Bostadsundersökningen 1921

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. T h is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima-ges to determine what is correct.

01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM

IMÉÜ

i m i

•So:#:*:

% ÄSi

a>:#

IÜ hi

Bostadsräkningen 192©

»amt

Bostadsundersökningen 1921

y. ‘ ■ " > I'. t • ■

OTEßo^

..

Centralbiblioteket

Oi-c(p)

EBORGS

/>

r • •

■

ü

BHE

mum

[TILL-

GOTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

100179 0517

: s. v,^

Ky$"

. 7VA

* v '

>r" > >

'■■■■.' ‘-ri

V-Pv

>

<?' ;v

.

■ v y ■ s afrf ■ - o

m&M

!,i 7Ö

v:/7 ": 1 y- :<

■ - -::h ;; ;.a

®S:7;

Vi7'-v: 1 ' ;

Y,.

rv.';: ⁴ o..‘ ■ ;•■■■.

K f?i iV »

-i-, i C.: :

' . . V • •.>

f 7 -.. /•

•Ä, . V. ■ "*N '$'■ ■" ■ S : ! "■

■ V*- - i; ;

■Û M-.Mf

pfeiÿ *■

»7 V

%

.

Vl / V

* _{1 <} ’,V!Y v

¥ P I

i,7V ■ • • ! fis / . .

ïmm

wspi

’P mmXËÊm

V V

jy ^r

BOSTADSRÄKNINGEN 1920

SAMT

BOSTADS­

UNDERSÖKNINGEN 1921

I GÖTEBORG

UTFÖRDA AV

GÖTEBORGS STADS STATISTISKA KONTOR

C7fezäta>

WALD. ZACH RISSONS BOKTRYCKERI A-B.

GÖTEBORG 1923 194023

Pour la table des matières voir page 7*

Pour le résumé français du recensement des

habitations ... ... voir page 51*

FÖRORD

P

fullmäktige den 15 juni 1905 att i huvudsak godkänna ett av numera direk­

tören för Stockholms stads statistiska kontor, d:r J. Guinchard, utarbetat förslag till ordnande av stadens regelbundet återkommande bostadsstatistik omfattande dels och väsentligen en vart femte år skeende bostadsräkning förlagd så, att räkningen sammanfölle ej blott med enahanda åtgärd i huvudstaden utan även vart tionde år med den allmänna folkräkningen, dels ock under övriga år en årlig bostadsstatistik, innefattande endast en komplettering för året av vissa vid bostadsräkningen erhållna uppgifter.

I överensstämmelse härmed hava, utom den årliga i Statistisk Årsbok för Göteborg intagna bostadsstatistiken, tidigare tre allmänna bostadsräkningar ägt rum i Göte­

borg, avseende förhållandena vid slutet av vart och ett av åren 1905, 1910 och 1915.

Redogörelsen för den första bostadsräkningen, som leddes av lektorn, numera över­

direktören P. G. Laurin, finnes intagen i stadens statistiska årsbok för år 1905.

De båda senare räkningarna hava utgivits som särskilda publikationer och hava på kommitténs uppdrag letts av kapten C. A. Tiselius.

Utom denna fortlöpande, med vissa intervaller återkommande bostadsstatistik berördes ^— låt vara mera i förbigående ^— redan i ovannämnda, 1905 uppgjorda plan för vår bostadsstatistik även ett annat huvudslag av dylik statistik, nämligen sär­

skilda enquêter, anställda för detaljerad, undersökning av någon viss art av bostads­

förhållandena.

I anslutning till sina uttalanden då fråga förelåg om 1905 års bostadsräkning, tog kommittén under omprövning lämpligheten av att i samband med 1910 års bo­

stadsräkning vidtaga en dylik enquête eller bostadsundersökning för utrönande sär­

skilt av arbetarnas och med dem. ekonomiskt likställdas bostadsförhållanden i hygie­

niskt och socialt hänseende.

På därom av kommittén sålunda gjord framställning, beslöto stadsfullmäktige den 3 november 1910 att uppdraga åt kommittén att ^— utom den enligt den fast­

ställda planen regelbundet återkommande bostadsräkningen ^— ombesörja verk­

ställandet av en bostadsundersökning omfattande minst 5,000 bostadslägenheter om.

två rum och kök och därunder. Utförandet av ifrågavarande undersökning upp-

— 4* —

drogs av kommittén åt docenten vid Uppsala universitet, d:r K. A. Edin, och ingår redogörelsen för densamma såsom en särskild del i samma publikation som redo­

görelsen för den ungefär samtidigt utförda bostadsräkningen.

I enlighet med av statistiska kontoret förebragt utredning och förslag i ämnet be- slöto stadsfullmäktige på kommitténs hemställan den 21 oktober 1920 bland annat:

att även under år 1921 en bostadsräkning inom staden skulle genom kommitténs försorg äga rum, grundad på förhållandena den 31 december 1920;

att bostadsräkningen skulle verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med före­

gående bostadsräkningar härstädes med de förändringar kommittén funne nödiga, för vilket ändamål kommittén bemyndigades, att hos magistraten göra framställning om vissa erforderliga tillägg och ändringar i formuläret till huvudförteckningarna till den instundande mantalsskrivningen; samt

att uppdraga åt kommittén att i så nära anslutning som möjligt till förenämnda bostadsräkning jämväl ombesörja en undersökning av minst 6.000 bostadslägen­

heter om två rum och kök och därunder, utförd i huvudsaklig överensstämmelse med den plan, som kom till användning vid den första bostadsundersökningen i Göteborg 1911 med de förändringar, kommittén kunde finna nödiga.

Verkställandet av ifrågavarande bostadsstatistiska utredningar uppdrogs av kom­

mittén åt statistiska kontoret. ^— Bostadsräkningen påbörjades omedelbart som hu­

vudförteckningarna till 1921 års mantalsskrivning influtit eller i mitten av januari s. å. och hade till den 15 juni fortskridit så pass långt, att det egentliga tabellerings- arbetet kunde taga sin början. Utlottning av de fastigheter, som skulle medtagas i bostadsundersökningen ägde rum den 29 januari s. å. med utgångspunkt från förenämnda bostadsräkningsmaterial, som för ändamålet underkastats preliminär granskning och bearbetning. Med hänsyn till hithörande spörsmåls aktualitet hava, allt eftersom arbetet med ifrågavarande undersökningar fortskridit, prelimi­

nära resultat meddelats pressen samt en del kommunala och statliga myndigheter.

