• Investera i övriga 60 % livslångt lärande

(1)

mats.soderberg@skl.se

(2)

Framtidsstrategin

EU 2020

• 40 % till studier på eftergymnasial nivå

• Investera i övriga 60 % livslångt lärande

• Smart

• Green

• Inclusive

growth

Del 1

(3)

EU 2020

2010

fyra i aktiv ålder för varje ålderspensionär

(4)

EU 2020

2060

Fyra i aktiv ålder på två ålderspensionärer

Del 1

(5)

Förväntade jobb – kompetensnivåer fram till 2020

Hög

Med

Låg

(6)

”Det är aldrig för sent att lära”

Meddelande från EU-kommissionen 2006

• Utvecklingen av livslångt lärande går i för långsam takt, vägande skäl finns att öka investeringarna!

• 72 miljoner lågutbildade arbetare i Europa, - dvs 1/3 av arbetskraften.

• 50 procent av de nya arbetstillfällena 2010 kräver utbildning på eftergymnasial nivå / högskolenivå.

• Endast 15 procent av jobben kan utföras av

”low-skilled”.

KOM (2006) 614

(7)

New skills for new jobs

• Flexible pathways

• No dead ends

• Efficiency of vocational

and adult education

(8)

Instrument för europeisk utbildningssamverkan

• EQF

• ECVET

• Europass

• EQARF

(9)

Utmaningar f

Utmaningar f ö ö r vuxenutbildningen r vuxenutbildningen

Del 2

(10)

Utmaningar för vuxenutbildningen Yrkesvux

Yrkesvux

Breddvux Breddvux

Lyftvux Lyftvux

Regionalt utvecklingsvux Regionalt utvecklingsvux

Yh

(11)

” Frivuxutredningen ”

SOU 2008:17

”Vilken blir

kommunpolitikens/regionalpolitikens främsta roll?”

Att vara vuxenutbildningsanordnare eller

Att se till att medborgarna får god kompetens ?

(12)

Utmaningar för vuxenutbildningen

Logistikaspekten

Gymnasieskolan

Yh

Vux

(13)

Det regionala kompetensbehovet

• Kort sikt

Yrkesvux med validering och riktade kurser, cirka 20-30 veckor.

• Medellång sikt

Yrkeshögskola, ofta 2 år.

• Lång sikt

Ungdomsgymnasiet, cirka 5 år. Högskolan cirka 5 år.

• Över en konjunkturcykel?

Möjligheter att snabbt ”ställa om” i nytt arbetsmarknadsläge genom en bredare grundkompetens, t ex högskolebehörighet.

Att ”få fram” individer med viss kompetens tar tid…

(14)

Utmaningar för vuxenutbildningen

nyckel för det livslånga lärandet

GY

Yh

Högskolan

IV

Arbetsmarknaden

(15)

Genomf

Genomf ö ö rande rande fr fr å å gor gor

GY11 GY11

Del 3

(16)

Fem viktiga förändringar

• Yrkesprogrammen: Tiden minskar för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.

• Högskoleförberedande program:

I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig.

• Det lokala friutrymmet stramas upp.

Lokala kurser, specialutformade program.

• Två nya examina:

En högskoleförberedande examen och en yrkesexamen.

• Programstrukturen förändras.

Det humanistiska och det ekonomiska programmet ”återuppstår”.

Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskapsprogrammet.

(17)

SKL:s synpunkter SKL:s synpunkter

p p å å gymnasiereform gymnasiereform

• Genomförandet till 2011 ställer stora krav! - tiden är knapp.

• Möjligheter för obehöriga elever i åk 9

skall finnas både i grundskola o gymnasieskola.

• Högskolebehörighet viktig - spec. BF och OP.

• Behåll specialutformade program!

• 15 veckors APU inte alltid möjlig

• Ett ”fjärde år” på Teknikprogram bör ligga i

Yrkeshögskolan.

