Denna riskbedömning baseras på Riskbedömning ATEX, upprättad av Maria Cucas, WPS den 13 december 2011, uppdragsnummer 1015 0250. Detta föreliggande dokument har sedan dess uppdaterats för att spegla de förändringar som har skett inom Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
1. Inledning 2
1.1 Bakgrund och syfte 2
1.2 Mål 2
1.3 Styrande dokument 2
1.4 Avgränsning och omfattning 2
1.5 Begrepp och definitioner 2
1.6 Metod 3
2. Förutsättningar 4
2.1 Objektsbeskrivning 4
2.2 Hantering av brandfarlig vara 4
2.3 Skyddsåtgärder 4
3. Riskidentifiering 6
3.1 Metod 6
3.2 Hanterad mängd brandfarlig vara 6
3.3 Identifierade explosionsrisker 6
3.4 Ämnesegenskaper 6
3.5 Antändningskällor 7
3.6 Statisk elektricitet 8
3.7 Elektrisk och mekanisk utrustning 8
3.8 Heta ytor 8
4. Aktuell hantering 9
4.1 Laboratorium 9
4.2 Centralt förråd 10
4.3 Laboratorieutrustning ÄKTA 10
4.4 Avfallshantering 11
5. Riskuppskattning 12
5.1 Klassningsplaner 12
5.2 Riskuppskattning – Laboratorieutrustning ÄKTA 12
6. Åtgärder vid brand/spill 13
6.1 Brand 13
6.2 Läckage 13
7. Riskvärdering 14
7.1 Principer 14
7.2 Rekommenderade riskreducerande åtgärder 15
7.2 Osäkerheter 16
8. Referens 17
1. Inledning
1.1 Bakgrund och syfte
I CRC och Wallenbergs laboratorium i Malmö hanteras brandfarliga gaser och vätskor.
Denna riskbedömning utförs för att avgöra om klassningsplaner behövs upprättas. Om så är fallet utgör denna risk- bedömning underlag för upprättande av klassningsplaner.
Riskbedömningens syfte är att säkerställa arbetstagarens säkerhet och uppfylla kraven i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter SRVFS 2004:7, Explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor för hanteringen av brandfarlig vara.
Riskbedömningen är en del av det explosionsskyddsdokument som skall finnas för hela anläggningen. Analysen av riskerna för explosion ska användas för att tydliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå vid antändning av explosionsfarliga miljöer samt hur sannolikt det är att det inträffar. När riskerna är identifierade kan elektrisk och mekanisk utrustning som kan ge upphov till värme eller gnistor väljas bort eller skyddas och erforderliga skyddssystem kan installeras. Sannolikheten för förekomst av en explosiv atmosfär styr vilka krav som ska ställas på utrustningen.
1.2 Mål
Målet med riskbedömningen är att minimera risken för skador och verksamhetsavbrott till följd av antändning av explosiv atmosfär.
Riskbedömningen ska ske vid atmosfäriska förhållanden eller högre respektive lägre temperaturer och tryck som motsvarar betingelserna i systemet.
Där det bedöms skäligt kommer riskreducerande åtgärder föreslås.
1.3 Styrande dokument
Det finns idag ett flertal styrande dokument i form av lagar, förordningar och föreskrifter som anger hur brandfarlig vara skall hanteras. Bland de viktigaste för aktuell verksamhet är:
1. LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning och föreskrifter
2. Statens Räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor SRVFS 2004:7
3. Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö (ELSÄK- FS 1995:6)
1.4 Avgränsning och omfattning
Riskbedömningen avgränsas till explosionsrisker enligt SRVFS 2004:7 och omfattar CRC och Wal- lenberg Lab i deras anläggningar i Malmö.
1.5 Begrepp och definitioner
I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. De begrepp som används i denna rapport utgår från den s.k. riskhanteringsprocessen1,2, se Figur 1, förklaras nedan.’
Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser.
Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan
beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd.
Konsekvens anger den negativa effekten som en händelse medför och kommer bero av de skyddsvärda objekten som omfattas inom ramen för risk- hanteringen. I denna rapport så kommer människors hälsa anses som skyddsvärda objekt.
Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario.
Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Risk- värderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ.
Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering, och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys.
Figur 1 Riskhanteringsprocessen
1.6 Metod
Den metod som valts består av en identifiering av berörd utrustning och en analys av förekomst av explosiv atmosfär samt konsekvenser vid antändning. Där en tolerabel risknivå inte bedöms vara upp- nådd eller där enklare åtgärder kan vidtas för att höja säkerheten ges förslag till åtgärder.
