Ekosystemtjänster – Utrymme för naturens Tjänster. GR seminarium 17/10 2014

1

Ekosystemtjänster – Utrymme för naturens

Tjänster. GR seminarium 17/10 2014

Alla gruppers anteckningar från workshop (ca 90 personer)

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

(Ekosystemtjänster förkortas EST nedan.)

Grupp 2

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Svårt att jämföra päron och äpplen. Livsviktigt Kortsiktigt

Grova träd Vattenreglering

75-100 år Varje år

Mångfald, allt är beroende av varandra.

De stödjande EST viktigast för de stöttar andra men de är svårtydda - Biologisk mångfald, fotosyntes etc.

Kanske dumt att bestämma vad som är viktigast då alla är beroenda av varandra. Tar man bort en enda vet man inte hur nästa påverkas.

Grupp 4

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Frågan är svår eftersom det kanske inte är fråga om att peka ut de viktigaste tjänsterna utan snarare fråga om vilka tjänster som man kan få gehör för. Vilka tjänster är lättast att höja förståelsen för (dagvatten, estetiska värden)? Vilka värden går att kartlägga och kommunicera på ett begripbart sätt? Vilka tjänster är viktiga att lyfta fram i kommunalt operativt arbete så att de får

genomslagskraft i verksamheten? – Kanske de mer lättkommunicerade.

Delar av gruppen menar att biologisk mångfald tveklöst är den viktigaste ekosystemtjänsten. Att det finns risker med att ”zooma in för mycket på alltför småskaliga hänsynsåtgärder för

ekosystemtjänster som gröna tak och rabatter med fjärilsväxter. Det stora arbetet med bevarande av ekosystemtjänster i slutändan måste handla om att bevara fungerande ekosystem, och man ska inte lura sig och tro att det problemet nödvändigtvis adresseras bara för att man gör vissa mindre hänsynsåtgärder.”

2

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Det intressanta här är vilka tillvägagångssätt som finns för att utveckla och fördjupa arbetet.

Övergripande strategiskt arbete är mycket viktigt. Att få ut och implementera ekosystemtjänst-tänk i verksamheterna så att insatser inte görs på goda initiativ här och där, utan genomsyrar alla

exploateringar, ombyggnationer, planeringsarbete, etc.

Behovet för HUR man arbetar med ekosystemtjänster ser mycket olika ut beroende på organisation och behöver anpassas efter lokala förutsättningar och skala.

Det finns en principiell skillnad mellan verktyg för att avbryta projekt för att ta hänsyn till tjänsterna och att anpassa projekt för att ta hänsyn till tjänsterna. Dessa ska inte blandas ihop. Om en

exploatering inte är lämplig, är den inte lämplig oavsett om man snyggar upp den några växthus och en rain garden eller inte. Om en exploatering kommer genomföras oavsett, är det naturligtvis bättre att göra något än att göra inget.

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

Det finns många bra ansatser runtom i landet – skogspolicy med kontinuitetsskogsbruk, checklistor i planering, rutiner för kompensation, grönytefaktorer, etc. Det är viktigt att dessa tillvägagångssätt blir allmän egendom och ett samlat verktyg. Här är samordning på högre nivå viktigt. SKL, LST, Naturvårdsverket. Ett gott ex. är strandskyddet som fungerar relativt väl.

Tidsbrist hos enskilda tjänstemän är ett problem. Mer utrymme för workshops och kunskapsutbyte.

Grupp 5

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Olika i olika miljöer - Stad - Land - Regional - Biologisk mångfald - Fotosyntes - Cykler - Klimat

Pedagogisk ingång- t.ex.

EST kan stå i motstånd till andra behov

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Ja, men inte uttalat att det är just EST.

Tydliggöra- öka förståelsen i olika sammanhang Offentligt

3 Ta med arbetet med mindre organisation och i små projekt.

Samla data från allmänhet.

Grupp 7+8

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Stödjande- fotosyntes osv. Allt annat bygger på dessa est. I staden är dagvattenhantering, luftrening osv viktiga att jobba med, men vi är alla beroende av i princip alla tjänster såsom matproduktion. Lokalt kan vi behöva prioritera mellan olika tjänster annars kan vi inte exploatera alls. Lokalt kan olika problem ha olika dignitet.