(18)

”Färdiga” förslag i propositionen

1. Gymnasieskolans syfte 2. Samverkan med arbetslivet

3. Gymnasiegemensamma ämnen 4. Programförändringar

5. Valfriheten stramas upp 6. Spetsutbildningar m.m.

7. Ny betygsskala

8. Ämnesplaner, nya kurser 9. Gymnasieexamen

10. Reducerat program 11. Fristående skolor

12. Rätt till vuxenutbildning

13. Finansiering

(19)

Återstående frågor i prop.

• BB 1 Lokalt programråd (s. 48)

• BB 2 Ett fjärde tekniskt år (s. 49)

• BB 3 Barn- och fritidsprogrammet, behörighet (s. 56)

• BB 4 Vård- och omsorgsprogrammet, behörighet (s. 62)

• BB 5 Gymnasial lärlingsutbildning (s. 66-67)

• BB 6 Behörighet för yrkesprogram (s. 98)

• BB 7 Obehöriga elever (s. 125-126)

• BB 8 Rätt att läsa gymnasial vuxenutbildning (s. 139)

(20)

Programstruktur Examensmål

Programmets inriktningar Programfördjupningar

Vägen till högskolan Utgångar – mot yrken

Referensgrupper för avnämare programgrupper

Skolverkets förberedelser för GY2011

Inspel

(21)

Programmet utbildar för arbete med människors lärande och utveckling, samhällsgemenskap och bistånd samt

hälsa och välbefinnande.

”Pedagogik och hälsoprogrammet”

Programmet skall ge grund för livslångt lärande i arbetslivet och fortsatta studier.

Barn- och fritidsprogrammet SKL-synpunkter…

Programmets syfte

(22)

Att arbeta för och med människor

En utbildning med inriktning att arbeta för och med människor ställer alltså krav på:

- Bredd

- Förmåga att lära om och lära nytt - Möjligheter att gå vidare

Barn- och fritidsprogrammet

SKL-synpunkter…

(23)

Möjliggöra olika nivåer för yrkesetablering

Programmet skall möjliggöra för olika tänkbara verksamheter inom sektorn oberoende av vilken

utbildningsnivå som krävs för anställning, dvs - gymnasieskola

- yrkeshögskola - högskola

Programmet får alltså inte bli ”selekterande” på vissa nivåer.

Barn- och fritidsprogrammet

SKL-synpunkter…

(24)

Gy -11 Barn och fritidsprogrammet Utgångar

• Yrkesutgångar direkt

• Yrkesutgångar efter yrkeshögskolestudier eller högskolestudier

• Högskolebehörighet

(25)

Påbyggbarhet

Ur ett arbetsgivarperspektiv är det viktigt att programmet är lätt påbyggbart.

En stor del av dem som genomgår programmet kommer ha behov av kompetensutveckling i högskolan.

Fortsatta studier på högskola kommer att krävas för att tillgodose individernas möjlighet till karriärutveckling.

Kommunernas och landstingens verksamheter ställer ökade krav på fördjupad och breddad kompetens hos medarbetarna

Barn- och fritidsprogrammet

SKL-synpunkter…

(26)

Arbetsfördelning

Utbildningsväsendet kan stödja

• Utveckling av kunskaper och färdigheter

• Utveckling av förmåga, vilja och attityd.

Arbetsmarknaden avgör

• anställningsbarhet

• arbetsorganisation

• yrkesfunktioner

Barn- och fritidsprogrammet

SKL-synpunkter…

(27)

Fordonstekniker Fordonstekniker

Allt viktigare egenskaper

• Felsökning, intervjua kund,

• Förstå konstruktioner,

• Förstå ny teknik (t ex system med diesel, biobränslen),

• Kommunikation i nätverk,

• Köplag och konsumenttillfredsställse

(28)

Fordonstekniker Fordonstekniker

I allt mindre grad

• plockar med växellådor eller

• renoverar klimatanläggningar,

i dessa fall handlar det mer om specialistkunskap.