Preliminära resultat för bostadsräkningen i sin helhet infördes i koncentrerad form redan i stadens statistiska årsbok för år 1920, och sedan kort därefter tabellbilagan till bostadsräkningen befordrats till trycket kunde definitiva siffror meddelas i den i sedvanlig tid utkomna årsboken för år 1921. Även från bostadsundersökningen hava vissa huvudresultat, delvis i preliminär form, meddelats i förenämnda årgångar av stadens statistiska årsbok. Genom ovanberörda åtgärder i syfte att få resultaten från ifrågavarande undersökningar offentliggjorda så tidigt som möjligt, har kommittén jämväl avsett att i görligaste mån nedbringa tryckningskostnaderna för denna nu föreliggande slutliga redogörelse för dessa undersökningar, då denna ^■— som i likhet med vid föregående undersökningstillfälle 1911 utgives som en gemensam publika­

tion ^— beträffande redan publicerade siffror i enlighet med kommitténs beslut här begränsas till ett sammanfattande och åskådliggörande av dessa resultat. Slut­

ligen må nämnas att en sammanfattande framställning av bostadsfrågans läge i

— 5* —

Göteborg, baserad huvudsakligen på förenämnda utredningar, utarbetades av under­

tecknad i mars månad innevarande år för att intagas i den under utgivning varande jubileums publikationen över Göteborg. För att underlätta jämförelsen mellan sålunda tidigare publicerade uppgifter i ämnet ävensom för jämförelse mellan hit­

hörande förhållanden under olika år samt å skilda orter, ansluter sig den följande framställningen så nära som möjligt, både i fråga om text och tabelluppställning, till förut publicerade liknande redogörelser för i Göteborg verkställda bostadssta- tistiska utredningar samt av Kungl. Socialstyrelsen utgivna redogörelser rörande de mindre bemedlades bostadsförhållanden i vissa svenska städer. I jämförelse med tidigare publicerad b o stads statistik för Göteborg har, huvudsakligen av kostnadsskäl, föreliggande framställning gjorts särdeles kortfattad. För den intresserade läsaren finnas emellertid motsvarande uppgifter till samtliga publicerade tabeller vid före­

gående bostadsräkningar i Göteborg ävensom till flertalet tabeller vid 1911 års bo­

stadsundersökning (och åtskilliga därutöver) i manuskript tillgängliga å stadens statistiska kontor.

För verkställande av ifrågavarande av stadsfullmäktige åt kommittén uppdragna utredningar voro under större delen av år 1921 å statistiska kontoret — som utom sina ordinarie lokaler vid Östra Hamngatan 28 för ifrågavarande arbeten under månaderna februari—juni även disponerade tvenne rum i stadens fastighet vid Norra Hamngatan 10 — anställda ett tiotal extra skriv- och räknebiträden samt under månaderna februari—april erforderligt antal husbesökare. Själva bearbet­

ningen av det rikhaltiga materialet har på ett mera självständigt sätt under statis­

tikerns överinseende handhafts av extra biträdena å kontoret Harry Malmberg och Thorsten Carlsson, av vilka den förre jämväl utfört ett nog så krävande ar­

bete redan vid materialets hopsamlande och första sovring; båda hava därjämte i enlighet med erhållna direktiv gjort utkast till textav fattning till hithörande under­

sökningar, den förre till räkningen, den senare till vissa delar av undersökningen.

Vid framställningen av »inneboendefrågan» har i viss mån följts en av fil.

kand. Thorsten Wassén utarbetad uppsats, som ventilerats i samband, med en seminarieövning i statistik vid härvarande Högskola under ledning av undertecknad i egenskap av t. f. lärare.

Göteborgs stads statistiska kontor i juni 1923

WERNER GÖRANSSON

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Bostadsräkningen 1920.

, Text.

Karta över stadens indelning i bostadsdistrikt ... 10*

I. Insamling och bearbetning av materialet. Distriktsindelning m. m... Il* II. Byggnadsmark och fastighetsvärden ... 12*

III. Hus och våningar ... 14*

IV. Lägenheter, rum och lokaler... 17*

V. Hyresförhållanden m. m... 27*

VI. De boende och bostäderna ... 40*

a) Folkmängdens fördelning på bostäderna i allmänhet ... 40*

b) Överbefolkade lägenheter... 47*

VII. Kommunala åtgärder för stävjande av bostadsbristen... 50*

VIII. Resumé på franska språket ... ... :... 51*

Grafiska framställningar ... 35*

Bilagor... 56*

Tabeller. Tabell T. Tabell 2. Tabell 3. Tabell 4. Tabell 5. Tabell 6. Allmän översikt av byggnads- och bostadsförhållandena i Göteborg den 31 dec. 1920 2 Antalet lägenheter jämte hyra och folkmängd ... 10

Ilyresreglerade och icke hyresreglerade lägenheter ... 44

Antal rum och lokaler i olika slags lägenheter... ... 50

Antal lägenheter med fördelning efter hyresbeloppen ... ... 55

Lägenheter med fördelning efter de boende ... ... 65

Bostadsundersökningen 1921. I. Undersökningens planläggning och utförande ... 3**

II. Jämförelse mellan bostadsundersökningen och bostadsräkningen ... 6**

III. De olika slagen av lägenheter och deras klassificering ... 10**

IV. Lägenheternas och rummens storleksförhållanden ... 15**

V. Lägenheternas beskaffenhet ... 30**

VI. De boende, hushållens storlek och sammansättning m. m. (»Inneboendefrågan») 42** VII. De boendes fördelning efter utrymmet i bostäderna och i sovrummen ... 61**

VIII. Hyres- och inkomstförhållanden m. m... 75**

IX. Slutord... 85**

Bilagor ... 87**

Tabellförteckning... 95**

TABLE DES MATIÈRES.

