AVSIKTSFÖRKLARING
avseende kvalitetskriterier
för arbetslivskontakter
2
Bakgrund
Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten en viktig del i elevernas totala utbildning. Med arbetslivs-kontakter menas i denna avsiktsförklaring studiebesök, studie- och yrkesorienterande verksamhet/skola-arbetslivskontakter (SAK), arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och arbetslivsinslag/arbetslivsbesök i skolan. D.v.s. alla de former av lärande som uppstår när elever inom ungdomsskola såväl som vuxenutbildning/Lärande i arbetslivet (LIA) har organiserad kontakt med arbetslivet.
Med skolan menas utbildningsanordnare inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Med arbetslivet avses i denna avsiktsförklaring föreningsliv, privata och offentliga arbets-givare och arbetstagare verksamma i Göteborgsregionens tretton medlemskommuner. Barn och ungdomars första kontakter med arbetslivet och kvaliteten i dessa kontakter är av stor vikt för den enskilde och regionen. Väl utvecklade samverkansformer skapar goda förutsättningar för berikande och framför allt lärande inslag i samband med arbetslivskont-akter. Detta medverkar till att lägga grunden för såväl elevens framtida yrkesval som en god personalförsörjning inom regionen på sikt. Utöver detta bidrar satsningar på detta område till fördjupad dialog mellan skola och arbetsliv, vilken är en förutsättning för att samverkans-former skola–arbetsliv emellan skall utvecklas på ett gynnsamt sätt.
Härigenom är elevernas arbetslivskontakter en väsentlig del i Göteborgsregionens framtida utveckling för såväl den enskilde som för arbetslivet.
En arbetsgrupp med representanter för Business Region Göteborg (BRG), Företagarnas riksorganisation, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO, Länsarbetsnämnden, Svenskt Näringsliv, SACO, TCO och Västsvenska Industri- och Handelskammaren har utarbetat nedanstående kriterier för arbetslivskontakter.
Dessa kriterier för arbetslivskontakter, i alla dess former, syftar till att säkerställa en nöd-vändig kvalitet i kontakten mellan elev, skola och arbetsliv.
3
Allmänna utgångspunkter
• Inför varje arbetslivskontakt utarbetar berörd arbetsplats en plan, där mål, innehåll, form, kvalitetssäkringsaspekter och modellen för uppföljning beskrivs. Härigenom klarläggs de ömsesidiga förväntningarna och kraven mellan elev / skola å den ena sidan och arbetsplat-sen å den andra tydligt. Ett kortfattat skriftligt underlag bör upprättas.
Ansvar: Arbetslivet efter samråd med skolan.
• Skolan granskar och godkänner ovannämnda plan inför arbetslivskontakten.
Ansvar: Skolan efter samråd med arbetslivet.
• Efter genomförd arbetslivskontakt utvärderar skolan och arbetsplatsen genom avstämning mot den plan som arbetslivet presenterar inför arbetslivskontakten.
Ansvar: Arbetslivet och skolan.
• Studiebesök, SAK och APU/LIA skall planeras och genomföras så att det finns en röd tråd för eleven från grundskolans första till och med gymnasieskolans sista skolår samt i därpå eventuellt följande vuxenutbildning.
Ansvar: Skolan.
• Arbetsförmedlingen skall tillsammans med skolan och arbetsmarknadens organisationer från och med skolår 7 i grundskolan till och med sista skolåret i gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen aktivt och kontinuerligt ge eleverna information om framtida studie-och yrkesval samt om arbetsmarknadens villkor.
Ansvar: Arbetsförmedlingen i samråd med skolan och arbetsmarknadens organisationer.
• För varje elev skall under alla skolår dokumenteras vad eleven gjort under studiebesök, SAK och APU. I denna dokumentation skall det också finnas en handlingsplan för varje elevs arbetslivskontakter. Dokumentationen skall följa eleven under hela skoltiden.
Ansvar: Skolan.
• För varje elev skall det finnas en utsedd och för uppgiften utbildad handledare på arbets-platsen.
Ansvar: Arbetslivet.
• Skola och arbetsplats i samråd träffar överenskommelse om handledarutbildningarnas innehåll, form och frekvens. Det är väsentligt att dessa utbildningar sker kontinuerligt. För att handledarna skall ha aktuell kunskap krävs också fortlöpande kompetens-utvecklingsinsatser.
Skolan svarar för den samlade kurskostnaden såsom föreläsararvoden, litteratur- och lokalkostnader. Företagen står för kostnaden för handledarnas arbetstid.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Skola och arbetsplats skall inför, under och efter elevens arbetslivskontakt ha kontinuerlig dialog.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Arbetslivet står, om inget annat avtalats, för den kostnad som kan uppstå i samband med arbetsplatskontakt bortsett från kostnader för resa och lunch.
Ansvar: Arbetslivet.
• Eleverna skall under arbetslivskontakten på arbetsplatsen informeras om arbetsmarkna-dens organisationers roll och ansvar samt om företagets affärsidé/organisationens verksamhetsidé.
