• No results found

Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. SOU 2018:74

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. SOU 2018:74"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1(2)

Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro

Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807

Box 800 Mullsjö Telefax Internet Postgiro

565 18 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2019-04-16 2019/1044 Kommunstyrelsens arbetsutskott

Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för

kommuner och landsting. SOU 2018:74

Ärendebeskrivning

Finansdepartementet har avlämnat förslag till uppdatering av

kostnadsutjämningssystemet. Direktivet till översynen var att överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar av delmomenten i kostnadsutjämningen.

Mullsjö kommun ställer sig i huvudsak positiv till betänkandet. Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i samhället och särskilt i det kommun- och landstingskommunala verksamheterna. Det är mycket svårt att lämna synpunkter på enskilda variablers konstruktion då detta är ett extremt tekniskt komplicerat system.

Mullsjö kommun läste dock betänkandet med viss besvikelse då vi konstaterar att vi blir förlorare i förhållande till de kommuner vi upplever som jämbördiga. Det är då en stor del av kommunerna i Jönköpings län samt andra närliggande mindre kommuner (Tranemo, Svenljunga, Herrljunga mm).

Vi har försökt hitta orsakerna till konsekvensen för kommunen, men med de resurser vi har till vårt förfogande har vi inte lyckats tränga igenom komplexiteten i systemet.

Vi kan dock misstänka att orsakerna ligger inom två områden:

Det första är, att vi hänförs till kommungruppen ”Pendlingskommun nära större stad” och att det här döljer sig orsaker. Det skulle kunna vara något med avståndet och/eller vår kulturella och historiska bakgrund som gör att vi ännu inte fullt ut kan nyttja dessa fördelar.

Det andra är, tätortsgraden som är per definition mycket hög i Mullsjö kommun med en dominerande ort. Det framgår dock i flera andra skrifter att Mullsjö har för

(2)

2(2) en tätort extremt hög grad av villabebyggelse. Här skulle också kunna finnas

någonting som orsakar att vi inte kan nyttja fördelarna av vår höga tätortsgrad. Detta blev tydligt när Telia/Skanova skulle fibrera Mullsjö kommun och började med tätorterna där lönsamheten var god. Vår definition och Telia/Skanovas definition av tätorterna skiljer sig högst väsentligt – dock inte till vår fördel.

Mullsjö kommun skulle uppskatta om någon på central nivå kunde göra en djupare analys inom dessa områden och se över konsekvenserna.

Mullsjö kommun anser vidare att faktorn ”utjämning för löner” nu kan strykas helt då den spelat ut sin roll.

Beslutsunderlag

Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 mars 2019, § 20 Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari 2019, § 10 Remissmissiv

Betänkande av Kostnadsutjämningsberedningen: Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att ta tjänsteskrivelsen som sitt eget yttrande.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Lennie Johansson Kommundirektör

References

Related documents

Systemet syftar inte till att utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.. Kostnadsutjämningssystemet är helt finansierat av kommunerna och staten har inte någon del

Ljusdals kommun anser att socioekonomisk kompensations bör ingå i modellen för förskoleklass och grundskola på motsvarande sätt som för förskole- och

Omfördelningen från kommuner respektive landsting med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner respektive landsting med svag

I modellen för beräkning av merkostnader i glesbygd används befolknings- underlaget under 6 000 invånare inom ett upptagningsområde på 30 km vil- ket regionen anser vara för lågt,

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid

kommunernas finansieringsansvar i förhållande till staten av välfärdstjänsterna, eftersom ökade krav och behov inom vård, utbildning och omsorg inte automatiskt bör