Rapport R64:1978 Årskostnadsuppgifter om kommunala byggnader

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

CM

Rapport R64:1978 Årskostnadsuppgifter om kommunala byggnader

Några tolkningsexempel utifrån redovisning, plan­

ekonomi och byggnadsteknik Anna och Hans Ancker-Holst

Byggforskningen TEKNISKA H@6Sl<ÖtAN I

LU

ND SEKTIONEN

PÖK VÄG- OCH VATTEN

mUÖTEKET

r

64:1978

ârskostnadsuppgifter om kommunala byggnader Några tolkningsexempel utifrån redovisning, planekonomi och Byggnadsteknik

Anna och Hans Ancker-Holst

Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 770270-8 från

Statens råd för Byggnadsforskning till HAHAB Hans Ancker-Holst

Arkitektkontor AB, Lidingö.

I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt.

Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat.

Nyckelord:

totalekonomi kommuner byggnader ekonomi årskostnader driftkostnader lokalvård underhåll

kostnadsredovisning styrning

optimering

UDK 725/727:352 69 .OO 3

657.37

R 6 U: 1978

ISBN 91-5^0-2898-1

Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm

LiberTryck Stockholm 1978 855767

INNEHÅLL

0 SYFTE OCH URVAL AV UNDERSÖKNINGSOBJEKT ... 5

0.1 Sammanfattning ... 1 DEN KOMMUNALA INFORMATIONEN ... 15

1.11 Objektbeskrivning: Gångsätra skola ... 15

1.12 Objektbeskrivning: Källängens skola ... 18

1.13 Objektbeskrivning: Bo skola ... 21

1.2 Årskostnadsdata ... 24

1.3 Produktdata byggnad ... 26

1.4 Produktdata VVS... 26

1.5 Besiktningsprotokoll ... 29

1.6 Städformulär ... 29

1.7 Ritningar och tekniska beskrivningar ... 29

2 BASDATA ... 33

2.1 Dokumentation... 33

2.2 Mätenheter och mätmetodik... 33

2.2.1 Golvyta... 33

2.2.2 Nettogolvyta... 34

2.2.3 Totalyta... 35

2.2.4 Mätmetodik... 35

2.3 Variationer av ytuppgifter ... 35

3 PLANEKONOMI ... 37

3.1 Vad är planekonomi?... 37

3.2 Variationer i planekonomin ... 38

4 REDOVISNING ... 41

4.1 Orsaker till variationer av årskostnaderna .... 41

4.2 Kommentar till kostnadsredovisningen ... 42

4.3 Sammanfattning... 53

5 KAPITALKOSTNADER ... 55

5.1 Gemensamma förutsättningar ... 56

5.2 Uppgivna kapitaltjänstkostnader ... 58

5.3 Nettokostnadsredovisning ... 58

5.4 Bruttokostnadsredovisning ... 59

5.5 Nuvärdesredovisning ... 59

5.6 Sammanfattning ... 80

6 DRIFTKOSTNADER ... 61

6.1 Central administration ... 61

6.2 Lokal administration ... 62

6.3 Vakthållning ... ' 64

6.4 Energi för uppvärmning, elström, sotning och VA-avgifter... 64

6.5 Städning och fönsterputsning ... 64

6.6 Försäkringar ... 69

6.7 Fastighetsservice ... 70

6.8 Barmarks- och vinterrenhållning ... 71

6.9 Avfallshantering ... 72

6.10 Förbrukningsmaterial ... 73

7 UNDERHÅLLSKOSTNADER ... 75

7.1 Underhåll av byggnader... 75

7.2 Underhåll av yttre anläggningar ... 76

5

o SYFTE OCH URVAL AV UNDERSÖKNINGSOBJEKT

Den förstudie om "ÅRSKOSTNADER- KOMMUNALA BYGGNADER" av Anna och Hans-Ancker Holst, som, med BFR:s nummer R20:1977, har publicerats innehöll en studie av årskostnaderna för

69

sko­

lor inom fem svenska kommuner. Primärmaterialet utgjordes av data från boksluten år 1974 och 1975, som kombinerades med produktdata för byggnader och installationer med användning av ett speciellt blankettmaterial. Detta blankettmaterial hade konstruerats av forskargruppen i samarbete med Svenska Kommunförbundet. Samtliga primäruppgifter hade lämnats av kommunernas egen förvaltningspersonal eller av tillkallade konsulter under ledning av egen personal.

Projektgruppen höll till ledning för uppgiftslämnarna en in­

formation som omfattade ekonomer, tekniker m fl- allt efter samråd med kommunledningen i respektive kommuner. Vid sin se­

nare granskning av primärmaterialet har projektgruppen endast påkallat ändringar när uppenbara felaktigheter ansågs före­

ligga eller att missförstånd kunde befaras då blanketten fyll­

des i.

Projektgruppen kunde konstatera en synnerligen betydande spridning av de olika årskostnadskomponenternas nominella vär­

den, absolut och relativt golvytan. En spridning^som inte en­

bart kunde motiveras av objektens fysiska tillstånd och data.

Redan en flyktig analys av primärmaterialet pekade på nödvän­

digheten av en breddning och fördjupning för att kunna vara till praktisk nytta för de fastighetsförvaltande konsumenter­

na.

Därför inlämnade vi en ansökan om ett huvudprojekt som skulle innebära en djuplodning av problemen om årskostnaderna för kommunala byggnader av olika sort. Ansökan lämnades emellertid utan avseende, då BFR ansåg uppgiften vara av exklusivt kom­

munal karaktär- för både primär- och landstingskommunerna.

Därefter gjorde projektgruppen en förnyad ansökan om projekt­

anslag, nu med den speciella inriktningen "ORSAKER TILL VARI­

ATIONER I ÅRSKOSTNADER FÖR KOMMUNALA BYGGNADER GENOM REDOVIS­

NING PLANEKONOMI OCH BYGGNADSTEKNIK". På grund av sin begräns­

ning kopplades FoU-projektet till en projektansökan från In- stallationsledare AB, BFR nr 770269-4, som samtidigt skulle undersöka "ORSAKER TILL VARIATIONER FÖR INSTALLATIONER I KOM­

MUNALA BYGGNADER". Med samma undersökningsobjekt skulle där­

med hela årskostnadsfältet vara intäckt. Med den ytterligare begränsningen att projektet endast skulle omfatta tre skolor beviljade BFR anslag för projektens genomförande.

Frågor uppstod nu, dels hur en undersökning som begränsades till endast tre skolor skulle kunna få något värde ur statis­

tisk och analytisk synpunkt, dels om slutsatserna skulle tän­

kas få användning inom fastighetsförvaltningarna i kostnads- korrigerande och kostnadssänkande syfte?

Vi visste att skolor representerade runt hälften av den pri­

märkommunala realkapitalstocken av byggnader. Dessutom att skolorna företer strukjiurmässiga likheter med den sociala sek­

torns och förvaltningssektorns byggnader, vilket ökade deras

statistiska vikt.

Utan krav pa vetenskaplig stringens gjorde forskargruppen en allmän översyn över sitt arkiv av skolobjekt ooh kompletterade denna med skolöverstyrelsens skolproduktionsstatistik. Tanken var^att, i ett slumpmässigt urval av objekt, finna sådana som i någon mån representerade ett medeltal av inom skolbyggnads- sektorn signifikanta variabler. Sådana som skolstadium, års­

kos tnadsni vå , storlek, elevantal, byggnadsålder ooh byggtek­

nik etc.

Det slutliga valet, gemensamt för de båda förenämnda forskar­

grupperna, föll på tre skolor i Lidingö kommun som, utom att vara lämpligt lokaliserade ur avståndssynpunkt, också uppfyll­

de vissa allmänna kriterier.

De lägsta årskostnaderna visar Gångsätra skola som innehåller grundskolans högstadium och gymnasieskola med ett elevantal som under redovisningsperioderna 1974-76 uppgick till 765 per år.

Källängens skola ligger på en mellankostnadsnivå. Den innehål­

ler grundskolans mellan- och högstadier och hade genomsnitt­

ligt 646 elever.