Le recensement des habitations 1920.

Texte.

Carte des divisions de la ville pour la statistique des habitations... 10*

I. Recueillement et élaboration des matériaux. Districts... .. ■ ■ U* II. Terrains, superficies et valeurs cadastrales ... 12*

III. Maisons et étages ... ... I4* IV. Locaux et pièces... 17*

V. Loyers etc... 27*

VI. Les occupants et les logements ... 40*

a) Répartition générale des habitants des logements occupés ... 40*

b) Locaux surpeuplés... 47*

VII. Mesures communales pour remédier au manque des locaux... 50*

VIII. Résumé en français... 51*

Diagrammes ... 55*

Annexes ... 56*

Les tableaux. Tab. 1. Aperçu général des constructions et des habitations à Gothembourg le 31 dec. 1920 2 Tab. 2. Nombre des locaux ainsi que les loyers et le chiffre des habitants ... 10

Tab. 3. Loyers réglés et non réglés pour les locaux d’habitations... 44

Tab. 4. Nombre de pièces etc. dans les divers locaux ... 50

Tab. 5. Locaux répartis d’après l’importance du loyer... 55

Tab. 6. Répartition des locaux d’après le nombre des habitants ... ... 65

L’enquête détaillée sur les habitations 1921. I. Plan et méthode de l’enquête. détaillée sur les habitations... 3**

II. Comparaison entre l’enquête détaillée et le recensement des habitations ... 6**

III. Les différentes sortes de logements de l’enquête détaillée ... 10**

IV. Grandeur des logements et des pièces... 15**

V. Nature des logements ... 30**

VI. Les habitants répartis en égard à leur situation dans la maison ... 42**

VII. Classement des occupants d’après l’espace des logements et d’après l’espace des chambres à coucher... ... 61**

VIII. Loyers et revenus... 75**

IX. Résumé... 85**

Annexes... 87**

Liste des tableaux ... 95**

■HH

FJARDE ALLMANNA

BOSTADSRÄKNINGEN

I GÖTEBORG

DEN 31 DECEMBER 1920

TEXT

(i

* rw;

T Ä*«fT^iKSW'-V

• .'•• .•'•;

5««

'< :W

V-dtsi "• V,

fT-T/ <7^/

fi»w

^ÄSI

:-: f

Anm.Angåendedistriktensomfattning,sesid.12.

I. Insamling och bearbetning av materialet. Distriktsindelning m. m.

Den fjärde allmänna bostadsräkningen i Göteborg, avseende förhållandena den 31 december 1920, skulle jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 21 oktober s. å.. verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med föregående bostadsräk­

ningar i Göteborg med de förändringar kommittén för stadens kommunalstati­

stik funne nödiga. För att tillgodose vissa speciella krav på denna bostadsräk­

ning har nytt formulär för huvudförteckningen till 1921 års mantalsskrivning måst utarbetas och av magistraten fastställts. Huvudförteckningen, som med anledning av bostadsräkningen skulle avgivas i två lika lydande exemplar, bifogas — i enlighet med gängse praxis — även denna framställning som särskild bilaga (1). I likhet med förfaringssättet vid närmast föregående tvenne räk- ningstillfällen hava jämväl till denna räkning särskilt ifyllda formulär funnits tillgängliga i handeln för att underlätta fastighetsägarnas ifyllande av blan­

ketterna.

Sedan huvudförteckningarna, som i Göteborg (liksom i Stockholm) utgöra de viktigaste primäruppgifterna för de vart femte år återkommande allmänna bostadsräkningarna, i mitten av januari inkommit till statistiska kontoret, under­

kastades desamma omedelbar granskning och bearbetning, varvid i regel karto- linsystem kommit till användning. Avfattningen av lägenhetskartolinerna, vilka samtliga upptogo enahanda uppgifter men å blanketter av olika färg allt efter lägenheternas upplåtelseformer, framgår av bil. 2. För primärmaterialets sammanförande hava i likhet med föregående räkningstillfällen olika arbets- tabeller kommit till användning, vilka tabeller finnas förvarade å stadens statis­

tiska kontor.

Som källor till föreliggande bostadsräkning hava, utom förenämnda huvud- förteckningar till 1921 års mantalsskrivning, även använts 1920 års taxerings- längder för Göteborg, vilka längder å statistiska kontoret i viss utsträckning varit föremål för bearbetning. Slutligen har jämväl vid denna bostadsräkning kommit till användning en del uppgifter rörande stadens arealförhållanden, vilka uppgifter benäget ställts till statistiska kontorets förfogande från härva­

rande stadsingenjörskontor.

Den för bostadsräkningarna fastställda indelningen äv staden i 14 distrikt har i stort sett bibehållits. Med hänsyn till rotenumren har emellertid ordningen mellan l:sta och 2:dra distrikten fr. o. m. 1920 års bostadsräkning omlagts. Utom de mindre ändringar, som på grund, av fortgående reglering av staden måst

12

vidtagas mellan de olika räkningarna, må framhållas, att Tingstadsvassen, som vid 1905 års räkning hänfördes till Nordstaden, vid följande räkningar förts till Lundby-distriktet. Distriktens omfattning i övrigt framgår av kartan å sid. 10 samt nedanstående översikt:

1) Sydstaden, omf. stadens 1—4 rotar, 5:te roten n:r 1—52 samt 7—9 kv.

2) Nordstaden, omf. stadens 5:te rote n:r 53 till slut, 6—10 rotarna samt Magasinskv. och 6:te kv.

3) Masthugget m. m., omf. stadens ll:te rote, 10:de kv., Maj:s 6:te rote 8—15 kv.

samt n:r 64 A, 65—69 samt Maj:s 7:de rote.

4) Haga, omf. Östra, Västra och Nya Haga.

5) Annedal m. m., omf. Annedal och Änggården samt Maj:s 6:te rote n:r 73 A—94.

