Studiehandledning på modersmålet

KULTUR-SPRÅK-MEDIER

Examensarbete

Studiehandledning på modersmålet

Some practical methods and advice about working with newly

arrived students from other countries

Anna Maria El-Fara Hellberg

Lärareutbildning (VAL-projektet) 330 hp Slutseminarium: 2020-03-18

Examinator: Isak Hyltén-Cavallius Handledare: Dean Cadhamn

Förord

Eleverna som jag möter varje dag kommer från olika länder och har olika erfaranheter samt bakgrund, men alla har ett mål att lära sig svenska och utveckla sina kunskaper. Ansvaret ligger på oss som jobbar i skolan. Det är en fantastisk resa att vara delaktig i, samtidigt som det är en utmaning att lyckas fånga elevernas intresse, lära dem språk och utveckla deras kunskaper i alla ämnen. Detta ledde mig in på att undersöka frågor som berör studiehandledning.

Min förhoppning med detta examensarbetet är att utveckla studiehandledningens kvalitet; detta fall med fokus på förståelse och gott samarbete mellan lärare och studiehandledare i skolan.

Jag vill tacka min handledare Dean Cadhamn som varit till stor hjälp under hela arbetets gång i form av konstruktiva handledningsmöten.

Abstract

Uppsatsens syfte är att undersöka upplägget av studiehandledning i undervisningen och hur samarbetet mellan lärare och studieghandledare fungerar. Metoden som jag använde mig av i detta arbete var kvalitetiva interjuver med studiehandledare och ämneslärare. Studien visade att ett gott samarbete mellan lärare har en god påverkan samt att studiehandledning både i och utanför klassrummet är positivt. Resultatet visade att i de praktiska ämnena är det bra att inkludera eleverna i klassrumsundervisningen med hjälp av studiehandledare. I de teoretiska ämnena var behovet av studiehandledning utanför klassrummet större då språket var ett hinder för nyanlända; språket var för svårt fär eleverna och behövde därför mer förklaring. Interjuverna visade även att ett gott samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare är viktigt för att eleverna ska lyckas med studierna och uppnå kunskapskraven.

Nyckelord: studiehandledning, nyanlända elever, ordinarie undervisning,

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 5

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 6

VIKTIGA BEGREPP FÖR STUDIEN ... 6

STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅLET ... 6 FÖRBEREDELSEKLASS ... 7 NYANLÄNDA ELEVER ... 7 TIDIGARE FORSKNING ... 7 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 10 METOD ... 12 GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ... 13 Deltagare ... 14 RESULTAT... 15 DISKUSSION ... 19 SLUTSATSER ... 23 METODDISKUSSION ... 24 FÖRSLAG PÅ UTVECKLING ... 26 KÄLLOR ... 27 BILAGA ... 28 INTERVJUFRÅGOR ... 28 MISSIVBREV ... 29

Inledning

Många barn och ungdomar som flyttar till Sverige har haft bra betyg och ämnesförståelse i skolan i sina hemländer. På grund av krig eller andra levnadssituationer har de varit tvungna att flytta till ett nytt land och påbörja ett nytt liv. Elever som flyttat till Sverige och börjat i skolan har saknat det svenska språket för att kunna klarar sig i samtliga skolämnen. Därför är det viktigt att eleverna känner sig trygga i skolan för att inte tappa motivationen till att utveckla sina förmågor och kunskaper i ett främmande land. Skolan är den plats som barn och ungdomar generellt sett tillbringar mestadels av sin tid; de lär sig kunskap om olika ämnen, hur de löser problem och samspelar med varandra, samt hur samhället fungerar.

Förskolans och skolans läroplaner betonar att språk, lärande och identitetsutveckling utgör en helhet som inte går att särskilja på något enkelt sätt. Det är väsentligt att olika språk- och kunskapsformer, och olika sätt att lära, balanseras och bildar en helhet.

För att elever ska kunna börja sin resa i det svenska samhället vad gäller språket och kulturen på ett givande sätt, är det viktigt att de tar hjälp av modersmålet. Enligt Ladberg (2003) är det viktigt att barn har ett modersmål att luta sig på för att ”kunna tänka, reflektera, och tillägna sig nya kunskaper.” Dessutom anser Skolverket (2015) att elever med ett annat modersmål än svenska bör ges förutsättningar för att kunna utveckla sina kunskaper i samtliga ämnen. Skolverket menar att studiehandledning är en metod som skolor kan utgå ifrån då det ”ligger i deras uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål. I Skolförordningen (2014) 5 kap. 4 § Studiehandledning på modersmålet står det tydligt att om en elev behöver studiehandledning på sitt modersmål, ska denne få det.

Tidigare har undervisningen sett olika ut för nyanlända elever beroende på kommun och skola, vilket Skolinspektionens (2014) granskning under år 2014 visade det rördes om stora variationer kommuner och skolor emellan. I granskningen som gjordes av Skolinspiktionen (2014) betonas det att en viktig förutsättning för elevernas utveckling och lärande är att skolor redan vid mottagandet av nyanlända elever tar reda på deras tidigare erfarenheter och kunskaper och anpassar undervisningen efter det.

Skolverket (2016) har på senare tid tagit fram en kartläggning som ett verktyg som syftar till att hjälpa skolor vid mottagandet av elever. Med denna kartläggning ska lärare kunna upptäcka vilka kunskaper en elev erhåller. Utöver elevens kunskapsnivå får skolan även en bild över

elevens sociala relationer. När denna kartläggning är genomförd, beslutar skolans rektor vilken årskurs och elevgrupp som den nyanlände ska placeras i. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål för att eleverna ska få förutsättningar till att utveckla kunskaper i skolans samtliga ämnen, samtidigt som de lär sig det svenska språket.

I Skollagen (2010) 3 kap. 3 § Information om barnets och elevens utveckling följer att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För att realisera att alla barn får en likadan möjlighet att utvecklas, har de enligt skollagen rätt till extraanpassningar och stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Hur dessa anpassningar ska formas är inte klart, utan det är upp till rektor och skola att välja metod. Det kan exempelvis vara i form av förberedelseklass eller studiehandledning innan, under eller efter lektion.

I en granskning som gjordes från Skolinspekionen (2017) påpekas att ämneslärare och

studiehandledare bör ha möjligheten att ha regelbunden kontakt, vilket ofta är begränsad

som i sin tur får konsekvenser och påverkar elevens möjligheter att få stöd och en individanpassad undervisning.

Studiehandledning är ett aktuellt område som kan undersökas ytterligare, med målet att utveckla nyanlända elevers språk och kunskaper.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare samt belysa vilka tillvägagångssätt de erfar fungerar väl i studiehandledningen.

- Hur ser samarbetet ut mellan ämneslärare och studiehandledare?

- Vilka sätt att genomföra studiehandledning anser lärare och studiehandledare är mest gynnsamt för nyanlända elevers lärande?

