1
Att skapa en röd
tråd i en grå zon
2
Äldrecentrum startade år 2004 som ett
samverkansprojekt mellan Sahlgrenska
Universitetssjukhuset samt äldreomsorgen och
primärvården i stadsdelarna Härlanda och
Örgryte i Göteborg. Målsättningen var att skapa
ökad trygghet för äldre. Detta är en kortversion
av en utvärderingsrapport om Äldrecentrum.
Utvärderingen pågick i knappt två år från och
med hösten 2005.
3
Vad är Äldrecentrum?
Verksamheten startades och finansierades i samverkan mellan stadsdelarnas äldreomsorg (kommunen) samt primär- och specialistsjukvården (Västra Götalandsregionen). Från början bestod teamet av två sjuksköterskor, två socionomer och en läkare. De socionomutbildade personerna ersattes senare med en sjuksköterska eftersom merparten av samtalen rörde sjukvård. Utmärkande för Äldrecentrum var:
• målsättningen att öka tryggheten för äldre personer i stadsdelarna, • metoden att erbjuda stöd till dem som bodde hemma och i förlängningen att minska onödiga akutbesök inom sjukvården, • att ett telefonnummer skapades som hade öppet alla vardagar på dagtid, • att arbetet skedde i team och leddes av en projektledare som var sjuksköterska, • att teamet kunde ge råd och stöd i telefon och göra hembesök.
Varför skapades Äldrecentrum?
Innan Äldrecentrum började sin verksamhet gjordes en utredning om vilka behov och resurser som fanns för äldre i området. Precis som i flera andra utredningar fann man ett mångfacetterat utbud av välfärd och vård som återfinns inom ramen för många olika organisationers och huvudmäns verksamheter. Utbudets komplexitet gör att det är svårt för många att veta vart de ska vända sig och vad som faktiskt erbjuds dem. Ansvaret är även oklart för de olika verksamheterna. Sammantaget gjorde detta att vissa äldre ”föll mellan stolarna” eller hamnade i en gråzon. I sådana situationer har tidigare forskning och utveckling ofta förespråkat en ”integrerad” vård och omsorg.
Integrerad vård innebär att olika delar i det system som den äldre möter, samverkar i högre utsträckning för att glappen och överlappningarna ska minska. Äldrecentrum kan betraktas som en form av integrering av vården och omsorgen. Aktörer inom både sjukvården och äldreomsorgen deltog och de båda huvudmännen − kommunen
4
och regionen − var representerade. Alla parter delade på kostnaderna för att starta och driva den nya enheten. En gemensam styrgupp planerade och ledde verksamheten tillsammans med projektledaren.
Samverkan — möjligheter och svårigheter
Samverkan var både ett mål och en metod för Äldrecentrum. I och med att Äldrecentrum placerades i den kommunala hemsjukvårdens lokaler skapades möjligheter till samverkan:
Vi får ju mycket information bara genom att sitta tillsammans med hemsjukvården. Vi får veta om alla som har varslats ifrån sjukhuset och som vi tidigare har haft hand om, och så vidare.
Samverkan kan låta som en självklar lösning på problemen med en alltför uppdelad vård och omsorg för äldre. Men samverkan har tidigare ibland visat sig innebära svårigheter att förverkliga. Bland annat uppstår lätt konflikter om ansvar, resurser och ”gränser” av olika slag både bland dem som styr organisationerna och de som arbetar med att utföra uppgifterna. En sådan gräns är de lagar som styr socialtjänstens ansvarsområde (socialtjänstlagen) och hälso- och sjukvården (hälso- och sjukvårdslagen). Äldrecentrum arbetade inom ramen för bägge dessa lagar.
Vissa intervjupersoner i utvärderingen uttryckte tveksamhet till skapandet av Äldrecentrum eftersom de upplevde att verksamheten gick in på deras ansvarsområden. En person som arbetade vid en av de samverkande vårdcentralerna uttryckte det såhär:
Äldrecentrum är en onödig organisation. Vi vill gärna ha resurser för att kunna sköta detta själva. Det är ju vårt ansvar.
Ett sätt att hantera gränsproblem är att välja att integrera vården och omsorgen i mindre utsträckning. Att skapa ett team, såsom Äldrecentrum gjorde, har av forskare beskrivits som en mellanväg.
5
Vilka använde Äldrecentrum – och varför?
Målgruppen var personer 65 år eller äldre som hade hemtjänst eller hemsjukvård. Från starten i april 2005 till och med hela 2006 hade Äldrecentrum kontaktats av drygt 900 personer, vilket var en majoritet av personerna i mål gruppen. Fyra av tio samtal var från de äldre själva. Det var också vanligt att de som arbetade i hemtjänsten ringde åt de äldre. Detta gällde vart fjärde samtal. En person i hemtjänsten berättade:
Jag började ganska snabbt använda mig av dem för det är ett bra komplement till vårdcentralen.
