• No results found

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2017

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2017"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finansinspektionen Box 7821

SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

1 (11) P R O M E M O R I A

Datum 2018-02-23 FI Dnr 17-6342

Författare Avdelningen för bankanalys

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2017

Finansinspektionen (FI) offentliggör kvartalsvis kapitalkraven för de största bankerna och kreditinstituten enligt tillsynskategorisering 1 och 21. I detta dokument redovisas dessa företags kapitalkrav och kapitalbas per utgången av det fjärde kvartalet 2017, inklusive värden för pelare 2.2

1 FI klassificerar på årlig basis kreditinstitut i olika tillsynskategorier. Genom

tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndighetens (EBA) riktlinjer. Avanza Bank och Nordnet Bank omkategoriserades till tillsynskategori 2 2017 respektive sent 2016 och har därför ännu inte omfattats av den praxis för översyn och utvärdering (ÖuP) som tillämpats på övriga institut i denna promemoria. Därmed är de ännu inte inkluderade. När FI har slutfört översyn och utvärdering för Avanza Bank och Nordnet Bank, enligt generell praxis för företag inom tillsynskategori 2, kommer även de inkluderas i denna promemoria. En lista över kreditinstitutens tillsynskategorisering återfinns under följande länk:

http://www.fi.se/contentassets/967c10f7a3134428bb66c8e89286aed0/osii_kategorisering2017 _20160926.pdf

2 Faktiska värden för pelare 2 i termer av ”Kapitalkrav enligt pelare 2, exklusive systemrisk och nuvarande riskviktsgolv” avser Finansinspektionens ÖuP år 2017.

(korrigerad 2018-03-09)

(2)

1 Totalt kapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)

25,2

24,2

28,3

30,7

12,9

14,7

20,2

18,8

4,5 4,5 4,5 4,5

3,5 3,5 3,5 3,5

4,3

3,0 3,1

2,3 1,5

2,6

5,5

8,6 0,5

0,4

2,0

2,0

2,0

2,0

3,0

3,0

3,0

3,0

0,7

0,9

1,2

1,3

2,5

2,5

2,5

2,5

22,5

22,0

25,7

27,7

0 5 10 15 20 25 30

Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas

Nordea SEB SHB Swedbank

Kapitalkonserveringsbuffert

Kontracyklisk kapitalbuffert

Systemriskbuffert

Systemrisk i pelare 2

Kapitalkrav norska bolån

25 % riskviktsgolv svenska bolån

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv Minimikrav på primär- och supplementärkapital Minimikrav på kärnprimärkapital

Serie13

Kapitalplaneringsbuffert Basel 1- golv

Kapitalkrav enl Basel 1-golvet

Kapitalbas

(3)

3 (11)

179,9

2 Totalt kapitalkrav, sex övriga företag som redovisas i denna promemoria (i procent av riskexponeringsbelopp)

(1) För att täcka risken för alltför låg bruttosoliditet har FI ålagt Kommuninvest ett kapitalpåslag i pelare 2 som innebär att kapitalbasen ska uppgå till minst 1,5 procent av bruttoexponeringsbeloppet.

(2) Det gällande kapitalkravet för SBAB detta kvartal är kapitalkrav enligt regelverket kring Basel 1-golvet.

Därför redovisas för SBAB detta kapitalkrav som Basel 1-golvet inklusive kapitalplaneringsbuffert, totalt 37,6 procent av riskexponeringsbeloppet.

43,8

28,1

23,0

47,6

19,3 28,6

20,0

8,4

36,9 0,7

4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5

3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5

15,9

1,5

168,4

4,4 5,3

1,6 6,6

7,9

19,0 2,0

2,0

1,0

1,4

2,0

2,0 2,5

2,5

2,5

2,5

2,5

2,5 35,0

21,9

16,2

36,7

14,1

0 10 20 30 40 50

Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas Kapitalkrav enl. Basel 1-golvet Kapitalkrav Kapitalbas

Landshypotek Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Skandiabanken

Kapitalkonserveringsbuffert

Kontracyklisk kapitalbuffert

25 % riskviktsgolv svenska bolån

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv

Minimikrav på primär- och supplementärkapital

Minimikrav på kärnprimärkapital

Kapitalplaneringsbuffert Basel 1-golv

Kapitalkrav enl Basel 1-golvet

Kapitalbas

(2)