Viktiga begrepp för studien

Studiehandledning är en form av stöd till elever som har ett annat modersmål, har bott i Sverige inte längre än två år och behöver hjälp med det svenska språket för att kunna klara kraven. Stödet ges av en särskild studiehandledare före, under eller efter lektionen. Det är upp till skolan och läraren hur de organiserar detta.

Förberedelseklass

Vetenskapsrådet (2010) anser att förberedelseklass är en organisatorisk modell för undervisning av nyanlända elever, det vill säga en grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Perioden som nyanlända elever går i förberedelseklass varierar stort mellan skolor.

Nyanlända elever

I Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) framgår vem som klassas som nyanländ elev;

[...] kan betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare nyanländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Det som de nyanlända barnen och ungdomarna dock har gemensamt är att de har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt (Skolverket, 2008:6).

Vetenskaprådet (2010) anser att elever som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket och som har invandrat till Sverige och kommit till grund- eller gymnasieskolan strax före sin skolstart eller under sin skoltid, brukar benämnas som nyanlända elever. Enligt Regeringens proposition (2014/15) ska en elev ”inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

Tidigare Forskning

Under flera år ansåg Skolinspektionen att de flesta svenska skolors hantering av nyanlända elevers studiehandledning i modersmålet var bristande då de inte mötte elevernas behov. Då kartläggningen för nyanlända elever trädde fram som en obligatorisk uppgift för skolor att genomföra från 2018, är forskningsområdet kring detta ännu inte utforskat i större utsträckning. Trots att skolor har en skyldighet att erbjuda studiehandledning till nyanlända elever, är det en brist i sig eftersom studiehandledare inte behöver vara legitimerade. Eftersom legitimationen inte är obligatorisk, kan personer som kan både behärska modersmålet och det svenska språket anställas. Detta innebär att studiehandledaren varken behöver ha en

pedagogisk eller didaktisk grund att luta sig på för att undervisa nyanlända elever, vilket på långsikt kan ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

Ytterligare en faktor som påverkar forskningen kring studiehandledning är att den inte har tydliga riktlinjer för hur den ska bedrivas, utan det är upp till skolan att välja och anpassa denna undervisning i eller utanför den ordinarie klassen. Att nyanländas kunskapsnivå upplevs vara bristande är något som på senare tid blivit tydligt då deras skolsituation sett olika ut. I vissa fall har det visat sig att dessa elever inte haft någon form av studiegång.

I Grundskoleförordningen (1994) 1 kap. 9 § står det att eleven skall få modersmålsundervisning om eleven har grundläggande kunskaper i språket och om eleven önskar att få sådan undervisning. I samma förordning 5 kap. 2 § står det att eleven skall få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det.

En annan forskningsaspekt som Cekaite Unqvist (2006) betonar är språkpedagogisk forskning som berör vikten av elevers interaktion med varandra för att lära sig ett nytt språk. Detta innebär att elever lär sig bäst i samspel med varandra. Därför är det bristande i sig att genomföra undervisning för dessa elever utanför den ordinarie klassrumsundervisningen. Det är viktigt att nyanlända integreras i undervisningen även om de har begränsade eller inga kunskaper i det svenska språket för att förstå och göra sig förstådda, samt att det är viktigt att eleverna inte isoleras i en förberedande klass. I praktiska ämnen skulle elever exempelvis kunna vara delaktiga med hjälp av en studiehandlare som tolkar information och instruktioner.

Inom pedagogisk forskning menar Bunar (2010) att metoder och förutsättningar är två

huvudmoment vad gäller elever med utländsk bakgrund; hur man ska undervisa nyanlända elever i det svenska språket, samt hur skolor ska undervisa eleverna i dess modersmål. Bunar anser att undervisning på modersmålet måste ges parallellt med undervisning i övriga ämnen. Detta för att eleven ska kunna utveckla sitt ordförråd i modersmålet som i sin tur underlätta svenskundervisningen.

En studie som gjordes av Thomas och Collier (1997) i USA mellan 1982 och 2000 syftade till att ge skolor kunskapunderlag för att förändra undervisningen och lägga fokus på andraspråkundervisning ska ske parallellt med förstaspråk (modersmål).

I studien kan vi läsa om vilken positiv effekt parallell undervisning i modersmål och andraspråk har på elevers inlärning. Studien visar vikten av modersmålsundervisning i

andraspråksinlärning. Thomas och Collier (1997) påpekar hur andraspråksinlärning påverkas av modersmål, studien syftar till att även motivera föräldrar och elever till att utveckla sitt modersmål parallellt med det svenska språket. Studien visar att tvåspråkiga elever som under sina första 6 år i skolan hade möjlighet till att studera parallet både på förstaspråk samt andraspråk uppnår samma nivå som enspråkiga både språkligt samt innehållsmässigt.

En av forskningsresultaten Wediz &Rosén (2017) från projektet Modersmålsundervisning och

studiehandledning i grundskolan – undervisningens praktik, villkor och pedagogik,

2015-2017 som var byggt på intervjuer med lärare, studiehandledare, skolledare samt elever, visade att det finns utvecklingsbehov vad gäller samarbetet mellan studiehandledare, svensklärare och övriga ämneslärare.

En av de viktigaste punkterna när man diskuterar och analyserar nyanländas situation inom skolramarna, är hur undervisningen ska gå tillväga; ska eleverna gå i förberedelseklass eller i en ordinarie klass med hjälp av en studiehandledare som även brukar vara modersmålslärare. Avery (2017) anser att å ena sidan är det en fördel för eleverna att sitta i en förberedelseklass då alla har ett gemensamt mål, vilket är att lära sig svenska för att kunna delta i den ordinarie klassrumsundervisningen. Å andra sidan kan det vara en nackdel eftersom eleverna kan uppleva att de känner sig utanför klassen, vilket gör det svårare att skapa kontakt med andra elever som går i den ordinarie klassen.

Skolverket (2008) betonar vikten av själva samarbetet mellan studiehandledare och ämneslärare. Ett lyckat samarbete mellan de kan bidra till en kvalitet som ges till eleven och som bidrar till att eleven får välutvecklade kunskaper i både det svenska språket och modersmålet. Samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare ska bidra till att eleven ”når utbildningsmålen”.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7-9 (2019) betonar även dem att ”ämneslärare och studiehandledares möjligheter att ha

regelbunden kontakt är ofta begränsad vilket får konsekvenser och påverkar elevens möjligheter att få stöd och en individanpassad undervisning.” Detta betyder att lärarna och studiehandledare måste få möjlighet att under arbetsveckan få planera tillsammans samt uvärdera elevernas insatser, både på individuell- och gruppnivå.

