2014-03-25 Lars Heinesson Jacob Lindkvist Clara Engstrand
Remissredogörelse – regional vattenförsörjningsplan
Bakgrundsbeskrivning
Inom Göteborgsregionen är vi alla är beroende av gemensamma vattenresurser. Vattnen ska ses som en gemensam tillgång oavsett vilken eller vilka
kommuner som är berörda geografiskt. Ett sådant synsätt leder till att det blir naturligt med gemensamma lösningar och samverkan i regionen för att kunna hantera frågeställningar avseende långsiktig dricksvattenförsörjning på ett effektivt sätt.
Det övergripande syftet för den regionala vattenförsörjningsplanen är att trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen, redovisar vision och mål samt förslag till åtgärder för att uppnå målen. Förslaget pekar på väsentliga samordningsmöjligheter för
vattenförsörjningen i regionen och vattenförsörjningsplanen kan ses som ett viktigt underlag för arbete med övergripande planering och kommunala vattenförsörjningsplaner i regionens kommuner.
Planen är också en gemensam strategi för vattenförsörjningen i Göteborgsregionens kommuner.
Remissprocessen
Ett förslag till regional vattenförsörjningsplan skickades 13 maj 2013 till trettiotalet mottagare. I följebrev framfördes att det är angeläget att berörda kommuner hanterar remissen i ett brett perspektiv och det är önskvärt att remissvaren tar ställning till frågor som ställs i planförslagets förord. Den 14 juni 2013 hölls ett välbesökt remisseminarium där planen presenterades och synpunkter framfördes. Dessa synpunkter redovisas kortfattat i denna sammanställning. Skriftliga synpunkter på materialet skulle vara
Göteborgsregionens kommunalförbund tillhanda senast måndagen den 30 september 2013. Många remissinstanser önskade och fick förlängd remisstid vilket innebar att tidsplanen för vattenförsörjningsplanen blev förskjuten i motsvarande grad. Det sista remissvaret kom in i slutet på november 2013.
Inkomna synpunkter under remisseminarium
Under remisseminariet gavs utrymme för frågor och diskussion. Nedan redovisas kortfattat synpunkter som framfördes.
Viktigt att planen inklusive målen antas politisk Lämpligt att GR driver processen
Redovisningen av riskerna bör ske utan att oroa allmänheten, får inte tolkas fel
Analysera även försörjning från områden utanför regionen t.ex Vättern Viktigt att uppföljning av målen behandlas i planen, helst före
remissutskick
Frågor om samverkan bör beskrivas mer Åtgärder bör anges i prioriteringsordning Resursfrågan/ekonomin måste behandlas
Handlar inte bara om samverkan utan även om organisation Ta med även dag- och spillvatten och enskilda vattentäkter Beakta saltvattenproblematiken i kustzonen
Högre förnyelsetakt kostar mer än man tror Vattenbehovet är kopplat till prisbilden Viktigt att gå vidare
Inlägg om avloppsplan, rörnätsläckage, Gråbo m.m.
Sammanfattning av inkomna remissvar
I en samlad bild av remissvaren kan följande inledningsvis konstateras: Vision och mål stöds
Fullmäktigeförsamlingarna i kommunerna bör behandla planen GR bör vara samordnare
Fortsatt samverkan nödvändigt Aktualisering och uppföljning viktigt
Det finns behov av en kortare version av planen Det finns förslag på kompletteringar
Det finns förslag på att studera framtida samverkansformer Formulerade mål bör kunna följas upp.
En huvudinriktning i remissvaren är således ett stort stöd för den regionala vattenförsörjningsplanen.
Kommentar [LH1]: Lägga till bild även för 2015 i 8.2.1 vid figur 21 i rapporten. Årsmärka bilder/figurer.
Kommentar [LH2]: Åtgärdat efter remissen. Justering i 1.6 och nytt avsnitt 1.8 om
hållbarhetsindex.
Kommentar [LH3]: Åtgärdas i fortsatt arbete.
Inkomna remissvar
Nedan presenteras inkomna remissvar med arbetsgruppens kommentarer i marginalen. I en särskild bilaga redovisas också var i planen en särskild remisssynpunkt leder till justeringar och tillägg. Vissa uttryck används i kommentarerna, de är: stödjer (synpunkten stödjer planens förslag), åtgärdas (en justering görs i planen), beaktas (synpunkten leder till ändringar eller tillägg ofta på fler än ett ställe i planen) samt noteras (kan vara en idé som kan användas i närliggande projekt och i fortsatt arbete).
De inkomna remissvaren har även behandlats i GR´s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad. Härigenom har arbetsgruppen kunnat utgå ifrån en politisk inriktning i arbetet med justeringarna i planen. En särskild workshop har också genomförts med berörda representanter från GR kommunerna.
Myndigheter
Länsstyrelsen Västra Götalands län 2013-10-03
Enligt Länsstyrelsens mening är det av stor betydelse att kommunerna i Göteborgsregionen har en gemensam strategi för att trygga regionens vattenförsörjning. Länsstyrelsen är därmed positiv till att regionens kommunalförbund tagit fram förslag till reviderad vattenförsörjningsplan. Den övergripande visionen för planen är att man ska uppnå en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning. I planen redovisas dessutom ett antal åtgärder för att uppnå uppsatta mål.
Länsstyrelsen ställer sig till fullo bakom den framtagna vision och anser i likhet med regionförbundet att det för att uppnå uppsatta mål och genomföra planerade åtgärder krävs ett väl fungerande samarbete över kommungränserna. Frågan är om detta kräver mer formaliserade samarbetsformer eller om nuvarande organisation är tillräckligt effektiv. När det gäller de nio delmål som föreslås så vill länsstyrelsen informera om att regionalisering av nationellt beslutade miljömål pågår och att föreslagna delmål bör stämmas av med resultatet av detta arbete innan planen antas.
När det gäller redovisade åtgärdsförslag har länsstyrelsen inga invändningar med undantag för att det enligt länsstyrelsens åsikt bör läggas mer tyngd i planen på förbyggande åtgärder mot vattenföroreringar och försämrad vattenkvalitet.
Kommentar [JL4]: Stödjer
Kommentar [JL5]: Stödjer Kommentar [JL6]: Stödjer Kommentar [JL7]: Analyseras vidare i fortsatt arbete
Kommentar [JL8]: Åtgärdas, se bilaga: Revideringar av planen efter inkomna remissynpunkter. Kommentar [JL9]: Hänsyn tas genom avsnitt som behandlar: - MKN
-Vattenskyddsområden som förebyggande åtgärd -Ekosystemstjänster -Integrerad i fysisk planering
Förebyggande åtgärder i form av tillsyn och kontroll av de riskobjekt som identifieras vid framtagandet av vattenskyddsområdet, med tillhörande föreskrifter, är enligt Länsstyrelsens åsikt en av de viktigaste åtgärderna för att uppnå en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning.
Länsstyrelsen anger dessutom att planen bör belysa möjligheterna att genom information skapa beteendeförändringar hos konsumenterna, vilket på längre sikt kan leda till mindre slöseri och bättre hushållning med regionens gemensamma dricksvattensresurser.
Enligt Länsstyrelsens mening bör dessutom arbetet med framtagande av vattenförsörjningsplanen i möjligaste mån samordnas med arbetet att ta fram nytt vattenskyddsområde för ett antal kommunala vattentäkter längs Göta älv. Samordning bör även ske med Havs-och vattenmyndighetens planer på att besluta om riksintresse och tillhörande influensområde för nationellt viktiga dricksvattensanläggningar och nationellt betydelsefulla dricksvattensresurser ex Göta Älv och Vänern.
I förslaget till plan redovisas en bedömning av den totala avbrottsrisken för respektive kommun för beslutade och planerade åtgärder och efter genomförda åtgärder och efter genomförda åtgärder. Effekten av beslutade och planerade åtgärder bedöms vara mycket bra förutom vad gäller någon enstaka kommun. Enligt länsstyrelsens mening är det önskvärt att åtgärder kan vidtas för att sänka avbrottsrisken i samtliga regionens kommuner.
Förslaget till plan avslutas med en redovisning av vilka vattenresurser som bedöms ha regional, mellankommunal eller lokal betydelse för regionens vattenförsörjning. Länsstyrelsen har i huvudsak inga invändningar mot föreslagen prioritering, men vill påpeka att Lärjeåns vattensystem, med hänsyn till höga naturvärden och den begränsade vattentillgången, inte bedöms lämpligt för planerade vattenuttag, utan endast bör fungera som en nödlägesreserv.
I avsnitt 7.6.3 tas behovet av att vattenförsörjningsfrågorna kommer in tidigt i samhällsplaneringen upp, med mycket kortfattat. Länsstyrelsen anser att det bör förtydligas hur den regionala vattenförsörjningsplanen konkret kan användas för att i den kommunala översikts-och detaljplaneringen uppnå ett bättre skydd för i planen prioriterade dricksvattenresurser. Planen kan ex. innehålla checklistor redovisande vilka frågor som kommunerna bör ställa sig gällande skyddet av värdefulla dricksvattenresurser i den kommunala planeringen, samt aktuella hänvisningar till boverkets rapporter och länsstyrelsens planeringsunderlag.