E / T E / T

231,4 (1)

(4)

3 Kärnprimärkapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)

19,5 19,4

22,7

24,6

4,5 4,5 4,5 4,5

3,3

2,2 2,3

1,8 1,2

2,1

4,4

6,8 0,4

0,3

2,0

2,0

2,0

2,0

3,0

3,0

3,0

3,0

0,7

0,9

1,2

1,3

2,5 2,5

2,5

2,5

17,5 17,2

20,2

21,9

0 5 10 15 20 25

Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital

Nordea SEB SHB Swedbank

Kapitalkonserveringsbuffert

Kontracyklisk kapitalbuffert

Systemriskbuffert

Systemrisk i pelare 2

Kapitalkrav norska bolån

25 % riskviktsgolv svenska bolån

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv

Minimikrav på kärnprimärkapital

Kärnprimärkapital

(5)

5 (11)

4 Kärnprimärkapitalkrav, sex övriga företag som redovisas i denna promemoria (i procent av riskexponeringsbelopp)

31,7

23,3

20,6

32,2

15,5

4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5

10,6

1,0

112,3

2,9 3,5

1,1 4,8

5,7

13,7 2,0

2,0

1,0

1,4

2,0

2,0 2,5

2,5

2,5

2,5

2,5

2,5 24,4

15,7

11,3

26,2

10,1

0 5 10 15 20 25 30 35

Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital Kärnprimär- kapitalkrav Kärnprimär- kapital

Landshypotek Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Skandiabanken

Kapitalkonserveringsbuffert

Kontracyklisk kapitalbuffert

25 % riskviktsgolv svenska bolån

Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv

Minimikrav på kärnprimärkapital

Kärnprimärkapital 120,3

218,0

(6)

svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)

0,5 0,5

0,8 0,8

0,1

0,7

0,6 0,7

0,2

0,8 0,3

0,3

0,4

0,6

0,3

3,1 0,6

0,8

0,6 4,3

3,0

3,1

2,3

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

Nordea SEB SHB Swedbank

Övrigt pelare 2 baskrav (exkl Systemrisk och extra krav för bolån)

Löptidsjusteringar i IRK- modeller

Pensionsrisk

Ränterisk i bankboken

Kreditrelaterad koncentrationsrisk

(7)

7 (11) 6 Kapitalkrav pelare 2, sex övriga företag som redovisas i denna promemoria,

exklusive kapitalkrav för svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)

1,0 0,9 1,0

2,4 2,1

1,2

1,2 1,9

0,8

2,4

0,4 0,1

0,1 13,6

0,5

165,6

1,1

0,7

0,0 15,9

1,5

4,4

5,3

1,6

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Landshypotek Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Skandiabanken

Övrigt pelare 2 baskrav (exkl systemrisk och extra krav för bolån)

Pensionsrisk

Ränterisk i bankboken

Kreditrelaterad koncentrationsrisk 168,4

(8)

(3) En kapitalplaneringsbuffert, som ej specificeras här, tillkommer utöver Basel 1-golvet men särredovisas i diagram 2 för SBAB.

Tabell 1 Komponenterna i de tio företagens kapitalbehov i miljoner kronor

Nordea SEB SHB Swedbank

Lands- hypotek

Länsför- säkringar

Kommun-

invest SEK SBAB Skandia Summa

Andel av totalt kapitalkrav (%)

Minimikrav (8 %) 99 051 48 866 40 723 32 668 1 248 5 150 238 6 707 3 344 1 877 239 871 34

Kapitalkonserverings-

buffert (2,5 %) 30 954 15 270 12 726 10 209 390 1 609 75 2 096 1 045 587 74 960 10

Kreditrelaterad

koncentrationsrisk 5 778 2 900 3 978 3 108 162 599 30 1 998 875 286 19 714 3

Ränterisk i bankboken 1 585 4 220 3 255 2 687 186 3 56 638 1 015 98 13 743 2

Pensionsrisk 2 737 5 100 1 572 0 8 30 0 56 0 0 9 503 1

Löptidsjusteringar i IRK-

modeller 3 957 2 740 2 843 1 045 0 0 0 0 0 0 10 585 1

Övriga kapitalkrav pelare 2, exkl.