2. Förutsättningar
2.1 Objektsbeskrivning
Aktuella utrymmen finns i Lund Universitets anläggningar i Malmö. Verksamheten finns i två byggnader, CRC samt Wallenbergs Laboratorium. I berörda byggnader finns kontor, laboratorier och ytor för allmänheten. Byggnaderna är mellan tre och sex plan.
2.2 Hantering av brandfarlig vara
Brandfarlig vara är ett samlingsnamn på brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser samt de brandreaktiva varor som MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, anger:
Med brandfarliga gaser avses sådana gaser som vid en temperatur av 21 °C kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är acetylen, gasol, vätgas.
Med brandfarlig vätska avses de vätskor eller vätskeblandningar vilkas flampunkt är lika med eller lägre än 100 °C
I lag och förordning om hantering av brandfarlig vara redovisas ett antal skyldigheter som den som yrkesmässigt hanterar brandfarliga varor måste uppfylla. Vid inventeringen skedde ingen grundlig kontroll av ifall samtliga dessa punkter uppfylldes men verksamheten är skyldig att kontinuerligt försäkra sig om att regelverket uppfylls.
2.3 Skyddsåtgärder
Grundförutsättningen för att krav på klassningsplan skall ställas är att det finns en sannolikhet för att en explosiv atmosfär under vissa förhållanden skall kunna uppstå.
Produkten som hanteras skall därför vara en:
brandfarlig vätska klass 1 eller 2a hanterad vid normal rumstemperatur
brandfarlig vätska klass 2b eller 3 hanterad vid förhöjd temperatur eller tryck
brandfarlig gas
I samband med klassning av områden är det av stor vikt att verksamheten försäkrar sig om att allt har genomförts för att klassning skall undvikas. Detta dels för att minimera risker i sina lokaler och dels för att minimera kostnader förknippade med den farliga hanteringen.
EX-klassning innebär inte bara engångskostnader i form av dyrare installationer utan även högre kostnader i form av kontroll och underhåll. Verksamheten bör därför ställa sig frågorna:
Behöver vi hantera alla de farliga ämnen som hanteras eller kan någon produkt bytas ut till en mindre farlig?
Hanterar (förvarar) vi volymer av de farliga produkterna som är i proportion till vad vi behöver, eller kan vi minska mängderna som vi hanterar inom lokalerna?
Hanterar vi de farliga ämnena på så få ställen och på så liten yta som möjligt, eller kan vi rationalisera och omplacera för att minska dessa ytor?
Om behovet av hanteringen kvarstår skall skyddsåtgärder vidtas.
1. I första hand ska uppkomst av explosiv atmosfär undvikas.
2. I andra hand ska eventuella tändkällor undanröjas.
3. Om det inte är möjligt att helt eliminera tändkällor ska också åtgärder vidtas som minskar konsekvenserna vid antändning, t.ex. tryckavlastning.
3. Riskidentifiering
3.1 Metod
Riskidentifieringen baseras på information från verksamheterna på Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet.
3.2 Hanterad mängd brandfarlig vara
Följande mängder har ansökts om i förnyat tillstånd för hantering och förvaring av brandfarlig vara:
Clinical Research Centre Wallenberglaboratoriet Brandfarlig vätska, klass 1 900 liter 300 liter
Brandfarlig vätska, klass 2b 175 liter 75 liter Brandfarlig vätska, klass 2a 175 liter 75 liter Brandfarlig vätska, klass 3 75 liter 25 liter
Brandfarlig gas 20 liter 20 liter
Brandreaktiva varor 10 liter 10 liter
Brandfarligt fast ämne 10 kilogram 10 kilogram
3.3 Identifierade explosionsrisker
Följande hantering har identifierats som risker som ska utredas i denna riskbedömning:
Hantering av brandfarliga vätskor i laboratorium
Hantering av brandfarliga vätskor i skåp i lokalt förråd
Hantering av brandfarliga vätskor i centralförrådet
Hantering av brandfarlig gas.
CRC hanterar en stor mängd olika typer av brandfarliga varor, de flesta i dock begränsade mängder. Denna riskbedömning begränsas vad gäller brandfarliga vätskor till aceton och etanol för överblickbarhet, då de tillhör de klass 1-vätskor som hanteras mest på CRC.
Brandfarlig gas används i begränsad omfattning på Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet. De gaser som väl används är främst bränngaser, som används för att sterilisera laboratorieutensiler eller som förbränningsgas i vissa analysinstrument.