Den högsta årskostnaden av Lidingös 16 redovisade skolor hade Bo skola som tillhör generationen "barackskolor". Skolan lig­

ger i en buffertzon mellan upptagningsområden för låg- och mel­

lanstadierna varför elevantalet varierar. Läsåret 1974/75 hade skolan sålunda 197 elever, varav 52 på mellanstadiet och öv­

riga på lågstadiet. Motsvarande siffror för läsåret 1975/76 var 237, varav 97 på mellanstadiet. Vi antar att medelbelägg­

ningen är 217 elever.

Sedan därmed ramen kring FoU-projäktet slutits gällde det för­

verkligandet av projektets syften, att förklara orsakerna till variationerna av årskostnadskomponenterna genom redovisning.

planekonomi och byggnadsteknik. För att i någon mån bredda den smala statistiska basen borde därför också annan erfarenhets- återföring tillåtas påverka värderingarna i kostnadskorrige- rande och kostnadssänkande syfte.

Redovisning är ett begrepp som här har en såväl ekonomisk som fysisk innebörd, en såväl absolut som relativ. Innan variatio­

nernas spridning bedöms måste årskostnaderna granskas i bok­

sluten med anknytning till K-planen, primärkommunernas konte- ringsplan. Har de förts på rätt kostnadsbärare? Har varuslag och prestationer förts på rätt konto? Avser utgifterna en pe- riodisering på rätt kalenderår?

De fysiska basfakta måste granskas. Har begreppet "golvyta"

täckning som praktiskt mätetal? Bör också prestationstal an­

vändas för adekvata jämförelser- exempelvis kostnaden per elev mätt i m2 golvyta? Stämmer uppgivna ytor etc med verkligheten och vilka enhetliga mätregler och ritningsdokumentationer bör krävas?

Den planekonomiska studien anknyter till vår rapport från BFR

7 R55*1971 "ÖVERYTOR I SKOLBYGGNADER". De i detta FoU-projekt studerade skolornas överytor, som är icke funktionsmotiverad biyta, uppgick till i medeltal 12.4# av nettogolvytan. Netto­

golvytan definieras som den programskrivna lokalytan, som är den statsbidragsberättigade skolytan med tillägg för den i förväg programmerade tilläggsyta som är beslutad av kommunen och helt finansieras av denna. Förekomsten av överytor, som mäts i variationer av det s k "planindex" (kvoten i procent mellan total skolyta och nettogolvyta) anger graden av plan­

ekonomi. Ett högt planindex anger dålig planekonomi som indi­

kator på stora överytor. Detta innebär ett ytsvinn hos objek­

tet som, utan funktions- eller prestationsförbättring, ger allmänt ökade årskostnader till förfång för kommunal- och s amhäl1s ekonomin.

Slutligen kan det byggnadstekniska utförandet och en eftersatt vård ge anledning till betydande variationer i årskostnader.

Sådana kan noteras om materialvalet varit mindre gott, kons­

truktioner varit mindre väl genomtänkta eller blivit överspe­

lade av nya krav. Eller att det periodiska underhållet efter­

satts därhän att djupgående och bestående konstruktionsska- dor uppstått.

Detta projekt ingår i BFR-blocket för KOSTNADSKALKYLER OCH KOSTNADSSTYRNING. För värdefulla kontakter och samråd med berörda forskargrupper är vi synnerligen tacksamma.

Vi vill också rikta ett tack„ till fastighetsnämnden i Lidingö samt personalen på fastighets-, skol-, drätsel-och gatukonto­

ren som med stort intresse följt FoD-projektet. Och som biträtt med tidskrävande bearbetningar av boksluten. Ett tack till kommunförbundet för benägen medverkan vid städanalysen och också till kommuner och enskilda som bidragit med värdefullt siffermaterial.

Lidingö i april 1978

Anna och Hans-Ancker Holst

Arkitekter SAR

0.1 Sammanfattning Om basdata

o Två omgångar à-jourförda huvudritningar i skala 1i100, varav don ena skall vara kopierbar bör finnas.

o Ett exemplar av den tekniska beskrivning som åtföljer bygg­

nadslov bör finnas.

o Två omgångar av samtliga entreprenadhandlingar bör finnas.

o Betydande variationer av ytuppgifterna har orsakats av oklart definierade inätenheter och mätregler

o Golvytan är i Gångsätra. skola 710 m2 större än uppgivet -mot­

svarande +6,8$

o Golvytan är i Källängens skola 1 130 m2 större än uppgivet motsvarande +13»7$

o Golvytan i Bo skola är försumbart större än uppgivet Om planekonomi

o För förval tax-en påverkas inte årskostnaderna mätta i abso­

luta tal, m2 golvyta, genom avvikelserna från det uppställda planekonomiska riktvärdet, planindex 150.

o För brukaren, som räknar sina årskostnader i relativa tal, kostnaden per produktionsenhet eller elev och år, innebär större golvytor, än vid det uppställda planekonomiska rikt­

värdet ökade årskostnader.

o För det primärkommunala skattekollektivet innebär de ökade golvytorna en ständig årlig merkostnad utan motsvarande nytta.

o Gångsätra skola: Avvikelsen från uppställt planekonomiskt riktvärde är + 16$ motsvarande en ökning av totalytan med 1 4OO m2.

o Källängens skola: Avvikelsen från uppställt planekonomiskt riktvärde är +17$ motsvarande en ökning av totalytan med 1 200 m2.

o Bo skola: Underskrider uppställt planekonomiskt riktvärde.

Om redovisning

o Brist på anvisningar om årskostnadskomponenternas innebörd bar lett till felkonteringar.

o Felaktig periodisering av årskostnadskomponent er bar givit

missvisande variationer.

10

o Kostnadsställeredovisning ger en oskarp kostnadsbild och bör därför endast användas för sådana funktioner där en kontering på kostnadsbärare är praktiskt ogenomförbar.

o Oklara gränsdragningar mellan förvaltnings- och brukare- funktionerna leder till variationer i |:rskostnaderna.

o K-planen är ett användbart hjälpmedel för kommunal fastig­

hetsförvaltning söm ber kunna utvecklas genom kravspecifi­

kationer anpassade till behövliga årskostnadsdata och där­

till knutna ADB-rutiner. Studiet bör breddas till övriga fastighetsförvaltand$ samhällssektorer och. »till användning av BSAB-AMA-systemet.

o Förståelse för och mellan tekniker och ekonomer inom fastig­

hetsförvaltningen om värdet av korrekt kontering bör ökas genom utbildning.

Om kapitaltjänstkostnader

Vi skall avslutningsvis göra en känslighet sanalys av de olika modellerna för redovisning, av kapitaltjänstkostnaderna. Lämp­

liger, bor dessa slås ut på årskostnad per m2 golvyta. Boksluts­

året är 1976 .

Kapitaltjänstkostnad 1976 i kr/m2 golvyta Bkola Het t o Brut t, o Nuvärde Gångsätra 62 ;36 74 1 41 159:09 Kä 11 äng er, 67:54 04:45 192:09 Bo 6-6:51 84:24 169:14

Vid valet av model] för redovisning av kapital tjänstkostnader förordar vi nuvärdesprinoipen. Den ligger närmast kostnaderna för de med medel från kapitalmarknaden finansierade objekten.

o Nuvarande beräkning av kapitaltjänstkostnaderna inom Lidingö baseras på felaktiga förutsättningar. Den använda avskriv­

ningstider., 50 år, skall vara JJ år.

o Vid omrakning bör den nominella anskaffningskostnaden använ­

das som avskrivningsunderlag- utan avdrag för statsbidrag.

o Kapitaltjänstkostnaderna bör beräknas enligt nuvärdesprin- cipen med indexering med konsumentprisindex och internränte­

sats enligt kommunförbundets rekommendation.

Om driftkostnader

o Central administration har i huvudsak utövats av skol- och fastighetskontoren. Redovisningen har inte beaktat dessa kostnader som är 2-J gånger större än som uppgivits. För 1976 var storleksordningen 9:04 kr/m 2 gy.

o För lokal administration har ingen årskostnad redovisats.

Istället har skolvaktmästarnas totala löner redovisats som personalkostnad för uppvärmning.