systemrisk och bolånerelaterade krav

39 436 3 402 4 294 2 564 2 121 328 4 935 959 310 0 58 350 8

Riskviktsgolv bolån

Sverige (25 %) 18 100 15 682 27 843 34 950 1 032 5 077 - - 7 940 - 110 624 15

Kapitalkrav norska bolån 5 901 12 1 947 5 - - - - - - 7 865 1

Kontracyklisk kapital-

buffert 8 955 5 728 6 120 5 295 312 1 283 29 1 163 829 468 30 180 4

Systemrisk i pelare 2 (2 %) 24 763 12 216 10 181 8 167 - - - - - - 55 327 8

Systemriskbuffert (3 %) 37 144 18 325 15 271 12 251 - - - - - - 82 990 12

Överskjutande kapitalkrav

enligt Basel 1-golv - - - - - - - - 384 - 384 0

Totalt kapitalkrav 278 361 134 461 130 752 112 948 5 459 14 080 5 363 13 617 15 741 3 315 714 096 100

Kapitalkrav enl Basel 1-golv (3) 159 409 89 774 102 848 76 867 4 465 12 880 - 7 067 15 741 - 469 051

(3)

-

(9)

9 (11) Beskrivning av beräkningarna

Beräkningarna av kapitalkraven avser det fjärde kvartalet 2017 och redovisas på gruppnivå. Kapitalkraven i pelare 2 baseras på FI:s samlade

kapitalbedömning år 2017. För majoriteten av företagen inkluderar detta kapitalpåslag för de ställningstaganden om företagsriskvikter som redovisas i FI:s tillsyn över bankernas beräkningar av riskvikter för

företagsexponeringar3.

Företagen har gjort olika val avseende hantering av vinst under innevarande år i beräkningen av kapitaltäckningsgraden. Detta innebär att kapitalbasen för de olika företagen i denna promemoria kan vara såväl inklusive som exklusive den vinst som upparbetats under året.

Av de 10 företag som redovisas i denna promemoria omfattas åtta av Basel 1- golvet: de fyra storbankerna, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB och SEK. Kommuninvest och Skandiabanken använder inte interna modeller och omfattas därmed inte av golvet. Kapitalkravet enligt Basel 1-golvet beskrivs närmare nedan samt i Finansinspektionens hantering av Basel 1-golvet4. Beräkningarna i denna promemoria baseras på till FI inrapporterad data.

Rapporteringen inkom till FI den 12 februari 2018. Avrundningar i redovisade delar av kapitalkraven kan medföra att totalen skiljer sig från summan av delarna. Beräkningar av storleken på de olika komponenterna i kapitalkravet har gjorts enligt nedan.

Kapitalkrav i pelare 2, exklusive systemrisk och kapitalkrav för bolån. I detta dokument avspeglar pelare 2 FI:s samlade kapitalbedömning för varje enskilt företag.

Kapitalkravet i pelare 2, exklusive kapitalkrav för bolån och systemrisk, illustreras som ett aggregerat värde i diagram 1 till 4 och är uppdelat på fem olika komponenter i de separata sammanställningarna i diagram 5 och 6. Dessa komponenter är kapitalkrav för kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken, pensionsrisk, löptidsjusteringar och övrigt pelare 2 baskrav.

Övrigt pelare 2 baskrav omfattar alla övriga kapitalkrav inom pelare 2 som inte redovisas separat. Dessa omfattas inte av standardiserade och fullt ut

gemensamma bedömningsmetoder, vilket är anledningen till att de inte specificeras ytterligare i denna promemoria. Här ingår bland annat vissa riskelement inom marknadsrisk och kreditrisk som inte hanteras inom ramen för pelare 1 samt i vissa fall kapitalkrav för brister i styrning, riskhantering och kontroll.

Den andel som ska täckas av kärnprimärkapital bestäms som huvudregel av den fördelning av kapitaltyp enligt pelare 1 inklusive buffertkraven förutom den kontracykliska kapitalbufferten som gäller för storbankerna respektive de

3 Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–13020.

4 Promemoria publicerad på fi.se 2014, FI Dnr 13–13990.

(10)

kontracykliska kapitalbuffert på olika sätt.

Riskviktsgolv för bolån i Sverige. Riskviktsgolvet innebär att den

genomsnittliga riskvikten för bolån i Sverige är fastställd till minst 25 procent.

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Sverige. För storbankerna ska dessutom det fulla

kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.