6) Landala och Gibraltar.

7) 13:de och 14:de rotarna (inkl. Västra Brantdala).

8) 15:de roten.

9) 16:de roten Stampen.

10) 17:de roten Gullbergsvass.

11) Olskroken m. ni., omf. stadens 18—20 rotar samt Kålltorp m. m.

12) Majorna, omf. Kungsladugård samt Maj:s 1—4 rotar.

13) Masthuggsbergen, omf. Maj:s 5:te och 6:te (utom 8—15 kv. m. m.) rotar (jfr ovan 3:dje och 5:te distr.).

14) Lundby m. m., omf. Tingstadsvassen samt Lundby stads- och landsdel.

För att underlätta jämförande statistik hava i överensstämmelse med stads­

fullmäktiges beslut den 27 april 1915 vissa tabeller även blivit uppgjorda för­

samlings vis.

II. Byggnadsmark och fastighetsvärden.

Enligt av stadsingenjörskontoret lämnade uppgifter, utgjordes stadens areal vid 1920 års slut (exklusive Örgryte) av nedanstående områden:

Land

inom utom Vatten Summa

stadspla- stadspla-

nen nen

Hektar Hektar Hektar Hektar Område söder (och öster) om Göta älv:

Stadens donationsjord ... 772,37 651,70 ^— 1 424,07 I övrigt ... 522,20 518,38 262,00 1 302,58 Område norr om älven:

Tingstadsvassen ... — 134,39 ^____ 134,39 Lundby ... 57,98 2 638,02 91,00 2 787,00 Summa 1 352,55 3 942,49 353,00 5 648,04

ia* —

Av donations]orden äger staten 37,4 hektar, vadan stadens egen donations- jord omfattar 1 386,67 hektar.

Den inom stadsplanen belägna arealen utgjorde vid ifrågavarande tidpunkt något över 1.352 har, varav 319 har eller 23,6 % utgjordes av bebyggda tomter, 90 har eller 6,7 % av obebyggda tomter, 171 har eller 12,6 % av oindelade kvarter, 465 har eller 34,4 % av gator, torg, allmänna platser, publika bygg­

nader o. dyl. samt 307 har eller 22,7 % av på annat sätt använd mark.

Av tabellbilagan tab. 1 framgå arealuppgifterna för de olika stadsdelarna, rotarna m. m. inom den planlagda delen av staden. Uppgifterna grunda sig på de arealuppgifter, som i och för 1905 års bostadsräkning för nämnda år utarbe­

tades av dåvarande lektorn, numera överdirektören P. G. Laurin, vilka uppgifter sedermera genom stadsingenjörskontorets försorg för varje följande bostads­

räkningsår (1910, 1915 och 1920) kompletterats genom det tillskott eller den avgång, som inträffat under mellanliggande femårsperioder, varvid dock för år 1920 vissa korrigeringar därutöver verkställts med ledning av huvudför­

teckningarna till 1921 års mantalsskrivning. Ifrågavarande uppgifter, vilka sålunda äro att anse såsom approximativa, äro beträffande stadens hela tomt­

areal avrundade till närmast jämna hundratal kvm. Motsvarande utjämning i fråga om de särskilda rotarna har begränsats till den största av dessa, nämligen Maj ornas l:sta rote.

Taxeringsuppgifterna för de olika stadsdelarna, rotarna m. m. framga likaledes av tab. 1, och te sig taxeringsvärdena av alla fastigheterna nedanstående år sålunda:

Inom den planlagda de­

len av Göteborg (utom Lundby)

Kr.

Inom den icke planlagda de­

len av Göteborg ocli järnvägs­

områdena Kr.

Lundby (utom den icke

planlagda delen)

Kr.

Summa

Kr.

1920 ... 588 337 200 32 963 400 38 739 900 660 040 500 431 607 500 22 085 000 29 524 700 483 217 200 1910 ... 367 137 600 20 531 900 22 513 000 410 182 500 1905... 286 148 100 13 299 000 16 748 000 316 195 100

Ökningen i taxeringsvärden under femårsperioden 1915—20 har uppgått till 36,6 % och under hela tioårsperioden 1910—20 till 60,9 %.' Inom den plan­

lagda delen av staden, utom Lundby, har ökningen av taxeringsvärdena under åren 1915—20 uppgått till 36,3 % samt under åren 1910—20 till 60,2 %.

Taxeringsvärdet pr m2 planlagd mark uppgick, med bortseende från Lundby, till 98,42 kr., därav för bebyggd 177,64 kr. och för obebyggd 9,23 kr.

Ordnar man stadsdelarna efter taxeringsvärdena, finner man, att Sydstaden har den dyrast bebyggda tomtmarken eller 430,3 kr. pr m2. För obebyggd

tomtmark i Sydstaden ställer sig värdet i 73,8 kr. pr m2. Ordningsföljden blir sedan i kr.:

Nordstaden ... 3g3 Masthugget m. m... ... 246 13:de o. 14:de rotarne... 235 j 15:de roten ... ^11 Haga ...

16:de roten, Stampen ... ^24 Masthuggsbergen ... pjg 17:de roten, Gullbergsvass ... 109 Olskrokenm.m... 10g' Annedalxn.m... 10i Landala m. Gibraltar . ... 93 Maj orna... gg

såväl statens som kommunens fastigheter i allmänhet äro lågt taxerade, vilket jämte de stora utrymmen de kräva, exempelvis skol- och sjukhus m. m., i väsent­

lig grad nedsätter taxeringsvärdet pr m2 bebyggd mark, vartill kommer, att så länge en noggrann triangelmätning med uppskattning av arealen utav offent­

liga platser, torg, kyrkogårdar, järnvägsområden m. m. icke blivit verkställd, dessa siffror måste tagas med en viss reservation.

Taxeringsvärdet för fastigheter, för vilka bevillning icke erlägges, uppgick 1920 till 116 224 900 kr. eller 17,6 % av hela det taxerade beloppet. Dessa siffror belöpte sig 1915 till resp. 77 630500 kr. och 16,1 % och uppvisa således såväl absolut som. relativt en ökning under femårsperioden ifråga.