0 Lokal administration är, dels den del av skolvaktmästarnas

11

lönekostnad som belöper sig på fastighetsrelaterad tillsyn, dels kostnaden för en föreslagen flygande drift- och under­

hållsgrupp. Årskostnaderna för vaktmästare har 1976 beräk­

nats till 0:70 kr/m2 gy och för DU-gruppen 3:25 kr/m2 gy.

o Kostnader för vakthållning eller bevakning har endast undan­

tagsvis förekommit.

o Uppvärmningskostnaderna har av installationsgruppen beräk­

nats till 13:83 kr/m2 gy för 1976. Härvid har förutsatts att vissa enkla åtgärder i energibesparande syfte vidtagits.

o Kostnaderna för elström har av installationsgruppen beräk­

nats till 3163 kr/m2 gy för 1976.

o Sotningskostnaderna, såväl brand- som specialsotning, har för 1976 beräknats till 0:69 kr/m2 gy.

o Brukningsavgifterna för vatten och avlopp har som årsmedel- tal för 1976 beräknats till 2:23 kr/m2 gy.

o Städningskostnaderna i budget 1978 för Lidingö kommun upp­

går till ca 8 miljoner kr eller 72 kr/m2 gy eller 62 öre per skattekrona.

o Städningen i Lidingö utförs på beting enligt 1959 års avtal mellan kommunerna och kommunalarbetarförbundet. Systemet är föråldrat.

o Vi förordar en övergång till städning på fasta tider enligt 1975 års centrala avtal mellan parterna. För löpande städ­

ning blir besparingen i Gångsätra skola 6.97°, i Källängen 9.9$ och i Bo skola 29-4$. För storstädning eller periodisk städning är motsvarande siffror 7*2^, 5*3^ och 3*7^> Bespa­

ringen för samtliga skolor uppskattas till drygt 200 000 kr.

o Inga försäkringskostnader har redovisats. Dessa var 1976 16 789 kr med en självrisk av 1000 kr/skadefall. Vi föror­

dar självrisken 5 000 kr/skadefall, vilket ger en kostnads­

sänkning med drygt 3 000 kr som motsvarar en premiekostnad av 0:59 kr/m2 gy för 1976.

o Posten "Fastighetsservice" har feltolkats och uppvisar i huvudsak kostnader som gäller andra konton. Detta är delvis en följd av en oklar gränsdragning mellan förvaltarens och brukarens åtaganden. Kvar står endast främmande fastighets- service för en årskostnad 1976 av 0:90 kr/m2 gy.

o Barmarks- och vinterrenhållning ombesörjs av gatukontoret efter avrop, varför variationerna i årskostnaderna betingas av väderleksförhållandena. Årsmedelkostnaden för 1976 har för barmarksrenhållningen beräknats till 0:10 kr/m2 gy och för vinterrenhållningen till Ö:20 kr/m2 gy. Debitering bör ske på kostnadsbärare.

o Avfallshanteringen sker av kommunens entreprenör som ospeci­

ficerat debiterar sophämtningen, vilket medfört fördelnings­

problem vid boksluten. Debitering bör ske på kostnadsbärare.

Kostnaderna för avfallshanteringen var 1976 i medeltal 1 : 20 kr/m2 gy.

o Förbrukningsmaterial företer en total begreppsförvirring.

Vi förordar ett hyresavtal mellan förvaltare och brukare som säger, att förvaltaren endast skall tillhandahålla sådana varor över vilkas användning och åtgång han själv råder och som är direkt relaterade till byggnaden.

o Brukaren skall själv bekosta sådana förbrukningsmaterial som tvål, pappershanddukar, cellstoff, muggar, plastkupnr, lysrör, lampor etc. För resterande förbrukningsmaterial som ankommer på förvaltaren var kostnaden 1976 1 s64 kr/m2 golvyta.

Om underhållskostnader

o För att fastställa åtgärder och budgetera underhållskostna­

derna har besiktningar verkställts.

o Ingen åtskillnad har gjorts mellan standardförbättringar och ombyggnader respektive löpande och periodiskt under­

håll. Ingen systematisk planering har skett av det perio­

diska underhållet.

o Vi förordar sådana rutiner att kostnader för åtgärder som är knutna till kapital- respektive driftbudget särskiljs.

Vidare att löpande och periodiskt underhåll redovisas för sig och att en underhållsplan upprättas för det periodiska underhållet.

o Underhållskostnaderna för 1976 har beräknats till 24 kr/m2 gy, varav 8 kr/m2 gy avser löpande underhåll.

o Underhållskostnaderna för de yttre anläggningarna företer stora variationer, som huvudsakligen betingas av de skötsel­

intensiva gräs- och plantèringsytorna. För bokslutsåret 1976 låg kostnaden omkring 5*50 kr/m2 gräsmatta/planerings- yta.

Om årskostnaderna 1976

o Vi har sammanställt en tabell över medelårskostnaderna för 1976 sådana de ter sig efter vår variationsundersökning.

KAPITALTJÄNSTKOSTNADER enl nuvärdeberäkning DRIFTKOSTNADER BYGGNAD

Central administration Lokal administration Uppvärmning

Elström Sotning

Brukningsavgift VA Städning

Försäkringar Fastighetsservice Avfallshantering

Förbrukningsmaterial Summa driftkostnader

170 kr/m2 gy 9 i 04 " "

3*95

1 5 s 83 " "

3i 63 " "

Oi 64 " "

2i 23

33 i 00 " "

0i60 " "

0i90 " "

1 i 20 " "

1 i 64 " "

70i66 kr/m2 gy

13

UNDERHÅLLSKOSTNADER BYGGNAD Löpande underhåll

Periodiskt underhåll Summa underhållskostnader

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV YTTRE ANLÄGGNINGAR Earmarks- ooh vinterrenhållning

Drift ooh underhåll

8:00 kr/m2 gy 16

!

00

" "

24:00 kr/m2 gy

0:30 kr/m2 gy

3:50

"

gräsmatta /

planteringsyta

1 DEN KOMMUNALA INFORMATIONEN

I FoU-projektet har ingått att studera vilket primärmaterial en. fastighetsförvaltare behöver för att kunna göra sin bedöm­

ning av problematiken kring byggnadernas årskostnader. Vid den kommande presentationen.Av materialet har vi varken kri­

tiserat eller värderat detta. Uppgiftslämnare har varit skol­

kontor, fastighetskontor, drätselkontor och stadsarkitektkon­

tor. Att märka är att under de budgetår som här behandlas har skolstyrelsen varit huvudman för byggnadernas förvaltning och vård med biträde av fastighetskontoret som konsult.

En utvärdering av materialet har först gjorts i samband med att data har detaljbehandlats. Vissa synpunkter har härvid lagts på kval i tat iså .-och kvantitativa förbättringar av primär­

materialet. En bearbetning av ingående blanketter har dock ej skett.

Det kommunala primärmaterialet har givits följande betecknin­

gar!

1 .1 Objektbeskrivning 1 .2 irskostnadsdata 1 .5 Produktdata- byggnad 1 .4 Produktdata- VVS 1 .5 Besiktningsprotokoll 1 .6 Städformulär

1 i 7 Ritningar och tekniska beskrivningar 1 1 11 Objektbeskrivning! Gångsätra skola Skolstadier:

Elevantal:

Golvyta:

Byggnadsålder:

Byggnadsteknik!

Grundskolans högstadium och gymnasieskola Medeltal för perioden 1974-76 765 elever 10

450

m2 uppgivet

Skolbyggnaderna är uppförda åren 1958 — 1962 . Ombyggnad har skett 1972 och 1975*

Gångsätrahal^en med sporthall och badan­

läggning är uppförd 196 3 -

Byggnaderna är grundlagda med grundmurar av betong till berg. Grundmurarna är iso­

lerade med 10 cm lättbetong och aéfalt- strukna.

Skolbyggnaderna är uppförda med ytterväg-;

gar av 1-J-sten tegel som slammats.

Bärande innerväggar av 15-18 cm betong,

11-sten tegel eller betongsten 20 cm.

