avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv AVSIKTSFÖRKLARING

(1)

AVSIKTSFÖRKLARING

avseende kvalitetskriterier för

arbetslivskontakter i ett livslångt

lärandeperspektiv

Fastställd i februari 2002

Rev. 2011-10-06

(2)

2

Bakgrund

Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten en viktig del i elevernas totala utbildning. Med arbetslivskontakter menas i denna avsiktsförklaring studiebesök, studie- och yrkesorienterande verksamhet/skola-arbetslivskontakter (SAK), arbetsplatsförlagd utbildning APU/APL och arbetslivsinslag/arbetslivsbesök i skolan. D.v.s. alla de former av lärande som uppstår när elever inom ungdomsskola såväl som i vuxenutbildning har organiserad kontakt med arbetslivet.

Med skolan menas utbildningsanordnare inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och

vuxenutbildningen. Under punkterna ansvar i det följande gäller att huvudmannen för skolverksamheten har det övergripande ansvaret, medan skolenheten har det operativa ansvaret under huvudmannen.

Med arbetslivet avses i denna avsiktsförklaring föreningsliv, privata och offentliga arbetsgivare och arbetstagare verksamma i Göteborgsregionens tretton medlemskommuner.

Barn och ungdomars första kontakter med arbetslivet och kvaliteten i dessa kontakter är av stor vikt för den enskilde och regionen. Väl utvecklade samverkansformer skapar goda förutsättningar för berikande och framför allt lärande inslag i samband med arbetslivskontakter. Detta medverkar till att lägga grunden för såväl elevens framtida yrkesval som en god personalförsörjning inom regionen på sikt. Utöver detta bidrar satsningar på detta område till fördjupad dialog mellan skola och arbetsliv, vilken är en förutsättning för att samverkansformer skola–arbetsliv emellan skall utvecklas på ett gynnsamt sätt.

Härigenom är elevernas arbetslivskontakter en väsentlig del i Göteborgsregionens framtida utveckling för såväl den enskilde som för arbetslivet.

En arbetsgrupp med representanter för Business Region Göteborg (BRG), Företagarna Västra Götaland, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO, Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv, SACO, TCO/Lärarförbundet och Västsvenska Handelskammaren har utarbetat nedanstående kriterier för arbetslivskontakter. alla dess former, syftar till att säkerställa en nödvändig kvalitet i kontakten mellan elev, skola och arbetsliv.

(3)

3

Allmänna utgångspunkter

• Inför varje arbetslivskontakt utarbetas en plan, där mål, innehåll, form, kvalitetssäkringsaspekter och modellen för uppföljning beskrivs. Härigenom klarläggs de ömsesidiga förväntningarna och kraven mellan elev/skola å den ena sidan och arbetsplatsen å den andra tydligt. Ett kortfattat skriftligt underlag bör upprättas.

Ansvar: Arbetslivet efter samråd med huvudmannen (för skolan).

• Skolan granskar och godkänner ovannämnda plan inför arbetslivskontakten. Ansvar: Huvudmannen efter samråd med arbetslivet.

• Efter genomförd arbetslivskontakt utvärderar skolan och arbetsplatsen gemensamt den plan som skolan och arbetslivet tagit fram.

Ansvar: Arbetslivet och huvudmannen.

• Studiebesök, SAK, APU/APL och praktik skall planeras och genomföras så att det finns en röd tråd för eleven från grundskolans första till och med gymnasieskolans sista skolår samt i därpå eventuellt följande vuxenutbildning.

Ansvar: Huvudmannen.

• Arbetsförmedlingen skall tillsammans med skolan och arbetsmarknadens organisationer från och med årskurs 7 i grundskolan till och med sista året i vuxenutbildningen aktivt och kontinuerligt ge eleverna information om framtida studie- och yrkesval samt om arbetsmarknadens villkor.