Rodell Olgac (1995) menar att elever som bär på krigsupplevelser och separationer behöver vara i små grupper för att kunna få tid att bearbeta trauman som de bär med sig. De flesta skolor som tar emot nyanlända elever har brister när det gäller undervisning och arbetsmetoder och detta gör att eleverna har svårt att hänga med i den ordinarie klassrumsundervisningen. Rodell anser att skolorna ska ge en mjukstart till de nyanlända. Detta genom att erbjuda eleverna rätt anpassad undervisning i smågrupper och studiehandledning. Detta kan enligt Rodell ge eleverna en möjlighet att etablera sig i det svenska skolsystemet.

Holmegaard, Margareta och Wikström (2004) beskriver vikten av visuell undervisning för nyanlända elevers inlärning; de menar att bilder, filmer och gester underlättar och gynnar elevernas inlärning. De betonar att kunskap måste sättas i ett sammanhang, det vill säga förtydliga med hjälp av exempel. Kunskap ska även byggas på tidigare erfarenheter och stärkas med visuella bilder, filmer eller gester för bästa resultat och för att alla elever, oavsett kulturell och språklig bakgrund, ska kunna förstå innehållet.

Hattie (2016) beskriver att en tydlig struktur i undervisningen samt disciplin och trygghet påverkar inlärning; när alla elever i klassen känner sig trygga, vågar de prata och ställa frågor, vilket är viktigt att tänka på när man har elever med olika bakgrund och språkkunskaper. Hattie (2016) beskriver att visible learning är en av de viktigaste faktorerna för att främja lärande. Dessa positiva klimatfaktorer omfattar också lärarens skicklighet att minska avbrott i varje elevs inlärningsflöde och att ha ”ögon i nacken” eller vara medveten om vad som händer i klassrummet och snabbt kunna identifera och agera vid potentiella problem med beteenden eller inlärning. Hattie (2016) menar att en av de viktigaste faktorerna är att lärarna skapar en god arbetsklimat i klassrummet där eleverna trivs och känner sig trygga. Det är lärarens uppgift att se varje elev och ha så kallad ögon i nacken.

Det är lärarens ansvar att skapa ett possitivt klassrumsklimat, men även kunna samarbeta med andra kollegor för att bidra till en positiv kunskapsutveckling. En lärare ska vara uppmärksam för att kunna hjälpa eleverna på bästa möjliga sättn för att kunna upptäcka potentiella utmaninar och problem i god tid.

Teoretiska perspektiv

I sociokulturellt perspektiv betonar Vygotoskij att kunskapsutveckling är beroende av sociala sammanhang; han menar att genom samspel och deltagande i en sociala handlingar utvecklas människor. Lärande ses som ett socialt fenomen och individen utvecklas i relationen med andra.

Även Säljö (2000) betonar detta;

Man kan inte enbart fokusera på individen som en isolerad person. Man måste alltid analysera aktiviteter, hur individer agerar i dessa och vilka erfarenheter de gör, det vill säga hur människor skapar mening om vad de är med om. Ytterligare en anledning till att man inte kan fokusera på individen som en isolerad företeelse är det förhållandet att människor alltid agerar med hjälp av olika slags redskap [vår kursivering][...] Människors kunskaper och färdigheter är så intimt knutna till de redskap de har tillgång till, att det är omöjligt att skilja färdigheter och användning av redskap från varandra. Vad vi lär är hur man använder medierade redskap för specifika syften. (Säljö, 2000:66)

Själö menar att man ska se på individer och dess aktivitet, det vill säga att man ska ge dem verktyg och därefter se hur individen anpassar och använder dessa verktyg. Man ska inte isolera och avskilja individer på grund av att de har andra behov och behov av anpassade uppgifter. Utöver detta är det viktigt att analyser och se över hur dessa verktyg används.

Denna uppsats utgår som stöd ifrån Vygotskijs teori om språkutveckling. Den kan kopplas till studiehandledning då syftet med studiehandledning är att hjälpa nyanlända elever att lära sig det svenska språket, samt att hjälpa dem att inkluderas i det svenska samhället.

Svensson (1998) förklarar att Vygotskijs teori handlar om att det i hög grad finns en stor koppling mellan språkinlärning och socialt samspel. Vygovskij anser att det är nödvändigt att barn deltar i verksamheter som leds av en mognare och mer kunnig person som hjälper barn att öka tankeförmågan i sociala sammanhang. Rika upplevelser av olika slag ger barnet mycket att kommunicera om, vilket i sin tur leder till en god språkutveckling.

Vidare innebär detta att för att ett barn ska utvecklas både språkligt och socialt bör denne assimileras med andra barn. Forsell (2011) anser att det kan dessutom vara en bra idé att barn deltar i den ordinarie undervisningen med alla andra barn, som exempelvis på idrottslektionen då de flesta uppgifter är praktiska och därför kan upplevas vara lättare att hänga med i trots svaga språkkunskaper.

Enligt Vygovskijs teori om språkutveckling hos barnen utvecklar de språket genom samspel med andra; för alla barn är sociala aktiviteter viktiga för utvecklingen. Detta kan inte gömmas

när det gäller nyanlända elever där eleverna kan genom samspel med andra lära sig sociala interaktioner samt nya ord och ta till sig nya kunskaper.

Imsen (2000) menar att den intellektuella utvecklingen har sitt ursprung i språk som ett socialt fenomen. Språk enligt hennes tolkning är en social aktivitet som sedan utvecklas till två delar; den ena delen är ett socialt språk att kommunicera med och den andra delen är ett inre tal som barnet tänker med. Imsen nämner även att pedagogiken måste ”orientera sig mot morgondagen i barnets utveckling och vända sig bort från gårdagen. Först då kommer den att kunna väcka de utvecklingsprocesser till liv, som ligger i den närmaste utvecklingszonen”.

Imsen syftar på att kunskap är en utvecklingsprocess som måste lagras och bearbetas för att individer ska få en förståelse. De kunskaper som man lär sig idag måste få sjunka in och bearbetas för att nästa dag kunna använda dem och skapa sig en större förståelse för denna kunskap.

Metod

Bryman & Bell (2018) skriver i samhällsvetenskapliga metoder att det finns två huvudsakliga

metoder att utgå ifrån när man genomför en studie; kvantitativ metod eller kvalitativ metod. Vilken metod man ska använda sig av när man genomför ett arbete, beror på vilket område och till vilket resultat man vill komma fram. Bryman & Bell (2011) lyfter kortfattat att den kvantitativa metoden koncentrerar sig på att studera tal, och den kvalitativa metoden studerar ord och text.

Utifrån mitt syfte att ta reda på olika aspekter och upplevelser kring studiehandledning, valde jag att använda mig av metoden kvalitativa intervjuer till min studie. Enligt Ahrne (2010) berör kvalitativ metod framför allt människors upplevelser av olika saker eller deras syn på

verkligheten. Vid en sådan intervjumetod är man intresserad av att beskriva, förklara och tolka diverse frågor.