16

klassrumsbyggn SKRIVSAL

CYKLAR

institutio ­

ner

administra ­

tion

bespisningen

\

\

\

\

I

I I

I

löparbana bollplan

GÅNGSÄTRA SKOLA SITUATIONSPLAN

mlO 5 0 IQ 20 30 40 SO Itt m

17

Skolan sedd från blickpunkt a på situationsplanen

Skolan sedd från blickpunkt b på situationsplanen

BILD 2 GÅNGSÄTRA SKOLA. Foto: HAHAB

Icke bärande innerväggar av 7-10 cm lätt­

betong, 10+10 cm lättbetong med mellanlig gande 4 cm mineralullmatta samt regelväg­

gar med dubbla gipsskivor.

Källarbjälklag av betong pä fyllning av granulerad slagg 10-17 cm.

Vindsbjälklag av 10 cm betong, 5 cm mine­

ralullmatta och 7 cm mineralullfilt.

Yttertak med takstolar av 2x4" på c 120 cm, 1 " spåntad panel belagd med "under- hållsfri" takpapp. I sporthallen limmade träbalkar, spåntad panel på träåsar och

"underhållsfri" takpapp.

Samtliga fönster av två-glastyp.

Till denna objektbeskrivning hör bild 1, situationsplan av Gångsätra skola samt bild 2, fotografier av Gångsätra skola.

1.12 Objektbeskrivning: Källängens skola Skolstadier:

Elevantal:

Golvyta:

Byggnadsålder:

Byggnadsteknik:

Grundskolans mellan- och högstadier Medeltal för perioden 1974-76 646 elever 8 210 m 2 uppgivet

Skolbyggnaderna är uppförda i två etapper, 1952 och 1964 » med en mindre ombyggnad 1959

Byggnaderna är grundlagda med grundmurar av betong till berg, värmeisolerade och asfaltstrukna.

Skolbygggnadernas första etapp är uppför­

da med ytterväggar av 1-J-sten fasadtegel, bärande innerväggar av betong och icke bä­

rande innerväggar av lättbetong. Källar- bjälklag av betong på fyllning av masugn­

slagg. Vindsbjälklag av värmeisolerad be­

tong .

Yttertak på takstolar av trä, 1" råspånt och "underhållsfri" takpapp.

Skolbyggnadernas andra etapp, byggnaderna E och F, är uppförda med ytterväggar av 25 cm limmad lättbetongstav, 3 cm kork, puts eller kopparpanel. Alternativt fe­

sten tegel.

Bärande innerväggar 15 cm betong, alter­

nativt 20 eller 25 cm tegel.

19

KÄLLÄNGENS SKOLA LIDINGÖ SITUATIONSPLAN

>0 30 40 50 100 m

m 10 5 0

20

Skolan sedd från blickpunkt a på situationsplanen

Skolan sedd från blickpunkt b på situationsplanen

BILD 4 KALLÄNGENS SKOLA. Foto: HAHAB

Icke bärande innerväggar 10-12 cm lätt­

betongplank.

Källarbjälklag av betong på fyllning av masugnslagg.

Vindsbjälklag 12-14 cm betong, 10 cm mine­

ralullmatta, 5 cm mineralullfilt.

Yttertak på takstolar av trä, 1" råspånt, 3-lagstäckning med papp.

Gymnastikhallen har ytterväggar av 1^-sten tegel, delvis av betong, isolerad med 10 cm lättbetong, beklädd med fasadplåt på reglar.

Bärande innerväggar 15 cm betong alterna­

tivt 1-sten tegel.

Icke bärande innerväggar 10 cm lättbetong.

Yttertak av 1" råspånt samt 2-lagstäckning med papp på takstolar av limmat trä.

Samtliga fönster av 2-glastyp.

Till denna objektbeskrivning hör bild 3, situationsplan av Källängens skola samt bild 4» fotografier av Källängens skola.

1.13 Objektbeskrivning: Bo skola

Skolstadiers Grundskolans låg och mellanstadier Elevantals Medeltal för perioden 1974-76 217 elever Golvytas 1 348 m2 uppgivet

Byggnadsålders Byggnaderna är uppförda 19^4

Byggnadstekniks Skolan är en exponent för de barackskolor som var på modet på 60-talet. Syftet var att minska kostnaderna i byggskedet utan någon som helst hänsyn till alltmer upp­

trappade årskostnader som följd.

Byggnaderna är grundlagda på betongplattor på frostfritt djup samt grundplintar. Vid pannrum källarmur av betonghålblock.

Ytterväggar av 10 mm vita asbestcementski-

vor, 1" råspånt, impregnerad förhydnings-

papp, 7 cm mineralull, diffusionstät papp,

1-J" spåntad plank, 1/8" hård träfiberskiva

Gavelväggar av ij-sten fasadtegel, luftrum,

1/8" hård träfiberskiva, 1" råspånt och

impregnerad förhydningspapp.

22

^*

ygoarestigen SKÔLMÀLTm

p PL

I ~1

BO GÂRD

GYMNASTIK

BILO NR 5

BO SKOLA LIDINGÖ SITUATIONSPLAN

m 10 5 0 10 20 30 40 30 100m

Skolan sedd från blickpunkt a på situationsplanen

Skolan sedd från blickpunkt b på situationsplanen

BILD 6 BO SKOLA. Fö to: HAHAB

Bärande innerväggar av monteringsfärdiga väggblock med 3/4" råspånt och hård trä­

fiberskiva på båda sidor. Fyllning av 5 cm mineralull.

Väggar mellan klassrum, grupp- och mate- rielrum samt kapprum utförda med skilda stolpsystem med mellanliggande 5 om mine­

ralullmat ta.

Källarbjälklag av typ ERGE med 6 cm mine- ralullskiva och 5 cm glättad överbetong.

Vindsbjälklag av trä med 3/4" råspånt, förhydningspapp, 7 om mineralullfilt och

5 cm mineralullmatta.

Yttertak av fribärande fackverkstakstolar, panel av 3/4" råspånt och ytbeläggning med 0.71 mm galvaniserad plåt.

Till denna objektbeskrivning hör bild 5, situationsplan av Bo skola samt bild 6, fotografier av Bo skola.

1 .2 Årskostnadsdata

Årskostnadsdata har redovisats på den speciella blankett som visas på bild 7. Modellen visar årskostnadsdata från bokslut 1975 för Gångsätra skola och har producerats av skolkontoret med undantag för kapitaldata som producerats av drätselkon­

toret.

Den redovisning som föreligger för de tre skolorna avser bok­

sluten från Lidingö kommun från 1974, 1975 och 1976.

De huvudrubriker som detta FoU-projekt behandlar är kapital, drift och underhåll. Inom avsnittet "drift" har en samordning skett vad gäller behandlingen av vissa kostnadsslag med pro­

jektet "ORSAKER TILL VARIATIONER AV ÅRSKOSTNADER FÖR INSTALr LATIONER I KOMMUNALA BYGGNADER". Samordningen gäller följande underrubriker.

- Administration o central o lokal

- Energi, uppvärmning o bränsle

o personal - Energi, elström

o belysning o uppvärmning - Fastighetsservice

- Brandsotning. Övrig sotning

25

Konnun

/

^.

J

ÅRSKOSTNADSDATA

\/77T

Postadress

/

/ - /

/8/tfZ //<//*-? ô

Da tua

/976-0&- 30

Konto

5.22/0P - ?à

Handläggare och telefon v

r/s/<?e, '/ôAa.'ZSorv

Fastig^jefcsbeteckning *■

/seist c?<Sk. ircu ë’Ab/a-

Fastlghetsad^esss^atuadress eller motsvarande) ^ „

Acz.ro iSer/ts rciq&fL- 36 ///7/ As c/s/re? o

Taxeringsvärde

^ /

t

^{Mark, kr} Byggnad, kr Totalt, kr

Debiterad pyra

Hyresbelopp, kr Golvyta, m2 Kronor per m2 golvyta

Kapital

Anskaffningskostnad, kr Anskaffningsår

/?Sg-60

Avskrivningstid, år

7Ô i*

Index , Ränta,

£ J

Avskrivning, kr

105. 3SS. i

Internränta, kr Restvärde, kr (adderas ej)

?3>0~3.3O? .