Kapitalkrav för bolån i Norge. Finanstilsynet i Norge har infört åtgärder under pelare 1 för bolåneexponeringar, vilka bidrar till högre riskvikter för norska banker. Svenska institut med bolåneexponeringar i Norge ska, istället för att implementera metoderna, hålla kapital under pelare 2 som motsvarar vad pelare 1-kravet skulle ge. Hur stort det tillkommande kapitalkravet blir är individuellt. Finanstilsynet i Norge har för sina inhemska banker beräknat att riskvikten för bolåneexponeringar kommer uppgå till mellan 20 och 25 procent.

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Norge. För storbankerna ska dessutom det fulla

kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.

Systemrisk i pelare 2. 2 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.

Systemriskbuffert. 3 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.

Kontracyklisk kapitalbuffert. Från och med den 19 mars 2017 tillämpar Sverige en kontracyklisk buffert om 2,0 procent. Övriga EES-länders

kontracykliska buffertvärden inkluderas i analysen i takt med att dessa träder i kraft5.

Det företagsspecifika buffertvärdet har uppskattats på basis av inrapporterad data enligt de EU-gemensamma instruktionerna för rapportering (COREP). För att beräkna det företagsspecifika buffertvärdet multipliceras andelen berörda kreditexponeringar enligt ovan med det kontracykliska buffertvärdet.

I enlighet med 6 kap. 5 § lag (2014:966) om kapitalbuffertar gäller även för

(11)

11 (11) Kapitalplaneringsbuffert. FI:s stresstester för 2017 i syfte att bestämma

kapitalplaneringsbufferten har visat att kapitalplaneringsbufferten inte

överstiger 2,5 procent för någon av de tio företagen. Något buffertkrav utöver kapitalkonserveringsbufferten har därmed inte ålagts något av företagen.

Metoden beskrivs närmare i Stresstest för bedömning av

kapitalplaneringsbuffert6 och Kapitalkrav för svenska banker7.

Basel 1-golvet. Enligt svensk lag utgör Basel 1-golvet ett minimikapitalkrav beräknat i svenska kronor och gäller för företag som använder interna modeller för att bestämma kapitalbaskraven för kreditrisk och/eller operativ risk. Enligt Basel 1-golvet ska företagen ha en kapitalbas som alltid uppgår till minst 80 procent av det minsta totala kapitalbasbelopp som företagen skulle ha varit skyldiga att upprätthålla enligt Basel 1-överenskommelsen. Utöver detta gäller att en av FI justerad kapitalplaneringsbuffert adderas till Basel I-golvet. Den justerade kapitalplaneringsbufferten ges av stresstester och presenteras endast i fall där Basel 1-golvet är det bindande kapitalkravet.

Definition av kapitalbasen har ändrats i CRR och CRD 4 jämfört med Basel 1- överenskommelsen. I syfte att tillämpa Basel 1-golvet ska kapitalbasen justeras enligt artikel 500.4 i CRR. Justeringen syftar till att neutralisera den påverkan som det förväntade förlustbeloppet, framräknat med den interna modellen för

kreditrisk, har på kapitalbasens storlek. I denna promemoria illustreras

kapitalbasen utan justering enligt artikel 500.4 i CRR vilket får till följd att den inte, fullt ut, går att jämföra mot Basel 1-golvet.

6 Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–11526

7 Promemoria publicerad på fi.se 2014, FI Dnr 14–6258

References

Related documents

5 Kapitalkrav pelare 2, tre storbanker, exklusive systemrisk och kapitalkrav för svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)... 7 (11) 6 Kapitalkrav pelare

När FI har slutfört översyn och utvärdering för Avanza Bank och Nordnet Bank, enligt generell praxis för företag inom tillsynskategori 2, kommer även de inkluderas i

Enligt svensk lag utgör Basel I-golvet ett minimikapitalkrav beräknat i svenska kronor och gäller för företag som använder interna modeller för att bestämma kapitalbaskraven

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Sverige..

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Norge..

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Norge..

Detta kan i sin tur leda till att skillnaden mellan kontrakterad och verklig löptid, och därmed underskattningen av bankernas kapitalkrav inom pelare 1, som beskrivits i avsnitt

Därmed skiljer sig inte verklig löptid från kontrakterad löptid, och därmed saknas också behov av tillkommande kapitalkrav inom pelare 2 avseende löptidsantaganden för sådana