Kommentar [JL10]: Noteras
Kommentar [JL11]: Noteras
Kommentar [JL12]: Noteras, Görs redan i arbete med GÄVSO avseende vattenskyddsområde för Göta älv
Kommentar [JL13]: Noteras, Planen visar på detta och är i sig ett bra underlag för HaV (avsnitt 2.6)
Kommentar [JL14]: Eftersom det är råvattentillgången till Göteborgs vattenverk som har störst inverkan på avbrottsrisken är påfyllning av Lärjeån vid nödsituationer och tillgång till Mjörn/Gråbo viktiga åtgärder där länsstyrelsen har en viktig roll.
Kommentar [JL15]: Noteras, redan beskriven som nödlägesreserv (överens med Länsstyrelsen om att fungera som nödvattenreserv)
Kommentar [JL16]: Åtgärdas, genom att förslag till åtgärder förstärks i avsnitt 1.4.7
Vid länsstyrelsen beredning av ärendet framfördes att planens eventuella påverkan på kulturmiljön i regionen bedöms vara ofullständigt belyst. Från Vattenfall Eldistribution AB meddelades att man inte har några erinringar mot redovisat förslag. Inkommit yttrande från Svenska Kraftnät bifogas utan kommentar.
I detta ärende har funktionschef Jan Gustafsson beslutat och
vattenvårdshandläggare Roger Rudolfsson varit föredragande. I ärendets slutgiltiga handläggning har också deltagit Roger Lind från
samhällsbyggnadsenheten.
Länsstyrelsen Hallands län 2013-10-02
Remissförslaget, ”Förslag till regional vattenförsörjningsplan” har valt att inte omfatta planering ur de enskilda vattenförbrukarnas perspektiv, ur andra användares behov av vatten. Länsstyrelsen i Hallands erfarenhet visar att kommuner ofta inte har integrerat enskildas intressen i sina
vattenförsörjningsplaner och att en regional plan förmodligen bör a ett större ansvar för redovisning av enskildas perspektiv och långsiktighet, tex privata vattendomar, jordbruksbevattning, större samfälligheter där risk för dåligt vatten finns, företag med livsmedelsanknytning etc.
En uppgift för en vattenförsörjningsplan är att särskilt beskriva behov av skydd kring varje aktuell vattenresurs såväl som vattentäkt. Remissförslaget anger att ca hälften, 14 av de 31 vattentäkterna behöver, eller pågår revidering av vattenskyddsområde. En tidsmässig planering ses som aktuellt att lägga till då arbetet med att säkra en vattenresurs kan innebära höga kostnader såväl som tidmässig lång arbetsinsats medan en tidig insats kan ha betydelse för möjligheten att säkerställa skydd.
Utförd riskvärdering visas i Tabell 14-17 och det finns en viss osäkerhet om alla risker ska betraktas som lika stora och lika betydelsefulla?
Områdena att ”Upprätthålla leveranssäkerhet” och ”Viktiga hot av hur förändrat klimat kan påverka” är mycket tydligt beskrivna i remissförslaget. Däremot saknas en tydlighet hur konsekvenserna av det förändrade klimatet för en enskild vattenresurs, särskilt för Göta Älv, kommer att inverka på regionens vattenförsörjning såväl som grannregionerna utanför
Göteborgsregionen.
Remissförslaget ger en god översikt av kommande arbetsinriktning genom, en lansering av nio mål och förslag till åtgärder, samt tydliga övergripande figurer, tex figur 4. Framtagna vattenresurser visas i form av fem stråk, ex figur 9 och är orienterade och beskrivs även i text, kap 5.5-5.6 och kap 9.2. En
Kommentar [JL17]: Noteras, påverkan på kulturmiljön finns med i tillståndsprövning för nya anläggningar
Kommentar [JL18]: Noteras, ja fast inte nu (obs se avsnitt 5.4.4).
Planen är ett levande dokument – kan vidareutvecklas i senare version
Kommentar [JL19]: Noteras
Kommentar [JL20]: Åtgärdas, tanken med riskvärderingen är att tabellerna på ett översiktligt sätt ska kunna åskådliggöra skillnaderna i risker vattenresurserna emellan. Någon viktning mellan de olika riskområdena har därför inte genomförts eftersom underlaget har bedömts vara för knapphändigt för att göra detta på ett rättvisande sätt. För mer detaljerade beräkningar och kvantitativa mått på risker hänvisas i stället till avsnitt 8.2
Kommentar [JL21]: Noteras, anser att tillräcklig bedömningarna av förandrat klimat för vattenförsörjningen finns med Kommentar [JL22]: Stödjer
tydlighet saknas om Figur 4 återkopplar de prioriterade vatten-resursers kapacitetsförmåga och framtida behov för Göteborgsregionens 13 regioner. I handläggningen av detta ärende har länsarkitekt Cecilia Engström, varit beslutande, och vattenplanerare Teresia Rd Wengström, föredragande.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2013-09-16
MSB har inget att erinra till förslaget.
MSB förutsätter att man i planeringsarbetet tar hänsyn till de analyser som berörda kommuner och länsstyrelse har gjort i sina respektive risk & sårbarhetsanalyser.
I detta ärende har enhetschef Mette Lindahl-Olsson beslutat. Margareta Nisser-Larsson har varit föredragande.
Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) 2013-07-01
1. Då frågorna starkt är gränsöverskridande mellan kommunerna ser RSG positivt på en samordning i det långsiktiga perspektivet på regional nivå inom GR.
2. Inom området vattenförsörjning finns, utöver drickvattenförsörjning, även behovet att en säkrad tillgång till vatten till brandsläckning. Sådant vatten avser både räddningstjänstens möjligheter att påbörja räddningsinsatser men också möjlighet till inkoppling av automatiska vattensprinkleranläggningar. Dessa perspektiv finns inte beskrivna i vattenförsörjningsplanen. Då detta är en kommunal angelägenhet kan det finnas vinster att belysa detta inom ramen för det regionala arbetet som GR lyfter upp samt införa gemensamma delmål. Kunskapsmaterial om kommunernas skyldigheter och framtida utmaningar kan erhållas från RSG.
3. Inom ramen för beskrivna slutsatser och genomfört arbete med risk-och sårbarhetsanalys inom dricksvattenområdet saknar RSG tydlig
nulägesbeskrivning och gemensamma mål för långvarigt elavbrott. 4. Området nödvattenförsörjning kan belysas tydligare med diskussion
och ev. förslag på gemensamma mål kring t.ex. prioriteringsgrunder, tidskrav, lägsta nödvattenförbrukning per invånare, VAKA:s roll och regionala resurser samt samverkan inom GR.
SMHI 2013-09-27
Kommentar [JL23]: Noteras, återkoppling ligger i värdering av leveranssäkerhet Kommentar [JL24]: Noteras Kommentar [JL25]: Stödjer Kommentar [JL26]: Noteras Kommentar [JL27]: Noteras Kommentar [JL28]: Åtgärdas, förtydligas i kap 6.1 Kommentar [JL29]: Åtgärdas i delmål 1.4.2 (beredskap), beskrivs i avsnitt 7.9 och 2.7 Kommentar [JL30]: Åtgärdas Ny punkt 4.3 nödvatten. Åtgärder 1.4.6
Tas upp som förslag till åtgärd under mål 6 ”resurseffektiva lösningar”
SMHI ställer sig mycket positivt till Göteborgsregionens kommunalförbunds initiativ att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Planen är ett bra exempel på klimatanpassning och utgör en bra grund för kommunerna att arbeta vidare från. Det är positivt att arbetet skett i nära samarbete med kommuner och andra berörda.
SMHI har följande kommentarer:
I planen på sid. 88 står att ”Inom Göteborgsregionen bedöms inte risken för torka ha en betydande effekt på dricksvattenförsörjningen”. Vi vill påpeka att trots att medelvattenföringen väntas öka i framtida klimat väntas även perioder med låg vattenföring bli längre i Göteborgsregionen, se Klimatanalys för Västra Götalands län samt SMHIs Webbsida
http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser/antal-dygn-per-ar-da-det-ar-lag-vattenforing-i-vattendragen-1.22650. Mer information om skyfall i framtida klimat finns i SMHI:s rapport
”Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner i Sverige”
http://www.smhi.se/publikationer/extrem-korttidsnederbord-i-klimatprojektioner-for-sverige-1.29659.
Kunskapen om framtida klimat förbättras ständigt och
Vattenförsörjnings-planen bör uppdateras om nya klimatscenarier kommer som skiljer sig mycket från de tidigare.
Tf. Avdelningschef Eva Edelid har beslutat i detta ärende som handlagts av Anna Eklund.