Kronor

Tonträttsavgäld, kr

+

Annan upplåtelsekostnad, kr Kronor

Dr i ft

Administration

Central, kr Lokal, kr Vakthållning, kr

Kronor

Energi, uppvärmning

Bränslesort kronor j mj/VMh

//ééo * 1

Personal, kr //é.âê/

Kronor

l/d 7//

Energi, el3trom, belysning

é/éS3 +

Elström, uppvärmning, kr Totalt kWh (adderas ej) Kronor

Fastighetsskatt

Fastighetsservice: typ av service kronor , ^ _

//SS/ /gssz

Försäkringar

7S Brand jS/\ Inbrott 1 Maskinskada j/Cf Självrisk /^ "

Försäkringar

Preniekoctnad, kr Självrisk, kr Skadestånd, kr

Kronor

Städning, löpande, kr-» _

+

Städning, periodisk, kr Kronor

Z9/&&

Fcnsterputsning, kr

+

Annan speciell, kr

. Kronor

V/2Z

Ut-vändig barmarksrenhållning, kr VinT-err?nhållning, kr / .

/sva

»

Kronor

K-.’-!;<ÜHWri!i;. Ter

/dâoô

+

Latrin-/1:ntömning, kr

« Kronor

M

^ôôô

B." -- n i s c t r. i r.g, k r —r

S.C2Ô

+

Annan sotning, kr

- Kronor

S ooö

Vatten och avlopp Bruknings-vgift, kr-

lä. 63/

Renvattenförbrukning, m3

■

Kronor

&,/3/

Förbrukningsmaterial: typ

rnor 732/

^Kronor

^722/

Underhåll

Invändigt byggnad: löpande, kr

SS.oùû *

periodiskt, kr Kronor

— -

SSaoo

Utvändigt byggnad: löpande, kr

22 700

periodiskt, kr Kronor -

— .

32.7öO

Yttre anläggningar Hårdgjord mark, kr

/3.60Û

j Kulturmark, kr

11

^—

-

^,

Naturmark, kr

-

S'}//-

Kronor

/Séo<7

BILD

Y

Årskostnadsdata

1975

för Gångsätra skola BFH 750460-8

26

- fatten och avlopp - Förbrukningsmaterial 1 .3 Produktdata byggnad

Bild 8 visar som exempel produktdata byggnad för gymnastikhal­

len som del av Gångsätra skola. Avsikten med produktdata-bladen är att, i koncentrerad form, göra data om fastigheterna till­

gängliga. Trots att föreliggande data-blad är av tredje genera­

tionen bör en bearbetning ske med ledning av gjorda erfarenheter far att ännu bättre tillgodose den praktiska användningen.

Rubrikerna är:

- Tid

- Tomt och mark - Byggnad - Teknik - Brukare - Planekonomi

Under "Tid" skall anges vilket är nybyggnad och eventuell om- eller tillbyggnad skett.

"Tomt och mark" skall ange markarealer med olika skötselkostna­

der såsom hårdgjord mark av varierande typ, kultur- eller natur­

mark. Detta gäller sådana kostnadsposter som reparationer, under­

håll, barmarks- och vinterrenhållning.

Rubriken "Byggnad" avser registrering av data om byggnadens ytor och volymer i plan, fasad och sektion. Uppgifterna skall användas för överslagskalkyler om energisparande, underhåll etc.

Tekniska data om byggnaden återfinns under "Teknik"- från grund­

läggning via byggnads stomme till tak. Datagruppen avslutas med ett omdöme om det utvändiga respektive invändiga underhållet av byggnaden.

Rubriken "Brukare" bör utgå och överföras till "Årskostnadsdata*.

Orsaken därtill är att informationen inte är direkt produktrela- terad och kan variera från år till år.

"Planekonomi" bör ges en annan innebörd än då begreppet försöks­

vis infördes på blanketten. Mera om detta i det följande.

1 .4 Produktdata VYS

På bild 9 ett exempel på databladet "Produktdata ÏÏS". Visade data är från samma gymnastikhall vid Gångsätra skola som "Produktdata byggnad" avsåg.

Beskrivning av databladet framgår av rapporten om " ORSAKER TILL

27

ii n

Lidingö PRODUKT DAfA ÏSÿft'là-W

Lejonvägen 15

tucu-n 25/8 1976

■■.nr. :o 5.651.00 SÖrén*§vanfiolm 2)8/767 00 80 ^{Fastighet;bi teckning}

Mesen 7 rastighetsadress igatuadre3* aller nots7nran*is;

Läroverksvägen 56

Tid .'.yoy^naasar

1963

onoyggnaasär 'i i Lioyggaaasar

iomt och mark

Tontyta, n2 Bibyggd aark, c2 når dg,j ord nark

grus, r.2 asfalt, o2 betong, s2

Kulturpark : sort ~2 ï;a tumark: aort j nd

Bvaqnad ft u s typ Skolbyggnad

dusiargd, c 43

r.uaoreöd, n 28

Byggnads/ ta, a 2 1248

«n*at vi*, mag ar 3

Vaningsyta, e2 3190

Golvyta, o 2 2385

Varur.gr.noji, c 3,40.... - SjVsP-idaTOlya, =3

17Ö00

Total fasadyta, r.2 1680

Pör.3teröppningar, n2 414

Dörröppningar, r2 20

Teknik Grundläggning

x| 3,-,.

1 ]

^Sard

! i

^Lera

1 i

^!‘orän

Grundläggningssä11

i Pairing 1 ! Hel olr.tta ! i Utbredda nia Mor H-iil.nry tcervngj: material . k-varde, v>'/=2

btg och lbtg 1 0,93

tegel och min.ni 1 0,30.

sïamning btg resp tegel lbtg

fe r. t «bjälklag

'x : fl-,- «11.-, ! ! övar krrmtry««»_________ n n.-.vt „-v Vir.cisbjilkiag: zatari.al

btg

V-varde, V/n2 -0 0,27

Yttertak, ytskikt takpapp Ms* 5«: 2-jtlas, =2

414

J-gias, =2 r.13 3: anta, scann? i an c*.r. tal P-- -on.d.

Underhäll utvändigt

xlootî 1 1 stellt 1 I giltst

Underhill invändigt

*1 0»t.t

H

^TarriU

P

^CUiSi

S rökara

Golvyta par ïorva Ltning, r.2

l.'yitig y ta per förvaltning, e2

A a tal verksanna parsöner Antal -nyttja.ndedagar per år Antal nyttjande tinnar per nyttjandedig

Planekonomi [

|EsiT3ä£ä» 10J . 134

I Golvyta

Vi:.iB<rtr** 103 '.yttig yta

An- e ckningar

! x) Gymnastikhall

BILD 8 Produktdata byggnad för gymnastikhall vid Gängaätra akola

28

Lidingö Do

F O 3 l-idr ÎJJ

Lejonvägen 15

'A ixa 25/8 1976

riinäll^girs o ca ialafoa

Sören Svanholm 08/767 00 80

i i,.o“

! 5.651.00

* AILS** --33 -■* t.ic::aiug Mesen 7

tigh-ataadr-taa ("atuadrsa.i silar jots-rxra.ndsj

Läroverksvägen 56 vb+iMÿ.j -baM

Tid

n/D/^gnadair

1963

O a o7 a-ir

L*jf tb en andlires ins c apatien

{ »‘s->ila~ioc.3s7-3te3 3)

rb~y

n^s

! îiil'iiiaa uopTäraa asd

R -™tt«bsV.irUr 1 i »1-bait».-.1.»;: ! 1 -rim * £ i s rvi nsi

ïl

? I Tocii iiiirörd lur-aas^a, =3/r./=3/3

! 37000

Instaiiation för yarmvaUan/örsörjning V^F^Tav-aaasffftr.izg aksr

contrait . 1 li ttr.4l««ir-H(er) [—j e, . ^

x{ Tarnaladnia^aTatiaat I 11 ! el-paaaa 1 j el-e.iiroaar

:'î;iîrinjf .a? c^iaad* v.r arV.ba-i „V'aç _ , . . ^j 1 iTiir.ao'îjp

X| ascl ^otOT3a*jnt7»n:cil |x 1 r,,i,„»s5tn>r 1 j ist» all?i X ! Ja ! Ii.-.1

Anteckningar

Gymnastikhall

BILD 9 Produktdata WS för gymnastikhall vid Gångsätra skola

29

1.5 Besiktningsprotokoll

Lidingös skolor har under perioden 1974-1976 förvaltats ooh vårdats av skolstyrelsen med biträde av skolkontoret och med fastighetskontoret som konsult.