Brandfarlig gas får endast förekomma i laboratorium under den tidsperiod som den används, och ska övrig tid förvaras i därför avsett gasförråd.
Risken med brandfarlig gas bedöms vid användning främst vara utsläpp som kan antändas av de i avsnitt 3.5 angivna tändkällorna.
Risken för att ett utsläpp antänds minimeras av laboratoriereglerna på Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet om att brandfarlig gas endast får användas i dragskåp. I och med den höga luftomsättningen i dragskåp under drift bedöms en explosiv atmosfär inte kunna uppstå vid utsläpp under normal hantering.
3.4 Ämnesegenskaper
3.4.1 Aceton
Aceton är en färglös, flyktig vätska med karaktäristisk doft. Aceton är mycket brandfarligt och ångorna kan vara irriterande för ögonen. Det är utöver detta ett mycket bra lösningsmedel med förmåga att lösa många plaster, fetter, oljor samt organiska föreningar i allmänhet. Aceton är i alla proportioner blandbart med vatten. Egenskaper redovisas i Tabell 1.
Tabell 1 – Ämnesegenskaper Aceton
Egenskap Aceton
Cas-nr 67-64-1
EG-nr 200-662-2
Brännbarhetsområde 2-15%
Flampunkt <20 °C
Klass 3
Relativ densitet, ångor (luft=1) 2
Temperaturgrupp T1
Explosionsgrupp IIA
3.4.2 Etanol
Etanol är en flyktig, brännbar, klar och färglös vätska. Lukten är karakteristisk och välkänd liksom dess smak när den är utspädd i vatten. Egenskaper redovisas i Tabell 2.
Tabell 2 – Ämnesegenskaper Etanol
Egenskap Etanol
Cas-nr 64-17-5
EG-nr 200-578-6
Brännbarhetsområde 3,3-19 %
Flampunkt 12 °C
Klass 1
Relativ densitet, ångor (luft=1) 1,59
Temperaturgrupp T2
Explosionsgrupp IIB
3.5 Antändningskällor
I hanteringen finns det ett antal möjliga tändkällor:
Statisk elektricitet
El-utrustning och mekanisk utrustning
Heta ytor
Antändning av brandfarliga ångor kan normalt ske med mycket låga antändningsenergier, exempelvis har de flesta gaser och ångor ett MIE mellan 0,1 mJ och 0,3 mJ.
Nedan ges exempel på energier som kan uppkomma vid olika situationer:
Uppladdad person vintertid, inomhus: 60 mJ
Brytning av ström, ljusbåge i elkontakt: Flera J
Med dessa exempel kan man konstatera att det finns flera typer av verksamheter som ger tillräckliga energier för att antända ett moln av brandfarlig gas (med brandfarlig gas avses i detta avsnitt bränn- bara ångor från brandfarliga vätskor).
3.6 Statisk elektricitet
Statisk elektricitet kan uppkomma på många sätt, bland annat genom personal som rör sig.
Utrustning där explosionsfarliga miljöer kan uppstå skall jordas för att undvika antändning.
3.7 Elektrisk och mekanisk utrustning
Elektrisk eller mekanisk utrustning kan orsaka explosion i brandfarlig gaser och ångor genom gnistor. Utrustning (som innehåller antändningskällor) som är placerad inom zonklassat område ska vara godkänd för placeringen, det vill säga EX-märkt.
För verkstäder eller liknande områden bör elektrisk utrustning vara utförd i minst kapslingsklass IP 54 för att undvika brand. Besiktning av el-utrustning ska genomföras av godkänd besiktningsman under en el-revisionsbesiktning.
3.8 Heta ytor
Temperaturen på utrustningar, elektrisk eller mekanisk, ska inte överstiga tändtemperaturen på gasmoln. Maximal yttemperatur på utrustning inom explosionsfarlig atmosfär redovisas i eventuell klassningsplan.
4. Aktuell hantering
4.1 Laboratorium
Brandfarliga vätskor och gaser hanteras normalt i laboratorielokalerna. Öppen hantering av brandfarliga vätskor klass 1 och 2 ska undvikas, och i stället ske i laboratoriets dragskåp eller i dragbänk, där krav på klassningsplan föreligger. Hettas vätskor klass 2b eller 3 upp till en temperatur som ligger mindre än 5 grader Celsius från vätskans flampunkt skall även dessa hanteras i dragskåp eller i dragbänk.