Bebyggd Obebyggd

363,4 84,5

246,6 39,4

235,1 11,6

177,4 13,5

155,8 18,2

124,2 20,1

118,7 26,3

109,9 1,6

108,8 13,4

101,1 3,3 •

93,9 6,1

86,8 3,2

dock böra påpekas, att

III. Hus och våningar.

Husbeståndet inom de olika stadsdelarna och rotarna m. m. framgår av tabell­

bilagan tab. 1. Antalet färdiga hus i hela staden utgjorde sålunda 8 198, varav 7 472 voro belägna inom det planlagda området och 726 inom det icke planlagda, motsvarande resp. 1,6 och 1,3 pr bebyggd fastighet. Antalet hus pr hektar inom den planlagda delen av staden (utom Lundby) uppgår enligt senaste räkningen till 12.

Totala ökningen av hus under femårsperioden 1915—20 uppgår till 316 eller 3,0 %. Av samtliga hus utgjorde de, vilka helt eller delvis utnyttjades för bostadsändamål, 6 906 eller 84,3 %.

15* —

De befintliga husens utnyttjande för bostadsändamål framgår av nedanstående tablå, vilken innebär en uppdelning av husen efter antalet i dem befintliga uteslutande eller huvudsakligen till bostad avsedda lägenheter.

Antal bostadslägenhe- ter pr hus...

inom det plan-

0 1

Antal hus '

lagda området inom det icke

1191 1020 planl. området 101 280 i hela staden.. 1292 1306

2 3 4 5 6-10 11-15

576 458 579 416 1801 812

149 60 66 18 24 7

725 518 645 434 1825 819

16—20 21—30 över 30 357 196 66

0 4 2

366 300 68

Tages hänsyn endast till husen med bostadslägenheter, utgör av dessa 18,9 ^ enfamiljshus, 10,5 % hus med två lägenheter, 49,5 % hus med 3 10 bostads­

lägenheter samt 21,2 % hus med 11 och flera bostadslägenheter. Av de sist­

nämnda uppvisa, som synes, 68 hus (eller 1,0 % av samtliga) mer än 30 lägenheter pr hus. Dessa hus är o sålunda att hänföra till den kategori av byggnader, som man i dagligt tal brukar benämna »hyreskaserner».

Av dessa för bostadsändamål helt eller delvis avsedda byggnader utgöras 6 221 av egentliga boningshus, 677 av fabriks-, ämbets-, anstalts- och dylika byggnader samt 8 av uthus. Huru ifrågavarande- byggnader fördela sig på de olika stadsdelarna framgår av tabellbilagan.

Med hänsyn till byggnadsmaterialet voro av samtliga hus 3 100 eller 37,8 % uppförda av sten, 1 799 eller 22,0 % av sten och trä (s. k. landshövdingehus) och 3 299 eller 40,2 % av trä.

En jämförelse med de föregående bostadsräkningar, om Lundby ej medräknas,

ter sig sålunda: __________

1920 1915 1910 1905

42,3 43,4 44,4 44,0

23,7 22,0 22,3 21,0

33,3 35,0

Trähus ... 34,0 34,6

Olikheten i byggnadssättet inom Göteborgs stadsdelar framgår av nedan­

stående tablå, där procentuella antalet hus av olika slag är uträknat:

Stenhus Landshöv-

dingehus Trähus

99,3 0,3 0,4

95,4 — 4,6

75,8 5,1 19,1

25,9 34,2 39,9

31,4 36,4 32,2

4,2 43,2 52,6

— 16* —

13:de och 14:de rotarna . 15:de roten ...

16:de roten, Stampen .. . 17:de roten, Gullbergsvass Olskroken m. m...

Majorna ...

Masthuggsbergen...

Lundby m. m...

Stenhus

84.0 52.6 66.7 17,2 19.1 7,5 12,0 8,9

-Landshöv- dingehus

4,4 12,5 19.3 42.4 25,3 56,0 10.5

Trähus

11,6 34,9 33,3 63.5 38.5 67,2 32,0 80.6

Med avseende på belägenheten voro 5 865 eller 71,5 % gatuhus och 2 333 eller 28)5 % gårdshus. Såsom gatuhus ha även klassificerats alla fritt liggande, icke förbyggda hus.

Beträffande husens uppvärmnings förhållanden konstaterar man, att det stora flertalet eller 7 292 (88,9 %) voro hus utan centraluppvärmning och 906 eller 11,1 % hus med sådan uppvärmningsanordning. I de senare husen hade 806 eller 9,9 % fullständig centraluppvärmning och 100 eller 1,2 % endast delvis.

Vad husens våningshöfd beträffar äro av samtliga hus 1 463 eller 17,9 % en­

våningshus, 1914 eller 23,4 % tvåvåningshus, 2 880 eller 35,2 % trevåningshus, 947 ellre 11,5 % fyravåningshus, 525 eller 6,4 % femvåningshus samt 469 eller 5,6 % hus med 6 eller flera våningar. Medeltalet våningar pr hus uppgår till 2,8 %. Vid beräkning av våningshöjden äro i förenämnda tal källare- och vinds­

våningar medräknade, för så vitt de innehålla någon bostad, butik, verkstad e. dyl. Frånräknas dessa våningar, blir husens våningshöjd i medeltal 2,5.

Inom den planlagda delen av staden (inbegripet Lundby planlagda del) uppgår våningshöjden till 2,6 samt inom den icke planlagda delen till 1,4.

Sammanställer man hus och våningar med de föregående bostadsräkningarna erhåller man nedanstående siffror:

Antal hus med

Absoluta tal:

1920 ...

1915 ...

1910 ...

1905 ‘) ...

Relativa tal:

1920 ...

1915 ...

1910 ...

1905 ») ...

1 vån.

1 463 1454 1 372 916

17,9 18.4 18,0 13.4

2 vån,

3 vån.

1 914 .1 834 1 896 1 659

23,4 23.3 24,8 24.3

2 880 2 772 2 767 2 779

35,2 35.2 36.2 40,8

i vån.