Thomsson (2019) betonar vikten av kvalitativ metod och berättar i en intervju att ”man ska välja kvalitativ metod för att man vill förstå något, höra människor själva berätta och beskriva hur de upplever ett visst fenomen eller problem eller vad de har för tankar och idéer att dela med sig av.” Enligt Bryman, Alan (2011) står deltagarnas perspektiv i fokus i en kvalitativ metod. Intervjuarens uppgift är att komma nära deltagarna för att skapa sig en uppfattning om och skapa en förståelse kring deras uppfattningar av sina verkligheter.

Det empiriska underlaget till studien är intervjuer med två studiehandledare i arabiska och somaliska. Dessa studiehandledare arbetar även som modersmålslärare. Utöver dessa, intervjuades även fyra ämneslärare som undervisar i ämnena Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, SO samt Biologi. Samtliga informanter arbetar på en och samma skola i Stockholm stad. För studien var det viktigt att kunna intervjua studiehandledare och ämneslärare som arbetar på samma skola för att närmare kunna undersöka samarbetat sinsemellan. Eftersom denna studie syftar till att intervjua lärare och studiehandledares undervisningsmetoder samt samarbete, är det irrelevant att nämna om lärarna i fråga är män eller kvinnor. För att behålla kandidaternas identiteter anonyma, utesluts namn och kön.

Genomförande av intervjuer

Denna studie har utgått ifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra allmänna huvudkrav vid genomförandet av intervjuer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet syftar till att informera intervjupersonerna om vad studien handlar om och vad syftet med intervjuerna är. Detta uppfylldes genom att muntligt informera om vad och varför intervjun syftar till, men även skriftligt för ytterligare förtydliganden.

Intervjupersonerna blev även informerade om att intervjun var frivillig och att de närsomhelst kunde avbryta sin medverkan, vilket är vad samtyckeskravet syftar till, enligt Vetenskaprådet (2002). Kandidaterna fick även ta del av ett missivbrev (bilaga) samt läsa igenom och skriva under en samtyckesblankett för att klargöra för dem att de har rätt att dels bestämma hur mycket de vill dela med sig av viss information, dels när de vill avbryta sin medverkan. För

samt skola, anonymiserats. I detta fall informerades kandidaterna om att intervjuerna enbart skulle användas för den aktuella studien samt intervjuaren; inga utomstående personer skulle ta del av identifierbar information.

För denna studie använde jag mig av semistrukturerad intervju. Jag använde mig av en intervjuguide (bilaga) som datainsamlingsinstrument tillsammans med avstamp från min forskningsfråga och syfte som ställs i min uppsats. Dessa frågor formulerades i förväg för att kandidaterna skulle få möjligheten att svara på studiens huvudfrågeställningar.

Wibeck (2010) menar att ju mer intervjuare i en forskning styr interaktionen, desto mer strukturerad anses intervjun vara. Vid formulering av intervjufrågor, valdes därför öppna frågor där deltagarna fick utrymme att svara och dela med sig av sina egna uppfattningar och erfarenheter på arbetsplatsen. Frågorna i min studie utgick från de två frågeställningarna. Intervjuguiden skulle täcka så mycket som möjligt när de jag intervjuade svarade på frågorna. Intervjuverna genomfördes på personalens arbetsplats, som var miljön lugn och harmoniskt. Vi satt i ett grupprum och jag kunde ställa frågorna i lugn och ro. Intervjuerna transkriberades efter att de genomfördes.

Enligt Bryman (2011) har intervjuaren en fördel i att spela in intervjuerna då denna metod bidrar till att intervjuaren kan lyssna på samtalet ordagrant flera gånger om. Mitt empiriska material skrevs i den grad att personerna jag intervjuade inte skulle kunna idenfieras av etiska skäl. I första steg fick jag sätta mig in i det insamlade materialet, som en huvudsaklig grund i min beskrivning av tematisk analys. Processen gjordes genom transkribering som gav mig tillfälle att se över materialet flera gånger. I nästa steg var det en del att sortera och försöka se ett sammanhang av alla svar jag fått; det som var intressant för mitt syfte med arbetet, valde jag ut och kunde bygga in i min uppsats. I min sortering av svaren, kunde jag enkelt få en överblick över de citat jag kunde ta stöd av min textskapande i arbetet. Slutligen kunde jag sammanställa den analyserade datan jag hade och besvarade på min huvudfråga och kunde skriva min resultatdel.

Deltagare

Lärare 1: Undervisar elever i årskurs 6-9 i biologi.

Lärare 2: Undervisar elever i årskurs 6-9 i hem- och konsumentkunskap. Lärare 3: Undervisar elever i årskurs 6-9 i idrott och hälsa.

Studiehandledare 1: Hjälper nyanlända elever med arabiska som modersmål. Studiehandledare 2: Hjälper nyanlända elever med italienska som modersmål.

Resultat

Detta avsnitt syftar till att beskriva den insamlade datan från de genomförda intervjuerna med lärare och studiehandledare. Detta har gjorts utifrån uppsatsens frågeställningar.

Lärare 1 menar att om alla lärare har planeringsid under samma tid så kanske detta leder till spontana tankar och frågor kring elever. Dessutom menar hen att schemauppbyggnaden i sig är hjälpsam när det gäller nyanlända elevers planering då alla sitter vid sitt bord och planerar, samtidigt som de har möjlighet att ställa spontana frågor då de delar arbetsrum. Lärare 1 lyfter att de träffas en gång i veckan: ”…Vi kan planera spontant […] under våra planeringstimmar eller under våra raster […]. Samarbetet är bra, […] så vi har koll på varandra och det är inte konstigt att ställa frågor eller ta hjälp av varandra […].”

Lärare 2 nämner i intervjun att det finns utrymmen för gemensamplanering, vilket är måndagar. Då sitter samtliga ämneslärare och studiehandledare och planerar undervisning utifrån elevernas behov. Lärare 1 säger att ”arbetslaget sitter tillsammans med studiehandledare och diskuterar och pratar om enskilda elever”.

Studiehandledare 1 tycker att det som är bristande i själva planeringen är kanske inte själva samarbetet mellan lärarna och studiehandledare, utan att anpassa den till varje elevs behov. Därför är det viktigt att kartläggning av nyanländas kunskaper ska göras tillsammans, alltså att ämneslärare med hjälp av studiehandledare som kan vara till hjälp med språk för att kunna anpassa undervisningsmaterialet.

Lärare 1 brukar göra en typ av diagons för att ”checka av hur eller var de befinner sig kunskapsmässigt”. Detta gör läraren för att kunna få en bild av hur eleven ligger till. Sedan tar disussionen vid med studiehandelaren för att se hur samarbetet ska gå till för att hjälpa eleven.

