• No results found

Remissyttrande Lite mer lika, Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissyttrande Lite mer lika, Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (2)

Dnr 00593-2019

RegionNorrbotten, 971 89 Luleå • Besöksadress: Robertsviksgatan 7, Luleå (Regionhuset) Telefon: 0920-28 40 00 • E-post: RegionNorrbotten@norrbotten.se • www.regionnorbotten.se

DOKUMENT-ID VERSION

ARBGRP515-1854338440-322 0.3

Mottagare Finansdepartementet Dnr Fi2018/03212/K

Remissyttrande Lite mer lika, Översyn

av kostnadsutjämningen för kommuner

och landsting (SOU 2018:74)

Sammanfattning

Region Norrbotten ställer sig positiv till förslagen i slutbetänkandet. I modellen för beräkning av merkostnader i glesbygd används befolknings-underlaget under 6 000 invånare inom ett upptagningsområde på 30 km vil-ket regionen anser vara för lågt, då exempelvis flera glesbygdskommuner i Norrbotten med långa avstånd till sjukhus faller utanför ramen.

Synpunkter från Region Norrbotten

Region Norrbotten anser att förslagen till förändringar i stort är bra. Att för-enkla systemet genom att antal befolkningsgrupper i kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård minskas från 852 stycken till 22 gör systemet mer trans-parent och lättförståeligt.

Det är bra att parametrarna i systemet uppdateras till 2018 års nivå och att flera parametrar indexeras för att bibehålla systemets aktualitet under en längre tid.

Socioekonomi

Systemet ska kompensera för strukturellt betingade kostnadsskillnader som relaterar till behov där ålder, kön, socioekonomi ingår. Det är positivt att variabeln andel som bor i småhus eller flerbostadshus tas bort och att en variabel införs som kompenserar för skillnader i utbildningsnivå, då det an-ses som en viktig socioekonomisk bestämningsfaktor för befolkningens hälsa.

Glesbebyggelse

Att ta fram kostnader för att bedriva hälso- och sjukvård i glesbygd är svårt. Det är positivt att modell för fiktivt utplacerade hälsocentraler och bassjuk-hus används, men gränsen 6 000 invånare för hälsocentraler är lågt då många kommuner exempelvis i Norrbotten ligger kring det invånartalet men har långa avstånd till sjukhus.

Det är positivt att modellen för ambulansstationer justerats så att hänsyn tas till ökade kostnader i glesbygd för flygtransporter.

(2)

Sida 2 (2)

RegionNorrbotten, 971 89 Luleå • Besöksadress: Robertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefon: 0920-28 40 00 • E-post: RegionNorrbotten@norrbotten.se • www.regionnorbotten.se

DOKUMENT-ID VERSION

ARBGRP515-1854338440-322 0.3

Lönemodell i hälso- och sjukvården

Regionerna i glesbygd har svårt att rekrytera varför det är positivt att även merkostnader i glesbygd tas med.

Kollektivtrafik

Dagens modell ger högre standardkostnad i större tätorter trots att kostna-derna i glesbygd är högre per personkilometer. Övergången till en regress-ionsmodell för att beräkna standardkostnaden för län som har delat huvud-mannaskap ger en kostnad baserad på pendlingsavstånd, invånardistans och antal invånare vilket gynnar glesbygdskommunerna.

Bilaga:

Yttrande över Lite mer lika SOU 2018:74

Protokollsutdrag skickas till: fi.remisssvar@regeringskansliet.se fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se

References

Related documents

Systemet syftar inte till att utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.. Kostnadsutjämningssystemet är helt finansierat av kommunerna och staten har inte någon del

Ljusdals kommun anser att socioekonomisk kompensations bör ingå i modellen för förskoleklass och grundskola på motsvarande sätt som för förskole- och

Omfördelningen från kommuner respektive landsting med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner respektive landsting med svag

Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid

kommunernas finansieringsansvar i förhållande till staten av välfärdstjänsterna, eftersom ökade krav och behov inom vård, utbildning och omsorg inte automatiskt bör