Glasbehållare förekommer endast på lab. Behållare på 5 liter eller större förvaras ej på laboratorium och total mängd brandfarlig vara på laboratorium ska ej överstiga 10 liter. I övrigt ska bara den mängd brandfarlig vara som behövs för den dagliga verksamheten förvaras i laboratoriet. I lokalt förråd får maximalt 50 liter förvaras per plåtskåp. Plåtskåpen är anslutna till processventilation med god flödeshastighet och acceptabel tillgänglighet.
Ventilation till kemikalieskåp och dragskåp i CRC-laboratorierna har förregling genom att strömförsörjningen till skåpet bryts om ventilationen minskar under grundluftflödet.
Dragskåpen på CRC är dock försedda med ett uttag som saknar förregling. Uttaget används endast för apparatur som är kritisk för processäkerheten. Detta uttag ska vara utmärkt och får endast användas i dragskåpet efter särskild riskbedömningen. Uttaget ska också vara placerat på ett sådant sätt att det inte riskerar att generellt användas till apparatur i dragskåpet.
Systemet larmar även via flödesvakt. Dragbänkar på CRC saknar förregling men är försedda med audiovisuellt larm.
Ventilation till kemikalieskåp, dragskåp och dragbänkar i Wallenberglaboratoriet har ingen förregling, endast visuellt larm.
Dragskåp har avlopp anslutet till ordinarie avlopp via vattenlås. Enligt hanteringsregler för lösningsmedel och andra miljöfarliga ämnen får dessa ej slås ut i vasken utan ska tas om hand för destruktion. LAF-bänkar är inte anslutna till avlopp, avtappning finns i bänklådan.
Pikrinsyra hanteras i lokalerna som lösning eller fuktad med mer än 30 vikt-% vatten, och är då brandfarlig vara. Särskilda hanteringsinstruktioner finns för pikrinsyra för att förebygga att denna torkar, och därmed blir explosiv.
Figur 2 – Kemikalieskåp, utvändigt Figur 3 – Kemikalieskåp, invändigt
Figur 4 – Dragskåp i laboratorium Figur 5 – Dragbänk
4.2 Centralt förråd
I centralt förråd förvaras behållare med brandfarlig vara. Behållarna är både sådana som är fabriksförslutna och sådana som varit öppna. Flaskor förvaras på hyllor, Figur 7, medan dunkar förvaras i spillbassänger, se Figur 6. Tilluften går via allmänventilationen, medan frånluften går i separat ventilation direkt utomhus. Förrådet är sprinklat och har EX-klassad belysning med tändning på utsidan. Klassningsplan för centralförråd har upprättas.
Figur 6 – Spillbassäng i central förråd Figur 7 – Mindre behållare
4.3 Laboratorieutrustning ÄKTA
I laboratorium på plan förekommer en vätskekromatograf av märket ÄKTA, vilken används vid proteinupprening.
Vid användning av utrustning körs den med bärmedia som utgörs av olika vattenbaserade buffrar, utan brandfarliga egenskaper.
När utrustningen inte är i användning körs en 20 % etanol genom utrustning för att förhindra mögelbildning. Etanolen kommer från en flaska placerad i förvaringsfack ovanpå utrustningen. Behållaren för etanolen befinner sig vid normalt lufttryck.
4.4 Avfallshantering
Under laboratoriearbetet uppstår avfall som innehåller brandfarlig vara. Detta avfall hanteras i princip enligt samma reglera som ren brandfarlig vara.
Brandfarligt avfall betraktas som kemiskt avfall men samlas i särskilt skåp i avfallsrum.
Avfallet hämtas och transporteras av godkänd avfallstransportör till anläggning för destruktion av kemiskt avfall.
Brandfarligt avfall är inkluderat i de angivna gränsmängderna för tillståndet.
5. Riskuppskattning
5.1 Klassningsplaner
För följande områden skall klassningsplan upprättas:
Dragskåp, Wallenberglaboratoriet
Dragbänk
Kemikalieförråd
Centralförråd
5.2 Riskuppskattning för laboratorieutrustning
Under förutsättning att anslutning mellan utrustningen och behållare med 20 % etanol är tät, bedöms ingen explosionsfarlig atmosfär kunna uppstå under normal drift.
I samband med in- eller urkoppling av kan spill eller läckage uppstå. Dessa hanteras vid uppkomst enligt stående rutiner för hantering av spill.
Enligt information från forskargruppen samt andra forskargruppen som använder liknande utrustning har de under 10 år inte varit med om att ett läckage har skett i samband med användning av utrustningen.