Studiehandledare 2 nämnde att det är viktigt att få rätt planering från ämneslärare då det är denne som har kunskaper och vet vad behöver eleven bör kunna och har behov av. Studiehandledarens roll är att hjälpa eleven att ta till sig kunskaper.

Lärare 1 anser att ”när det kommer till nyanlända elever, bör den ordinarie läraren redan innan undervisningen/lektionen satts igång, informera studiehandledare om vad lektionen kommer handla om”. Detta menar Lärare 1 skulle underlätta stödet för eleven på ett bättre sätt istället för att studiehandledaren på plats försöker förstå innehållet av lektionen och samtidigt försöker hjälpa eleven.

Studiehandledning i teoretiska ämnen upplevs av samtliga som mer givande utanför klassrummet då nyanlända elever har svårt för nya begrepp. Samtliga lärare upplever att det då blir både stressigt för lärare och elever. Lärarna i de praktiska ämnena anser däremot att det gynnar eleverna att vara närvarande i lektionsundervisningen för att hjälpa eleverna att skapa nya kontakter med övriga eleverna i klassen, får känna sig trygga och lära sig nya begrepp för att klara sig i vardagen.

Båda studiehandledarna som intervjuades samt lärarna påpekade ett flertal gånger att det är viktigt för dem att ha möjlighet att planera undervisning tillsammans och utgå ifrån elevernas behov.

Lärare 1: Jag brukar först göra ett form av diagnos för att checka av hur eller var de befinner sig kunskapsmässigt för att sedan om det nu behövs framförallt när det gällar nyanlända elever att man tar pratar med studiehandledare för att se, vart de är, så att man har ett samarbete.

Lärarna 1, 2, 3 samt bägge studiehandledarna tycker också att när eleven får material som diskuteras på svenska och på modersmålet, ges mycket bättre resultat att eleven kommer ihåg det man har arbetat med mycket bättre och det blir även lättare att bygga på befintliga kunskaper.

Välstrukturerade lektioner och en tydlig planering där lärarna får chansen att planera tillsammans, kan bidra till trygghet och bra undervisningsklimat. Det för att eleverna kan känna sig mer aktiva i arbetet när de har baskunskaper i bägge språken.

Lärarna 1 och 2 anser att det som uppmuntrar eleverna till att ge sitt bästa och även ökar deras koncentrationsförmåga och vilja att ta till sig nya kunskaper är variation av material.

Fortsättningsvis säger lärare 3 att ”i ämnen som mitt ämne där vi spenderar tid aktivt, där det finns teori, men mycket praktik, så skapas en bra atmosfär åt nyanlända elever. Trots språkbrister skapar de nyanlända eleverna relationer till de andra eleverna i klassen som på så sätt hjälper med nya ord och lär sig av varandra”. Läraren anser att det är viktigt att engagera eleverna i ämnena där teori bara är en liten del av undervisningen, men på ett rörligt och skapande sätt lär eleverna sig nya ord.

Lärare 2 nämner vidare att det beror mycket på hur klassklimatet ser ut och hur läraren engagerar sig i att skapa en god klimat där alla elever känner sig välkomna och trygga. På skolan har de vissa elever som ligger på hög nivå kunskapsmässigt, de som har svårt att läsa, skriva eller första innehållet, måste ges andra uppgifter.

Något som samtliga intervjuade lärare påpekade är att en av de viktigaste punkterna som personer som arbetar med nyanlända elever är att använda sig av kroppsspråk och visuella symboler och verktyg. Lärare 2 förtydligar detta och menar att när en lärare förklarar och visar vad hen menar, underlättar elevens inlärning; ”Jag använder mycket bilder, jag talar jättetydligt, använder kroppsspråket och mycket synonymer”.

Lärare 2 nämner även en viktig faktor, att elevens deltagande i undervisningen gör att eleven känner sig inkluderad i klassen. Att ha både studiehandledning i och utanför klassrummet är givande för eleven. Vidare berättar Lärare 2 att vid gemensamma genomgångar vill läraren att eleven ska vara med i klassen för att inkluderads och ska inte känna sig utanför.

Studiehandledaren är med i klassen, men när det är dags att börja jobba på egen hand kan eleven följa med studiehandledaren utanför klassrummet.

Lärare 1 anser att när de får nyanlända elever ska den ordinarie läraren i god tid innan undervisningen satts igång ha informerat studiehandledaren om vad lektionen kommer handla om och vad uppgiften går ut på. Detta för att eleverna ska få den information de behöver redan från början. Vidare säger Lärare 1 att studiediehandeledaren bör vara med under genomgångarna, men när alla elever kommit igång med sina arbeten är det bättre att lämna klassrummet då det kan uppstå mummel och oro i klassen; ”Jag tycker absolut att [nyanlända] ska vara med vid uppstart av lektion, men sedan kan man sitta utanför för att läraren och studiehandledaren ska undvika prata mun på varandra.”

Lärare 3 nämner att hen försöker inkludera de nyanlända elever som har utvecklat sina kunskaper i det svenska språket genom att be studiehandledaren hålla sig i bakgrunden för att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på egen hand och inte känna behov av att ha någon konstant vid sin sida.

Studiehandledare 1 tycker att om man jobbar utanför klassrummet blir eleverna mer koncentrerade än när man jobbar med de i klassen; ”Jag tror att det är bättre om jag har de utanför klassen. De kan fokusera mycket bättre eftersom de inte har flera elever kring sig”.

Studiehandledare 2 nämner även att när man sitter med eleven i klassen, måste man jobba som översättare och hinner inte alltid med. Det tyckte hen är ansträngande och det minskar studiehandledningens kvalitet. En nackdel för studiehandledning i klassrummet verkar vara att det blir mindre effektivt då studiehandledare översätter det som ämneslärare säger, samt att det stör andra elever i klassen.

Lärare 4 påpekade att tydliga instruktioner är viktigt. Lärare 4 är ny med att undervisa nyanlända. Hen tycker att det är positivt att eleverna är med under genomgångarna i helklass; ”lektionen börjar oftast med att jag går in i klassen och skriver hur lektionen kommer att se ut på tavlan. Jag skriver då vad vi kommer börja med, jobba med och vad vi kommer avsluta lektionen med, vilket våra elever uppskattar väldigt mycket. När det kommer till nyanlända elever jag är väldigt ny”.

Diskussion

Studiehandledning på modersmålet syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk eleven talar. I sociokulturellt perspektiv betonar Vygotoskij att kunskapsutveckling är beroende av sociala sammanhang. Han menar att människor utvecklas genom samspel och deltagande i sociala handlingar med varandra. Lärande ses som ett socialt fenomen och individen utvecklas i relationen med andra.