Ansvar: Arbetsförmedlingen i samråd med huvudmannen och arbetsmarknadens organisationer. • För varje elev skall under alla skolår dokumenteras vad eleven gjort under studiebesök, SAK och

APU/APL. I denna dokumentation skall det också finnas en handlingsplan för varje elevs

arbetslivskontakter. Dokumentationen skall följa eleven under hela skoltiden och vara en del i elevens meritförteckning.

• För varje elev skall det finnas en utsedd och lämplig handledare som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget.

Ansvar: Arbetslivet.

• Skola och arbetsplats i samråd träffar överenskommelse om handledarutbildningarnas innehåll, form och frekvens. Det är väsentligt att dessa utbildningar sker kontinuerligt. För att handledarna skall ha aktuell kunskap krävs också fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser. Skolan svarar för den samlade

kurskostnaden såsom föreläsararvoden, litteratur- och lokalkostnader. Företagen står för kostnaden för handledarnas arbetstid.

Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

• Skola och arbetsplats skall inför, under och efter elevens arbetslivskontakt ha kontinuerlig dialog. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

• Arbetslivet står, om inget annat avtalats, för den kostnad som kan uppstå i samband med arbetsplatskontakt bortsett från kostnader för resa och lunch.

• Eleverna skall under arbetslivskontakten på arbetsplatsen informeras om arbetsmarknadens organisationers roll och ansvar samt om företagets affärsidé/organisationens verksamhetsidé. Ansvar: Arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer.

• Skolan har det fulla försäkringsansvaret för elev vid alla former av arbetslivskontakt. Ansvar: Huvudmannen.

(4)

4

Kriterier vid studiebesök

• Studiebesöken är ett led i att förbereda eleverna för vuxen- och arbetslivet. Ansvar: Huvudmannen.

• Studiebesök skall ingå i ungdomsskolans verksamhet och vara ett kontinuerligt återkommande inslag i undervisningen.

• Studiebesöken skall vara väl förberedda, genomföras i samarbete med den besöket avser och bearbetas i undervisningen efteråt.

Kriterier vid Skola–arbetslivskontakter (SAK)

• SAK skall ge eleven kunskaper om arbetslivets regler och framtida behov av arbetskraft. Ansvar: Arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer.

• SAK skall stödja skolans studie- och yrkesorienterande verksamhet samt studie- och yrkesvägledning. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

• Vidare skall SAK medverka till elevens personliga utveckling genom att eleven är med i en arbetsgemenskap tillsammans med vuxna.

Ansvar: Arbetslivet i samarbete med huvudmannen.

• SAK skall ge eleven en relevant beskrivning om vad olika yrken i dag och i framtiden innebär samt en orientering om vilka krav som gäller.

Ansvar: Arbetslivet i samarbete med huvudmannen.

• Denna form av arbetslivskontakt skall verka för mångfald och jämställdhet inom arbetslivet och motverka traditionella yrkesval och begränsningar av sociala och kulturella skäl.

Ansvar: Huvudmannen, arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer.

• Den studie- och yrkesorienterande verksamheten/SAK skall förberedas och efterbehandlas i undervisningen och en återkoppling till arbetsplatsen skall ske. Studie- och yrkesvägledning skall erbjudas.

• Skolans ansvariga skall besöka eleven under SAK-perioden och ha kontakt med handledaren på arbetsplatsen under denna period.

Allmänna kriterier vid APU/APL/Lärlingsutbildning/Praktik

• Gymnasieskolan är en del av den regionala kompetensförsörjningen och arbetslivet skall därför informera om kommande behov.

• Regelrätta mål och planer för APU/APL skall upprättas i samarbete mellan skolan och arbetslivet. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

• Branscherna/arbetslivet skall delta så djupt i arbetet med APU/APL att detta engagemang innebär att de skall bidra med bedömningsunderlag inför betygssättning av eleverna.

• APU/APL är en del av elevens utbildning och studieväg. Skolan skall ha kontakt med arbetsplatsen innan, under och efter APU/APL.

