• No results found

Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

YTTRANDE 1(2)

2019-05-15 RJL 2019/486

Regionledningskontoret Telefon: 010-241 00 00 Organisationsuppgifter

Box 1024 E-post: regionen@rjl.se Bankgiro: 5216-2849

551 11 Jönköping Hemsida: www.rjl.se Orgnr: 232100-0057

Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se

Lite mer lika. Översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner

och landsting (SOU 2018:74)

Region Jönköpings län har getts möjlighet att yttra sig över rubricerade utredning.

Sammanfattning

Region Jönköpings län tillstyrker i huvudsak förslaget med några synpunkter kring hälso- och sjukvårdsmodellen till det fortsatta beredningsarbetet.

Synpunkter på förslaget

Region Jönköpings län tillstyrker i huvudsak förslaget med några synpunkter till det fortsatta beredningsarbetet.

Hälso- och sjukvårdsmodellen

Det är positivt att kostnadsdata i modellen kommer från ytterligare två regioner, förutom Skåne, men dessa utgör ändå tillsammans knappt en tredjedel av riket. Är det rimligt att endast tre regioner kan lämna kostnadsdata till hälso- och

sjukvårdsmodellen, här bör målsättningen vara att data från så stor del av riket som möjligt finns med. När alla regioner har KPP-data (kostnad per

patientkontakt) inom alla områden, skulle det vara möjligt att samla in ett bredare material utifrån att dessa data finns uppdaterade varje år och låta denna ligga till grund för kostnaderna i modellen? I utredarens förslag ska modellen inte

uppdateras årligen och nettokostnaden endast räknas upp schablonmässigt. Det uppfattas som en svaghet att modellen trots förenkling fortfarande inte går att uppdatera årligen. Utifrån målsättningen enkelhet, aktualitet och tillförlitlighet i modellen bör uppdrag ges att fortsatt utveckla den.

Glesbygdsberäkningen görs med stöd av Tillväxtverkets modell ”Struktur” och utredningen har valt att inte pröva de underliggande antagandena i befintligt utjämningssystem särskilt. Utredaren lyfter fram svårigheten i att beräkna merkostnaderna i modellen och att en sådan genomlysning inte kunde rymmas inom ramen för denna utredning. Hälso- och sjukvården förändras snabbt vad gäller hur och var den konsumeras med allt större inslag av till exempel digitala lösningar och nivåstrukturering. Det är angeläget att antagandena i modellen för att kompensera för merkostnader utifrån gles befolkning är relevanta utifrån den

(2)

YTTRANDE 2(2)

RJL 2019/486

förändring som sker. Ett uppdrag kring glesbygdskompensationen i hälso- och sjukvårdsmodellen bör ges.

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Maria Frisk

References

Related documents

Ljusdals kommun anser att socioekonomisk kompensations bör ingå i modellen för förskoleklass och grundskola på motsvarande sätt som för förskole- och

Omfördelningen från kommuner respektive landsting med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner respektive landsting med svag

Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i

I modellen för beräkning av merkostnader i glesbygd används befolknings- underlaget under 6 000 invånare inom ett upptagningsområde på 30 km vil- ket regionen anser vara för lågt,

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid

kommunernas finansieringsansvar i förhållande till staten av välfärdstjänsterna, eftersom ökade krav och behov inom vård, utbildning och omsorg inte automatiskt bör