Hur samarbetet mellan ämnesläraren och studiehandledaren är, är av stor vikt för hur eleven når utbilningsmålen. Därmed är båda lärarnas roll av betydelse. Precis som Brusling och Strömqvist (2007) påpekar vikten av reflektionen, att reflektion ska ske tillsammans med andra, visade intervjuerna att det finns ett samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare. Vilket didaktiskt tillvägagångssätt som gynnar handledningen mest är att ge lärarna möjligheten att mötas och diskutera under gemensamma planeringar samt konferenser (som är systematiska), där de tar upp allt som rör eleverna oavsett om de är nyanlända eller inte. Lärarna nämnde också att de får chans till spontana frågor och diskussioner under planeringstid, vilket har varit en viktig faktor för en god kunskapsutveckling för eleverna.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Studiehandlening på modersmålet i årskurs 7-9 (2019) betonar även de att ”Ämneslärare och studiehandledares möjligheter att ha

möjligheter att få stöd och en individanpassad undervisning.” Med detta menar Skolinspektionen att ämneslärare och studiehandledare inte träffas ofta och diskuterar hur de ska arbeta kring eleven. Detta visar även resultatet av mina lärarinterjuver där många lärare ansåg att de har för lite tid att sitta med varandra för att diskutera hur de ska hjälpa eleverna i fråga på bästa sätt.

På skolan där genomförandet av intervjuerna ägde rum, har de ett gott sammarbete mellan ämneslärare och studiehandledare, där eleverna får stöd och individanpassad undervisning. Många skolor har det långt ifrån på det sättet i och med att Skolinspektionen i sin kvalitetsgranskning nämnt vikten av samtal mellan ämneslärarna och studiehandled och kritiserat att både ämneslärare och studiehandledare måste ges möjligheter att ha kontinuerlig kontakt med varandra för att gunna eleverna.

Resultatet i min undersökning visar att för att få chansen att förbättra nyanländas situation i svenska skolor måste både lärare och studiehandledare engagera sig i att skapa ett gott klimat och goda möjligheter där de få chans att tillsammans diskutera planering och kunskapsutveckling. Ämnesläraren är den person som har ämneskunskap och studiehandledare är en den som kan elevens modersmål, vilket ger eleven en tygghetskänsla. Därmed måste undervisningen planeras tillsammans. För att det ska ske, måste de få utrymme att exempelvis ha gemensam planering.

Kartläggningsmaterialet kan vara ett hjälpmedel för att exempelvis få kunskaper om nyanlända elever; om skolan hen har gått i tidigare, ämnena hen har läst och befintliga kunskaper. Den hjälper och vägleder både ämneslärare och studiehandledare om elevens styrkor och svårigheter; utifrån det kan de tillsammans bygga en undervisning som styrker elevens kunskaper och bygger på befintliga kunskaper. På så sätt får läraren en chans att lära känna elevens styrkor och svårigheter. Eleven får i sin tur lära sig hur skolsystemet i Sverige är uppbyggd samt vilka kunskapskrav varje ämne har. Läraren får tillsamans med studiehandledare veta mer om elevens hobbyn och intresse.

Skolverket (2016) visar att kartläggning även gör det möjligt att lära känna eleven och bygga en relation tillsammans. I kartläggningsmaterialet finns många frågor som rör allting kring eleven; hur skolan såg ut i det tidigare land som eleven levt i, vad eleven tycker om att göra under fritiden, m.m. Allt detta skapar ett gott klimat och trygghet hos eleven som kan resultera i att eleven i sin tur vågar ställa frågor i klassen. Det hjälper dessutom läraren att bygga undervisningen på ett sätt där läraren kan inkludera det eleven tycker om att göra. Även

lärarens tillmötegångssätt är avgörande för hur eleven vågar öppna upp sig och ställa frågor, omformulera sig och träna på att tala språket.

Min studie visar att det är viktigt att planera utifrån eleven behöver och en få inblick i vad som eleven behöver utveckla, vad kunskapskrav är för något och hur skolan i det nya landet fungerar. Intervjuarna visade att gemensamplanering samt konferens hjälper och är ett stöd för lärare och studiehandledare då de tillsammans planerar undervisning till nyanlända elever och dess uppföljning. Utgår jag ifrån vad kartläggningsmaterialet kan ge för resultat, kan man dra slutsatsen att den kan leda till att ämneslärare tillsammans med studiehandledare kan bygga en undervisning som utgår från elevens behov.

Resultatet jag kunde få fram är att ett lyckat samarbete mellan lärarna kan ge eleverna en chans att vara i klassen och mer inkluderade. Samtidigt får de chansen att sitta utanför klassen tillsammans med studiehandledare där de får allt förklarat på sitt modersmål, vilket bidrar till att de också vågar ställa frågor. Detta kan förknippas med det sociokulturella perspektivet som Vygotoskij betonar, det vill säga att kunskapsutveckling är beroende av sociala sammanhang, han menar att människor utvecklas genom samspel och deltagande i sociala handlingar. Lärande ses som ett socialt fenomen och individen utvecklas i relationen mad andra.

Säljö (2014) anser att kommunikation och språkanvändning är en central punkt i ett socialkulturellt perspektiv och är en forutsättning i lärande. Därför ska både lärare och studiehandledare ta hänsyn till att ge eleverna möjlighet att kommunicera med varandra samt använda det de lärt sig. Säljö (2014) menar på att lärare samt elever ska ha en bra kommunikation med varandra för att språkanvändningen ska utvecklas och stärkas.

Av de som intervjuades samt stöd av litteratur, som exempelvis Hattie (2011), visar att metoderna i hur ämneslärare undervisar är avgörande för hur eleven lär sig. Undervisningen bör vara anpassad efter elevernas behov för att eleven ska kunna tillgodose sig kunskaper och få en god progression i sin kunskapsutveckling. Undervisningen bör även vara lagom utmanande. Två av lärarna som intervjuades påpekade att det är viktigt för nyanlända elever att ha studiehandledning även under lektionstid. Detta för att ge eleven möjlighet att delta i samspel med andra, vilket i sin tur kan underlätta inlärning av kunskap i praktiska miljöer.. På så sätt kommer eleverna också våga prata mer då de känner sig trygga och använda det som de lärt sig i praktiken.

Enligt Vygovskijs teori om språkutveckling hos barnen, utvecklar ett barn sitt språk genom samspel med andra. För alla barn är sociala aktiviteter viktiga för utveckling och detta kan inte gömmas när det gällar nyanlända elever där eleverna kan genom samspel med andra lära sig sociala interaktioner samt nya ord och ta till sig nya kunskaper.

Även Imsen (2002) menar att den intellektuella utvecklingen har sitt ursprung i språk som ett socialt fenomen. Enligt hennes tolkning på språk är det en social aktivitet som förgrenas i två riktningar. Imsen menar att dels riktar den sig mot ett socialt språk att kommunicera med, dels som ett inre tal som barnet tänker med. Därmed är det viktigt att barn får möjlighet att genom samspel med andra utvecklar språket i en naturlig miljö.