947 876 863 855

11.5 11,1 11,3 12.5

5 vån.

525 509 417 399

6.4 6.5 5.5 5,9

6 o. fl.

vån.

469 437 324 210

5,6 5,5 4,2 3,1

Summa

hus

8 198 7 882 7 639 6 818

100,0 100,0 100,0 100,0

23 206 22 131 20 968 19 246

100,0 100,0 100,0 100,0

Därav hus med källar-

vån.

1 388 1 120 1 043 1 005

16,9 14,2 13.7 14.7

vinds- vån.

1 620 1 566 1 414 1 293

19.8 19.9 18,5 19,0 1) Lundby ej inräknat.

— 17* —

Av ovan åberopade tabell i tabellbilagan framgår, att bland de olika stads­

delarna och rotarna Majornas 6:te rote (8—15 kvarteren), såsom fallet även var vid föregående räkningstillfälle, uppvisar högsta medelhöjden med 5,3 våningar.

Lägsta medelhöjden uppvisar, naturligt nog, Lundby landsbygd med 1,7 ar -1920 mot 1,6 år 1915.

Medeltalet boende pr hus inom hela staden vid 1920 års slut uppgick till ungefär 24 mot 23 1915, 21 1910 samt 20 1905. Inom den planlagda delen av staden uppgick 1920 medeltalet boende pr hus-till c:a 25 personer.

Vad folkmängden i övrigt beträffar hänvisas till kap. VI »De boende och bo­

städerna».

IV. Lägenheter, rum och lokaler.

I de i föregående kapitel omnämnda husen förefunnos, som jämväl av tabell­

bilagan tab. 1 framgår, sammanlagt 55 355 lägenheter. Därav utgjorde 46 430 eller 83,9 % uteslutande för bostadsändamål avsedda lägenheter (»rena bostads­

lägenheter»), medan 923 eller 1,7 % avsågo att ej blott tillgodose innehavarens egentliga bostadsbehov, utan jämväl att bereda honom för hans näringsutövning nödiga lokaler m. m. Merendels utgöras dessa s. k. »blandade lägenheter» utom av kök och boningsrum av butiks-, kontors-, verkstads-, kafé- och dylika lokaler, men i vissa fall även av hotellrum samt skol- eller sjuksalar och dylika anstalts- rum. Utom förenämnda helt eller delvis till bostad avsedda lägenheter funnos 8 002 ellei 14,4 % »andra lägenheter», som enbart användes till butiker, kontor, verkstäder, kafé, hotell, magasin o. dyl.

Bortses från grupperna »blandade» och »andra» lägenheter, och riktas upp­

märksamheten på de lägenheter, vilka endast inrymma rum och lokaler föi bostadsändamål, meddelas närmare uppgifter angående dessa lägenheter, i absoluta och relativa tal, i nedanstående tabell.

Tab. A. Lägenheterna i Göteborg fördelade efter lägenhetsgrupper och upplåtelseformer.

L&genhetsgrupper

Absoluta tal Bostadslägenheter 1 kök utan rum . . . 1 rum » kök . . .

2 » » »

1 » med del i kök 2 » » » » » 1 » och kök ...

2 » » » ...

Samtliga lägenheter

339 4012 268 175 13 23813 8513

Därav

uthyrda _begagnade.^{av ägaren} _upplåtna^fritt _begagnade^{samtliga outhyrda}

319 3365 236 164 8 22805

7701

5 46 14 11 1 569 494

14 586 18 4 434 314

338 3997 268 175 13 23808 8509

1 15

£>•Of

■MM

— 18* —

(Tab. A forts.)

Lägenhet sgrupper Samtliga lägenheter

Därav uthyrda av ägaren

begagnade fritt

upplåtna samtliga

begagnade outhyrda

3 och fl. rum utan kök ... 118 99 7 12 118

3 » » » med del i kök.. 1 — 1 — 1 __

3 rum och kök... 3 525 2 985 419 119 3 523 2 4 » >> » ... 2 003 1 778 196 29 2 003 — 5 » » » ... 1 585 1 398 162 25 1 585 __

6 » » » ... 995 851 127 17 995 __

7 och fl. rum och kök... 1 070 792 252 25 1 069 1

Samtliga 46 430 42 501 2 304 1 597 46 402 28

Blandade lägenheter ... 923 802 90 31 923

Andra » ... 8 002 6 588 1 218 168 7 974 28

Hela antalet lägenheter 55 355 49 891 3 612 1796 55 299 56

% I % av samtliga lägenheter

JtvclclLlVd teil Bostadslägenheter

1 kök utan rum ... 0,6 94,1 1,5 4,1 99,7 0,3

1 rum » kök ... 7,3 83,9 1,1 14,6 99,6 0,4

2 » » » ... 0,6 88,1 5,2 6,7 100,0 __

1 » med del i kök ... 0,3 93,7 6,3 — 100,0 __

2 » » » » » ... 0,0 61,5 7,7 30,8 100.0 —

1 » och kök ... 43,0 95,8 2,4 1,8 100,0 0,0

2 » » » ... 15,4 90,5 5,8 3,7 100,0 0,0

3 och fl. rum utan kök... 0,1 83,9 5,9 10,2 100,0

3 » » » med del i kök.. 0,0 — 100,0 — loo.o __

3 rum och kök... 6,4 84,7 11,9 3,4 loo,o 0,0 4 » » » ... 3,6 88,8 9,8 1,4 loo,o — 5 » » » ... 2,9 88,2 10,2 1,6 100,0 —

6 » » » ... 1,8 85,5 12,8 1,7 100,0 __

7 och fl. rum och kök... 1,9 74,0 23,6 2,4 100,0 —

Samtliga 83,9 91,6 5,0 3,4 100,0 0,0

Blandade lägenheter ... 1,7 86,9 9,7 3,4 100,0

_

Andra » ... 14,4 82,4 15,2 2,1 99,7 0,3

Hela antalet lägenheter 100,0 90,1 6,5 3,3 99,9 0,1

Tabellen utvisar, att av de egentliga bostadslägenheternas innehavare 5,0 % bebo våningar i egna hus, medan 3,4 % merendels i egenskap av vice värdar, portvakter, gårdskarlar o. dyl., innehava lägenheter, vilka avgiftsfritt ställts till förfogande av husägaren. Den övriga delen eller 91,o % av stadens befolkning är hänvisad till förhyrda lägenheter. Framhållas må, att här meddelade upp­

gifter om lägenheter av sistnämnda slag endast avse sådana, rörande vilka avtal träffats direkt med värden, ej bostäder hyrda i andra hand.