Smittskyddsinstitutet (SMI) 2013-09-26
Smittskyddsinstitutet (SMI) stödjer att långsiktiga vattenförsörjningsplaner tas fram och anser att den nu remitterade vattenförsörjningsplanen för
Göteborgsregionen väl belyser de utmaningar men också möjliga lösningar som regionen står inför. Dricksvatten är en livsnödvändig resurs och samhället bör gemensamt arbeta långsiktigt för att upprätthålla god kvalitet på svenskt dricksvatten.
Kommentar till mål 1.4.1: Tillgång till råvatten av god kvalitet samt 1.4.4 Hälsomässigt säkert: Ökad kunskap behövs lokalt såväl som nationellt om den mikrobiella kvaliteten av våra råvatten och hur råvattnets kvalitet varierar över tid och påverkas av eventuella klimatförändringar vid till exempel ökad nederbörd och ökade temperaturer. Kunskapen om råvattnets lokala kvalitet behövs också vid bedömning av tillräckliga barriärer i vattenverken vid arbetet med riskvärderingsmetoden GDP. Kommentar [JL31]: Stödjer Kommentar [JL32]: Beaktas i fortsatt arbete Kommentar [JL33]: Stödjer Kommentar [JL34]: Beaktas i planen men åtgärdas även i avsnitt 1.4.1
Kommentar till s 11, sista stycket. Här anges att man i planen lagt mindre vikt vid lösningar för nödvatten eftersom dessa är förknippade med helt andra krav på kapacitet och kvalitet. SMI uppfattar Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten (LIVSFS 2011:3) som att samma kvalitet gäller för nödvatten som övrigt dricksvatten.
Kommentar till 7.3 Potentiella föroreningskällor. Hantering av dagvatten tas upp, ofta fokuseras vid hantering av dagvatten på förekomst av näringsämnen och tungmetaller, men även i dagvatten kan den mikrobakteriella föroreningen vara av betydelse, då fågel- och djurspillning sköljs av och transporteras med dagvattnet. Detta bör tas med i bedömningen av risken med förorening av dagvatten.
Planen hanterar under potentiella föroreningskällor risken för föroreningar av ytvattentäkter, t.ex. Göta Älv, av bräddning och strandbeten, som båda kan föra med sig smittämnen som vid otillräcklig rening vid
drickvattenberedningen kan orsaka sjukdom. I planen står att spridning av mikroorganismer från betesdjur till människor via drickvatten måste anses som en allvarlig risk kopplad till allmän vattenförsörjning. Strandbeten kan innebära en risk för nedströms vattenintag men antalet agens som kan infektera människor och omfattningen av påverkan på recipienten borde här ses som begränsat i jämförelse med bräddningar av avloppsvatten där flera patogena mikroorganismer som kan orsaka sjukdom hos människa borde finnas representerade och påverkan på råvattenkvaliteten kan vara större. SMI har i övrigt inte några specifika synpunkter på föreliggande remiss. I detta ärende har avdelningschef Anders Tegnell beslutat. Mikrobiolog Caroline Schönning och enhetschef Britta Björkholm har varit delaktiga i ärendets handläggning. Mikrobiolog Anneli Carlander har varit föredragande.
Svenska Kraftnät 2013-09-18
Svenska Kraftnät har ledningsrätt för kraftledningarna som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrätten innebär att åtgärder/verksamhet som på något sätt inskränker Svenska Kraftnäts verksamhet, inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätten.
Svenska Kraftnät vill påminna om byggnationer i närheten av transformationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet.
Om Göteborgsregionen planerar arbete i närheten av Svenska Kraftnäts ledningar i form av grävning, anläggande dammar, vattenmagasin, väg som korsar eller går parallellt med en kraftledning eller annan form av
Kommentar [JL35]: Åtgärdas med omformulering i kap. 1.7
Kommentar [JL36]: Beaktat i den genomförda riskbedömningen. Åtgärdas i 7.3.2
anläggningsarbete eller byggnation kontakta Svenska Kraftnät minst tre-fem år innan arbetet är beräknat att starta.
Svenska Kraftnät vill att Göteborgsregionen tar hänsyn till planerad kraftledningssträcka i kommande planeringssammanhang. Svenska Kraftnät önskar ta del av framtida planer som rör regionen generellt, samt mer specifikt rörande området för den framtida kraftledningens sträckning.
Svenska kraftnäts magnetsfältspolicy rekommenderar att byggnader där människor varaktigt vistas, placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning.
Kring kraftledningar föreligger en byggnadsfri zon vilken regleras i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Viktigt är att tillägga att den byggnadsfria zonen kan behöva utökas i områden vid ledningens mittspann mellan två stolpar då ledningen kan pendla vid blåst och hårt väder. Vidare gäller Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elektriska starkströmanläggningar (ELSÄK-FS 2008:1) för kraftledningar. Föreskrifterna reglerar också vissa typer av verksamheter på upp till 100 meters avstånd från kraftledningen.
Vidare är det viktigt att känna till följande:
Inga elinstallationer får ske närmare än 10 meter från kraftledningen. Vid alla installation av elektrisk utrustning måste hänsyn tas till risken för att lokalt förhöjd markpotential vid jordfel på kraftledningen.
Fordon får inte stå parkerade närmare kraftledningen än 10 meter mätt från yttersta faslinan.
Alla kraftledningar som drivs och förvaltas av Svenska Kraftnät har underjordiska installationer. Vid alla typer av markarbete inom en kraftledningsgata skall Svenska Kraftnät rådfrågas om direktiv innan markarbete påbörjas.
Inga magnetiska eller elektriska material ska förläggas samtidigt med vattenledningar då det finns risk för korrosion om man lägger sådant material intill en kraftledning.
Det finns elsäkerhetsrisker med att anlägga en metallisk konstruktion, t.ex. elstängsel och vindskydd med plåttak, i närheten av kraftledningar.
Så länge våra rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i samarbete med Svenska Kraftnät, har vi inga invändningar mot aktuellt förslag.
Detta yttrande har beslutats av avdelningsdirektören Malin Werner efter föredragning av samhällsplanerare Anna Ekstedt. Vid ärendets handläggning har även lillemor Carlshem, Tomas Järlemo och Stefan Arnborg deltagit.
Sveriges geologiska undersökning 2013-09-27
SGU är expertmyndighet för grundvatten och ansvarig myndighet för
miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”. Miljökvalitetsmålet innebär att grundvatten ska bidra till en säker och hållbar drickvattenförsörjning. SGU är också föreskrivande myndighet inom vattenförsörjningsarbetet med ett särsklilt ansvar för grundvatten. I denna roll har SGU en stödjande funktion gentemot Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten.
SGU utgår vid sina ställningstaganden bland annat från sina uppdrag att verka för skydd av grundvatten och planering av grundvattenresurser inom ramen för både vattenförvaltningen och miljökvalitetsmålet.
SGU ser det som mycket positivt att en regional vattenförsörjningsplan arbetas fram inom Göteborgsregionen. Remissvaret har fokuserats på
framtagandeprocessen, visioner och mål, vattenskyddsfrågan, frågan om indikatorer och uppföljning, vattenförsörjningsfrågans kompetensbehov och behov av integrering i samhällsplaneringen, klimatdriven konkurren om vattenresurserna samt vattenförvaltningens klassning. SGUs kommentarer angående processen för framtagandet av vattenförsörjningsplanen
SGU har deltagit i arbetsgruppen till vattenförsörjningsplanen och har därmed inkommit med synpunkter i det löpande arbetet. SGU har också bidragit med underlagsuppgifter om grundvattenresurser, vilket framgår av dessa avsnitt i rapporten. Kommentarerna nedan är i första hand av generell art och inga kommentarer ges till den del som berör grundvattenresurser annat än som generella kommentarer utifrån ett
grundvattenförvaltnings/klassningsperspektiv (sist i remissyttrandet).
SGUs kommentarer angående visioner och mål inom vattenförsörjningsplanen
SGU ser positivt på upplägget av vattenförsörjningsplanen utgående från vision, målområden, mål och åtgärder som är grunden för planen. Strukturen är allmängiltig vid synen på helheten i vattenförsörjningen och kan appliceras på vattenplanarbete där flera intressenter/kommuner berörs. Den skiljer sig i struktur från vattenförsörjningsplan utifrån vattenresursperspektiv (se SGU
Kommentar [JL39]: Stödjer
rapport Vattenförsörjningsplan – identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning, SGU-rapport 2009:24), vilket förstärker bilden av att det finns en stor bredd i innehållet i rapporter inom landet som är framtagna under begreppet vattenförsörjningsplaner.
SGUs kommentarer angående vattenskyddsfrågan
Det finns i rapporten flera förslag bland åtgärder som SGU ser som viktiga steg mot ett bättre skydd av råvattnet, bland annat att ”skapa
vattenskyddsområden för vattenresurser av intresse för framtida
vattenförsörjning” och att i samhällsplaneringen ange presumtiva framtida vattentäkter.
SGUs kommentarer angående indikatorer för uppföljning
Det framgår av planen att den bör följas upp av indikatorer, det föreslås uppföljning och aktualitetsförklaring vart fjärde år samt att vid målåret 2025 sker en revidering av planen.