(5)

5

• Skolan skall informera elever och arbetsplatser om utbildningsmålen och målsättningen med APU/APL-perioden.

• Varje elev skall ha en utsedd och lämplig handledare på arbetsplatsen med nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget.

• Elev och handledare skall ha haft kontakt och helst träffats innan APU/APL-perioden startar. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

• Skolan skall ha kontakt med och besöka eleven under APU/APL-perioden. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

• Eleven skall informeras om olika avtal, regler (till exempel arbetsmiljöregler) och bestämmelser som gäller på arbetsplatsen.

Ansvar: Arbetsmarknadens organisationer.

• Elever som läser yrkesprogrammen skall beredas möjlighet till APU/APL. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

• Elever på högskoleförberedande program skall erbjudas SAK-kontakter. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

Speciella kriterier vid yrkesutbildningar

• Ytterligare kriterier kan upprättas av parterna för skilda yrkesutbildningar. Ansvar: Huvudmannen och arbetsmarknadens organisationer.

• Det är i detta sammanhang viktigt att betona att olika program kräver olika arbetslivsinsatser för att uppnå fastställda mål och att sådana insatser specificeras separat.

• Programråd/lärlingsråd skall finnas för varje utbildningsväg. Ansvar: Huvudmannen och arbetslivet.

Övriga kriterier

• Den dokumentation över arbetslivskontakter som upprättats under elevens studier i grundskolan och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen skall vara av sådan kvalité att den kan följa eleven även efter avslutade gymnasiestudier och därmed ingå i elevens samlade meritförteckning.

• Former för ledares, lärares och studievägledares arbetslivskontakter bör utvecklas mellan arbetsplatser och skola. En sådan samverkan medverkar till förståelse mellan arbetsliv och skola, ökar ledares, lärares och studievägledares kunskap om arbetslivet utanför skolan och bidrar därmed i förlängningen till en högre kvalitet på elevernas arbetslivskontakter.

• Samarbetsformerna mellan skolområde/enhet och lokalt arbetsliv skall underlättas för att öka och säkerställa lokalt engagemang i frågor som rör arbetslivskontakter. Nätverken skall också medverka till ett kunskapsutbyte mellan skolledare/skolledning och arbetslivets representanter.

(6)

6

Undertecknade ställer sig bakom denna reviderade avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivskontakter i ungdomsskolan och rekommenderar skolor och arbetsliv i GRs tretton medlemskommuner att formulera överenskommelser sig emellan med innehållet i denna avsiktsförklaring Göteborg 6 oktober 2011

Arbetsförmedlingen Business Region Göteborg AB Helene Centerhorn Patrik Andersson

Företagarna Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund Maria Derner Helene Odenjung

LO-distriktet i Västsverige SACO

Krister Andersson Gunnar Valinder

Svenskt Näringsliv TCO/Lärarförbundet Kenneth Krantz

Västsvenska Handelskammaren Johan Trouvé

(7)

Torslandaskolan 6-9

Marie Berg

Välkommen till

(8)

(9)

(10)

Vision

•  En framtidens skola

med trygghet och

stimulans för elever

och vuxna

Syfte

•  Vi skall genom undervisning och

bemötande få varje elev att känna sig

sedd och bekräftad på ett sätt som ger tro

på den egna förmågan att hantera

(11)

Nya skolan

(12)

(13)

(14)

(15)

• Enligt läroplanen ..

• "Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i

skolan. Det förutsätter en samverkan med

arbetslivet och närsamhället i övrigt".

• Praktisk arbetlivsorientering är ett viktigt inslag i

utbildningen och ska integreras i olika skolämnen

till exempel samhällskunskap, svenska, idrott och

hälsa.

(16)

• Målet med PRAO är:

• Att främja kontakten mellan skola och

arbetliv.

• Att eleverna ska få kunskaper om olika

yrken, arbetsvillkor och företagande.