Vart femte samtal kom från anhöriga till de äldre. Biståndshandläggare, personal vid vård centralerna och i hem-sjukvården kontaktade också Äldrecentrum ibland. En biståndshandläggare kommenterade sin samverkan med Äldrecentrum:
[Äldrecentrum] ringer till mig ibland och frågar om något. Det är ju så, det är ge och ta. När man har jobbat länge så blir det så. Jag ringer dit ibland i panik och kan få råd. De är ju sjuksköterskor och hjälper alltid till. Det är det bästa som vi har.
Nästan tre fjärdedelar av alla frågor som Äldrecentrum arbetade med gällde hälso- och sjukvård. Efter en bedöm-ning kontaktade Äldrecentrum rätt instans åt den äldre personen, erbjöd ibland behandling och uppföljNästan tre fjärdedelar av alla frågor som Äldrecentrum arbetade med gällde hälso- och sjukvård. Efter en bedöm-ning under en kortare period eller hänvisade de äldre att själva ta kontakt med en annan verksamhet (drygt 10 procent). De flesta samtalen ledde till att någon från Äldrecentrums team besökte den äldre i dennes hem.
6
Även när samtalen gällde socialtjänstens ansvarsområde kunde många frågor be-svaras direkt av Äldrecentrums personal. I andra fall fick personen hjälp med andra kontakter. En annan form av hjälp som gavs var stödjande samtal.
Äldrecentrums ärenden år 2006 kategoriserade (procent)*
SOCIALTJÄNST (28 % av ÄCs arbete)
Allmän fråga/hänvisning 58 Äldrecentrum kontaktade aktuell enhet 31
Stödsamtal 11
SUMMA 100
SJUKVÅRD (72 % av ÄCs arbete)
Bedömningar, allmänt 42 Äldrecentrum kontaktade aktuell enhet 15
Läkemedel 12 Allmän fråga/hänvisning 11 Sår 8 Bedömningar, ramlat 6 Rehabliteringsärende 3 Provtagning 3 SUMMA 100
*Fördelningen av 1 523 frågor totalt, uppdelat på ansvarsområdena hälso- och sjukvård (1 098 frågor) och socialtjänst (430 frågor)
Fyra av tio samtal var från de äldre själva.
7
Utvärderingens genomförande
Utvärderingen av Äldrecentrum hade två syften. Det första var att studera Äldrecentrums målsättningar, arbets-metoder och effekterna av dessa. Det andra syftet var att bättre förstå hur integrerad vård och omsorg fungerar i praktiken.
Oavsett vem det var som tog kontakten med Äldrecentrum eller vilken typ av hjälp den äldre fick, samarbetade teamet ofta med andra verksamheter och instanser för att se till att personen blev hjälpt. Repre-sentanter för alla parter illustrerade i figuren deltog i utvärderingen och beskrev sina upplevelser av Äldre-centrums betydelse.
Sammanlagt genomfördes drygt 40 intervjuer, 16 observationer, en enkätundersökning samt en telefon-uppföljning med 75 personer som kontaktat Äldrecentrum. I utvärderingen användes även statistik som Äldrecentrum samlade för att dokumentera sin verksamhet.
Olika perspektiv på Äldrecentrum.
Bistånds-handläggare ÄLDRECENTRUM Äldre och anhöriga Sjukhus (’’akuten’’) Vårdcentraler Hemsjukvård Hemtjänst
8
Hur fungerade Äldrecentrum?
Utvärderingen besvarade frågeställningarna om Äldrecentrums arbetsmetoder och effekterna av dessa för olika parter och för integreringen av vården och omsorgen.
Äldrecentrums arbete
Målen med Äldrecentrums arbete var att de äldre skulle känna trygghet med hjälpsystemen i stadsdelarna. Figuren visar hur Äldrecentrum beskrev arbetssättet ”den röda tråden” för att uppnå dessa mål (vilken här modifierats).
Hänvisning, Äldrecentrum kontaktar Återkoppling vid behov Återkoppling
via telefon Akuten
Rätt
instans Äldrecentrum handharärendet en kort period Hembesök
bedömning
Samtal Rådgivning
i telefon Bedömning
9
Hembesök var en av metoderna i Äldrecentrum.
De streckade linjerna i figuren visar att enbart de personer som bedömdes behöva det skulle skickas till akutmottagningen. En person som arbetade i hemsjukvården sa:
Hade inte vårdcentralen kunnat ta emot eller göra ett hembesök och Äldrecentrum inte hade funnits och vi hade bedömt att den patienten måste ha en läkarbedömning, då hade vi skickat in dem till sjukhuset.
Äldrecentrum kontaktade andra instanser åt den äldre när det behövdes. En läkare vid Äldrecentrum förklarade samtidigt att det var en balansgång att inte överhjälpa de äldre:
Det är någonting som måste motarbetas i alla lägen för att det är att frånta patienten hans egna kapacitet. Den finns där, kanske inte alltid, men många gånger finns den där.