SGU anser det mycket positivt att denna vattenförsörjningsplan ska vara ett levande dokument samt att det utvecklas indikatorer för uppföljning av planens mål och åtgärder.
Det har varit förhållandevis lite insatser i samhället för uppföljning och framtagande av uppföljningsmått vad gäller vattenförsörjningsfrågor. SGU välkomnar initiativet och ser fram mot resultaten som kan vara till hjälp och inspiration för liknande vattenplanearbeten i landet. SGUs synpunkter avseende processen att vattenförsörjningsfrågan ska integreras i samhällsplaneringen
Under rubriken "mål och åtgärder" framgår det i flera stycken i rapporten att det finns stora behov av rätt kompetens och att det inom planeringsarbetet finns stora vinster med att samordna och integrera vattenfrågan mellan flera myndigheter och organisationer. I detta sammanhang kan nämnas att SGU har kunnande och relevant dataunderlag inom flera av de områden som tas upp i rapporten. SGU hoppas att vi ska kunna vara delaktiga på olika sätt i en fortsatt utveckling av vattenplaneringsprocessen både i Göteborgsregionen och nationellt. Att frågan om kompetensbehov lyfts så tydligt i Göteborgsregionens vattenförsörjningsplan är intressant och det innebär i förlängningen att samma behov finns inom alla regioner.
SGUs synpunkter avseende vilket vatten som omfattas av planen
SGU noterar att vattenförsörjningsplanen definierar att den inriktar sig primärt på prioritering av vattenresurser av betydelse för framtida vattenförsörjning
Kommentar [JL41]: Stödjer
(inte t.ex. för industrins processvattenbehov eller jordbrukets
bevattningsbehov). SGU förstår att planen i dagsläget har definierats utifrån denna avgränsning. SGU vill dock framföra att det kan vara lämpligt att bredda omfattningen av vattenresursbehoven i kommande uppdateringar av planen. Nedan följer några exempel på frågeställningen.
SGU gör reflektionen att planen omfattar en djupgående analys av mängden läckvatten i systemen, med långtgående strategier för hur dessa förluster ska minimeras. Eftersom detta vatten tas från samma vattenresurser och därmed direkt konkurrerar med dricksvattenbehovet så är angreppssättet riktigt. SGU vill dock lyfta till diskussion att planen eventuellt även skulle ha nytta av att titta på andra konkurerande behov. Ett intressant exempel skulle kunna vara jordbrukets bevattningsbehov och hur detta påverkas av klimatförändringar. Det kommer sannolikt att bli mer nederbörd (som planen nämner) men samtidigt varmare och med mindre vårflöden. Det skulle i vissa områden kunna bli så att den förlängda odlingssäsongen ställer större krav på bevattningstillgång under sommarmånaderna, trots det blötare höstklimatet. Om detta blir fallet så ökar konkurrensen om vattnet under perioder. Kanske borde en vattenförsörjningsplan titta djupare på denna fråga och inte bara utgå från att det är läckorna i systemet som är den enda konkurrenten om dricksvattnet. I ett klimatförändringsperspektiv kan man säkert identifiera fler nya resursanvändningsområden vars behov kommer att öka. SGU vill t.ex. lyfta frågan om geoenergi där kylbehovet ökar och kanske är den faktor som avgör att t.ex. en grundvattenresurs kommer på fråga för prioritering mot kyla/värmeutvinning.
Synpunkter ur ett vattenförvaltningsperspektiv
SGU noterar att genomgången av grundvattenresurser till del utgår från vattenförvaltningens perspektiv avseende riskvärdering av påverkansfaktorer och klassning avseende förekomsternas status. SGU noterar vidare att rapporten nämner ett par av grundvattenförvaltningens tidiga osäkerheter. Som ett förtydligande exempel kan nämnas att grundvattenförekomster utan data har generellt sett klassats till god status och andra grundvattenförekomster med verifierande data har visat att dessa grundvattenförekomster har god status. Det är svårt att i systemet skilja mellan dessa, på olika grunder, likvärdigt klassade förekomster. Ett annat exempel på osäkerhet vid statusklassningen är där man har data som visar på stark påverkan vilket indikerar dålig status. I enlighet med föreskrifter och vägledningsdokument kan förekomster ha klassats till dålig status utifrån dessa data, men vid noggrannare analys kan det visa sig att all påverkan kan vara samlad till en liten del av förekomsten. Ett talande exempel ur den senare kategorin är magasinet Sollebrunn-Gräfsnäs som i sin helhet är klassat till
Kommentar [JL43]: Åtgärdas i framtida uppdatering av planen
Kommentar [JL44]: Åtgärdas, med hänsyn till avgränsningar i avsnitt 6.1 har vissa konkurerande behov ej belysts ytterligare Se även i avsnitt 7.4.3.
otillfredsställande status utifrån data som framkommit vid kontroll av miljöstörande verksamheter i Sollebrunn, men där Alingsås kommun nyligen etablerat en vattentäkt förorten Gräfsnäs, och med provpumpning visat på goda förhållanden och god kvalitet. SGU noterar att listan över intressanta
grundvattenmagasin innehåller grundvattenförekomster som representerar alla dessa exempel på osäkerheter vid statusklassningen och vi vill med dessa kommentarer påpeka att det är viktigt att inte låta sig helt styras av en tidig klassning som med nödvändighet är baserad på tillgänglig, knapphändig data. Med hänvisning till ovanstående synpunkter har SGU inte något ytterligare att erinra.
Västra Götalandsregionen 2013-09-11
Det övergripande syftet för den regionala vattenförsörjningsplanen är att trygga Göteborgsregionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv.
Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen i Göteborgsregionen samt redovisar förslag till vision och mål samt åtgärder för att uppnå målen. Förslaget pekar också på väsentliga samordningsmöjligheter för vattenförsörjningen i Göteborgsregionen och förslaget till
vattenförsörjningsplan kan ses som ett viktigt underlag för arbete med övergripande planering och kommunala vattenförsörjningsplaner i Göteborgsregionens kommuner.
Västra Götalandsregionen noterar att planen endast behandlar vatten ur en dricksvattensynpunkt och att övriga användningsområden utelämnas. Västra Götalandsregionen ansvarar bland annat för regionens sjukhus som på grund av nya lagkrav kommer få ett kraftigt ökat antal sprinkleranläggningar över tid. Redan idag har Mölndals kommun tydligt avsagt sig del i ansvar för försörjning till sprinklersystemet. Det är därför av ett stort intresse för Västra Götalandsregionen att få Göteborgsregionens syn på hur man behandlar denna vattenförsörjning i det strategiska perspektivet.
Västra Götalandsregionen noterar även att det är tillfredställande att kommuner som tidigare har haft problem med mikrobiologiska barriärer för virus och framförallt för parasiter har i planen påvisat att åtgärder har vidtagits för att få en god vattenkvalité.
Kommuner
Ale Kommun 2013-11-20
Kommentar [JL46]: Åtgärdas, se bilaga: Revideringar av planen efter inkomna remissynpunkter.
Göteborgsregionens kommunalförbund har tillsammans med kommunerna i regionen utarbetat ett förslag till regional vattenförsörjningsplan. Denna plan har nu skickats på remiss till kommunerna. I förordet till planen skriver GR: I remissen vill vi veta om mål och åtgärder är utformade så att kommunerna kan ställa sig bakom dessa. Saknas något mål? Finns ytterligare förslag på åtgärder? Vi vill också stämma av hur vi kan arbeta vidare med föreslagna mål och åtgärder samt om dessa är möjliga att genomföra. Vilken roll ska GR ha i genomförande av mål och åtgärder?
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är nödvändigt med regionalt samarbete för att säkra dricksvattensförsörjningen i regionen nu och framtiden.
Framtagande av en ny regional vattenförsörjningsplan är en viktig del i detta regionala samarbete.
Det övergripande syftet för den regionala vattenförsörjningsplanen är att trygga regionens gemensamma vattenförsörjning på en robust och
klimatsäkerts sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen, redovisar förslag till vision och mål samt åtgärder för att uppnå målen. Förslaget pekar också på väsentliga samordningsmöjligheter för vattenförsörjningen i regionen. Sektor samhällsbyggnad anser att förslaget till ny regional
vattenförsörjningsplan är ett väl genomarbetat dokument där Ale kommun har medverkat i framtagandet. Sektorn ställer sig bakom dokumentet i sin helhet men anser att detta bara är ett första steg i arbetet med att säkra
vattenförsörjningen i regionen framöver. Nästa steg är att ta fram en handlingsplan. Sektorn menar att GR när planen antas samtidigt bör få uppdraget att tillsammans med medlemskommunerna påbörja uppdraget med framtagandet av handlingsplan.
Alingsås kommun 2013-10-23
Alingsås kommun ser sammanfattningsvis mycket positivt på att
Göteborgsregionens kommunalförbund tagit ett samlat grepp för att på sikt säkra den framtida försörjningen av vårt viktigaste dagliga livsmedel till alla boende i regionen. Det förslag till regional vattenförsörjningsplan som varit på remiss är ett viktigt första steg för att nå fram till ett gemensamt kommunalt syn- och arbetssätt inom regionen för att nå de i planen uppsatta målen om en framtida kvalitetssäkrad tillgång av dricksvatten.