Haister-Trygg (2014) anser att vid inlärning av ett nytt språk är det en förutsättning att eleven är i en miljö där stöd och uppmuntran ges till kommunikation. Språket måste användas och tränas på i alla situtioner. Samtidigt som språkinlärning pågår, lär sig eleven de regler och sampel som sker i samtalet.

Språkpedagogikens forskning som är en forskningsaspekt som Cekaite Unqvist (2006) betonar berör vikten av elevernas interaktion med varandra för att lära sig ett nytt språk. Detta visar på att elever lär sig bäst i samspel med varandra. Därför är det bristande i sig att genomföra undervisning för dessa elever utanför den ordinarie klassrumsundervisningen. Det är viktigt att nyanlända integreras i undervisningen även om de har begränsade eller inga kunskaper i det svenska språket för att förstå och göra sig förstådda, samt att det är viktigt att eleverna inte isoleras i en förberedande klass. I praktiska ämnen skulle elever exempelvis kunna vara delaktiga med hjälp av en studiehandlare som tolkar informationen.

En av de två studiehandledare som intervjuades, tyckte att det är mycket bättre för nyanlända elever att sitta utanför klassrummet i och med att upplevensen från hen var att studiehandledaren mer agerade som en tolk i klassrummet än att hjälpa till med själva kunskapsinlärningen.

Efter genomgången kan studiehandledaren ta eleverna till ett annat rum vid behov och fortsätta arbeta med uppgifterna. På detta sätt är även studiehandledaren inkluderad i ämneslärarens arbetssätt och metoder. Detta visar att studiehandledare inte används effektivt när handledingen sker i klassrummet.

Efter att jag analyserat intervjuerna med bäde ämneslärarna och studiehandledarna visade det sig att det är bra om eleverna, oavsett hur mycket svenska de kan, engagerar sig i klassen med alla andra elever. Som nackdel för studiehandledning i klassrummet, verkar vara att det blir mindre effektivt, i och med att studiehandledare översätter det ämneslärare säger, samt att det stör andra elever i klassen

Slutsatser

Syftet med uppsatsen var att rikta fokus mot studiehandledning, hur samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare ser ut samt om de har några gemensamma tillvägagångssätt för att hjälpa nyanlända elever att tillgodose sig bland annat ämneskunskaper. Studien baserades på att forskning behövs inom detta område.

Resultatet och analysen visar att val av hur studiehandledning ska genomföras, det vill säga i klassrummet eller utanför, bör utgå ifrån om det är ett praktiskt ämne som idrott och hälsa, bild eller hem- och konsumentkunskap. Detta för att involvera och integrera eleven med övriga i klassen, vilket i sin tur skapar en trygg klassrumsmiljö där de vågar prata, ställa frågor och lära sig av varandra. I teoretiska ämnen framstås studiehandledingen tvärtom; studiehandledare kan vara med vid uppstart av lektionen, men när det kommer till att jobba enskilt, kan detta gynna eleven att sitta utanför klassrummet med studiehandledare. En viktig slutsats är att oavsett om eleven är med i klassen eller jobbar med studiehandledare utanför, är ett bra samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare en grund för att eleven ska lyckas i skolan. Lärarna måste få tid och chans att prata, diskutera, analysera och reflektera, för att kontunuerligt kunna utveckla metoder och kunskaper som eleven behöver och på sikt uppnå kunskapskraven.

En viktig aspekt som dök upp i undersökning var att eleverna måste känna sig trygga. Därför är det bra att studiehandledaren sitter enskilt med eleven i teoretiska ämnen, och när det är ett praktiskt ämne som till exempel idrott, där det är kul att leka tillsammans, är det bra för eleven att vara med andra elever.

Studien visar även vikten av att kartlägga nyanländas kunskaper; det underlättar för ämneslärare och studiehandledare att utgå från det eleven redan kan och vägleda eleven till det hen måste kunna kunskapmässigt. En annan punkt är att kartläggning hjälper själva samarbetet mellan lärare och studiehandledare då måste de sitta och planera tillsammans. De utgår ifrån befintliga kunskaper hos eleven för att bygga på.

För att lyckas med att sprida information och försåelse för hur viktigt det är att få en rätt studiehandledning, behövs engagerade lärare, skolledare och politiker som ger möjligheter. Skolan är en viktig nyckel i nyanlända elevers integration. Därför är det av stor vikt att all skolpersonal samarbetar kring den nyanlända eleven för att ge bästa möjliga förutsättning. Eleven måste även motiveras i deras inlärning till kännedom om varför är det viktigt att exempelvis lära sig det svenska språket. Forskning har även visat att motivationen hos elever ökar om läraren tror på sina elever. Därmed har lärarens attityd en faktor till hur eleven tror sig kunna nå målen eller inte.

Avslutningsvis är det väldigt viktigt att det finns ett gott samarbete mellan lärare och studiehandledare för att gynna de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. Yrkesrollen studiehandledning kan inte jobba enskilt och ha i sikte att hjälpa nyanlända elever utan att få stöd av ordinarie lärare som har eleven i klassen. Om ett samarbete inte finns, är risken att lärare och studiehandledare jobbar på varsitt håll; eleven kommer då i kläm då det varken är effektivt eller gynnande för eleven.

Metoddiskussion

I min studie valde jag att använda mig av intervju som metod. Intervjuer använde jag för att få en mer kvalitativ kunskap om det huvudsyfte jag hade med frågeställningarna.

En intervju kan ge mer upplysningar och bli belyst från flera synvinklar. I och med att jag i min studie försöker skapa en tolkning av lärares och studiehandledares samarbete och val av metod för att hjälpa nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling, har mitt val av intervjuer varit mest givet för studien för att fastslå ett bra reslutat. Jag kunde välja och påverka ramen för det som samtalades kring, samtidigt som de jag intervjuade kunde välja hur mycket eller hur lite de ville svara.

Det urval jag gjorde med vilka som erbjöds att intervjuas, har varit både tidseffektivt och lätt att genomföra. Jag har inte sett detta som något problem eftersom min studie baseras på frågor som inte är fokuserad på en enskild skola. Efter interjuverna har jag direkt samlat in all data och transkiberat dem och samlat ihop dem. Om denna forskning skulle ha genomförts i olika skolor, skulle resultatet förmodligen ha sett annarlunda ut. Vi skulle fått fler intressanta åsikter om hur nyanländas inlärning ser ut i olika skolor.