För att fastställa erforderliga åtgärder, kostnadsberäkna dessa och formulera budgetäskanden, har en allmän skolsyn skett med vissa mellanrum. Vid skolsynen har deltagit rektor eller till- synslärare samt skolvaktmästare från respektive skola. Från skolförvaltningen har skolkamreren deltagit och från fastighets­

kontoret en fastighetsingenjör och en verkmästare.

Bild 10 är ett utdrag från skolsyn vid Källängens skola 1976.

Anmärkningsvärt är att ingen åtskillnad gjorts mellan nyanskaff­

ningar som utgör standardförbättringar och löpande eller perio­

diskt underhåll.

1.6 Städformulär

Bild 11 illustrerar ett löneformulär för städning på beting från Bo skola 1975- Till varje lokal knyts den av parterna upp­

mätta städytan (golvytan), städfrekvens och golvgrupp, som ger grunden för beräkning av tidåtgången i minuter för den regelmäs­

siga städningen. Dessutom har tidatgangen för storstädning i form av sommar- respektive vinterstädning beräknats.

1.7 Ritningar och tekniska beskrivningar

Ursprungligen tillgängliga ritningar och tekniska beskrivningar var ofullständiga eller obefintliga. Genom fastighetskontorets försorg har, från byggnadsnämndens arkiv, byggnadslovsritningar i skala 1i100 och tekniska beskrivningar kopierats. Byggnadslovs-

tningarna har inte kompletterats med ändringar i lokalanvänd­

ning och väggdisposition.

Entreprenadhandlingar från ny- och tillbyggnader saknas i huvud­

sak. Rekonstruktion och uppmätningsarbeten kan medföra stora

kostnader i samband med ändringsförslag etc.

Källängens skola

30

I synen deltog från skolan vikarierande rektor Karl-Erik Karlsson, studierektor Margaretha Wide, skolvaktmästare Gert Pettersson. I vissa delar deltog skyddsombudet Mats Thunblad.

Hus A 1 Huvudbyggnaden

1 . Trasiga takrännor lagas eller ut­

bytes . 10.000:-

2. 2 st nya entréportar. 18.000:-

3. Nya armaturer i trapphus. 27 st

à kr 300:- 8.100:-

il. Fönster å nedre plan, plan 2 och sammanbindningsbyggnaden målas

mellan bågarna och utvändigt. 8.000:- 5. Podier i sal 4 och 5 borttages.

Snickeriarbeten. 4.000:-

6. Fönsterbleck på södersidan ses

över. allmänt

7. Akustikplattor i tak i 11 salar.

Kronor 2.300:- x 11 - 25.300:-

8. Nya lysrörsarmaturer i sal 5 och

15. 7.200:-

Hus A 3 Flygeln

9. Akustikplattor i tak i 5 salar. 15.000:-

Hus A 2 Inst.byggnaden

10. Styr- och regulatorutrustningen

bytes. 3.000:- I

11. 2 st nya entreportar. 13.000:-

12. Fönster målas utvändigt och i bågarna. Hela huset.

mellan

3-500:- _I

13. Takrännor ses över. 3.000:- I

14. Sal 36 kemisal ^ Sal 37 biologisal

Gasledningar ses över l ^{700:- I}

Elkontakter ses över j Central avstängning

T 700:- _I

BILD 10 Besiktningsprotokoll från Källängens skola 1976

31

C O)

N

löneformulär för städning i Bo skola 1975 BILD 11 Exempel

33

2 BASDAïA 2.1 Dokumentation

I FoU-projektet har också ingått att studera arten och omfatt­

ningen av den erforderliga dokumentationen vad avser ritningar ooh tekniska beskrivningar.

Sålunda bör, hos den fastighetsförvaltande myndigheten, finnas kompletta och à-jourförda huvudritningar i skala 1:100. På rit­

ningarna skall också rumsanvändningen anges korrekt. Då ritnin­

garna är arbetsmaterial bör de finnas i en kopieomgång och en arkivomgång som tillåter kopiering och à-jourföring. Huvudrit­

ningarna motsvarar i de flesta fall byggnads lovsritningarna.

Den tekniska beskrivningen, vars riktighet bör kontrolleras, arkiveras i ett exemplar. Här avses den tekniska beskrivning som regelmässigt skall åtfölja ansökan om byggnadslov.

När det gäller såväl installationer som operativa ingrepp i byggnadsstommen är tillgång till entreprenadhandlingar eller därmed jämförlig information nödvändig. Det bör vara regel att, senast vid garantibesiktning, två exemplar av samtliga entrepre­

nadhandlingar arkiveras hos fastighetsförvaltaren.

Sammanfattningsvis är kraven på dokumentation:

o Två omgångar à-jourförda huvudritningar i skala 1:100, varav den ena skall vara kopierbar

o Ett exemplar av den tekniska beskrivning som åtföljer bygg­

nadslov

o Två omgångar av samtliga entreprenadhandlingar 2.2 Mätenheter och mätmetodik

De uppgifter som i "Produktdata byggnad" lämnats av kommunen skiljer sig från våra uppmätningar beroende på varierande mät- regler och definitioner. Också mellan olika datakonsumenter inom kommunen finns variationer, exempelvis mellan uppmätningar för underhåll och uppmätningar för städning. Frågan är därför vilka mätenheter som skall användas och hur dessa skall definieras?

2.2.1 Golvyta

"Golvyta", förkortat gy, är en löpande städad, belyst och upp­

värmd rumsyta, begränsad av omslutande väggars insida. Ofta sam­

manfaller golvytan med den yta som uppmätts för beräkning av lo- kalvårdskostnaderna. Detta har motiverat formuleringen "löpande städad" vilket innebär att en viss städfrekvens förekommer. I golvytan ingår inte sekundära ytor som skyddsrum, kulvertar eller oljetankrum om dessa inte används för brukarens tjänste- eller varuproduktion. Exempel på sådan användning där sålunda rumsytan inräknas i golvytan är skyddsrum som används för styrketräning eller kulvert som används för transporter.

Mot att använda "golvyta" som mätenhet i årskostnadskalkyler kan

resas vissa invändningar. Begreppet omfattar inte samtliga golvytor i en byggnad. Mot detta argument kan hävdas att de golvytor som uteslutits är mariginella sekundärytor utan be­

tydelse för årskostnaderna. Vidare har forskargruppen kring årskostnadsvariationer genom installationer framfört tveksam­

het inför golvytan som mätetal. Inte minst har detta gällt lo­

kaler med stora variationer i rumshöjd- en aula eller en gym­

nastiksal kontra vanliga klassrum. I lokaler med stor rumshöjd kan givetyis energiåtgången för uppvärmning, ventilation och belysning vara flerfalt större än vid-normal rumshöjd. 1 andra sidan råder en viss likhet i utformningen av byggnadsprogram- men för olika objektgrupper, vilket verkar utjämnande på medel­

värdena. Vi har därför funnit att "golvyta", trots att begrep­

pet kan kritiseras, bör användas som mätenhet vid jämförande årskostnadskalkyler.

Det finns anledning påpeka, att årskostnad i kr/m2 gy är ett absolut mått, som är väsentligt för fastighetsförvaltaren i kostnadskontroll och budgetering. För brukaren däremot kan ett annat prestationsmått vara väsentligt, nämligen årskost­

naden per produktionsenhet, som iJdetta fall är eleven. Letta är emellertid en fråga som relateras till en rad, för brukaren, signifikanta variabler- exemplevis skolorganisation, skolsta­

dier, lokalbeläggning och schemaläggning. Dessa brukarsynpunk- ter berörs bara mariginellt då detta FoD-projekt sysslar med byggnadsobjekten ur fastighetsförvaltarens synpunkt.

2.2.2 Nettogolvyta

Nettogolvyta är ett flytande begrepp, som baseras på att endast primära funktionsytor programskrivs. I anvisningarna till den primärkommunala normalkontoplanen, K-planen, rekommenderas att kostnadsfördelningen av årskostnader skall ske utgående från ianspråktagen nyttig yta, motsvarande s k produktivt utrymme.