(29)

Kompetensprofil handel Kompetensprofil handel

mest prioriterade faktorer

1. Vilja, personligt driv och initiativförmåga 2. Serviceförmåga, kundintresse

3. Positiv attityd, öppenhet, social förmåga, lagspelare

Validering inom handel

(30)

Kompetensprofil administration Kompetensprofil administration

• Personal, försäkring, lön

• Ekonomi, finans, juridik,

• kundtjänst/Kundservice

• Telemarketing, marknadsundersökning

• Konferens, mässa, reception

• Orderadministratör, ordermottagare, -registrerare

• Webb, IT, data

• Projekt

(31)

• Social kompetens, se sin roll i helheten, samspel,

”kundmöten”, vara ”streetsmart”.

• Kunskaper om ledarskap från andra områden.

• Entreprenörskap

• Interkulturell kompetens

• Språk, engelska tidigt!

• Estetisk utbildning ej enda vägen, många vägar in.

• Ej bestämma yrkesbana för tidigt.

(32)

Uttalande från Naturbrukets rikskonferens

2008

”Låt eleverna kombinera naturbruk och naturvetenskap även i framtidens

gymnasieskola!”

(33)

Utredning om lärlingsutbildning i gymnasieskolan

* om reglerna inom arbetsmarknaden och skolan står i

strid med varandra och om det finns brister som måste rättas till

* de rättsliga förutsättningarna för att anställa lärlingar

* om relevanta kollektivavtal kan användas

* ansvaret när skador inträffar och försäkringsskyddet

* om lärlingar också ska kunna få studiehjälp

* de ekonomiska konsekvenserna av att anställa lärlingar och föreslå finansiering

* en lämplig anställningsform för gymnasiala lärlingar

Irene

Wennemo

LO

(34)

Rätt till gymnasial vuxenutbildning och särvux

Ds 2009:20

• Kursvalsalternativ:

• Kursvalsalternativ med 25-årsregel

• Programvalsalternativ

• Programvalsalternativ med 25 årsregel

(35)

Behörighetskrav yrkesprogram

Godkänt i Sve, Eng, Mat och fem andra ämnen.

Dep. promemoria 2009-09-25

Förslag

(36)

Särskilda program i gymnasieskolan

Erbjudande

Ska erbjudas:

• Preparandutbildning

• Yrkesintroduktion

• Individuellt alternativ

• Språkintroduktion Kan erbjudas:

• Programinriktat individuellt val

Dep. promemoria 2009-09-25

(37)

Gymnasieingenjörsexamen återinförs

• Uppdrag till Statens Skolverk, redovisas 1 dec 2010

” Teknikprogrammet ska kunna utgöra en god grund för såväl fortsatta tekniska

högskolestudier som för ett frivilligt fjärde

tekniskt år i gymnasieskolan. Utbildningen ska

efter ett fjärde år ge en tydlig yrkesinriktning,

syfta till etablering på arbetsmarknaden och leda

till en gymnasieingenjörsexamen ^.

(38)

Gymnasieingenjörsexamen återinförs

Skolverkets förslag till bl.a. examensmål, inriktningar och programfördjupning för teknikprogrammet ska utformas så att

programmet i kombination med ett fjärde

år leder till en efterfrågad kompetens inom

olika sektorer av arbetsmarknaden.

(39)

Ekonomiska konsekvenser

• Personalfortbildning

• Rätt att läsa ytterligare yrk-kurser, huvudmannen tillhandahåller fler

• Rätt att inom vux läsa upp till gy-behörighet

• Fler nationella inriktningar

• Fler byten?