Alingsås kommun har inte något att erinra mot förslaget till regional vattenförsörjningsplan med tillhörande mål och åtgärdsförslag. Alingsås kommun framför dock följande synpunkter som viktiga att beakta i det fortsatta arbetet.
Alingsås kommun har upprättat en egen vattenförsörjningsplan, vilken ingår i förslaget till regional vattenförsörjningsplan. Här har skyddet av såväl huvudvattentäkter som reservvattentäkter setts över. Planen redovisar även ytterligare alternativ för andra vattentäkter i kommunen som har kapacitet nog och ett strategiskt läge för dricksvattenproduktion inom GR-området. Inom de områden som pekas ut som potentiella råvattentillgångar i den regionala planen ligger ett flertal alternativ i Alingsås kommun. Här återfinns Mjörn, Säveån, samt ett antal mindre sjöar. Planer finns att infiltrera vatten från Mjörn i grusåsen vid Gråbo vid kommande vattenförsörjning till Stor-Göteborg. Detta kan i förlängningen innebära restriktioner på Mjörn, som idag används som recipient för bland annat avloppsreningsverket i Alingsås. De nio mål med tillhörande åtgärder som redovisas i den regionala planen är bra utformade och täcker in såväl produktionssäkerhet, tillgång till reservvatten som förtroende och ekonomiaspekter. Mål och åtgärder ger en bra grund för fortsatt arbete i samverkan mellan kommunerna.
För att nå fram till en färdig vattenförsörjningsplan anser Alingsås kommun att GR bör ha ett samordningsansvar, men det förutsätts att lösningar och
genomförande sker tillsammans med kommunrepresentanter för att skapa långsiktiga och hållbara lösningar.
Åtgärder för en samsyn på förnyelsetakt i produktions- och distributionssystem är viktig. För att nå dessa mål behöver kostnaderna vägas in i det kommande arbetet.
Utöver dessa mer specifika synpunkter om remissförslaget anser Alingsås kommun att följande frågor kan uppmärksammas i arbetet med den regionala vattenförsörjningen på ett mer allmänt och generellt plan:
Både inventeringstakten och förnyelsetakten av dricksvattenledningsnätet bör öka och vattenskyddsområden kring samtliga viktiga grundvattenresurser i regionen bör inrättas. Vidare vore det önskvärt om flera verksamhetsområden för kommunalt avlopp kan inrättas på landsbygden i regionen för att minska mängden undermåliga enskilda avlopp. För att ytterligare öka kvaliteten på kommunernas arbete med dricksvatten är det också önskvärt om samtliga kommuner kunde ha samordning av egenkontroller, provtagningsrutiner, klagomålsrutiner, samt bedömning av olika uppkomna situationer. Vattenförsörjningsplanen bör förutom samverkan mellan de i GR ingående kommunerna, också se över hur samarbete kring framtida vattenutbyte med de grannkommuner till GR som man redan idag har sammankopplade ledningsnät med kan utformas. De i GR ingående kommunerna bör vidare inmuta så många vattenresurser som möjligt så länge de fortfarande är billiga att hävda i syfte att säkra den långsiktiga tillgången på råvatten av god kvalitet. Vidare är
Kommentar [JL49]: Noteras Kommentar [JL50]: Stödjer Kommentar [JL51]: Stödjer Kommentar [JL52]: Beaktas i fortsatt arbete Kommentar [JL53]: Beaktas i fortsatt samarbete med åtgärdsförslag
Kommentar [JL54]: Beaktas i fortsatt samarbete med åtgärdsförslag
Kommentar [JL55]: Beaktas i fortsatt samarbete med åtgärdsförslag
Kommentar [JL56]: Beaktas i fortsatt samarbete med åtgärdsförslag
det önskvärt att alla kommuner inför gränsvärden för vilken föroreningsgrad dagvatten som släpps ut till recipient får ha. Nedlagda vattenverk i regionen bör också ses över och restaureras så att de lätt kan tas i bruk vid en eventuell krissituation och i planen bör det också tas upp hur man minimerar
skadeverkningarna av ett eventuellt sabotage/attentat mot regionens största vattenverk. Tydliga riktlinjer för vilka skyddsanordningar som ska finnas längs vägar som sträcker sig över/längs med vattentäkter inom regionen bör tas fram. I detta arbete bör också Räddningstjänsten involveras för att säkerställa att de inte använder släckvatten på platser som riskerar att förorena
dricksvattentäkter. Avslutningsvis anser Alingsås kommun att det är önskvärt att UV-desinfektion eller annan typ av rening införs vid överföringspunkter mellan kommunerna.
Göteborgs Stad 2013-11-22 Generella kommentarer
Göteborgs stad vill understryka att den viktiga frågan om tillgång till bra vatten kräver samarbete över geografiska gränser och ser mycket positivt på att det görs en ny regional vattenförsörjningsplan som skapar ett gemensamt synsätt och gemensamma målsättningar och som inkluderar aktuella frågor som klimatanpassning och mikrobiologiska risker. En säker tillgång på vatten av bra kvalitet tas ofta för given, men flera händelser i andra kommuner de senaste åren har lett till att vattenfrågorna har fått ett större utrymme i olika sammanhang. Det är angeläget att vattenförsörjningen blir en integrerad del i samhällsplaneringen, vilket planen lyfter fram på ett tydligt sätt. Vidare vill staden understryka vikten av att fokusera på uppströmsarbete inom avrinningsområdena. Säker och hållbar vattenförsörjning kan endast bli verklighet om vi lyckas minimera påverkan på råvattnet samt förhindra utsläpp av vid källan.
Planen innehåller ett väl genomarbetat kunskapsunderlag som kommer att utgöra ett viktigt underlag för arbete med övergripande planering i regionens kommuner.
Göteborgs stad stödjer ambitionen med planen och föreslagna mål och åtgärder i sin inriktning men anser att konkretisering och komplettering på några områden behövs, enligt nedan.
Staden önskar att GR omgående startar en arbetsgrupp med syfte att se på framtida samverkansformer i regionen, enligt nedan, och att det arbetet inte inväntar beslut om vattenförsörjningsplanen.
Göteborgs stads svar på GRs remissfrågor
Kommentar [JL57]: Beaktas i fortsatt samarbete med åtgärdsförslag
Kommentar [JL58]: Beaktas i fortsatt samarbete med åtgärdsförslag Kommentar [JL59]: Stödjer Kommentar [JL60]: Beaktas i fortsatt åtgärdsarbete Kommentar [JL61]: Beaktas i fortsatt åtgärdsarbete
Hur blir det ett gemensamt strategiskt dokument?
Göteborgs stad anser att varje kommuns fullmäktige bör ställa sig bakom planen på samma sätt som med den regionala avfallsplanen (A2020). Mål och åtgärder är relativt allmänt hållna. För att få samma driv i arbetet som med A2020 behöver mål och åtgärder konkretiseras, tidssättas och
uppföljningsmodell utvecklas. Det behöver förtydligas vad det är som ska vara uppnått till målåren 2025 och 2050, och hur uppföljning ska ske. Göteborgs stad vill trycka på vikten av en genomarbetad uppföljningsmodell och bedömer att det är en framgångsfaktor för att få ett effektivt genomförande av planen. Den skulle vara en fördel om detta finns med i den reviderade versionen av plan som fullmäktigeförsamlingarna föreslås beslutas. Hållbarhetsindex nämns i planen som ett förslag på hur planen kan följas upp vilket staden instämmer i. Staden anser att planen bör delas upp i två delar, en del med mål, åtgärder och en beskrivning av hur analysen i bakgrundsmaterialet leder fram till föreslagna mål och åtgärder, och en del med bakgrundsmaterial. Göteborgs stad bedömer att det är en utvecklad mål- och åtgärdsdel som ska beslutas politiskt. Övriga avsnitt bör kunna utgöra underlagsmaterial.
Göteborgs stad anser att underlagsmaterialet är innehållsrikt och värdefullt, men saknar slutsatser från de olika kapitlen, och hur dessa leder fram till föreslagna mål och åtgärder. Kopplingen mellan underlagsdel och måldel är inte tydlig nog i remissförslaget. Ett viktigt exempel på det är avsnitt 9, prioriterade vattenresurser, där innebörden av detta avsnitt i förhållande till mål om tillgänglighet av vatten är otydlig.
Ovan angivna utvecklingsområden ser staden som viktiga att åtgärda för att uppnå en bred politisk förankring i regionen på samma sätt som uppnåtts med den regionala avfallsplanen, A2020.
Saknas något mål?
Generellt instämmer staden i planens mål och åtgärder, som stödjer stadens arbete inom området. Det finns dock några viktiga områden som Göteborgs stad anser att planen behöver kompletteras med.