• Att eleverna ska få inblick i vilka krav

samhället ställer på arbetsgivare och den

anställde.

• Att ge vägledning inför kommande studie-

(17)

• Tydliga mål

• Praoansvarig

• Skola/ arbetsliv grupp

• Samverkan GR / Praktikplatsen

• Utbildning

Studiebesök för persona

• Temavecka

• Nätverk

• Nära samarbete med SYV

(18)

• Föreläsning av "jobbcoach"om

personlig marknadsföring,

kroppsspråk och signaler,

• Besök på Burgårdens

yrkesledarcentrum - Eleverna

gör Yrkestest

• Vikten av att göra ett bra

intryck - framtida referenser.

• Din samlade kompetens -

formell och social.

• CV och brev - Hur skriver man?

• Studiebesök på Volvo - Blå tåget

före

(19)

under praon...

• Tips till eleverna att

intervjua någon anställd.

• Undersöka arbetsplatsen ur

ett ergonomiskt perspektiv

(Idrott och Hälsa)

• Intyg från arbetsgivare för

framtida referenser

.

• Besök på praktikplatserna

av pedagoger och övrig

personal.

(20)

efter prao...

• Eleverna redovisar utifrån

intervjuer och egna upplevelser

med Powerpoint/ Keynote

• samt gör utvärderingen i häftet

"PRAO på Torslandaskolan 6-9”.

• Skolan samlar in intyg som

skickas tillbaka från

praktikplatserna där företagen

bland annat uppger hur eleven

uppfört sig, passat tider mm.

• Dessa intyg delas ut till eleven

tillsammans med slutbetygen år

9.

(21)

utmärkelsen

(22)

• Utökat nätverk

• Utbildning

• Ökat självförtroende

• Bibehålla ökad kvalité

(23)

Företagsamma Västra Hisingen -

Entreprenörskap i skolan !

Fadderföretag

Skapa långsiktighet i arbetet..

(24)

Dokumentation

• Skola arbetsliv pärm

• Elevernas IUP

• Praointyget

(25)

Utbildning

• Praogruppen

• GR/praktikplkatsen

• Väst svenska handelskammaren

• Studiebesök för personal

(26)

Uppdaterad 2012-05-23

Fri kvot inom GR

”Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför

övriga sökande, eller

2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskola”

Gymnasieförordningen 6 kap. § 3

Slutsats vid jämförelse av frikvotsantagningen 2005 och 2007 är att 49 färre elever togs in i fri kvot 2007 jämfört med 2005.

Bakgrund

Fram till 2006 låg sökandeantalet i fri kvot till gymnasiet inom GR på 800 – 1000 per år. Klar majoritet av de sökande var från individuella programmet och de sökte oftast på rekommendationer eller riktad praktik. Riktad praktik innebar att eleven praktiserat inom det område som den sedan sökte till gymnasiet, var behörig och ansågs lämplig.

Det fanns då ingen uttalad %-sats på hur många som fick tas in i fri kvot, utan varje ärende behandlades individuellt. Totala antalet intagna låg då på 4%. Hösten 2005 reagerade gymnasieskolor på att för många elever togs in i

fri kvot från individuella programmet. En arbetsgrupp tillsattes med Björn Sandmark som ordförande, för att se över rutiner angående fri kvot. Deltagare i gruppen var bl a utbildningschefer, rektorer och syv.

Gruppen kom fram till att alla elever som söker i fri kvot skall behandlas på samma sätt oavsett om de kommer från grundskolan eller individuella programmet. Max. antal platser är 10% per utbildning och skola. I december 2005 togs beslutet.

Utvärdering

I beslutet står det bl a att ”Varje kommun ansvarar för att man gör en utvärde-ring av hur det gick för de elever som togs in i fri kvot och

Gymnasieintagningen gör en sammanställning. Hösten 2006 skall resultatet av de nya frikvotsreglerna utvärderas”. Då detta var ett för kort tidsperspektiv för att se hur det gått för eleverna, kontaktades Björn Sandmark som var ordförande i frikvotsgruppen, för att senarelägga utvärderingen.