(40)

Tidplan Gy 11 Tidplan Gy 11

Ämnen Kurser

• Aug – Skolverkets förslag

• Okt - Skolverkets beslut

Programstruktur och programmål, inriktningar

• Feb - Skolverkets förslag

• Apr - Regeringens beslut

(41)

Tidplan Gy 11 Tidplan Gy 11

Särskilda varianter

Nov 1 – Skolverkets beslut

Fristående skolor

Aug 15 ansökan skolinspektionen

Nov 1 beslut

(42)

Kompetensbehov & kompetensf

Kompetensbehov & kompetensf ö ö rs rs ö ö rjning rjning

Del 4

(43)

• Kommunikation på modersmålet

• Kommunikation i främmande språk

• Baskompetens i vetenskap o teknologi

• Digital kompetens

• ”Lära att lära”

• Social kompetens - samhällskompetens

• Kulturella uttrycksformer

• Entreprenörskap

Nyckelkompetenser för livslångt lärande:

(44)

Social kompetens - samhällskompetens

Sociala aspekter

att se sig som en resurs för sig själv, sin familj och sin omgivning

Medicinska aspekter

betydelsen av ett hälsosamt sätta att leva, frågan om fysisk och mental hälsa och en aktiv livsstil

Samhällsmedborgarrollen

att förstå demokratins innebörd, individens rättigheter och ansvar

Hållbar utveckling

och förståelsen för ansvar av vår gemensamma miljö

(D) Nyckelkompetenser inom LLL .

(45)

Nyckelkompetenser Nyckelkompetenser

Tjeckien Tjeckien

• Lärandekompetens

• Problemlösarkompetens

• Kommunikativ kompetens

• Social kompetens

• Samhällskompetens

• Professionell kompetens

(46)

Nyckelkompetenser Nyckelkompetenser

Nederl

Nederl ä ä nderna nderna

• Metoder för att utveckla eget lärande

• Personlig karriärutveckling

• Tar del i beslutsfattande, utvecklar ståndpunkter, agerar.

• Utvecklar medarbetarskap

• Utvecklar ett reflekterande förhållningssätt som konsument.

• Social kompetens, ansvar för omgivningen

• Ansvar för sin egen hälsa

(47)

”Det är aldrig för sent att lära”

Meddelande från EU-kommissionen 2006

• Utvecklingen av livslångt lärande går i för långsam takt, vägande skäl finns att öka investeringarna!

• 72 miljoner lågutbildade arbetare i Europa, - dvs 1/3 av arbetskraften.

• 50 procent av de nya arbetstillfällena 2010 kräver utbildning på eftergymnasial nivå / högskolenivå.

• Endast 15 procent av jobben kan utföras av

”low-skilled”.

KOM (2006) 614

(48)

Regional utveckling p

Regional utveckling p å å arbetsmarknaden arbetsmarknaden (varsel upps

(varsel upps ä ä gningar) gningar)

• Norrbotten

• Västerbotten

• Gävleborg

• Östergötland

• Skåne

• Blekinge

• Västra Götaland Göteborg

Borås ^ok Trollhättan Herrljunga

.

Samtidigt brist på yrkeskunnigt folk….

ok

(49)

”Jobben flyttar från industri till finans”

mars 2008 – mars 2009

Finansiell verksamhet, konsulttjänster, IT- och kunskapsföretag.

Bygg-

verksamhet Övriga

sektorer Industri-

verksamhet

-53 000 -40 700 -23 200

38 000

(50)

EN DAGSFÄRSK BILD

- Varslen på väg ner. Arbetslösheten ökar ännu.

- Läget inom industrin sakta uppåt.

- Ökat sökande vuxenutbildning, fr. a. allmänna ämnen.

- Ungdomsarbetslösheten håller på att bli ett allt mer växande problem i många kommuner.

- Anhöriginvandringen kompenseras ej, den tar därför allt mer resurser från övrig vuxenutbildning

- På vissa högskoleorter ökar trycket från ungdomarna

på Högskola och Yrkeshögskola i stället för på vux.

(51)

Några utmaningar för

1. Gymnasieskolan.

2. Vuxenutbildningen.

3. Yrkeshögskolan.

(52)

1. Utmaning för gymnasieskolan

Fler högskoleförberedande program, med liten gemensam kärna.