Göteborgs stad anser att synen på den ekologiska dimensionen behöver breddas i planen. Förslaget anger att de ekologiska konsekvenserna av planen täcks in genom tillståndsprövningar i mark- och miljödomstolen, vilket staden menar är alldeles för defensivt och för snävt synsätt. Vattenförsörjningsplanen måste förhålla sig till den ekologiska dimensionen mycket bredare. Ett viktigt exempel är biologisk mångfald, som inte har något tydligt utrymme i nuvarande förslag på mål och åtgärder. Mycket arbete pågår nationellt för att belysa ekosystemtjänster, vilket kan nyttjas kopplat till
Kommentar [JL62]: Beaktas i fortsatt åtgärdsarbete Kommentar [JL63]: Beaktas i fortsatt åtgärdsarbete Kommentar [JL64]: Beaktas Kommentar [JL65]: Åtgärdas, planen kommer att ges ut i två delar men GRs politk avser anta hela planen
Kommentar [JL66]: Åtgärdas, se bilaga: Revideringar av planen efter inkomna remissynpunkter.
Kommentar [JL67]: Åtgärdas Ingår under visionen ”långsiktigt hållbar vattenförsörjning” Förslag till ny åtgärd med fokus ekosystemtjänster under målet Tillgång till råvatten av god kvalitet
vattenförsörjningsplanen. Värdet av ett väl fungerande grund- och ytvattenekosystem med förmåga att rena och balansera störningar behöver ställas mot kostnader för skydd, riskhantering och rening i
dricksvattenproduktion. Samtidigt bör man i detta sammanhang beakta de finansiella begränsningar som följer av lagen om allmänna vattentjänster. Även resurshushållning bör belysas mer i planen. Ett perspektiv bör vara att minska behov av vatten som genomgår kostsamma reningsprocesser. Hur mål och åtgärder förhåller sig till resurshushållning inklusive energieffektivitet behöver beskrivas.
Vidare konstaterar Göteborgs stad att en analys och diskussion av viktiga
målkonflikter saknas. Vattenförsörjningsplanen beskriver risker mot
vattenförsörjningen, men inte de intressekollisioner och samhälleliga målkonflikter som ligger i botten.
Göteborgs stad efterfrågar också att det slutliga förslaget på
vattenförsörjningsplan förhåller sig till de pågående arbetena som har bäring på planen; till exempel Svenskt Vattens arbete med ”Vattenvisionen”, Havs och Vattenmyndighetens arbete med ”Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus” samt länsstyrelsens arbete med en regional handlingsplan för klimatanpassning som ska vara klar sommaren 2014.
Finns ytterligare förslag på åtgärder?
Förslag på förändringar beskrivs nedan.
Vi vill också stämma av hur vi kan arbeta med föreslagna mål och åtgärder samt om dessa är möjliga att genomföra?
Vattenresurserna är gemensamma vilket föranleder gemensamma lösningar och samverkan i regionen. Vattenförsörjningen består av många komplicerade delar, där gemensamma lösningar krävs. I förslaget till vattenförsörjningsplan konstateras att kommunerna förfogar över mycket fysiska resurser och i ett stort antal föreslagna åtgärder förutsätts kommunerna samverka på olika sätt. Planen visar också upp dagens samverkansformer inom vattenområdet i regionen, från samsyns- och samförståndslösningar till gemensamma organisationer.
För att genomförande av planen ska ske effektivt och ändamålsenligt bedömer Göteborgs stad att regionen gemensamt behöver utreda och värdera
förutsättningarna och möjligheterna för olika typer av samverkansformer, och föreslår att en arbetsgrupp med representanter från kommunerna tillsätts, för att utveckla förslag på former för det fortsatta samarbetet och hur det kan se ut.
Kommentar [JL68]: Åtgärdas, förtydligande kring
resurseffektivitet i kap. 1.4.6 Åtgärdas, se bilaga: Revideringar av planen efter inkomna remissynpunkter.
Kommentar [JL69]: Åtgärdas i ett nytt avsnitt. 1.5
Kommentar [JL70]: Åtgärdas. Förslag till åtgärd under 1.4.9 (vattenvisionen)
Förslag till åtgärd under 1.4.8 (”VA-planering…”) Samt under 2.5 (”vägledning…, regional hanlingsplan länsstyreksen….)
Göteborg stad ser att det kan finnas många olika samverkanslösningar kopplat till nyttjande av kunskap, kompetens och material eller gemensamma
upphandlingar, men avser inte att utredningen ska omfatta möjligheterna för annan organisationsform i form av bolag eller kommunalförbund. Staden anser vidare att en sådan utredning inte bör invänta att planen är beslutad i alla kommunfullmäktige, utan att GR bör ta initiativ till detta snarast. Vattenförsörjningsplanen hanterar enbart mål för vattenförsörjning. I genomförandet bedömer staden att det ofta kommer att handla om va-frågor i ett bredare sammanhang, och att en utredning enligt ovan om hur samverkan ska ske därför inte ska göras avgränsat för vattenförsörjningsfrågor utan bör inkludera va-verksamheten generellt.
Parallellt med ovanstående bör också regionen gemensamt värdera vilka eventuella ytterligare gemensamma styrdokument som behövs inom va-området, dagvattenplan är ett exempel som har nämnts i stadens remisshantering.
I arbetet med åtgärder ser staden framför sig en liknande arbetsgång som med den regionala avfallsplanen, en prioritering av vad som ska göras de närmsta åren och tillsättning av arbetsgrupper i de olika frågorna.
Vilken roll ska GR ha i genomförande av mål och åtgärder?
Göteborgsregionens kommunalförbunds roll bör vara samordnande av genomförandet av planen. Göteborgs stad ser framför sig att GR får en liknande roll som i arbetet med den regionala avfallsplanen. Samordning av arbetet, uppföljning av planen inklusive revidering och utveckling av planen vid behov. Det är också viktigt att få en lösning över tid som stödjer
processerna med A2020, regional vattenförsörjningsplan och ev. tillkommande frågor.
Detaljerade förslag på förändringar i formuleringar kopplat till respektive mål
Mål: Tillgång till råvatten av god kvalitet
Förslag på ändring i åtgärden ”Se till att verkningsfulla vattenskyddsområden finns för samtliga vattentäkter i regionen”, lägg till ”och samverka kring resurserna”.
Förslag på ny åtgärd: ”Vi bör verka för att miljökvalitetsnormer (MKN) för råvatten tas fram för att kvalitetssäkra kvalitén på våra råvatten.”
Mål: Redundans i produktion och distribution
Kommentar [JL71]: Beaktas, se kap 1.6 Genomförande i samverkan. Kommentar [JL72]: Noteras Kommentar [JL73]: Beaktas i framtida arbete Kommentar [JL74]: Noteras Kommentar [JL75]: Stödjer Kommentar [JL76]: Åtgärdas Kommentar [JL77]: Åtgärdas
Förslag på ändring i åtgärden ” säkra tillgång till reservvatten av tillräcklig kvantitet och kvalitet i alla kommuner”, ändra till reservdricksvatten för att tydliggöra att det är dricksvattenleverans som avses att kunna genomföras. Kommentar; hur är en analys av råvattentunnelns hållbarhet från Alelyckan till Delsjön inkluderad?
Mål: Uthållig förnyelsetakt i produktions och distributionssystem
Kommentar: Lägg till initierade i åtgärden ”Inom ramen för utredningar
initierade av Svenskt Vatten har det bedömts att…”
Kommentar: Det måste framgå att det är ett nationellt medelvärde och att varje kommun bör bedöma sina egna behov.
Förslag på ändring i åtgärden ”Analysera och definiera förnyelsetakt i produktions- och distributionssystem”, komplettera med ”i respektive kommun” eftersom olika kommuner har olika förutsättningar och behov Förslag på ändring i åtgärden ”Gemensan syn på målnivå”, ta bort ”på målnivå” eftersom förutsättningarna varierar för olika kommuner. ”Gemensam syn på styrande nyckeltal som kan användas i uppföljning” kan vara ett alternativ.
Förslag på struken åtgärd ”Samsyn kring rimlig kostnad för att nå målen” bör tas bort eftersom kostnaden varierar kraftigt beroende av markförhållanden.
Mål: Hälsomässigt säkert vatten
Förslag på ny åtgärd: ”Säkerställ att distributionsnätet har mikrobiologisk säker kvalitet. Ta fram rutiner för god hygien vid arbete med ledningsnätet.”
Mål: Bibehålla brukarnas tillit och förtroende
Förslag på ändring av åtgärd: ”Gemensamma informationskampanjer” bör ändras till informationskanaler istället, då det innehåller ett bredare grepp och lämnar utrymme för olika insatser.
Mål: Kostnadseffektiva lösningar
Kommentar: Gemensam juridisk kompetens är ett exempel.
Mål: Vattenförsörjningsfrågan integrerad i samhällsplaneringen Mål: Beredskap att möta klimatförändringar
Kommentar [JL78]: Noteras, Reservvatten innefattar både reservråvatten och reservdricksvatten Kommentar [JL79]: Beaktas i leveranssäkerhetsanalysen Kommentar [JL80]: Åtgärdas Kommentar [JL81]: Åtgärdas Kommentar [JL82]: Åtgärdas Kommentar [JL83]: Åtgärdas Kommentar [JL84]: Åtgärdas Kommentar [JL85]: Åtgärdas
Mål: Tillgång till rätt kompetens
Förslag på ändrad åtgärd ändra ”fånga upp rätt kompetens tidigt” till att ”stimulera till rätt kompetens”.
