningsanvisningarna prövas noga ut och testas på verksamma lärare ute på skolorna, men detta visar att det finns brister som provinstitutionen tar med sig vid konstruktionen av framtida bedömningsmallar.

Tabell 3. Lärarnas bedömning i relation till bedömningsmallen.

Fråga 6 Fråga 7 Lärarna rättar efter

mallen

86,4 78,4

Lärarna ligger högre 9,5 9 Lärarna ligger lägre 4 12,6

(7)

Fråga 15: I texthäftet finns artikeln ”Brinner för barnen” på sidan 8 och krönikan ”Demonstranterna är vår tids freaks” på sidan 11. Vilken är den tydligaste skillnaden mellan Alex Schulman som skrivit krönikan och Moussa N´diaye som det berättas om i artikeln? (Nivå 2)

Lärarna som uppgivit att denna fråga var otydligt formulerad har haft elever som i stället för att förklara skillnaden mellan de båda personerna förklarat skillnaden mellan en krönika och en artikel. Anledningen till att texttyperna över huvud taget tas upp i frågeformuleringen beror på att utprövningarna visade att eleverna då hade lättare att hitta texterna som efterfrågades.

Fråga 19: a) Exakt vad har Henny och Agnes planerat enligt brevet? b) Förklara hur du vet det. Ditt svar ska stödjas med minst två exempel ur texten. (Nivå 3)

Kommentarerna kring denna fråga rör första delen, vad Henny och Agnes har planerat. Texten är hämtad ur Håkan Nessers roman Kära Agnes och är ett brev från Henny till Agnes där det mellan raderna framkommer att de planerar ett mord på Hennys man och att det är Agnes som ska utföra dådet. Ett optimalt svar på frågan är enligt bedömningsmallen att ”Det framkommer att de planerar att Agnes ska döda Hennys man (David) och de två exemplen ur texten stöder det.” Kritiken som förs fram är att det inte är tillräckligt tydligt för eleverna att de måste ange vem som ska mörda vem. Utprövningarna av denna fråga var omfattande då den formulerades om många gånger för att fånga det som krävs på nivå 3, nämligen vem som mördar vem. Den slutgiltiga formuleringen gav det önskade resultatet i elevernas svar.

Fråga 21: Texthäftet heter Eld och lågor. Välj någon av bilderna i häftet eller en av dikterna på sidorna 9 eller 14 som du tycker passar ihop med titeln. Förklara utförligt varför bilden/dikten passar ihop med titeln. I din förklaring ska du tolka bilden/dikten och titeln. (Nivå 3)

Kommentarerna kring fråga 21 rör den otydliga formuleringen, eftersom det är möjligt att tolka frågan som om uppgiften är att koppla en dikt eller en bild till dess titel. Att detta inte uppmärksammades av provinstitutionen i utprövningarna är för att frågan då var formulerad:

”Det finns ett uttryck som heter ”eld och lågor” /…/ Förklara utförligt varför bilden/dikten passar ihop med uttrycket”. Anledningen att formuleringen modifierades efter utprövning var för att bättre anknyta till hela texthäftet och det övergripande temat.

Utprövningarna som genomförs innan proven fyller flera funktioner. Dels sortera ut uppgifter som inte fungerar, dels ge underlag för att avgöra vilken nivå som frågan hamnar på. Nytt från och med årets prov är också att hela delprovet testas på en mindre elevgrupp för att säkerställa att tiden räcker till för delprovet. På läsprovet 2010 var tiden en faktor som gjorde att flera elever inte hann med att svara på alla frågor. I år har vi inte fått några sådana indikationer utan för de allra flesta elever verkar tiden ha varit tillräcklig.

Provgruppen tackar för alla välgrundade och insiktsfulla kommentarer kring provmaterialet. De är till stor hjälp för vårt fortsatta arbete.

Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk Box 527

751 20 UPPSALA

tobias.dalberg@nordiska.uu.se lovisa.gardell@nordiska.uu.se

References

Related documents

- att vidareutveckla elevens intresse för det svenska språket - att stöda elevens självförtroende som språkutövare - att befästa elevens kommunikativa färdigheter -

Informanterna har valt just BRIS för att det är en seriös organisation med tradition och ingen av våra informanter tror att deras motivation hade blivit positivt

Det absolut vanligast felet inom kategorin kongruens är tillägg eller utelämnande av finalt –t som man kan se i exemplen ovan och dessa fel står för 45 % av det totala antalet

Demonstration av kraftigt albumin lbumin läckage hos läckage hos blod blod--hjärn hjärn barri barriären ären efter 2 timmmars exponering för mikrovågor med SAR ca 2 W/kg efter

Därefter går 21-åringen mot badrummet för att borsta sina tänder och gå till sängs när klockan är 22:10. Han

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Både Gunvor och Hans uttrycker dessutom att man gör en snällare bedömning kring språket där elever med svenska som andraspråk till exempel får större utrymme att göra

När det gäller de flerspråkiga elevernas läsförmåga framgår det att majoriteten av dem även uppnår kravnivåerna för de delprov som prövar läsning av en berättande text