Handbok i vardagsförändring BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

B OKFÖRL AGE T MA X STRÖM

Handbok i vardagsförändring

Innehåll

Inledning

VAD ÄR RÄDSLA?

MOD ATT LADDA FULLT UT

MOD ATT VÅGA MISSLYCKAS

MOD ATT UTMANA SIG SJÄLV

MOD ATT HÅLLA TAL

MOD NÄR DET VERKLIGEN GÄLLER

MOD ATT KOMMA IGEN

MOD PÅ LIV OCH DÖD

MOD ATT MÖTA FRÄMLINGAR

MOD ATT SÄGA IFRÅN

MOD ATT LYSSNA PÅ DITT INRE LEJON

MOD ATT BÖRJA FÖRÄNDRA

Kapitel 1

12

Den nervösa kvinnan från Skåne satt med uppspärrade ögon i Postkodmiljo- närens Heta stolen. Jag frågade henne: ”Vem är naken på omslaget till boken Den nakna sanningen? Är det Linda Rosing, Maud Olofsson, Fredrik Reinfeldt eller Lars Leijonborg?”

Kvinnan hade redan bränt en livlina på en av de två första frågorna. Pupil- lerna var stora och hon pratade aningen forcerat med mycket diskant. Frågan var hennes tredje och efter en kort betänketid sa hon:

”Jaaaaa du, Rickard. Vem är det som skrivit den …? Här måste jag nog ta en livlina. Jag tar 50/50.”

”Då tar vi bort två felaktiga alternativ”, svarade jag. ”Kvar är partiledaren Lars Leijonborg och Big Brother-deltagaren Linda Rosing. Vem är naken på omslaget till boken Den nakna sanningen?”

”Då vet jag! Det är Lars Leijonborg!”

Min reaktion var lika spontan som olämplig för en programledare med am- bition att vara neutral.

”Va!?! Lars Leijonborg … naken?”

”Neeeej! Jag ändrar mig. Han är ju inte naken. Det måste vara Linda Rosing!”

Vad är det som händer när du medvetet eller omedvetet hamnar i din ”heta stol”? Svaret är: Du blir stressad! Stress är ett ord som väcker många känslor.

En del blir faktiskt triggade av det men för de flesta är det förknippat med obe- hag, rädsla och ångest. För många är det så negativt laddat att en av de star- kaste stressorerna (alltså saker som orsakar stress) är att säga just ordet stress.

Inom psykologin skiljer man mellan akut och kronisk stress. Den senare är något som uppstår när vi utsätts för högt ställda krav och långvarig belastning utan återhämtning och som inte hanteras på ett bra sätt. Det kan leda till både

Vad händer i kroppen

när man blir rädd?

13

fysiska och psykiska symtom, ibland också beskrivet som en känsla av van- makt. Inte sällan kan det leda till det som kallas för att ”gå in i väggen”.

Du kan bli sjuk av akut stress också, som till exempel när någon närstående dör, vid överfall, naturkatastrofer och liknande händelser. Men i de allra flesta fall är akut stress något bra. Det är som ett pass på gymmet för de funktioner i kroppen som ska hjälpa oss att navigera bland begrepp som farligt och ofarligt.

Som med alla träningspass ger de positiv effekt, under förutsättning att vi får vila ordentligt efteråt.

För att förstå vad som händer vid akut stress bör vi känna till att människor biologiskt sett ser likadana ut idag som för tusentals år sedan. Då var dock utmaningarna helt annorlunda. Ska vi generalisera var de på den tiden mer praktiska och fysiska medan utmaningarna nuförtiden ofta är psykiska. Men det är exakt samma mekanismer som sätts igång, med ett enda syfte: Att se till att vi kommer levande därifrån. Då handlade det ofta om överlevnad: När ovädret kom och bosättningen hotades. När grannstammen ville utöka sina jaktmarker genom att attackera. När isbjörnen ställde sig på bakbenen framför en människa.

Det som hände i människan i den där sekunden när 450 kilo urkraft reste sig på bakbenen för att lappa till sitt byte var ett fyrverkeri av mänsklig biologi, en funktion som vi alltså har kvar än idag. Det som kallas akut stress aktiverar

”fly eller fäkta”-mekanismen (”fight or flight”-response).

Alla våra drömmar kan gå i uppfyllelse, om vi har modet att hålla fast vid dem.

Walt Disney Filmproducent

14

Den gemensamma nämnaren för människan framför isbjörnen, jag i tv-stu- dion och du när du hamnar i din ”heta stol” är faktiskt binjurarna. Det spelar inte så stor roll om din rädsla är resultatet av en situation som absolut måste lösas nu, eller om den föregås av en utdragen process som kanske handlar om att våga leva ditt eget liv. Kroppen uppfattar läget som akut när du står inför ett vägskäl. Binjurarna väger så lite som cirka tre och ett halvt gram, men kan ändå vara skillnaden mellan liv och död.