Förslag på ändrad åtgärd, För åtgärden Samarbete med universitet och högskolor, ändra till utbildningssektorn istället.
Förslag på åtgärder som staden inte kan placera under befintliga mål:
Förslag på ny åtgärd: Sårbarhet och robusthet i reningsverkens IT – system bör utvecklas i texten. Anledningen är att ha robusta system som förhindrar intrång och eventuella sabotage.
Kommentar: Det är viktigt att beakta kvalitetsaspekten för dricksvattnet vid överföring mellan kommuner med olika kvalitet på sitt dricksvatten.
Härryda kommun 2013-09-30
Angående förslag till område av riksintresse för dricksvattenförsörjningen stödjer Härryda kommun förslaget att Rådasjöns anläggningar utpekas som riksintresse. Däremot avstryker kommunen att ett influensområde utpekas, eftersom det är otydligt vad som ska gälla inom influensområdet. Övriga kommentarer och synpunkter på den regionala vattenförsörjningsplanen innefattar framförallt kompletteringar eller rättelser av de uppgifter som rör i Härryda kommuns vattenförsörjning. Kommentarer på handlingen redovisas i bilaga 1 och bilaga 2.
Förutom lämnade kommentarer och synpunkter anser Härryda kommun att den regionala vattenförsörjningsplanen väl följer det regionala arbetet.
Kommentarer
Sida:17
Det är önskvärt med aktualisering vart fjärde år, men i praktiken kommer detta inte att hinnas med, liksom det brukar vara för ÖP och kommunala VFP. Vart tionde år kanske är mer realistiskt?
Sida: 24
Reservråvattenpumpstationen Rådasjön med tillhörande ledningar är en av de anläggningar som föreslås ingå i riksintresset för Göteborgs Stads
anläggningar för dricksvattenförsörjning. Anläggningen berör Härryda kommun. Förutom det område som utgör riksintresse för anläggningen har
Kommentar [JL86]: Åtgärdas
Kommentar [JL87]: Åtgärdas
Kommentar [JL88]: Åtgärdas Rubriken 1.4.2 justeras Förslag till åtgärd: Samverkan om informationssäkerhet Kommentar [JL89]: Noteras
Kommentar [JL90]: Noteras
Kommentar [JL91]: Noteras (aktualiseras innebär inte att göra om)
även ett influensområde föreslagits. För denna anläggning har länsstyrelsen föreslagit att influensområdet skall omfatta Rådasjöns vattenskyddsområde, medan nämnden Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad, nedan Kretslopp och vatten, har föreslagit att influensområdet skall omfatta hela Rådasjöns
tillrinningsområde. Länsstyrelsens förslag till influensområde upptar en yta om cirka 590 hektar, medan Kretslopp och vattens förslag på influensområde upptar cirka 20 300 hektar. Kretslopp och vattens föreslagna influensområde omfattar stora delar av Härryda kommuns yta inom vilken över 90 % av kommunens befolkning är bosatt. Kommunen stödjer förslaget att Rådasjöns anläggningar utpekas som riksintresse. Däremot avstyrker kommunen att ett influensområde utpekas på grund att otydlighet om vad som kommer att gälla inom influensområdet.
Sida: 123
I våra planer och utredningar för den framtida vattenförsörjningen har vi ansett att grundvattenförekomsterna Rya hed och Hindås (Grönhult) inte är aktuella för vattenförsörjning på kommunal nivå. De borde inte heller vara aktuella på mellankommunal nivå. Rapporterna är "Beslutsunderlag för framtida
vattenförsörjning i Härryda kommun" (antagen av KF 2012-01-30), bilaga till vattenförsörjningsplanen och "Vattenförsörjningsplan 2009" (antagen av KF 2009-10-19)
Kungsbacka kommun 2013-09-30
Kommunstyrelsen ställer sig bakom den inom Göteborgsregionen (GR) gemensamma vattenförsörjningsplanen vad avser mål och strategier.
Kungsbacka kommun har en egen vattenförsörjningsplan, som helt eller delvis legat till grund för Kungsbackas input i arbetet med den regionala
vattenförsörjningsplanen. Den regionala vattenförsörjningsplanen ligger helt i linje med hur Kungsbacka redan idag arbetar med frågorna och stödjer det fortsatta arbetet. Ytterligare incitament skapas för att t.ex. arbeta med
hållbarhetsindex (Svensk vatten) framöver för att mäta och utvärdera pågående och planerade insatser för en hållbar framtida vattenförsörjning.
Kungsbacka har goda möjligheter till egen vattenförsörjning men är beroende av grannkommunerna för säkerställande av framtida reservvatten. Kungsbacka har också som näst största vattenproducent i regionen ett ansvar för övriga kommuner.
Nämnden för Teknik;
Kommentar [JL92]: Noteras
Kommentar [JL93]: Noteras
Nämnden för TEKNIK ställer sig bakom den inom Göteborgsregionen (GR) gemensamma vattenförsörjningsplanen vad avser mål och strategier och översänder remissen till Kommunstyrelösen för vidare handläggning. Det vore önskvärt om vattenresursplanen fanns i en kortare version, utan all teknisk data mm.
Det är också önskvärt att GR bibehåller sin sammankallande och samordnande roll framöver i det gemensamma arbetet och Kungsbacka ser gärna att den resurs som finns för detta idag blir beständig.
Nämnden för Miljö och Hälskydd;
Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ställer sig bakom den inom
Göteborgsregionen (GR) gemensamma vattenförsörjningsplanen vad avser mål och strategier.
Det är bra att Kungsbacka kommun ingår i den regionala
vattenförsörjningsplanen. Genom samarbete med närliggande kommuner kan kommunen säkerställa en trygg vattenförsörjning då det saknas en reserv vattentäkt i kommunen. Kommunen har också ett ansvar gentemot de övriga kommunerna då Lygnern-Fjärås Bräcka vattentäkt har en väsentlig betydelse för regionen pga. den omfattande vattenproduktionen.
För att säkra framtida vattenresurser bör Göteborgsregionens
kommunalförbund starta arbetet med framtagandet av områdesskydd för potentiella reservvattentäkter i regionen.
Övriga kommentarer
Det vore önskvärt om vattenresursplanen fanns i en kortare version, utan all teknisk data mm. Detta för att utgöra ett hållbart strategiskt dokument i framtiden, där underlagsmaterialet kan uppdateras med jämna mellanrum men där de regionala övergripande strategiska målsättningarna kvarstår.
Ett arbete med att ta fram en vattenförsörjningsplan för Hallands län har precis påbörjats och beräknas vara klart 2015. Kungsbacka kommun kommer att delta även i framtagandet av vattenförsörjningsplan för Hallands län.
Kungälvs kommun 2013-10-20
I Göteborgsregionen är vi alla kommuner, mer eller mindre, beroende av gemensamma vattenresurser. Det gör vattnet till en fråga av regional betydelse och det blir ganska logiskt att arbeta med gemensamma lösningar. Exempelvis har varken Öckerö eller Ale någon egen dricksvattenproduktion utan måste lita
Kommentar [JL95]: Stödjer Kommentar [JL96]: Åtgärdas Kommentar [JL97]: Stödjer Kommentar [JL98]: Beaktas i framtida arbete Kommentar [JL99]: Åtgärdas
på leverans från Göteborg, respektive Kungälv. Göteborg levererar även dricksvatten till Partille, Mölndal och delar av Kungsbacka. Vidare är Tjörn, särskilt sommartid, beroende av leverans från Stenungsund.
Vattenförsörjningen som den sker idag får inte äventyra framtida generationers möjligheter till en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Vatten, såväl i form av ytvatten som grundvatten, ska därför ses som en gemensam resurs oavsett vilken eller vilka kommuner som är berörda geografisk.
Detta synsätt leder till att det blir naturligt med gemensamma lösningar och samverkan i regionen för att kunna hantera de gemensamma frågeställningarna på ett effektivt sätt.
Utifrån visionen ”en trygg och långsiktig hållbar vattenförsörjning” har tre målområden formulerats. Inom de tre målområdena har förslag till nio delmål tagits fram. Under varje delmål finns förslag på åtgärder som ska ses som exempel och utgöra vägledning i det fortsatta arbetet med genomförandet. Den nu reviderade planen visar på en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen, redovisar förslag till vision och mål samt åtgärder för att uppnå målen som med fördel kan appliceras i Kungälvs kommun. På så sätt skapas en långsiktig robusthet av kommunens framtida vattenförsörjning.
Vision och målbild överensstämmer med Kungälvs syn och förslagen till åtgärder likaså men vi vill betona att genomförande av åtgärder alltid måste balanseras mot en rimlig kostnad för att VA-avgifterna inte ska bli betungande för VA-kollektivet. Det är alltid kommunens suveränitet som slutligen måste avgöra vilken åtgärdsnivå som ska genomföras.