Tabellen ger vidare vid handen, att av bostäderna 37 133 eller 79,9 % utgöras av smålägenheter, d. v. s. av lägenheter om högst två rum och kök, samt att bland

— 19* —

dessa smålägenheter mer än hälften eller 51,3 % äro lägenheter om ett rum och kök, vilken lägenhetskategori sålunda kan sägas utgöra stadens typiska arbe­

tarebostad.

Antalet outhyrda lägenheter, d. v. s. så väl bostads- som blandade och andra lägenheter inom alla lägenhetsgrupper vid 1920 års slut uppgick till 56 eller endast 0,i % av samtliga lägenheter. Motsvarande procenttal för åren 1915, 1910 och 1905 uppgå till resp. 1,1 %, 3,1 % och 3,6 %. Denna kraftiga nedgång i ledighetsprocenten blir ännu betänkligare, om man undersöker procenttalet outhyrda åostacMägenheter under ifrågavarande år. Man finner då ledighets­

procenten successivt nedgå från 3,3 % (inräknat Lundby) 1905 till 2,1 % 1910, 0,4 % 1915 och slutligen endast 0,06 % 1920. Detta saldo av tillgång och efter­

frågan på bostadsmarknaden anses normalt böra utgöra 2 à 3 %. Ökningen i bostadsbeståndet, som enligt tabellen under perioden 1905—-20 uppgår till 14 448 bostadslägenheter (vilken ökning delvis är att tillskriva Lundby införlivning med ett antal av 1 914 bostadslägenheter vid 1905 års slut), har sålunda—ehuru i och för sig ansenlig — icke hållit jämna steg med bostadsbehovet. Anmärk­

ningsvärt är emellertid, att den mantalsskrivna folkmängden under samma period ökats med precis samma procenttal, nämligen 45,2 %. Framhållas må dock, att det behövliga antalet bostäder mycket växlar, enär det i huvudsak betingas av lokalt mycket växlande förhållanden, som ytterst bottnar i vilken proportion de nybildade och genom inflyttning tillkomna hushållen stå till de upplösta och bortflyttade.

Huru bostadslägenheterna i övrigt med avseende på upplåtelseformen fördela sig på de olika stadsdelarna, framgår av nedanstående tablå:

O) T3 CÔ

Nordstaden Mastliugget m.m.

c3

. bß c2 w

Annedal Landalamed Gibraltar 13:eocli14:e rotarna 15:eroten 16:eroten Stampen

GGCG

(J> p-

GG O bß

^ s-, O) tp &

O

g . g S x à o

ö

o

•c?

CG

SP gr.

£ s

§ ^

Lundbym.m. Helastaden

Antal »rena bostads-

2 303 I 016 4201 3 429 2 935 2 431 3 976 1 969 937 592 5 266 6 489 6 425 4 461 46 430 därav i %

92,7 91,7 96,3 93,7 82,1 88,4 87,7 93,8 97,1 93,9 93,1 92,6 96,3 88,4 91,6 av ägaren begagn.

fritt upplåtna ....

3,4 3,9

2,4 5,9

2,5

1,2

3,7 2,5 0,1

6,4 11,5

6.3 5.3

6,6 5,7

4,4 1,7 0,1

0,6 2,3

1,7 4,4

3,2 3,7

5,5 1,9

2,0 1,7

13,8 2,5 0,3

5,0 3,4 0,1 Bostadslägenheter i %

av samtliga lägen-

49,3 48,4 80,3 84,7 93,5 95,2 84,0 89,7 83,4 76,9 90,4 90,7 93,9 91,5 83,7 Bostadslägenheter i %

av samtliga bostads- lägenh. i hela staden Därav lägenheter t. o.

5,0 2,2 9,1 7,4 6,3 5,2 8,6 4,2 2,0 1,3 11,3 14,0 13,8 9,6 100,0 m. 2 rum och kök i

% av samtl. dito i

hela staden ... 4,1 2,0 0,5 L4 7,2 6,3 4,2 2,9 1,7 1,5 13,3 15,6 16.3 11,0j 100,0

— 20* —

Av tabellen framgår, att i Lundby 13,8 % d. v. s. omkring 1j7 bebo egna hus, siffran sjunker sedan för 13:de och 14:de rotarna till 6,6 %, Annedal 6,4 %, Landala 6,3 % och Majorna 5,5 %. Lägst är siffran för Stampen med 0,6 %.

De uthyrda lägenheternas procenttal är störst i Stampen (97,i %), därnäst kommer Masthugget och Masthuggsbergen med lika procenttal (96,3 %) och lägst i Annedal (82,i %).

Vad de fritt upplåtna lägenheterna beträffar, äro de procentuellt talrikast i Annedal (11,5 %), därnäst i Nordstaden (5,9 %) och lägst i Masthugget (1,2 %).

I Annedal bebo något mer än 1/10 av lägenhetsinnehavarna lägenheter som äro fritt upplåtna, beroende på det stora antal sjukhus o. dyl. institutioner, som äro belägna inom denna stadsdel, vilka till stor del upplåta bostäder till sin personal.

Beträffande outhyrda lägenheter finner man sådana endast i stadsdelarna Lundby, Haga och 15:de roten med en ledighetsprocent av resp. 0,3 %, 0,i % och 0,05 %. Praktiskt taget torde de lediga lägenheternas antal även i dessa stadsdelar uppgå till noll, enär de lägenheter, som vid årsslutet voro outhyrda, antingen voro av den beskaffenhet, att de voro mindervärdiga som människo­

bostad eller också efter få dagar fått hyresgäster.