I "nyttig yta" inräknas inte utrymmen som korridorer, toaletter, kapprum, städskrubbar, personalrum etc.

Nettogolvytan i skolprogrammen motsvarar ovanstående definition och har troligen varit modellbildande för begreppet "nyttig yta"

Men det ligger en motsägelse i begreppet, då biytorna knappast kan rubriceras som onyttig yta. Möjligtvis finns en internatio­

nell koppling till tyskans "Nutzfläche", engelskans "Net floor area" och franskans "Plancher utile".

För skolornas del motsvarar nettogolvytan den lokalbehovsprövade och statsbidragsberättigade golvytan. Denna beskrivs som program yta för undervisning, förvaring av skolmateriel, administration,

skolmåltidsverksamhet och uppehållsrum för elever.

Då vi i denna undersökning inte alltid kunnat få fram de över­

ordnade skolmyndigheternas lokalbehovsprövning har vi rekonst­

ruerat de lokalbehov som förelegat. Utgångspunkt en har varit skolorganisation, elevantal osv och tolkningen har skett genom Skolöverstyrelsens standardprogram i styrelsens skriftserie nr 20 och 20k. Detta kan anses utgöra en felkälla, som dock är ut­

jämnad genom att samma beräkningsgrund tillämpats på samtliga

objekt.

Betydligt svårare var rekonstruktionen av nettogolvytan av de

"kommunala ti1läggsytorna", där en generös bedömning skett.

Enligt definitionen skall dessa vara en programyta som till­

kommit genom särskilt kommunalt beslut som tillägg till skol­

programmet. Exempel är den utökade gymnastiksalen och simhallen i Gångsätra skola.

2.2.3 Totalyta

"Totalyta" avser den sammanlagda våningsytan med undatag för de golvytor som tidigare uteslutits. I totalytan inräknas inte genpmfarter i byggnad, altaner och balkonger, arkader och por­

tiker, utrymmen under skärmtak samt bilplatser, också delvis inbyggda t ex under tak med en eller flera väggar.

2.2.4 Mätmetodik

Uppmätningarna av undersökningsobjektens planytor har gjorts på huvudritningar i skala 1:100. De hjälpmedel som använts vid uppmätningar och beräkningar är skalsticka, räknedosa och kal­

kylmaskin. Om längdmått och arealer varit angivna på ritningarna har dessa använts. Där så inte varit fallet har uppmätningar och beräkningar skett med hjälp av skalsticka och räknedosa.

Ytraster har däremot inte använts.

När ytorna beräknats har fortsatta uträkningar gjorts med hjälp av skrivande kalkylmaskin. Noggrannheten av dessa mätnings- och beräkningsmetoder är godtagbar.

2.3 Variationer av y tuppgifter

Med ledning av angivna förutsättningar har undersökningar gjorts av de signifikanta ytvariablerna. Detta har lett till följande data.

Enhet Gångsätra Källängen Bo

Uppgiven gy m2

10 430

8 210

^{K\ CO}

Uppmätt gy m2

11 140

9 340 1 370 Avvikelse i m2 gy

+710

+

1 130

+ 22

Avvikelse i $ +6,8 +13,7 +1,6

Antal elever

765 646 217

Gy/elev i m2

_14,6

14,4 6,3

Omräkningstal 0,94 0,88 1

uppgiven gy/uppmätt ;gy

Konstaterade avvikelser mellan av kommunen uppgivna data och våra uppmätningar kan sammanfattas i nedanstående punkter.

o Betydande variationer av ytuppgiftema har orsakats av oklart definierade mätenheter och mätregler

o Golvytan är i Gångsätra skola 710 m2 större än uppgivet .mot­

svarande +6,8$

36

o Golvytan är i Källängens skola 1 1 JO m2 större än uppgivet motsvarande +

13

>

7

$

o Golvytan i Bo skola är försumbart större än uppgivet

o Omräkningstal för överföring av årskostnadskomponenter frän

uppgivna siffror på golvytan till verkliga är för Gångsätra

0,94 o°h för Källängens skola 0,88

37

3 PLANEKONOMI

3.1 Vad är planekonomi?

När det gäller variationer i årskostnader mellan olika byggnads- objekt är variationer i planekonomi en bidragande orsak om prob­

lemet relateras till funktionsytorna. Emellertid har begreppet

"planekonomi"vållat missförstånd genom tolkningen att det är knu­

tet till den fysiska samhällsplaneringen. I en rapport från Sta­

tens Råd för Byggnadsforskning med titeln "ÖVERYTOR I SKOLBYGG­

NADER", R53:1971, har Anna och Hans-Ancker Holst behandlat plan­

ekonomin vid skolbyggnader och dess ekonomiska följder.

Planekonomi kan uttryckas genom ett "planindex". Planindex är kvoten mellan en byggnads totalyta och de ytor som är avsedda för renodlade arbetsfunktioner eller nettofunktionsytan-x100.

Planindex varierar för olika funktionsområden som skolor, för- valtningsbyggnader etc. Ibland kallas tillägget till nettofunk- tionsytan "svällningsfaktor". Generellt gäller regeln: ju lägre planindex, ju effektivare är planlösningen, ju mindre är över- ytorna och ju lägre är årskostnaden.

Inom byggnadsproduktionen varierar metoderna för upprättande av byggnadsprogram. Ytterligheterna markeras av, å ena sidan, en kortfattad beskrivning av funktionskraven och, å andra sidan, ett detaljerat byggnadsprogram, där varje rumsyta programskrivs.

Inom skolbyggandet kan det givna lokalprogrammet betecknas som en förprogrammering, där Skolöverstyrelsenseller läns skolnämnden verkställt en prövning av lokalbehovet. Denna lokalbehovsprövning upptar nettogolvytan som motsvarar den statsbidragsberättigade programytan för undervisning, förvaring av skolmateriel, skol- måltidsverksamhet, administration och uppehållsrum för eleverna.

Det ankommer sedan på kommunen eller dess arkitekt att komplet­

tera nettogolvytan med erforderliga biytor till ett fullständigt byggnadsprogram. I denna programkomplettering och i det därpå följande planlösningsskedet finns ett stort svängrum för tolk­

ningar, vilka för samma nettogolvyta kan ge en god eller dålig planekonomi och därmed lägre eller högre årskostnader som följd.

Den dåliga planekonomin orsakas av en överdimensionering av de för skolan erforderliga ytorna, nettogolvytan och biytorna, vil­

ket tar sig uttryck i överytor. I byggskedet innebär detta, sett ur samhällsekonomisk synpunkt, en överinvestering eller ett in- vesteringssvinn som motsvarar en improduktiv merkostnad. I för- valtningsskedet släpar dessa överytor med och orsakar kommunen fortlöpande förluster. Dessa ligger i de förhöjda årskostnaderna - kapitaltjänstkostnader, drift- och underhållskostnader.

Skolbyggnaderna innehåller ofta avsiktliga tilläggsytor vilka är programytor som tillkommit genom kommunalt beslut som ett tillägg till skolprogrammet. Lokalerna kan vara relaterade till eller integrerade i skolfunktionerna, men kan också vara helt fristående från dessa exempelvis lokaler för fritid, bad, tand­

vård etc. Vid beräkning av planindex jämställs sådan programme­

rad tilläggsyta med skolans nettogolvyta.

För att erhålla en nyanserad, planekonomisk bild av fel och

38

förtjänster i en planlösning har en uppdelning skett på föl­

jande ytgrupper:

Nettogolvyta Kommunikationsyta Kapprumsyta Servisyta - Väggyta

Restyta Överyta

I den tidigare omnämnda BFRirapporten om överytor i skolbygg­

nader har också vissa riktvärden för optimalt planindex disku­

terats. Som ett allmänt riktvärde har planindex 150 angivits.

Detta har också testats i praktiken vid projektering inom vissa kommuner i direktiv till arkitekterna.

Planindex 150 innebär i korthet, att nettogolvytan (lokalbehovs- prövad skolyta och beslutad kommunal tilläggsyta) motsvarar index 100 och att biytorna som summan av delindex motsvarar 50 indexenheter.