Lerums kommun 2013-10-11
Lerums kommun har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun. Detta innebär att kommunen arbetar för ett långsiktigt hållbart samhälle och vattenförsörjningen är av central betydelse. Innehållet i den regionala
vattenförsörjningsplanen stämmer följaktligen väl överens med Lerums vision. Lerums kommun ställer sig bakom de goda intentionerna i planen men vill passa på att göra några tillägg:
• Ett av målområdena är ”Gott och hälsosamt vatten i kranen”. Även om gott vatten tas upp i målet om ”Tillgång till råvatten av god kvalitet” anser Lerums kommun att ”gott vatten” borde tydliggöras och utvecklas på mål- och åtgärdsnivå. Kommentar [JL100]: Stödjer Kommentar [JL101]: Noteras Kommentar [JL102]: Noteras Kommentar [JL103]: Stödjer Kommentar [JL104]: Noteras
• Det saknas mål och åtgärder för resurshushållning. Mål för energi- och miljövinster behöver utvecklas.
• Lerums kommun har också åsikten att planen ska beslutas politiskt. Lerum anser att planen bör antas av respektive kommuns kommunfullmäktige för att ge tillräcklig tyngd och kunna användas som ett styrdokument. För att det ska vara genomförbart utan för många revideringar i planen som försenar ett beslut, får inte åtgärderna vara för stora och detaljerade utan hållas på en grundläggande nivå.
• GR:s roll bör vara samordnande i arbetet med mål och åtgärder samt i uppföljning av mål och överenskomna åtgärder.
Lilla Edets kommun 2013-09-30
Kommunstyrelsen avger följande yttrande över remissen:
• Att kommunen anser att framtagna mål, delmål och åtgärder är välgrundade, men att kommunen ska ha möjlighet att förankra åtgärder av principiell betydelse för kommunen hos kommunstyrelsen/kommunfullmäktige innan åtgärden kan antas inom GR.
• Att kommunen ska. ha full insyn inom GR: s framtagande av mål åtgärder, kostnader, genomförande och uppföljning
• Att kommun har rätt att godkänna finansiering genom. politiskt beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige när det berör gemensamma lösningar mellan kommuner innan ett projekt genomförs.
• Att det är viktigt att utse representanter från kommunen (politiker och tjänstemän) som ska vara delaktiga i GR:s planering av organisation och framtagning av gemensamma handlingsplaner och åtgärder.
Att målår 2025 ska kunna flyttas framåt i tiden på grund av oförutsedda händelser.
Mölndals stad 2013-10-14
Förslaget till regional vattenförsörjningsplan är väl genomarbetad och pedagogiskt upplagd. Tekniska nämnden i Mölndal anser att kommunerna inom regionen bör ta beslut i komunfullmäktige att ställa sig bakom de mål som föreslås och att detta bör göras under hösten i samband med att planen antas av GRs förbundsstyrelse. Ett syfte med denna plan är att få en bred politisk förankring när det gäller vattenförsörjningsfrågan och att planen ska
Kommentar [JL105]: Åtgärda s (jämför 1.4.6) Kommentar [JL106]: Beaktas Kommentar [JL107]: Stödjer Kommentar [JL108]: Beaktas Kommentar [JL109]: Beaktas Kommentar [JL110]: Beaktas Kommentar [JL111]: Beaktas Kommentar [JL112]: Noteras Kommentar [JL113]: Stödjer antagande av mål i KF
ligga till grund för såväl regional som kommunal samhällsplanering vilket säkras genom ett beslut i fullmäktige. Det fortsatta arbetet planeras ske med aktiviteter/åtgärder utifrån målen i olika samarbetsformer. Mölndals stad avser att aktivt delta i detta arbete utifrån den årliga verksamhetsplan som avses tas fram inom befintliga tjänstemannanätverk. Deltagandet från kommunerna kan behöva utvecklas med personal inom andra discipliner än från tekniska förvaltningen. De viktigaste förvaltningarna är då utöver tekniska förvaltningen som har ansvar för den kommunala vattenförsörjningen, Stadsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för översikts- och detaljplanering och Miljöförvaltningen i sin egenskap som tillsynsmyndighet för dricksvatten och den långsiktigt ekologiskt hållbara aspekten.
Som en fortsättning på en regional vattenförsörjningsplan är det av intresse att ytterligare bredda VA-planeringen. Kommunerna förväntas att under
kommande år uppdatera och utveckla sina strategiska planer. I samband med detta kan det vara intressant om GR tillsammans med kommunerna kunde ta fram en gemensam strategi för hur utveckling av kommunal VA-försörjning bör göras inom regionens omvandlingsområden. I föreliggande remissförslag till “Vägledning för kommunal VA-planering” från Havs- och
vattenmyndigheten beskrivs att vattenförsörjningsplan, strategi för enskilt VA, VA-utbyggnadsplan, dagvattenstrategi respektive drift-, underhålls- och förnyelseplaner utgör ingående delar i en kommunal VA-plan.
Uppföljning av planen och dess mål och åtgärder bör göras årligen. Indikatorer föreslås att tas fram av VA-nätverket och beslutas av chefsnätverket för avfalls- och VA. Till stora delar kommer troligen Svenskt Vattens parametrar inom Hållbarhetsindex kunna användas. Tekniska nämnden ställer sig bakom dessa förslag till uppföljning.
I samband med utveckling av hur uppföljning av delmål ska göras är det viktigt med ett tvärsektoriellt synsätt. Detta såväl för den nuvarande kunden som för kommande generationer.
De förslag till mål som redovisas i förslaget till regional vattenförsörjningsplan täcker på ett bra sätt in hela vattenförsörjningsprocessen från vattentäkt till kran hos abonnenten.
Förslag till åtgärder kopplat till olika föreslagna mål:
Mål 1.4.1 Förstärka resurser för tillsyn av efterlevnaden av föreskrifter och målsättningar i fastställda vattenskyddsområden.
Mål 1.4.3 Utveckling av GIS-analys för ledningar av olika material, olika ålder, i olika jordarter som ett strategiskt underlag i förnyelseplanering.
Kommentar [JL114]: Beaktas i framtida arbete Kommentar [JL115]: Beaktas Kommentar [JL116]: Beaktas i framtida arbete Kommentar [JL117]: Beaktas Kommentar [JL118]: Stödjer Kommentar [JL119]: Beaktas Kommentar [JL120]: Beaktas
Mål 1.4.4 Utveckla rutin och strategi för att systematiskt följa upp vattenburna sjukdomsutbrott och dra erfarenheter gemensamt inom regionen.
Mål 1.4.7 Kommunerna inom GR bör utgå från den “Vägledning för kommunal VA-planering” som Havs- och Vattenmyndigheten kommer att ge ut under hösten 2013 och inte ta fram en egen handbok/checklista.
Detaljsynpunkt: De analyser av risk- och sårbarhet inom vattenförsörjningen som redovisas i planen gjordes under 2011 och 2012. Det bör därmed framgå av rapporten så att “(i) nuvarande system” i texter och figurer s 98-99 respektive s 102-103 därmed förtydligas med texten “(i) nuvarande system 2011-12”.
Information och uppgifter avseende Mölndals stad är uppdaterade sedan tidigare och stämmer i rapporten. Kommunen har inlett arbetet med en översyn av den kommunala vattenförsörjningsplanen från 2010 för att ha som underlag för strategiskt arbete framöver.
Orust kommun 2013-09-23
Vikten av att ha tillgång till kvantitativt och kvalitativt bra dricksvatten är viktigt för den framtida kommunala vattenförsörjningen särskilt mot bakgrund av den kraftiga expansion som sker och förväntas ske i regionen.
Orust kommun ingår inte i Göteborgsregionen men är positiva till den föreslagna vattenförsörjningsplanen.
Partille kommun 2013-09-19
Långsiktig tryggad vattenförsörjning är en förutsättning för regionens fortsatta utvekling. Det är därför nödvändigt att det finns en gemensam strategi för hur de vattentillgångar som finns i regionen kan nyttjas och säkras för framtiden.
Hur blir planen ett gemensamt strategiskt dokument?
Om de berörda kommunernas politiska ledning fattar beslut om att arbeta efter vattenförsörjningsplanens mål bör den kunna anses vara ett gemensamt strategiskt dokument.
Är mål och åtgärder utformade så att kommunen kan ställa sig bakom dessa?
Ja
Saknas något mål?
För att komma framåt krävs att man väljer ut ett begränsat antal frågor i taget att arbeta med. De föreslagna målen är ett ambitiöst urval av frågor att arbeta med fram till vattenförsörjningsplanens revidering 2015.
Kommentar [JL121]: Beaktas
Kommentar [JL122]: Noteras
Kommentar [JL123]: Åtgärda s. Justeras i avsnitt 4.7 och 8.2
Kommentar [JL124]: Noteras
Kommentar [JL125]: Stödjer
Kommentar [JL126]: Noteras