Betydligt fler nationella inriktningar

Betydligt färre elever…

(53)

… antal 16-åringar 2007 - 23

2009 2012 2015 2018 2021

(54)

… fler studievägar i gymnasiet

• Humanistisk

• Ekonomisk

• Estetisk

• Samhällsvetenskaplig

• Naturvetenskaplig

• Teknisk

(55)

…och

• 62 nationella inriktningar!!!

(56)

Utmaning för vuxenutbildningen

Tillgången till vuxenutbildning är idag beroende på i vilken kommun du bor…

… … med an a rbe tsm arkn ade n of ta

med an a rbe tsm arkn ade n of ta ä ä r re gion al o ch g loba l

r re gion al o ch g loba l

(57)

Viktigare roll för vuxenutbildningen

• Logistikaspekten

• Nyckel för livslångt lärande.

(yrkesvux, breddvux, lyftvux, regional

utvecklingsvux)

(58)

Samverkansformer

inom regioner och över gränser

• Allmänt regionalt utbildningssamarbete, samverkansavtal

• Teknikcollege

• Vård och omsorgscollege

• Servicecollege

• Nationellt nätverk för fordonssektorn,

kopplat till ECVET

(59)

Utmaning för yrkeshögskolan

Centrala branschkrav Förväntningar

hos regering och riksdag

Regionala behov

Studerandes efterfrågan

Anordnarperspektiv

(60)

”Vilka kompetenser efterfrågas på arbetsmarknaden Vilka nya yrkesområden är under utveckling?”

Utmaning för yrkeshögskolan

REGION

BLEKINGE

Ansökningar till yrkeshögskolan för hösten 2009

• Produktionslogistik 225 p, Industriellt utvecklingscentrum

• Industrielektriker – inriktning svets/plåt, Sölvesborg/Bromölla

• Entreprenörskap och affärsutveckling, 200 p, Blekinge Tekniska Högskola

• Digital Business Manager, 400 p – Hyper Island AB

(61)

YH-myndigheten, Kommunförbundet Stockholms län, Regionförbundet Uppsala län, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköpings län, Gotlands kommun,

Södra Smålands Kommuner och Landsting, Regionförbundet Kalmar län, Kommunförbundet Skåne, Regionförbundet Halland, Västra Götalandsregionen, GR -Göteborgsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Sjuhärads Kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Region Värmland, Regionförbundet Örebro län, Västmanlands Kommuner och

Landsting, Region Dalarna, Regionförbundet Gävleborg, Kommunförbundet Västernorrland, Kommunförbundet Jämtland, Regionförbundet Västerbotten, Kommunförbundet Norrbotten,

Sveriges Kommuner och Landsting.

”Vilka kompetenser efterfrågas på arbetsmarknaden Vilka nya yrkesområden är under utveckling?”

Utmaning för yrkeshögskolan

YH-myndighetens arbetsmarknadsråd.

Svenskt Näringsliv, Arbetsförmedlingen, LO, TCO, Företagarna, Sveriges Kommuner och Landsting.

SKL:s nätverk för vuxenutbildningsregioner.

Regionalt kontaktnät

(62)

Regional kompetensförsörjning

SKL, Regionförbund o Regionala kommunförbund

• Regionala behovsanalyser

• REGLAB

• Regionala kompetensplattformar

• Samverkansformer (Teknik- Service – Vård och Omsorgscollege).

• Yrkeshögskolan

• Yrkesvux

(63)

Statliga fortbildningssatsningar

• Skolverket har i uppgift att 2010-2012 implementera beslutade o planerade reformer inom det offentliga skolväsendet.

• 97 milj kr 2010, 94 mkr 2011, 97 mkr 2012.

• Förskolans läroplan, nya kursplaner och kunskapsklrav i grundskolan samt ny betygsskala. Nya läroplaner gr,

spsk, obl särsk, samesk.

• Beslut enligt gymnasiepropositionen, betygsskala