Den statistik som presenteras i detta material är bal a en uppföljning av hur det såg ut 2005 – 2007. Lämpligt tidsperspektiv är tre eller fyra år efter att eleverna påbörjat sina gymnasiestudier, samma tidsperspektiv som Skolverket använder, dvs en utvärdering angående de elever som började hösten 2005 och går ut våren 2008 och togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna. En utvärdering görs

(27)

angå-ende de elever som började hösten 2007 och går ut våren 2010. De elever som började hösten 2006 togs in enligt övergångsregler som endast gällde det året.

Sedan 2006 har frikvotsansökningarna minskat mycket. 2007 var det ca 400

ansökningar och 2008 (till preliminärintagningen) 230. Det är framför allt ansökningarna från individuella programmet som mer eller mindre försvunnit. Medicinska eller sociala skäl som eleverna söker på i fri kvot är det som kan åberopas. Elev och eller föräldrar kan söka i fri kvot utan hjälp av skolan eller tillsammans med skolan. Om skolan ställer sig bakom frikvotsskälen, dvs att eleven skall gå före alla andra till aktuell utbildning och förväntas klara utbildningen, är det viktigt att det framgår i frikvotsansökan.

Anledningen till att ansökningarna till fri kvot minskat beror till största delen på att möjligheten till rekommendationer och riktad praktik från individuella programmet försvunnit. Men man kan också se att frikvotsansökningarna minskat från grundskolan. Varför kan man undra? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt på skolorna, att det inte är någon idé att söka i fri kvot? Till de flesta program och skolor söker inga elever i fri kvot alls, det är koncentrerat till ett antal yrkesförberedande program och skolor i framför allt Göteborg. Övriga frikvotsansökningar är ”spridda skurar”, en ansökan här och där.

2011

Ansökningar i fri kvot 2011 är totalt 224; 166 till kommunala gymnasieskolor och 58 till fristående skolor.

Antagna i fri kvot 2011 är totalt 161; 123 till kommunala gymnasieskolor och 38 till fristående skolor.

Totalt antal elever som söker till gymnasiet inom GR är 12 982.

2010

Intagna i fri kvot 2010 är totalt 202; 149 till kommunala gymnasieskolor och 53 till fristående skolor.

Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är 14 904.

2009

(28)

2008

2007

Ansökningar i fri kvot 2007 var totalt 401; 305 till kommunala gymnasieskolor och 96 till fristående skolor.

Intagna i fri kvot 2007 var totalt 136; 103 till kommunala gymnasieskolor och 33 till fristående skolor.

Totala antalet elever som sökte till gymnasiet inom GR var 13 363.

2006

Under 2006 ändrades reglerna för intagning i fri kvot inom GR.

Till intagningen hösten 2006 handlades frikvotsansökningarna från individuella programmet enl. de övergångsregler som beslutats om., dvs. att elever som sökte på riktad praktik fick räkna sig detta tillgodo.

Det betyder att eleverna kunde få en plats på ett program om de gjort praktik inom yrkesområdet tex. bygg. Eleverna måste också vara behöriga.

Frikvotsmöten

Till frikvotsmötena inbjuds syv, skolledare, politiker, skolsköterskor och kuratorer. På samtliga frikvotsmöten har syv, skolsköterska och kuratorer deltagit. Vid ytterst få tillfällen har skolledare och politiker deltagit. Till de kommunala gymnasieskolorna lägger frikvotsmötena ett förslag på beslut som UG tar till preliminär respektive definitivintagningen. Till de fristående gymnasieskolorna skickas frikvotshandlingarna vidare och de återkommer med beslut till Gymnasieintagningen.

De som deltar på frikvotsmötena deltar i kraft av sin yrkesroll för att opartiskt ta ställning till de inkomna ärendena.