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Göteborg jobbar med kompensation av natur och rekreation samt grönytefaktorer.

Tranemo äger mest mark i och runt centralorten och jobbar därför mer med att påverka andra markägare. Tranemo har med sitt höglänta område en viktig roll i att reglera vattenflöden för kommuner nedströms.

Om kompensation skall göras med samma värde, kan det ibland vara bäst att göra kompensationen i ett annat geografiskt område.

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

Strategiska och kommunövergripande planer. Samverkan med olika aktörer, t.ex. trafikverket.

Genom att olika kommuner och aktörer bekostar att mark i en kommun avsätts för t.ex. grönkil.

Grupp 9

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Beror på var man är och på vilken nivå. Generellt är det samverkan, och att där identifiera större frågor som berör många. Samförstånd. (Även svar på fråga 3.)

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Skapa en ”känsla” och synliggöra sammanhangen och den specifika EST.

Projekt i hemkommuner: naturvårdsavtal med markägare. Naturskydd.

Borde tas med i planbesked, i tidigaste skede(?) dvs. att syliggöra och skapa tyngd i att est är viktigt långsiktigt, ny sida av ekonomin. Problematik med en mandatperiod som tidsperspektiv.

Projekt inom jakt: Behålla en viss del av lövsly och inte ta bort allt för att låta djuren äta detta. Att behålla skogsavfallet inom avverkningen och inte köra på sommaren då det inte är tjäle.

EST- ett sätt att synliggöra

Grupp 10

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

4 Beror på hur svårt det är att återskapa dem.

- Reversibelt/irreversibelt - Där vi vet lite om sambanden

Går inte att välja eftersom det är komplexa samband.

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Inte uttalat. Vissa delar kommer in i planeringen idag. Göteborg har kommit en bit, men haft andra namn på det.

B). Kunskapsunderlag och stöd för planering.

- Plan för grön infrastruktur kan bli ett sådant underlag.

Olika i olika kommuner- är det exploatering som påverkar EST (som i Göteborg) eller skogsbruk (som i Tranemo)?

Sektorer behöver jobba ihop.

- Tid (utredningar och detaljplaner tar tid) - Kompetens hos tjänstemän

- Kunskap hos politiker

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

- Detta LONA-projekt är ett exempel.

- Regionala underlag att diskutera kring (ex. värdekärnor, korridorer, avrinningsområden , kilar mm).

- På en del teman/aspekter finns underlag med de måste göras kända, tillämpas och analyseras

Grupp 12

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Svårt att peka ut generellt, möjligen de understödjande som t ex biologisk mångfald. I övrigt är det kontextbundet: beroende på skala, läge och ev. bristsituation.

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Planering: Gbg håller på att ta fram grönytefaktor och rutiner för kompensation för skada på EST vid fysisk planering. Är även med i utvecklingsprojekt för att hitta EST-verktyg. Mölndal arbetar t ex med klimatanpassning (översvämningsrisker). Alingsås tittar på öppna dagvattenlösningar som ger flera EST. I övrigt finns naturvårdsarbete, policy för gröna tak och väggar, trädplaner, god ljudmiljö kopplat till grönområden mm.

Vad behövs för att utveckla arbetet? Samverkan (se nästa fråga)

Mer empiri - motsvarar åtgärderna den tänkta EST? Hur mycket reducerade trädplanteringen luftföroreningarna, dammen föroreningar i dagvattnet, etc?

En uppsättning parametrar som underlättar "värderingen" av EST (inte nödvändigtvis i monetära termer) - skulle underlätta argumenteringen för EST.

5 SKL skulle kunna ha en samordnande roll för kommunernas arbete med EST.

Nätverk för kommuner som jobbar aktivt med frågorna - stöd, erfarenhetsutbyte (så att inte alla behöver uppfinna det berömda hjulet)

Länsstyrelserna kan ha en omvärldsbevaknings- och kunskapsförmedlande roll regionalt. Regionala organ, som t ex GR, kan ha en aktiv roll (som t ex dagens seminarium).

