• No results found

Visar Reportagebok: De papperslösa och de aningslösa – om det mänskliga slöseriet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Reportagebok: De papperslösa och de aningslösa – om det mänskliga slöseriet"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

recension

Socialmedicinsk tidskrift 6/2008 523

Resande och migration är urgamla mänskliga beteenden. Migration är en överlevnadsstrategi, således en mänsklig rättighet. Men för några år sedan började ordet papperslös bli associerad med den ovälkomne och med illegalitet. Ordet användes mot-villigt även av de grupper som arbetar med asyl- och migrationsfrågor. Valet av titeln i Kristina Mattsons reporta-gebok är ett steg i rätt riktning och ett ställningstagande för att synlig-göra gruppen av människor som är ”resten” av samhället, dvs. de som befinner sig utanför gällande normer, regler, och rättigheter. Världens dör-rar har aldrig varit så stängda som nu. Trots ökningen av folkförflyttningar blir politiken gentemot andra länder strängare, med mer övervakning och högre murar. Denna politik skapar en orolig och ojämlik värld. Boken be-skriver obalansen i vårt samhälle från olika perspektiv.

Boken ger en annan bild av de pap-perslösa än det vi är vana vid: käm-pande människor som inte vill få någonting gratis, människor som vill betala skatt. De som sliter hårt i Sveri-ges informella ekonomi men som har bara skyldigheter men inga rättighe-ter.

I sista kapitlet av boken ”Migration löser inte allt” (sid. 177-179) diskute-ras fri rörlighet och dess nackdelar för samhällets stabilitet och människors sociala välfärd. Fri rörlighet bör gå hand i hand med rätten till att delta i samhället under samma sociala, po-litiska och ekonomiska förhållanden. Det är Europas inklusive Sveriges dis-kriminerande asyl- och migrations-politik som skapar underminering av lönenivåer och sociala skyddsnät. När människor som har vistats under flera år i ett land tvingas leva och ar-beta utan tillstånd och när invandrare

Reportagebok: De papperslösa och de aningslösa

– om det mänskliga slöseriet

Kristina Mattson

Stockholm: Leopard förlag, www.leopardforlag.se, 2008

Kristina Mattsson har skrivit en reportagebok om de papperslösa, det vill säga människor som uppehåller sig illegalt i Sverige. Av de asylsökande som får avslag uppskattas att mer än hälften väljer att stanna kvar och arbeta i den svarta ekonomin. Hon påpekar att Sverige hör till de länder i Europa som är sämst på att erkänna de papperslösas mänskliga rättigheter. Det betyder att papperslösa flyktingar inte kan arbeta och betala skatt, vilket både flyk-tingar och samhällsekonomin förlorar på. Kristina Mattsson föreslår därför i sin bok att vi ska betrakta den papperslösa arbetskraften som en resurs i stället för att hålla fast vid bilden av offer. Hon anser att länderna i västra Europa måste ta ett steg i taget för att åstadkomma detta, det första är att låta dem som redan arbetar här att få tillstånd att göra det.

(2)

524 Socialmedicinsk tidskrift 6/2008 recension

diskrimineras på arbetsmarknaden skapas förutsättningar för lönedump-ning.

De flesta åtgärderna från fackligt håll handlar om att straffa arbetare utan tillstånd eller i bästa fall arbetsgivaren som anställer svart arbetskraft. EU-kommissionen har lagt fram ett för-slag om att straffa arbetsgivare som anställer papperslösa. Konstigt nog skapar detta förslag oro bland de pap-perslösa. Vad händer om möjligheten att försörja sig försvinner för den som är papperslös? Hur ska den pappers-löse då betala sin hyra, mat, busskort, etc.? Att straffa arbetsgivaren gynnar inte papperslösa om man inte arbetar samtidigt för regularisering. Alla se-riösa försök att försvara papperslösas fackliga och sociala rättigheter måste gå hand i hand med arbetet för regula-risering. Då kan facken få med sig nya aktiva medlemmar som under samma villkor kämpar för välfärd, bättre ar-betsvillkor och högre löner tillsam-mans med andra arbetare.

I varje diskussion om papperslösa bör även den växande klyftan mellan fat-tiga och rika länder, ökande militära konflikter, en hårdare gränspolitik i väst samt den globala stadens behov av billig arbetskraft finnas med. Allt detta hänger ihop. Kristina Mattson skriver att det är svårt för Europa och Sverige att inse sitt eget bästa. Det är självklart att den papperslöse ska ses som en nyttig mänsklig resurs. Men det är ett faktum att så länge klyftan mellan fattiga och rika länder, och militära konflikter i vissa delar av världen ökar, invandringspolitik i väst

blir mer sträng, lagliga vägar for in-vandring minimeras, samt att städer-nas behov av billig arbetskraft finns, så kommer den irreguljära migratio-nen att öka.

Yacine Asmani

Ordförande i Papperslösa Stockholm. adrianasmani@yahoo.fr

References

Related documents

– Då unga flickor, ibland under 15 år, är utsatta för job- biga saker och inte vill vända sig till vuxna och prata.. Flick- or som utsatts för gruppvåld- täkter och är rädda

– Då unga flickor, ibland under 15 år, är utsatta för job- biga saker och inte vill vända sig till vuxna och prata.. Flick- or som utsatts för gruppvåld- täkter och är rädda

– Då unga flickor, ibland under 15 år, är utsatta för job- biga saker och inte vill vända sig till vuxna och prata.. Flick- or som utsatts för gruppvåld- täkter och är rädda

Hon menar att de har blivit oskyl- digt drabbade av en kampanj från folk som inte ens är anställda av företaget och säger att ISS ”befat- tar sig inte med papperslösa.”.. –

Vid varje granskning som FN-kommittén gjort av Sverige och för den kritik de fört fram, att Sverige inte efterlever konventionsrättigheterna som barn har, så har Sverige svarat att

Att uppmärksamma att det finns brister i systemet, att föreläsa om papperslösa kvinnors rättigheter eller att bidra med ett teoretiskt genusperspektiv på asylprocessen ges som

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Detta skulle kunna vara en förklaring till varför massmedia tolkar polisens arbete med Reva- projektet på ett annat sätt till skillnad från polisen. Några av de värdeladdade orden