De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2016

(1)

Finansinspektionen Box 7821

SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

P R O M E M O R I A

Datum 2016-11-25 FI Dnr 16-7882

Författare Enheten för bankanalys

De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2016

Finansinspektionen (FI) offentliggör kvartalsvis kapitalkraven för de tio största bankerna och kreditinstituten. I detta dokument redovisas dessa företags kapitalkrav och kapitalbas per utgången av det tredje kvartalet 2016 inklusive värden för pelare 2.¹

1 Faktiska värden för Pelare 2 i termer av ”Kapitalkrav enligt pelare 2, exklusive systemrisk och nuvarande riskviktsgolv” avser Finansinspektionens samlade kapitalbedömning år 2016.

(2)

2 (11) 1 Totalt kapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)

24,1 23,3

30,1 29,3

12,8

14,2

21,2

18,2

4,5 4,5 4,5 4,5

3,5 3,5 3,5 3,5

4,6

3,1

4,9

2,4 1,3

2,4

5,4 0,4 7,7

0,5

2,0

2,0 3,0

3,0

0,6

0,7

0,9

1,0

2,5 2,5

2,5

22,3 21,7

27,2

26,6

0 5 10 15 20 25 30

Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas

Nordea SEB SHB Swedbank

Kapitalkonserveringsbuffert

Kontracyklisk kapitalbuffert

Systemriskbuffert

Systemrisk i pelare 2

Kapitalkrav norska bolån

25 % riskviktsgolv svenska bolån

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv Minimikrav på primär- och supplementärkapital

Minimikrav på kärnprimärkapital

Serie13

Kapitalkrav enl Basel 1-golvet

Kapitalbas

(3)

2 Totalt kapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp)

(1) För att täcka risken för alltför låg bruttosoliditet har FI ålagt Kommuninvest ett kapitalpåslag i Pelare 2 som innebär att kapitalbasen ska uppgå till minst 1,5 procent av bruttoexponeringsbeloppet.

(2) Det gällande kapitalkravet för SBAB detta kvartal är kapitalkrav enligt regelverket kring Basel 1-golvet. Därför redovisas för SBAB detta kapitalkrav som Basel 1-golvet inklusive kapitalplaneringsbuffert, totalt 34,7 procent av riskexponeringsbeloppet.

36,5

27,1

94,6

23,5

46,8

19,4 24,7

18,6

E / T

8,5

33,9 0,8

4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5

3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5

11,4

1,7

71,2

5,8 4,7

2,8 4,7

6,7

16,2 1,5

1,5

1,2

1,0

1,5

1,5 2,5

2,5

2,5 28,2

20,4

83,0

17,3

32,9

14,8

0 10 20 30 40 50

Kapitalkrav enl Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas

Landshypotek Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Skandiabanken

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl nuvarande riskviktsgolv

Minimikrav på primär- och supplementärkapital

Serie8

Kapitalplaneringsbuffert

Kapitalkrav enl Basel 1-golvet

Kapitalbas E / T

(2)

E / T (1)

81,7

69,9

(4)

4 (11) 3 Kärnprimärkapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)

17,9 18,6

24,0 23,8

4,5 4,5 4,5 4,5

3,4 2,3

3,7

1,8 1,0

1,9

4,3 0,3 6,1

0,4

2,0 2,0

3,0 3,0

0,6 0,7

0,9 1,0

2,5 2,5

17,3 16,9

21,3 20,9

0 5 10 15 20 25 30

Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital

Systemriskbuffert

Systemrisk i pelare 2

Kapitalkrav norska bolån

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv Minimikrav på kärnprimärkapital

Kärnprimärkapital

(5)

4 Kärnprimärkapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp)

26,8

20,8 20,8

28,5

15,3

4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5

7,6

1,1

47,5

3,9 3,2

1,8 3,3

4,8

11,5 1,5

1,5

1,2

1,0

1,5

1,5 2,5

2,5

2,5 19,5

14,4

55,7

11,9

23,1

10,3

0 5 10 15 20 25 30 35

Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl nuvarande riskviktsgolv

Kärnprimärkapital 54,9

85,8

46,6

(6)

6 (11) 5 Kapitalkrav pelare 2, fyra storbanker, exklusive systemrisk och kapitalkrav för

svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)

0,4 0,5

0,9 0,7

0,3

0,6

0,5 0,9

0,1

0,9

0,5

0,2

0,5 0,6

0,2 3,5

0,7

2,4

0,6 4,6

3,1

4,9

2,4

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

Övrigt pelare 2 baskrav

Löptidsjusteringar i IRK-modeller

Pensionsrisk

Ränterisk i bankboken

Kreditrelaterad koncentrationsrisk

(7)

6 Kapitalkrav pelare 2, sex övriga företag, exklusive kapitalkrav för svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)

1,2 1,0

0,6

2,7

1,4 1,2

0,5

0,2 0,6

0,9

2,0

1,1 0,1

0,1 9,8

0,5

2,2

1,3 11,4

1,7

5,7

4,6

2,8

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Övrigt pelare 2 baskrav

Pensionsrisk

Ränterisk i bankboken

Kreditrelaterad koncentrationsrisk 0,1

68,7 69,9

0,5 5,8

4,7

(8)

8 (11) Tabell 1 Komponenter i de tio företagens kapitalkrav i miljoner kronor

(3) En kapitalplaneringsbuffert, som ej specificeras här, tillkommer utöver Basel 1-golvet men särredovisas i diagram 2 för SBAB.