Sammanfattningsvis har det skett en betydande minskning av ansökningar till gymnasiet via fri kvot, sedan de nya reglerna infördes i december 2005. Från individuella programmet har det minskat pga av att eleverna inte längre per automatik kan söka på rekommendationer eller riktad praktik. Även från grundskolan har ansökningarna i fri kvot minskat. Varför? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt?

(29)

Uppföljning

Eftersom reglerna ändrades och en begränsning på 10 % per skola infördes skulle en uppföljning göras för att se hur många frikvotsansökningar som beviljades och dessutom en uppföljning på hur eleverna klarade

gymnasieskolan.

Uppföljningarna är nu gjorda och resultatet finns beskrivet nedan.

Del 1

1 Uppföljning av elever som togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna 2005 och som gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år). Andel som fått slutbetyg respektive samlat betygsdokument tas också fram.

2 Elever som slutat i förtid eller bytt program.

3 Elever som gått alternativa vägar i stället för att ha haft gymnasiestudier.

Gymnasieintagningen förser de uppföljningsansvariga i respektive hemkommun med personnummer. Hemkommunerna gör uppföljningen.

Del 2

Genomförs för elever som togs in i fri kvot enligt de nya reglerna 2007 och som gick ut vt 2010 (efter tre år) respektive vt 2011 (efter fyra år)

I övrigt allt enligt Del 1 ovan.

Resultat

115 elever togs in i fri kvot med medicinska och/eller sociala skäl enligt de gamla reglerna 2005 och gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år).

1a Antal som fick slutbetyg 43

1b Antal som fick samlat betygsdokument 39

2 Antal som bytt program 9

3 Antal som avbrutit studier i förtid 23

4 Antal som gått över till IV 4

5 Antal som gått alternativa vägar 10

(30)

Eftersom ett antal elever finns på flera av ovanstående alternativ skiljer sig siffrorna åt.

Exempel

Individuella programmet och samlat betygsdokument

Avbrott och arbete

Bytt program och slutbetyg

Bytt program, Individuella programmet och samlat betygsdokument

Bytt program, Individuella programmet, avbrutit studier i förtid och samlat betygsdokument

Övriga kommentarer

Under punkt 3 finns en elev som avled 2007

Under punkt 5 finns en elev som börjat arbeta, tre som har flyttat ut från regionen och en elev som flyttade in sent och fortfarande går kvar på skola.

Ytterligare 70 elever togs in i fri kvot på rekommendation från Individuella programmet eller riktad praktik

Uppgift saknas 8

Summa 70

(31)

Del 2 gällande elever som togs in i fri kvot enligt de nya reglerna 2007 och gick ut vt 2010 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år).

136 elever togs in i fri kvot 2007 enligt de nya reglerna.

5 Antal som gått alternativa vägar 4

Summa 136

Skillnaden mellan de två åren är alltså 49

Förslag inför framtiden: att informera tydligare i grundskolan om möjligheten till fri kvot.

Margaretha Allen Ingrid Sigström

(32)

(33)

Interkommunal ersättning

• Modellen bygger på ett cykliskt tankesätt, vilket

innebär en total avstämning vart 4:e år

(ev tätare intervall pga dubbla system)

• Indexförfarande under mellanliggande år

• Arbetsgrupp ledd av förvaltningschef med samtliga

kommuners ekonomer samt en GR-tjänsteman

• Underlag från kommunerna

• Mellan 7 och 15 arbetsmöten per år

• Avstämningar med Utbildningschefsgruppen under

arbetets gång

(34)

Prisberäkningar

• Prislistan 2013 kommer enbart att räknas upp med

index

• Under våren 2013 kommer omräkning att ske utifrån

2012 års bokslut (prislista 2014)

• En målsättning inför arbetet med ny prislista 2014 är

att begränsa antalet inriktningspriser

• Övertalighet/omställningskostnader kan komma att

påverka prisnivån 2014. (Hur kommer detta att

(35)