4
Kriterier vid studiebesök
• Studiebesöken är ett led i att förbereda eleverna för vuxen- och arbetslivet.
Ansvar: Skolan.
• Studiebesök skall ingå i ungdomsskolans verksamhet och vara ett kontinuerligt åter-kommande inslag i undervisningen.
Ansvar: Skolan.
• Studiebesöken skall vara väl förberedda, genomföras i samarbete med den besöket avser och bearbetas i undervisningen efteråt.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
Kriterier vid Skola–arbetslivskontakter (SAK)
• SAK skall ge eleven kunskaper om arbetslivets regler.
Ansvar: Arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer.
• Den skall stödja skolans studie- och yrkesorienterande verksamhet.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Vidare skall SAK medverka till elevens personliga utveckling genom att eleven är med i en arbetsgemenskap tillsammans med vuxna.
Ansvar: Arbetslivet i samarbete med skolan.
• SAK skall ge eleven en relevant beskrivning om vad olika yrken i dag innebär och en orientering om vilka krav som gäller.
Ansvar: Arbetslivet i samarbete med skolan.
• Denna form av arbetslivkontakt skall verka för mångfald och jämställdhet inom arbets-livet och motverka traditionella yrkesval och begränsningar av sociala och kulturella skäl.
Ansvar: Skolan, arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer.
• Den studie- och yrkesorienterande verksamheten/Skola-arbetslivskontakter (SAK) skall förberedas och efterbehandlas i undervisningen och en återkoppling till arbetsplatsen skall ske.
Ansvar: Skolan.
• Skolans ansvariga skall besöka eleven under SAK-perioden och ha kontakt med hand-ledaren på arbetsplatsen under denna period.
Ansvar: Skolan.
Allmänna kriterier vid APU
• Regelrätta mål och planer/kursplaner för APU skall upprättas i samarbete mellan skolan och arbetslivet.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Branscherna/arbetslivet skall delta så djupt i arbetet med APU att detta engagemang innebär att de skall bidra med betygsunderlag för eleverna.
Ansvar: Arbetslivet.
• APU är en del av elevens utbildning och studieväg och kompletterar gymnasieutbildningen. Skolan skall ha kontakt med arbetsplatsen innan, under och efter APU:n.
5
• Skolan skall informera elever och arbetsplatser om utbildningsmålen och målsättningen med APU-perioden.
Ansvar: Skolan.
• Varje elev skall ha en handledare på arbetsplatsen.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Elev och handledare skall ha haft kontakt och helst träffats innan APU-perioden startar.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Skolan skall ha kontakt med och besöka eleven under APU-perioden.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Eleven skall informeras om olika avtal, regler och bestämmelser som gäller på arbets-platsen.
Ansvar: Arbetsmarknadens organisationer.
• Elever som läser Teknikprogrammet, Estetiska programmet, Samhällsvetenskaps- eller Naturvetenskapsprogrammet skall beredas möjlighet till APU.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
Speciella kriterier vid yrkesutbildningar
• Ytterligare kriterier kan upprättas av parterna för skilda yrkesutbildningar.
Ansvar: Skolan och arbetsmarknadens organisationer.
• Det är i detta sammanhang viktigt att betona att olika program kräver olika arbetslivs-insatser för att uppnå fastställda mål och att sådana arbetslivs-insatser specificeras separat.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
Övriga kriterier
• Den dokumentation över arbetslivskontakter som upprättats under elevens studier i grundskolan och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen skall vara av sådan kvalité att den kan följa eleven även efter avslutade gymnasiestudier och därmed ingå i elevens samlade meritförteckning.
Ansvar: Skolan.
• Former för ledares, lärares och studievägledares arbetslivskontakter bör utvecklas mellan arbetsplatser och skola.
En sådan samverkan medverkar till förståelse mellan arbetsliv och skola, ökar ledares, lärares och studievägledares kunskap om arbetslivet utanför skolan och bidrar därmed i förlängningen till en högre kvalitet på elevernas arbetslivskontakter.
Ansvar: Skolan och arbetslivet.
• Nätverk mellan skolområde/enhet och lokalt arbetsliv skall underlättas för att öka och säkerställa lokalt engagemang i frågor som rör arbetslivskontakter.
Nätverken skall också medverka till ett kunskapsutbyte mellan skolledare/skolledning och arbetslivets representanter.
Undertecknade ställer sig bakom denna avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivskontakter i ungdomsskolan och rekommenderar skolor och arbetsliv i GRs tretton medlemskommuner att formulera överenskommelser sig emellan med innehållet i denna avsiktsförklaring som grund.
Göteborg i februari 2002
Lennart Olausson Per Clemensson
Business Region Göteborg AB Företagarnas Riksorganisation
Göran Johansson Hasse Andersson
Göteborgsregionens kommunalförbund LO-distriktet i Västsverige
Kenneth Härder Arne Jalvinger Länsarbetsnämnden SACO
Jan-Erik Boström Eduardo Quintans
Svenskt Näringsliv TCO-rådet i Stor-Göteborg
Anders Källström