3«2 Variationer i planekonomin

Tidigare definierade beteckningar kompletteras nedan med de yt­

grupper som är signifikanta ur planekonomisk synpunkt.

Kommunikations- yta

Restyta

Servisyta

För transport- och förbindelseleder erfor­

derliga utrymmen, som begränsas av motsva­

rande väggars insidor eller motsvarande.

Till kommunikationsytor hänförs t ex trapp­

hus, korridorer, passager, hisschakt. Enligt definitionen på rumsyta inräknas inte i kom- munikationsytan korridorer eller del därav som används som kapprum, väntrum eller dylikt.

Rumsyta som inte utgörs av kommunikations-, kapprums-, servis- eller nettogolvyta. Ber teckningen "disponibelt" är vahlig.

För tekniska installationer och kollektiv driftservis erforderliga utrymmen som begrän­

sas av omslutande väggars insidor eller motsvarande. Till servisytor hänförs t ex hissmaskinrum, fläktrum, apparatrum för VVS- och el-installationer, rum för elcentraler, värmeanläggningar och teleanläggningar ( ej växeltelefonistrum), städrum och städ- centraler med förråd jämte rum för servis- personal samt schakt och kanaler för rörled­

ningar och ventilation.

39

Underyta Yta varmed programskriven nettogolvyta underskrids.

Väggyta Den planyta som upptas av väggar ooh bä­

rande konstruktioner.

Överyta Yta varmed golvytan överskrider program­

skriven nettogolvyta och/eller överskrider de miniminormer som mätregler anger eller anges i Svensk Byggnorm med ändringar och kompletteringar från arbetarskyddsstyrelsen.

Vår planekonomiska utvärdering av de olika skolorna har givit följande resultat.

Gångsätra Källängen Bo

Ytgrupp m2 index m2 index m2 index

Totaiyta 12

5OO 10

680

1 520

Golvyta 1 1

140 9 34O 1 370

Nettogolvyta 4

⁹⁵⁰

) .

4 35OI 940

skolan

Nettogolvyta 2

23O

C 0 0 1

^670J

100,0 11 OJ 100,0 kommunalt tillägg

Kommunikationsyta

1

830 25,5 1

74O

28,9

¹⁴⁰

13,3

Kapprumsyta 810

11,3 63O 10,5 140

13,3

Servisyta

69O 9,6

380

6,3 30

2,9

Väggyta 1

27O 17,7

1

190 19,8 130

12,4

Restyta - -

24O

4,0 - -

Överyta 6~60 9,2

34O

5,6 10

1,0

Planindex

173,3

175,1- 142.9

BILD 12 Planekonomisk översikt

Undersökningen kan kommenteras med följande. Bo skola håller sig fullt godtagbart inom det angivna riktvärdet, planindex 150 , med sina 142,9- Gångsätra skola överskrider riktvärdet med 25,3 enheter eller med 16$. Tyngdpunkten i överskridandet ligger i alltför stora kommunikationsytor. Detta gäller såväl korridorsystemet som ljusgården i institutionsbyggnaden. Däre­

mot är överytan inte påtagligt stor.

Källängens skola överskrider riktvärdet med 25,1 enheter eller runt 17$. Också här har planlösningen färgats av alltför stora kommunikationsytor.

Vilka praktiska ekonomiska konsekvenser har konstaterandet att Gångsätra och Källängens skolor har en mindre god planekonomi?

För fastighetsförvaltaren, som räknar sin ersättning i årskost­

nader per m2 gy, ger bristerna i planeffektivitet inget utslag.

Men för skolan som brukare medför det alltför höga planindexet att årskostnaderna per elev ökar i förhållande till de skolbyggnader som håller eller underskrider riktvärdet I 5 O- under i övrigt lika förhållanden. För kommunen och dess skatte­

betalare innebär detta ett "svinn" i driftbudgeten dvs en utgift

utan motsvarande nytta. En översyn av lokalerna ur planlösnings-

synpunkt kan därför vara motiverad för att se om en förbättrad

planekonomi kan uppnås.

40

Sammanfattning av orsaker till variationer av årskostnaderna genom planekonomi.

o För förvaltaren påverkas inte årskostnaderna mätta i abso­

luta tal, m2 golvyta, genom avvikelserna från det uppställda planekonomiska riktvärdet, planindex 150.

o För brukaren, som räknar sina årskostnader i relativa tal, kostnaden per produktionsenhet eller elev och år, innebär större golvytor, än vid det uppställda planekonomiska rikt­

värdet ökade årskostnader.

o För det primärkommunala skattekollektivet innebär de ökade golvytorna en ständig årlig merkostnad utan motsvarande nyt ta.

o Gångsätra skola: Avvikelsen från uppställt planekonomiskt riktvärde är +16

°fo

motsvarande en ökning av totalytan med 1 4OO m2.

o Källängens skola: Avvikelsen från uppställt planekonomiskt riktvärde är +175^ motsvarande en ökning av totalytan med 1 200 m2.

o Bo skola: Underskrider uppställt planekonomiskt riktvärde.

41

4 REDOVISNING

Primärkommunernas planerings-, budget- och redovisningssystem, den kommunala normalkontoplanen eller K-planen, tillämpas i Lidingö som i flertalet av rikets kommuner. Sedan K-planen introducerades i början av 60-talet har den varit föremål för en löpande översyn och anpassning till förändrade förhållanden.

Lagsläget har sammanfattats i "Redovisningsplan for kommuner"

utgiven av kommunförbundet 1978-

Omdömet om K-planen från dem som i praktiken har att handlägga fastigheters årskostnadsproblematik är i huvudsak negativ. Den anses nämligen kräva goda kunskaper i bokföring och mera rikta sig till kommunalekonomer än till dem som har konteringsansva- ret på fältet. Anvisningar och rekommendationer upplevs som orediga och med ett tillkrånglat...språk. Allvarligt är att där­

med analysen av boksluten försvåras och därmed också den efter­

strävade effektivare resursanvändningen. Här är sålunda en upp­

gift för kommunförbundet att göra K-planen tillgänglig för kom­

munernas fastighetsförvaltande personal och givetvis också för ansvariga kommunalpolitiker.

Denna framställning har begränsats till de synpunkter som fram­

kommit vid bearbetningen av boksluten 1974 , 1975 och 1976 och som utgjort orsaker till variationer av årskostnaderna.

Vägledande har varit att ansvaret för kommunens byggnader skall överföras till fastighetskontoret under fastighetsnämnden eller vad som kallas "centraliserad fastighetsförvaltning". Fastighets­

kontoret hyr sedan ut lokaler och markanläggningar till brukarna, exempelvis nämnd eller styrelse. Under ifrågavarande bokslutspe- rioder har skolkontoret förvaltat fastigheterna med fastighets­

kontoret som konsult. Härigenom har FoU-projektet i någon mån blivit visionärt, då det syftat till de förhållanden som inträdde 1 januari 1978 när fastighetskontoret övertog förvaltningen och vården av de undersökta skolobjekten.

Å andra sidan bör kraven på redovisning av de kommunala byggna­

derna vara likartade, antingen fastighetsförvaltningen är centra­

liserad, decentraliserad med samordnad verkställighet eller helt decentraliserad. Motivet bör ju vara detsamma cavsett vem som administrerar, nämligen att få en kostnadskontroll och kost- nadsstyrning där siktet är inställt på lägre årskostnader.

4.1 Orsaker till variationer av årskostnaderna

En vanligen förekommande orsak till variationer är att kostnader redovisats på fel konto i årskostnadsdata. I de flesta fall beror detta på att anvisningar om kontering saknas som anger vad de olika posterna avser. I undantagsfall har felaktiga principer vid redo­

visningen förekommit, vilket kan spåras tillbaka till budgetar­

betet. Exempelvis har skolvaktmästarnas lönekostnader i sin hel­

het belastat byggnader och anläggningar. I årskostnadsdata har dessa lönekostnader påförts under rubriken om energi för uppvärm­

ning.

En andra orsak till variationer är en felaktig periodisering av utgift som kostnad. Exempel är kostnader som eldningsolja, elström eller periodiskt underhåll. Det ena året kan påfyllning av olje-

Ägi^‘ÄN