Praktiker-akademin, t ex använda Mistra Urban Futures som plattform, men. Även söka andra vägar. Gemensam kunskaps-databas?

Viktiga att även samverka med ideella föreningar, markägar- och näringslivsorganisationer.

Grupp 12

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Svårt att säga att något är viktigare än något annat.  Livsuppehållande funktioner

 Bedöma i vårt närområde.

 Färskt vatten (i kranen och inte i källaren)  Tjänligt utvatten

 Fotosyntesen

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Est är ett nytt begrepp och idag arbetar vi inte i de termerna. Kompensation, skyddande biotoper

 MKB

 Vattenförsörjningsplan (GR)

Viktigast att utbilda både politiker (beslutsfattare och tjänstemän)

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

Tidigt skede i planeringen Kompetensen

Mellankommunala Intresseorganisationer

Samverkan mellan förvaltningarna

Grupp 13

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Beror på tidsperspektivet, var vi befinner oss någonstans, vilken miljö vi befinner oss i och för vem. Hur kan vi värdera vad är viktigast? Olika i olika sammanhang. Jämföra päron med äpplen –

fotosyntes/friluftsliv. Vilket perspektiv tittar vi på – kort eller lång sikt om vi ska jämföra exploateringsvärdet mot ekosystemvärdet. Hur kommer framtida generationer att värdera

ekosystemtjänster? Vad är det här för skog utan app? Ekosystemtjänster för vem – viltkött – produkt för försäljning – men också för viltolyckor, någon som äter upp skog…

Det som synts här idag – är biologisk mångfald och vatten – dessa frågor har vi redan gått över gränsen för vad systemen tål. Dagvatten, dricksvatten för Stenungssunds del? (8 fjordar)

6 Ekosystemstjänstebegreppet är stort – går alltid väga in egna värderingar. Alla är för

ekosystemtjänster men på sitt egna sätt. Faran med att sätta in värden – men samtidigt pedagogiskt. Vad hade hänt om vi inte hade börjat diskutera… Bara genom att få upp projektledarnas intresse är en bra grej.

Bra att ha en bra transparent dialog om vad vi lägger in i begreppet och hur vi prioriterar.

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Stenungsund med flera jobbar med ekosystemtjänster idag genom bl a Åtta fjordar (Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust) – började med att fisken försvunnit för flera år sen och att man ville göra något åt detta. Arbetar med vandringsvägar för fiskar, sätta ut fisk, förbättra havsmiljön (återföring av näringsämnen). Det är ett ekosystemtjänstarbete utan att det är uttryckt från ett sådant arbete.

Härryda – jobbar en hel del med dagvattendammar som en väldigt enkel åtgärd som är en positiv samverkan mellan människan och naturen. Mycket debatt dock kring man kanske inte utrett ordentligt kring grodan innan dagvattendammarna byggdes.

Göteborgs universitet – forskning och utbildning – diskuterar vad det är för något och vad man ska ha det till. Ekologerna kartlägger olika projekt. Kulturgeograferna använder det inte så mycket – sätter upp lustiga skiljelinjer mellan människa och natur – gratistjänst är det verkligen det? Finns stort studentliv – t ex studenter som vill odla på innergårdarna – har studenter som är ute och kollar på urbana odlingar.

Egentligen är det inget nytt utan att det är sättet att paketera det på som är nytt – att man behöver börja tänka på ett nytt sätt.

Hur hanterar man naturens otjänster? – fästingar, mördarsniglar, smittspridning med myggor.

Smittspridning – våtmarker om det blir varmare – det perspektivet hörs själva i debatten – betesdjur i staden – smittspridning med gödselhantering.

Människan kan göra naturen en tjänst också! Bra om man ser en positiv relation mellan människa och natur! Människans positiva roll! Fågelholkar, komposter

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

Ekosystemtjänsterna har inga geografiska gränser – därför viktigt med samverkan. Plocka de lågt hängande frukterna.