Arbetsmetoderna kom framförallt att handla om att göra bedömningar, behandla och ge råd. Detta arbete skedde vid hembesök eller per telefon. På så sätt blev denna typ av hjälp tillgänglig för äldre personer i deras hem. Många äldre fick direkt nytta av Äldrecentrum och var mycket nöjda med såväl bemötande som hjälp. Hjälpen kunde till exempel handla om att det var svårt för dem att ta sig till vårdcentralen och onödigt att de åkte till akutmottagningen. Andra behövde få reda på vart de skulle vända sig eller hade svårt för automatiserade telefonsvarare. Några kunde få hjälp när de var oroliga eller besvikna på sina ordinarie kontakter.
Äldrecentrums personal berättade hur svårt det kunde vara för dem att nå fram till rätt person, i det här exemplet gällde det läkare vid vårdcentralerna:
Vi bollar till en sjuksköterska som i sin tur ska bolla till en doktor, som ska bolla tillbaka via en sjuksköterska. Vi får aldrig prata direkt med doktorn. Det blir så många led emellan.
Citatet illustrerar hur svårt det kan vara att navigera i systemet, även för de som är vana. Många äldre och de-ras anhöriga vittnade om en uppgivenhet över svårigheterna att komma fram och hitta rätt. Även anhöriga och
10
personal i hemtjänsten hade alltså nytta av Äldrecentrums stöd, särskilt i brådskande eller krångliga situationer då de ordinarie kontaktvägarna inte fungerade.
Integrerad vård i praktiken
För att kunna genomföra sitt arbete krävdes förutsättningar och resurser till teamet i form av till exempel: en lokal, bemanning, dokumentationssystem, information till målgruppen, fortbildning samt förankring och acceptans hos de berörda verksamheterna som samverkade. Utvärderingen beskrev hur organiseringen av dessa resurser påverkade möjligheten att integrera vården i praktiken.
Tidigare forskning har visat risker med en alltför bred integrering och samordning av många tjänster till stora grupper. Tjänsterna som kan erbjudas måste då avgränsas. De som arbetar inom en starkt integrerad vård får dess-utom en mer splittrad arbetssituation eftersom de måste kunna och klara av mer. För Äldrecentrum handlade de flesta frågor om sjukvård som innebar ett avgränsat arbetsområde, jämfört med ett fullständigt integrerat team som ansvarar för all vård och omsorg som de äldre behöver.
En risk som några av de intervjuade samverkansparterna såg när det gällde Äldrecentrum var att skapandet av en ny enhet skulle leda till mer förvirring och fler stolar för de äldre att falla emellan. Man såg det som ett misslyckande att ett Äldrecentrum behövde skapas för att stärka upp välfärdssystemet. En person som arbetade i hemsjukvården sammanfattade sin syn på Äldrecentrum:
Jag ser ju att de gör ett jättebra jobb och det behövs verkligen, fast jag tycker egentligen att det är förskräckligt att de finns, att det ska behövas.
Denna reflektion bekräftas av tidigare studier om integrering som beskriver de samverkansformer som Äldrecentrum valde som mindre integrerande än vad som hade varit möjligt. Istället skapades en ny enhet vars syfte är att kompen-sera för de brister som organiseringen av den totala vården och omsorgen skapat.
Några sådana upplevelser beskrevs aldrig av de äldre själva och de flesta röster bland samverkansparterna beskrev Äldrecentrums arbete som positivt. Många äldre och deras närmaste beskrev att Äldrecentrum tagit sig tid och visat
11
FoU i Väst/GR arbetar med att utveckla och sprida kunskap inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens område.
Denna skrift bygger på en rapport av Rebecka Arman, forskar-studerande och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Rapporten i sin helhet kan laddas ner från www.grkom.se/fouivast eller beställas av Piaa Stenbäck på telefon 031-335 51 84 eller via e-post fou@grkom.se
Text: Rebecka Arman i samarbete med Ann-Sofie Magnusson Layout: Infogruppen GR.
den förståelse som krävdes för att skapa en känsla kontinuitet och trygghet:
Jag tyckte hon gav mig lugn och jag visste att jag kunde ringa och tala med henne om det skulle hända någonting.
En person som arbetade i hemtjänsten beskrev liknande upplevelser av Äldrecentrum:
Det är väldigt bra, man kan känna sig ganska trygg för man vet att de sköter det. Det blir liksom inte att det inte händer någonting, eller säger nej, men det går inte det kan vi inte. Utan de tar alltid varje ärende och avslutar det ordentligt och ringer alltid upp personen som har sökt dem.
Utvärderingen beskriver sammanfattningsvis Äldrecentrums arbete med att skapa en röd tråd av trygghet i en grå zon av oklarheter.
Indirekta nyttor som också beskrevs handlade om att styrgruppen för Äldrecentrum utvecklade ett gott samarbete som ledde till nya utvecklingsprojekt och utökad samverkan, vilket kom de äldre i området till del.
I början av 2007 gjordes projektet om till en ordinarie verksamhet och utvecklades sedan vidare. Målgruppen utvidgades till att omfatta alla som var 65 år eller äldre. Från och med 2008 kommer verksamheten även att innefatta andra team som arbetar uppsökande och förebyggande.
12
Forskning och utveckling inom vÄlFÄrDsområDet
Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg tel 031–335 50 00 • Fax 031–335 51 17
e-post fou@GRkom.se www.GRkom.se/fouivast