Lands- hypotek

Länsför- säkringar

Kommun-

invest SEK SBAB Skandia Summa

Andel av totalt kapitalkrav (%)

Minimikrav, pelare 1 (8 %) 104 823 48 251 37 094 32 297 1 407 4 734 544 6 310 3 269 1 792 240 520 34

Kapitalkonserverings-

buffert (2,5 %) 32 757 15 078 11 592 10 093 440 1 479 170 1 972 1 021 560 75 163 11

Kreditrelaterad

koncentrationsrisk 5 484 2 800 4 234 2 962 203 588 42 2 116 576 264 19 269 3

Ränterisk i bankboken 3 444 3 337 2 208 3 595 88 92 44 696 817 252 14 573 2

Pensionsrisk 1 520 5 259 2 361 0 0 41 0 46 22 0 9 249 1

Löptidsjuseringar i IRK-modeller 3 165 3 105 2 640 986 - - - - - - 9 896 1

Övriga kapitalkrav pelare 2, exkl.

systemrisk och bolånerelaterade krav

46 019 4 019 11 246 2 297 1 721 276 4 666 1 711 517 105 72 576 10

Riskviktsgolv bolån

Sverige (25 %) 16 867 14 595 25 236 31 015 829 3 987 - - 6 626 - 99 154 14

Kapitalkrav norska bolån 4 698 10 2 347 7 - - - - - - 7 062 1

Kontracyklisk kapital-

buffert (1,5 %) 7 409 4 322 4 140 3 995 264 885 85 816 608 335 22 858 3

Systemrisk i pelare 2 (2 %) 26 206 12 063 9 273 8 074 - - - - - - 55 616 8

Systemriskbuffert (3 %) 39 309 18 094 13 910 12 111 - - - - - - 83 425 12

Överskjutande kapitalkrav

enligt Basel 1-golv - - - - - - - - 708 - 708 0

Totalt kapitalkrav 291 701 130 933 126 282 107 432 4 951 12 082 5 550 13 667 14 164 3 308 710 071 100

Kapitalkrav enl Basel 1-golv 167 840 85 621 98 228 73 406 4 343 10 996 0 6 727 14 164 0 461 326

(3)

- -

(9)

Beskrivning av beräkningarna

Beräkningarna av kapitalkraven avser det tredje kvartalet 2016 och redovisas på gruppnivå. Kapitalkraven i pelare 2 baseras på FI:s samlade

kapitalbedömning år 2016. Detta inkluderar kapitalpåslag för de

ställningstaganden om företagsriskvikter som redovisas i FI:s tillsyn över bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar².

Företagen har gjort olika val avseende hantering av vinst under innevarande år i beräkningen av kapitaltäckningsgraden. Detta innebär att kapitalbasen för de olika företagen i denna promemoria kan vara såväl inklusive som exklusive den vinst som upparbetats under året.

Av de tio företagen omfattas åtta av Basel 1-golvet: de fyra storbankerna, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB och SEK. Kommuninvest och Skandiabanken använder inte interna modeller och omfattas därmed inte av golvet. Kapitalkravet enligt Basel 1-golvet beskrivs närmare nedan samt i Finansinspektionens hantering av Basel 1-golvet³.

Beräkningarna i denna promemoria baseras på till FI inrapporterad data.

Rapporteringen inkom till FI den 11 november 2016. Avrundningar i redovisade delar av kapitalkraven kan medföra att totalen skiljer sig från summan av delarna. Beräkningar av storleken på de olika komponenterna i kapitalkravet har gjorts enligt nedan.

Kapitalkrav i pelare 2, exklusive systemrisk och kapitalkrav för bolån. I detta dokument avspeglar Pelare 2 FI:s samlade kapitalbedömning för varje enskilt företag.

Kapitalkravet i pelare 2, exklusive kapitalkrav för bolån och systemrisk, illustreras som ett aggregerat värde i diagram 1 till 4 och är uppdelat på fem olika komponenter i de separata sammanställningarna i diagram 5 och 6. Dessa komponenter är kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken, pensionsrisk och övrigt pelare 2 baskrav. Nytt i 2016 års pelare 2-bedömning är att ett kapitalpåslag även ålagts för löptidsjusteringar. Metoden beskrivs närmare i promemorian Kapitalkrav inom pelare 2 avseende

löptidsantagande⁴.