Som av tabellen vidare framgår, har stadsdelen Majorna det största antalet

»rena bostadslägenheter» 6 489 eller 14,o % av hela antalet bostadslägenheter i Göteborg. Därnäst kommer Masthuggsbergen med 6 425 eller 13,8 % och Ols- kroken med 5 266 eller 11,3 % o. s. v. Av dessa äro smålägenheter t. o. m. 2 rum och kök i resp. stadsdelar 5 781 eller 15,6 %, 6 057 eller 16,2 % och 4 953 eller 13,4 %.

Av stort intresse är det relativa antalet bostadslägenheter av olika grupper.

För att få jämförelse med föregående bostadsräkningar ha alla lägenheter, som icke ha särskilt kök (»kök utan rum», »rum utan kök», »rum med del i kök»

m. fl.) sammanslagits under rubriken »Rum utan kök». Ifrågavarande relativa tal te sig sålunda:

Rum utan kök

1 rum och kök

2 rum och kök

3 rum och kök

4 rum och kök

5 rum och kök

6 rum och kök

7 o. fl.

rum och kök

1920... 10,6 51,3 18,3 7,6 4,3 3,4 2,2 2,3

1915... 10,3 50,6 18,1 8,5 4,9 3,4 2,0 2,2

1910... 10,7 51,9 17,4 8,2 4,2 3,3 2,1 2,2

1905... 12,6 50,6 17,1 7,9 4,0 3,1 2,1 2,6

Om man frånräknar lägenheter om 3 och flera rum utan och med del i kök, vilka äro inräknade i gruppen »rum utan kök», utgörande ett antal av 119 eller 0,3 %, finner man av tabellen att i Göteborg vid årsslutet 1920 voro 79.9 % (1915: 79,0 %, 1910: 80,0 % och 1905: 80,3 %) av alla bostadslägenheter mindre

— 21* —

än 3 rnm och kök. Lägenhetsgrupperna enkelrum utan kök o. dyl. samt 1 rum och kök utgjorde 1920 61,6 % (1915: 60,9 %, 1910: 62,6 % och 1905: 63,2 %) d. v. s. mer än s/6 av stadens bostadslägenheter nådde ej till högre bostadsstan­

dard än 1 rum och kök.

Tabellen ger vidare vid handen, att den lägsta gruppen »rum och kök» visar status quo från föregående bostadsräkning (frånräknat förut omnämnda grupp 3 o. fl. rum utan och m. del i kök). Beträffande gruppen 2 rum och kök konsta­

terar man en obetydlig ökning (0,2 %), under det att 3 och 4 rum och kök min­

skats med resp. 0,9 % och 0,6 %. Denna minskning av sistnämnda grupper är till en del beroende på att inom dessa grupper dels gjorts sammanslagningar till större lägenheter, dels ock omändringar till smärre lägenheter. Anmärknings­

värd är orörligheten i relativa beståndet av lägenheter om 5 rum och kök och därutöver.

För att ytterligare belysa det relativa antalet bostadslägenheter har nedan­

stående tabell uppgjorts, med lägenheternas fördelning på de olika stadsdelarna.

Tab. B. Relativa antalet bostadslägenheter av olika storlek.

Distrikt och. år

Rum utan kök

1 rum och kök

2 rum och kök

3 rum och kök

4 rum och kök

5 rum och kök

6 rum och kök

7 o. fl.

rum och kök

(1920 16,1 21,8 26,3 11,8 9,5 5,9 2,5 3,1

11915 18,2 22,5 24,8 12,2 10,4 5,1 3,1 3,7

Sydstaden...|1910 18,3 22,2 24,7 11,9 9,1 6,2 3,0 4,6

11905 18,8 23,3 23,1 10,9 9,1 5,8 3,3 5,7

(-1920 16,3 22,9 32,i 15,5 5,6 2,1 1,6 3,0

) 1915 17,4 21,0 32,0 14,5 7.0 2,8 1,4 3,9

Nordstaden ...| 14,6 21,7 31,5 14,6 7,2 4,8 1,8 3,8

' 1905 17,5 21,2 30,0 14,1 7,0 3,6 2,3 4,3

11920 4,7 ■ 24,2 28,8 15,4 11,9 9,1 4,1 1,8

11915 5,3 24,0 28,4 17,5 11,0 8,8 3,2 1,8

Masthugget m. ra...|19]0 4,9 25,3 28,2 17,0 11,1 8,7 3,1 1,7

ll905 5,5 24,3 27,8 18,7 9,8 8,3 4,2 1,4

11920 12,8 44,3 23,5 9,5 3,9 2,3 2,5 1,1

11915 14,3 43,7 23,1 9,3 4,6 2,0 1,9 1,1

Haga...j 1910 14,4 44,6 22,6 9,6 3,8 2,3 1,8 0,9

' 1905 14,9 45,9 21,9 9,2 3,4 1,8 1,8 1,1

11920 21,5 55,3 14,9 5,1 1,3 0,3 0,4 1,9

11915 15,6 60,5 15,8 5,5 1,5 0,4 0,1 0,6

Annedal m. ......|1910 12,6 64,0 15,6 5,8 1,3 0,3 0,2 0,2

11905 16,5 62,4 15,1 4,2 1,0 0,3 0,1 0,4

11920 16,9 67,1 10,9 2,9 0,8 0,1 0,1 —

11915 14,5 69,5 11,1 3,3 1,2 0,3 0,1 —

19,3 69,4 8,8 1,8 0,5 0,1 0,1 —

ll905

18,6 71,4 8,0 1,4 0,5 0,1 — —

11920 7,1 17,0 15,2 12,5 9,8 12,0 10,5 15,9

11915 7,9 14,6 15,8 13,9 11,0 13,4 9,6 13,8

13:de och 14:de rotarna... )191t 7,3 16,7 14,9 14,1 10,2 11,4 10,9 14,5

>190£ 6,4 17,7 15,1 13,4 9,4 12,9 9,6 15,5