Kalkylmodell för framtagande

av prislistan

Faktiskt elevantal Gem. administ-ration Skolmål-tider Elev- omsorg Lokaler Under- visande personal Verksam- hetsanslag o utrustn Summa per elev och år Kommun 2008 kr kr kr kr kr kr kr vägt index, tkr A 69 5 931 3 858 1 562 18 888 31 401 5 502 67 142 4 632.8 G 45 9 295 3 838 2 109 15 663 37 886 13 473 82 265 3 701.9 H 59 6 138 4 064 2 129 25 922 43 713 5 335 87 301 5 107.1 D 39 10 878 3 018 1 352 22 738 47 987 4 671 90 642 3 535.0 E 64 10 265 3 294 2 017 19 084 46 588 10 277 91 525 5 857.6 F 140 9 303 3 176 2 900 24 456 40 171 12 011 92 017 12 836.4 I 26 5 770 4 400 4 200 17 400 49 000 12 000 92 770 2 412.0 J 39 10 806 3 928 5 205 25 140 47 013 7 457 99 549 3 882.4 B 24 8 100 4 999 4 355 28 365 53 523 10 695 110 037 2 640.9

Totalt, exkl lägst och högst 411 90 833 37 332.5

GR pris 2008 94 100

Avvikelse mot prislistan % -5.9%

Lägst*

Högst*

(36)

Index

• Löneökningar lärare 2011 (utfall) 2012 (prognos) och

2013 (prognos) (övrig personal från SKL)

Ekonomgruppen behöver få en uppfattning om vilka

bedömningar kommunerna gör vad avser:

(37)

Hur har index påverkat prislistan?

2008

2009

2010

2011

₂₀₁₂

Rationalisering

-0,45%

-0,64%

-2.0%

-0,49%

_-0,64%

(38)

Beräkning av index för Göteborgsregionens

prislista 2013 inom Samverkansavtalet.

(Beräkningsförutsättningar för viktning index)

Indexförutsättningar

Förändringsvärden 2013

Löneökning övrig personal 2,90%

Löneökning lärare 2,85% Arbetsgivaravgifter 0,00% KPI 1,10% Internränta -1,30% Totalvärden Arbetsgivaravgifter 38,46% Internränta 2,90%

Generell rationalisering i regionen enl beslut 0,00% Korrigering index för 2011 i 2012 års prislista 0,24% Korrigering index för 2012 i 2013 års prislista -0,56%

Slutvärde viktat index 1,82%

?

(39)

Att fundera över:

• Antalet 16-18 åringar i regionen minskar med 5 % till 2013.

• I indexet för 2013 ligger korrigering av 2012 års index med -0,56 %

samt 2011 års index med 0,24 %.

• Tidigare års rationalisering har varit ca 0,5 % med undantag för

2010 då den var 2,0 %.

• Vad händer med de aviserade statliga neddragningarna?

• Vad händer med världsekonomin??

• Yrkesprogrammen har fått en schablonhöjning med 2 400:- utöver

programpriset (antagande)

(40)

Utbildningschefsgruppen

2012-05-25

(41)

Valideringsdelegationens syn på Validering

”Validering är en

process

som

innebär en

strukturerad

bedömning,

värdering, dokumentation och ett

erkännande av kunskaper och

kompetens

som en person besitter

oberoende av hur de förvärvats”

(42)

YHs Nationella kriterier och

riktlinjer kommer inom kort!

Förslag har varit ute på

remiss.

Adobe Acrobat Document

(43)

(44)

(45)

(46)

Stödstruktur för Validering inom Västra Götaland

En del av Kompetensplattformen

(47)

(48)

(49)

(50)

Kan verkligt yrkesskickliga lärare få

bevis på sin kompetens?