6. Åtgärder vid brand/spill
6.1 Brand
Vid brand i vätska kan den släckas med alla typer av brandsläckare som finns i byggnaden.
Generellt är pulver att föredra då det har en mycket effektiv släckmetod. Det enda att beakta är att inte spruta en koncentrerad pulverstråle direkt ner i en brinnande vätska på mycket nära håll. Det kan medföra att brinnande vätska trycks iväg med brandspridning och brännskador som följd.
Närmsta brandlarmsknapp skall om möjligt tryckas in (för larm till vakten och kommunal räddnings- tjänst). Finns det möjlighet är det även lämpligt att ringa räddningstjänsten per telefon (112).
Går branden ej att släcka/kontrollera skall utrymmet lämnas och dörrar stängas.
6.2 Läckage
Vätskespill stoppas genom att resa vält behållare upp, om möjligt.
Mindre spill kan torkas upp med trasa (som sedan kasseras på ett korrekt sätt), och lokalen vädras ur. Iakttag försiktighet vid spill av klass-1 vätska då en antändningsbar atmosfär finns ovanför vätskeytan. Alkoholer brinner med en mycket ljusblå låga med minimal rökproduktion. Detta kan vara svårt att upptäcka i vanligt solljus/belysning.
Vid större spill av brännbar vätska skall räddningstjänsten larmas.
7. Riskvärdering
7.2 Principer
Värdering av risker har sin grund i hur risker upplevs. Riskvärdering har fyra grundprinciper som allmänna utgångspunkter:
1. Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras.
2. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis tjänster och produkter, som verksamheten medför.
3. Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället.
4. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer.
Vid bedömningen för införandet av riskreducerande effekt måste en avvägning göras mellan kostnaderna för att genomföra åtgärderna och den nytta de medför. Givetvis skall onödigt dyra säkerhetsåtgärder undvikas om ett lika gott skydd kan uppnås på ett för ägaren eller verksamhetsutövaren ekonomiskt mer fördelaktigt sätt.
7.2 Rekommenderade riskreducerande åtgärder
Utöver tidigare krav på upprättande av klassningsplaner rekommenderas följande:
Allmänt
1. Område där klassningsplaner upprättas skall förses med varningsanslag enligt figur 8.
Figur 8 – Varningsanslag vid explosiv atmosfär Figur 9 – Varningsanslag, brandfarlig
Dragskåp, Wallenberglab, och LAF-bänk 1. Klassningsplan skall upprättas
2. Elutrustning (inklusive fläkt) skall vara utförd enligt klassningsplan Kemikalieförråd
1. Klassningsplan skall upprättas
2. Elutrustning (inklusive fläkt) skall vara utförd enligt klassningsplan Centralförråd
1. Klassningsplan skall upprättas
2. Tilluft ska spjällas bort från allmänventilationen.
3. Centralförråd är försedd med frånventilation direkt till det fria.
4. Elutrustning (inklusive fläkt) skall vara utförd enligt klassningsplan Laboratorieutrustning ÄKTA
1. Anslutning för behållare med etanol ska utföras som skruvkork med genomföring för sugslang och ventilreglerad tryckutjämning, för att säkerställa att ångor inte läcker från behållaren.
2. Flaskfack i utrustningen ska förses med absorbentduk för lösningsmedel för att undvika snabb avdunstning från vätskeyta vid eventuellt spill.
7.3 Osäkerheter
Riskbedömningar är alltid förknippade med osäkerheter i olika stor utsträckning. I denna bedömning är osäkerheter framför allt förknippade med antaganden i genomförda sannolikhets- och konsekvens- bedömningar samt osäkerheter förknippade med begränsningar i den metodik som använts. Vid uppskattningar så har ett konservativt antagande gjorts.
Fördelen med den analysmetod som valts är att det är relativt enkelt att genomföra en riskbedömning för ett scenario.
Riskbedömningen har, som beskrivet i avsnitt 1.2, som mål att identifiera eventuella åtgärder för att förhindra allvarliga konsekvenser. Detta medför att det ej är av intresse att exakt bedöma risken utan snarare påvisa vilka risker som fokus bör ligga på samt därtill hörande riskreducerande åtgärder.
8. Referenser
1 International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard 60300-3-9, Dependendabil- ity management – Part 3: Application guide – Section 9: Risk analysis of technological systems, Genève, 1995.
2 International Organization for Standardization (ISO). Risk management – Vocabulary – Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, 2002.