Att inte sätta sin gräns för planarbetet med naturen. Att lyfta blicken för ekosystemtjänster. Hur är det med de områden som ligger utanför staden – jordbruksmark… Som markägare är det EU-pengar och EU-regler som hägrar. Hur kan man samarbeta med bönder och markägare från

kommunens håll? I Stenungssund har t ex LRF varit involverade i olika projekt. Något som man vill ha lite mer kontinuerligt -ju mer samarbete man har desto enklare blir det.

7

Grupp 15

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Vilken nivå pratar man om?

Vilka är förutsättningarna för de andra? Vilka är mest hotade?

Hur öka kunskapen hos allmänheten? Vilken är dyrast att ersätta?

Hur hänger de olika est ihop och påverkar varandra? (System nätverk balans) När blir förändring FRÅGA JONAS i vardagen?

Svårt att förutse hur förändringar kan accelerera (cocktaileffekt) Försiktighetsprincipen bör gälla här eftersom ovissheten är stor.

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Lerum bedriver inget särskilt arbete idag men planerar för det. Har gjort en dagvattenstrategi- med det är en enskild fråga och inte en del av en helhet.

Göteborg och Uddevalla jobbar också med hållbar dagvattenhantering.

Uddevalla funderar på att göra våtmarker av sina gamla översvämmningshotade hamnområden. Göteborg gör tematiskt tillägg till översiktsplan om värdefull jordbruksmark- för att peka på de olika värdena.

Länsstyrelsen Västra Götaland- försöker lyfta in est i miljömålsarbetet.

Vad behövs för att utveckla arbetet?

Intresse saknas hos allmänhet och politiker, kan man informera genom bruset? Koppla till hälsoaspekten?

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

Lättare i rena specialistgrupper? Än kanske planerargrupper. Samverkan kompetenshöjande!

Hur nå till allmänheten och skapa sug hos allmänhet och näringsliv? Träffas och få kontakter är bra, så har detta seminariet funkat!

Grupp X

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Syreproduktion och mat, grundläggande behov. Stödjande- för att de andra tjänsterna bygger på dem. Man kan inte utesluta

I en tätort- kanske dagvatten- beror på vilken typ av område. ALLA!!!

Lokalt kan vissa vara viktigare. (Vattenfokus kan vara en bra pedagogisk ingång).

8 Tranemo äger central mark så arbetet handlar mycket om att påverka andra genom information- och kunskapsspridning, ökat medvetande, insikter om värden som skapar incitament att bevara. Tranemo är reglerande för andra kommuner eftersom de är en höglänt inlandskommun

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

Strategiska planer över kommungränser Gemensamt kunskapsunderlag

Samverkan med andra aktörer

Även i genomförande och förstärka helheten och få ett regionalt perspektiv Flera kommuner

Värdena är relevanta i flera kommuner.

Grupp X

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Understödjande tjänster Biologisk mångfald

Platsen är avgörande för vilken som är viktigast. Vattentjänster.

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Klimatanpassningsåtgärder

Värdegrund (gemensam) = viktigt!! Allt går inte att sätta ekonomiska värden på- siffror.

Tjänstens (biologisk mångfald etc.) detaljplanearbetet- går att reglera om det stödjer syftet. Naturen, dess syften går att reglera.

3. Hur kan vi samverka i dessa frågor?

Informationsspridning, överföring av kunskap mellan kommuner, bostadsföretag och myndigheter. Regionalt ansvar.

Olika aktörer med olika ”ämnen” för ögonen har ett ansvar såsom skogstyrelsen, länsstyrelsen, regionplanorgan och SKL.

Grupplösa svar

1. Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Mer pengar

Bredda kunskaper så att alla instanser har ett hum om vad och varför vi bör arbeta med frågan. Samarbete

Tid & pengar påverkar.

2. Hur jobbar ni med ekosystemtjänster idag?

Ställa frågorna tidigt när det fortfarande går att andra. Svårt när man värderar olika från olika håll

Bra att sitta fysiskt nära

Miljösamverkan- Västra Götaland, Sverige Tidsbrist är en svårighet.