Vi låtsas att du står framför isbjörnen. Dina ögon registrerar vad som håller på att hända. Informationen går direkt till amygdala i hjärnan, som har till uppgift att avgöra hur viktigt eller oviktigt allt är som du ser med dina ögon. Amygdala trycker snabbt och hårt på den stora röda knappen, eftersom bedömningen är att mötet med isbjörnen innebär fara. Beslutet skickas via hjärnbarken till hypotalamus, som är ett handlingskraftigt organ. Den reglerar till exempel kroppstemperatur, vätskebalans, ämnesomsättning samt berättar för binjurarna att det är dags att tillverka stresshormon.

Signalerna till binjurarna går längs två vägar: sympatiska nervsystemet och hypofysen. De signaler som transporteras via sympatiska nervsystemet går blixtsnabbt, och inom några tiondelar av en sekund har adrenalin och noradrenalin utsöndrats från binjuremärgen och skjutits ut i kroppen via blodet. Från binjurebarken utsöndras kortisol som också förs ut till krop- pens vävnader genom blodet men som tar betydligt längre tid på sig. Där är de, livräddarna: adrenalin, noradrenalin och kortisol. Symptomen på deras aktivitet är tydliga:

Blodtrycket stiger

En kropp med högt blodtryck är stridsberedd och mer lämpad att anta de potentiellt farliga fysiska utmaningar som väntar.

Pulsen ökar

Redan innan du har börjat fly till säkerhet eller stå upp för att slåss mot faran ökar pulsen, för att du ska vara nära din fysiska topp redan innan det behövs.

15

Svettningar

Att slåss mot en isbjörn är onekligen något som kommer att öka din kropps- temperatur. För att förbereda dig börjar kroppen svettas redan innan hotet gått till attack.

Blod omfördelas

Vid akut stress ser du blek ut och huden känns kall. Det beror på att blodet rusar från kroppens hud, mage och tarmar till armar, ben, axlar, ögon, öron, och näsa. Förutom att förbereda sig för att fäkta och fly, måste kroppen förbereda sig för att kunna tänka snabbt och upptäcka hot med hjälp av syn, hörsel och doft. Genom att minska blodflödet i huden minskar också risken att förblöda till följd av skärsår och andra skador.

Muntorrhet

Eftersom blod försvinner från matsmältningsorganen minskar kroppens förmåga att tillverka magsafter, vilket påverkar salivproduktionen. Det är ett slags prioriteringssystem där maten i magen är klart underordnad din förmåga att strida.

Blodet koagulerar lättare

Om olyckan ändå är framme och isbjörnens klo river upp ett snitt i ansiktet på dig, ser stresshormonerna till att göra allt för att du inte ska förblöda.

Blodets koaguleringsförmåga ökar drastiskt och du tål fler och djupare skär- sår än normalt.

Mindre smärtkänslighet (omvänt vid kronisk stress)

Överhuvudtaget tål du mer fysiskt våld än du brukar. Allt för att kampen mot motståndaren ska kunna fortsätta så länge det behövs.

Effektivare immunförsvar (omvänt vid kronisk stress)

Med ett stärkt immunförsvar bygger kroppen upp en sköld för att kunna stå emot alla former av attacker.

16

Reproduktiva funktioner stängs av eller reduceras

Förmodligen är sex bland det sista du tänker på om du hotas av en isbjörn.

Precis så resonerar kroppen också, och minimerar i den stunden dina möjlig- heter att föröka dig till förmån för andra viktigare överlevnadsfunktioner.

Bättre minne (omvänt vid kronisk stress)

Minnet av den potentiellt farliga situationen vi är mitt inne i förstärks, vilket hjälper oss att undvika liknande situationer i framtiden.

Tunnelseende

Det har att göra med att pupillerna vidgas för att släppa in mer ljus och på så sätt förbättra synen för att kunna lokalisera hotet snabbare. När det sker krymper synfältet och istället ökar förmågan för effektiv avsökning av det område där en fara kan dyka upp.

Tillbaka till den nervösa kvinnan i Heta stolen. Som tur var hann hon återfå fattningen innan svaret markerades. Det var förstås lätt för oss att le åt inci- denten, som blev tokig.

Men det fanns goda skäl för henne att resonera som hon gjorde. Med mas- sor av stresshormon pumpande i kroppen var hon mitt inne i tunneln och när frågan dök upp identifierade hon hotet direkt. En bok! Hon var livrädd för frågor om författare och nu förväntades hon svara på vem som hade skrivit en viss bok. Lars Leijonborg verkade vara ett rimligt svar, politiker skriver ju ofta böcker. Att frågan också handlade om nakenhet verkade inte lika hotfullt och hamnade därför i periferin.

VISSTE DU ATT … man kan mäta mängden stresshormon i kroppen via urinprov?

Vid till exempel stora mästerskap och disputationer är nivåerna cirka

100 procent högre än normalt.

Kvinnor som föder barn har upp till 800 procent högre nivåer

än normalt.

källa ”Stressad hjärna, stressad kropp” av Ulf Lundberg, professor i Humanbiologisk psykologi.