Övrigt pelare 2 baskrav omfattar alla övriga kapitalkrav inom pelare 2 som inte redovisas separat. Dessa omfattas inte av standardiserade och fullt ut

gemensamma bedömningsmetoder, vilket är anledningen till de inte specificeras ytterligare i denna promemoria. Här ingår bland annat vissa riskelement inom marknadsrisk och kreditrisk som inte hanteras inom ramen för Pelare 1 samt i vissa fall kapitalkrav för brister i styrning, riskhantering och kontroll.

Den andel som ska täckas av kärnprimärkapital bestäms som huvudregel av den fördelning av kapitaltyp enligt pelare 1 inklusive buffertkraven förutom

2 Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–13020.

(10)

10 (11) den kontracykliska kapitalbufferten som gäller för storbankerna respektive de övriga företagen. I undantagsfall kan för vissa komponenter dock även den kontracykliska kapitalbufferten medräknas.

Riskviktsgolv för bolån i Sverige. Riskviktsgolvet innebär att den

genomsnittliga riskvikten för bolån i Sverige är fastställd till minst 25 procent.

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Sverige. För storbankerna ska dessutom det fulla

kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.

Kapitalkrav för bolån i Norge. Finanstilsynet i Norge har infört åtgärder under pelare 1 för bolåneexponeringar, vilka bidrar till högre riskvikter för norska banker. Svenska institut med bolåneexponeringar i Norge ska, istället för att implementera metoderna, hålla kapital under pelare 2 som motsvarar vad pelare 1-kravet skulle ge. Hur stort det tillkommande kapitalkravet blir är individuellt. Finanstilsynet i Norge har för sina inhemska banker beräknat att riskvikten för bolåneexponeringar kommer uppgå till mellan 20 och 25 procent.

För de institut som berörs av åtgärderna som Finanstilsynet i Norge infört, men som inte beräknat sitt faktiska kapitalkrav, använder FI en indikativ riskvikt om 25 procent. Denna kan justeras om instituten utifrån egna beräkningar kan påvisa att den verkliga riskvikten baserad på Finanstilsynets åtgärder är högre eller lägre.

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Norge. För storbankerna ska dessutom det fulla

kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.

Systemrisk i pelare 2. 2 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.

Systemriskbuffert. 3 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.

Kontracyklisk kapitalbuffert. Det svenska respektive norska kontracykliska buffertvärdet om 1,5 procent har använts i beräkningen. Det företagsspecifika buffertvärdet har uppskattats på basis av inrapporterad data enligt de EU- gemensamma instruktionerna för rapportering (COREP). För att beräkna det företagsspecifika buffertvärdet multipliceras andelen berörda

kreditexponeringar enligt ovan med det kontracykliska buffertvärdet.

Den svenska och norska kontracykliska kapitalbufferten, om 1,5 procent, tillämpas från och med 27 respektive 30 juni 2016. Från och med 19 mars 2017 kommer det kontracykliska kapitalbuffertvärdet för Sverige att uppgå till 2,0 procent.

De svenska bankernas kapitalkrav till följd av utländska kontracykliska buffertvärden kommer att inkluderas i analysen i takt med att dessa träder i

(11)

kraft. I dagsläget finns inget aktivt kontracykliskt buffertvärde skilt från noll i något annat av EU:s medlemsländer.⁵

Kapitalkonserveringsbuffert. 2,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp.

Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.

Kapitalplaneringsbuffert. FI:s stresstester för 2016 i syfte att bestämma kapitalplaneringsbufferten har visat att kapitalplaneringsbufferten inte

överstiger 2,5 procent för någon av de tio företagen. Något buffertkrav utöver kapitalkonserveringsbufferten har därmed inte ålagts något av företagen.

Metoden beskrivs närmare i Stresstest för bedömning av

kapitalplaneringsbuffert⁶ och Kapitalkrav för svenska banker⁷.

Basel 1-golvet. Basel 1-golvet utgör ett krav på att kapitalbasen ska utgöra en viss minsta storlek i kronor räknat. Kapitalkravet enligt Basel 1-regelverket är 8 procent av de riskvägda tillgångarna, beräknade enligt samma regelverk. Den lägsta nivån för kapitalbasens storlek enligt golvregeln är 80 procent av detta belopp. Till detta krav adderas även kapitalplaneringsbufferten justerad för användning med Basel 1-regelverket. Definitionen av kapitalbasen har

förändrats i CRR och CRD 4 jämfört med Basel 1-direktiven. Kapitalbasen att jämföra med kapitalkravet enligt Basel 1-regelverket ska justeras enligt artikel 500.4 i CRR. Justeringen syftar till att neutralisera den påverkan som det förväntade förlustbeloppet, framräknat med den interna modellen för kreditrisk, har på kapitalbasens storlek. I denna promemoria illustreras kapitalbasen utan justering enligt artikel 500.4 i CRR vilket får till följd att den inte, fullt ut, går att jämföra mot Basel 1-golvet.

5 För en översikt över de aktuella kontracykliska buffertvärdena, se Esrb:s hemsida:

https://www.esrb.europa.eu/national_policy/ccb/all_rates/html/index.en.html

6 Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–11526

7 Promemoria publicerad på fi.se 2014, FI Dnr 14–6258