Både lärare och studiehandledare behöver ha ett gott samarbete för att kunna hjälpa nyanlända elever på bästa möjliga sätt. Metoden som lärare och studiehandledare utgår ifrån behöver grunda sig på elevernas behov. Resultatet av intervjuerna visar att i praktiska ämnen upplevs eleverna som trygga när de kommer i kontakt med andra elever i klassen, och kan på så sätt lättare utveckla sina kommunikationsförmågor. Därför gynnar det eleverna att inkludera dem i praktisk undervisningen, oftast utan studiehandledare. I de teoretiska ämnena visar resultaten att bilden är någorlunda omvänd. Den stora bilden där visar nämligen att det kan vara gynnsamt för eleverna att vistas utanför klassrumet i mindre grupper med en studiehandledare. Det handlar både om deras trygghet, aktivitet i undervisnngen och deras inlärningsförmåga.

Förslag på utveckling

Slutligen ville jag lägga ett förslag på en framtida forskningsfrågor som dykt upp efter arbetets avslutande:

Min forskning visade att ett lyckat samarbete mellan lärare och studiehandledare kan ge en en lyckat skolstart för nyanlända elever. Under intervjuerna dök en fråga upp om hur jobbar lärare och studiehandledare med nyanläda elever, en del nämnde att de använder kroppsspråk och allt som är visuellt. Jag skulle vilja veta mer om i vilken utsträckning en involvering av digitala verktyg i undervisning för nyanlända elever skulle ge en bättre resultat av språkinlärningen eller inte.

Den andra fråga som dök upp under min studie och som gav mig idee att det skulle behövas att göra en studie som analyserar material läroböcker t.ex språkis serie eller start svenska för nyanlända elever, det är en serie som syftar till att lära ny anlända elever svenska sptråket lär sig eleverna grundläggande svenska samtidigt som de utvecklar sina kunskaper i andra ämne. Varje studiehandledare, tillsamans med ämnes lärare beställer material som de tycker är bäst lämpliga för deras elever. Detta betyder att varje skola kan komma överrens om att köpa/beställa sina material som skiljer sig på något sett. Därför anser jag att utfroska läroböcker är ett sätt som användas i studiehandledning och utifrån det som finns skapa någonting som skulle vara bättre och mer hjälpsamt för båda eleven och lärarna samt studiehandledare.

Detta för att studiehandledarna samt lärarna nämnde att det finns för lite material som är anpassad till nyanlända elever, som är språkliga anpassat det finns ett behöv ett bas för ord i varje ämne som eleven kan lätt och snabbt plocka fram när det behövs.

Jag anser att det behövs mer forskning kring studiemedel som nyanlända använder i skolan idag då jag anser att det inte finns kompletta studiemedel för nyanlända på skolorna. En av lärarna som jag intervjuade uttryckte att det saknades en allmän kurs som alla borde gå på, för att få den information som de behöver för att veta hur de ska kunna jobba med.

Källor

Axelsson, M., Lennartson-Hokkanen, I. & Sellgren, M. (2002). Den röda tråden. Utvärdering

av Stockholms stads storstadssatsning – målområde språkutveckling och skolresultat.

Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby och Stockholms stad. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Avery, H. (2017). Perspektiv på arabiska som modersmål i svensk skola. In: Kerstin Eksell (ed.), Öst är väst och väst är öst: en vänbok till Henry Diab (s. 135-162). Stockholm: Portlak.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Bunar, N. (2010). The Geographies of Education and Relationships in a Multicultural City: Enrolling in High-Poverty, Low-Performing Urban Schools and Choosing to Stay There. Acta Sociologica, 53(2), 141–159.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000).Lärande i praktiken. Stockholm :Prisma

Forssell,Anna (2011). Boken om pedagogerna, (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Ladberg Gunilla (2000). Att undervisa barn med språkliga maioriteter. Lund: Liber.

Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok, (2. uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Holmegaard, M. & Wikström, I. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, (2004), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Regeringens proposition. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever-mottagande och

skolgång.

Rodell Olgac, Christina. (1995). Förberedelseklassen - en rehabiliterande interkulturell

pedagogik. Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Svensson, A.K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Thomas, W. & Collier, V. (1997). School Effectiveness for Language Minority Students. Washington DC: National Clearinghouse for Bilingual Education.

Wedin, Å., Rosén, J., Straszer, B. (2017). Transspråkande i studiehandledning som

pedagogisk praktik. Lisetten, (1): 16-19.

Wibeck,Victoria.(2010) Fokusgrupper-om fokuserad gruppintervjuer som undersökningsmetod, 2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Ladberg Gunilla (2003) Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber.

Heister-Trygg, B. (2004). TAKK - Tecken som TAKK. Umeå: Specialpedagogiska institutet. Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. (978-91-7559-225-1) Hämtade

15.09.2019 från

https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2016/allmanna-rad-om-utbildning-for-nyanlanda-elever.

Skolinspektion. (2017) Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7–9 (400-2015:3531). Hämtad 26.04.2019 från

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/studiehandledning-pa-Bilaga

Intervjufrågor

Kan du berätta vad jobbar du med?

Vad är det svårast när man undervisar nyanlända elever?

Hur du utformar din undervisning för att engagera nyanlända elever? Har ni en gemensam tid att planera tillsammans lektionerna?

Ifall läraren/studiehandledare svarar jag så frågar jag vidare Vad det innebär?

T.ex. en gemensam planering?

Utmanar du dina elever att samarbete trots språkförhinder, om jag så hur gör du det? Hur samarbetar du med studiehandledare? –ämneslärare

Hur samarbetar du med ämneslärare?

Om du kan välja en av 3 val vad skulle du välja och varför

Vilken av de skulle du välja som bäst sätt att undervisa nyanlända elever? Förberedelseklass, studiehandledning innan, under eller efter lektion? Hur få ni elevernan inflytande?

Vad man måste tänka på när man jobbar och undervisar nyanlända elever? Hur är undervisning klimat i klassrummet?

Missivbrev

Jag heter Anna Hellberg och studerar Vidareutbildning av lärare (VAL) på Malmö Universitet.

Just nu skriver jag ett examensarbete om studiehandledning. Syftet med min studie är att undersöka hur ämneslärare och studiehandledare samarbetar för att stötta nyanlända elever i deras lärande.

Utifrån mitt syfte med undersökningen kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer med studiehandledare samt ämneslärare. Därför vill jag gärna ta del av dina erfarenheter i arbetet med nyanlända elever.

I undersökningen tas hänsyn till de forskningsetiska kraven där det första handlar om att informera om studiens syfte. Samtyckeskravet innebär att du behöver ge ditt samtycke till att medverka i intervjun och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Det som

framkommer i intervjuerna följer nyttjandekravet och kommer enbart användas i

forskningssyfte. Materialet kommer att hanteras så att ingen person eller plats kan pekas ut, i enlighet med konfidentialitetskravet.

Din medverkan skulle vara värdefull för undersökningen. Om du har frågor om

undersökningen är du välkommen att kontakta mig på följande telefonnummer :0705489708 mailadress:annahellberg.24@gmail.com

Med vänlig hälsning Anna Hellberg

Lärarstudent på Malmö Universitet