(51)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Math (20 classes)

English (20 classes)

Science (18 classes)

SocStudies (9 classes)

Percent agreement (i.e., Mostly or Totally True), for:

(52)

y

My teacher in this class makes me feel that s/he really cares about me

y

Our class stays busy and doesn’t waste time.

y

My teacher explains difficult things clearly.

y

My teacher wants me to explain my answers – why I think what I think.

y

My teacher makes learning enjoyable.

y

My teacher wants us to share our thoughts.

y

My teacher takes the time to summarize what we learn each day.

Tripod Classroom-Level Student Perceptions as

Measures of Teaching Effectiveness

(53)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Classroom average levels of agreement with

Seven C's items in four urban middle schools.

(Each dot represents a classroom with between 10 and 50 students.)

School A

School B

School C

School D

(54)

Bra lärare har mycket högt värde!

y

Våra barns lärande beror av skickligheten hos den som leder deras

arbetet i klassrummet. Lärarens yrkesskicklighet betyder mer än

skolans kvalitet.

(Hattie 2009, Danish Clearingouse 2009, Skolverket 2009)

Skiljer 6 mån/år mellan topp ¼ och låga ¼ !

(Nye et al. 2004)

y

Sen 1996 har löneavtalen krävt att bra lärare ska ha bra lön och

(55)

Barbara och Morshed, 2007, ”McKinseyrapporten”

y

Kvaliteten på ett utbildningssystem

kan inte överstiga lärarnas kvalitet.

y

Enda sättet att förbättra resultaten

är att förbättra undervisningen.

y

Höga generella resultat bara möjligt

om mekanismer garanterar att skolor

ger alla elever högkvalitativ undervisning.

(56)

y

Göra det mycket lönsamt för lärare

att utveckla sig från novis till mäster!

y

Göra lärares yrkesskicklighet till en viktig

indikator för skolkvalitet inför elevers skolval.

y

“Vi ser gärna en aretemeriterad lärare till denna tjänst”

(57)

Vad utmärker en särskilt

yrkesskicklig lärare

enligt Arete?

Kunskap

Reflek

tion

Engagema

ng

Åtta

aspekt

er

(58)

Meritportfölj med

Aspekttexter

y

Elevenkät

y

Vitsord

y

Lektionsbesök

y

Rektorsbesök

y

Elevarbeten

y

Statistik

y

Intyg från …

y

Video

y

…

y

…

40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 3,00 4,00 5,00

Andel positiva

svar per lärare

(59)

“Når mycket goda kunskapsresultat med eleverna,

ingen lämnas efter.”

Fråga 1: Vad betyder det för mig som lärare i åk 1-3?

Exempel :

Jag ska lägga en så bra grund så att alla mina elever har

y

goda färdigheter i att läsa, skriva och räkna

y

stark tilltro till sin förmåga att lära och

y

är fortsatt nyfikna på att lära

när de lämnar mig i trean.

Ett exempel av 4 – 5 aspekttexter

Argumentera för att ditt svar är relevant och tillräckligt i

förhållande till aspekten. Stöd med referenser.

(60)

Fråga 2: Hur kan jag visa att jag når mitt svar på fråga 1?

Vilken evidens har jag?

Exempel:

y

LUS-mätningar och elevens självbild av sig själv som läsare.

y

Nationella prov i trean.

y

Intyg från efterföljande lärare över mina elevers förmåga.

y

Avgångsbetyg från nian.

Exempel från aspekttext

Argumentera för att detta är relevant och tillräckligt i

förhållande till ditt svar på fråga 1.

Var noggrann med att visa att det är dina arbetsinsatser

som har lett till detta resultat och att du sytematiskt når

detta resultat. Se upp för risk för jäv.

(61)

Fråga 3: Vad i min text behöver problematiseras? Diskutera de kritiska momenten och

precisera ett eget utvecklingsområde.

Exempel:

y

Varför så lite om andra ämnen?

y

Kan man lita på LUS-mätningar?

y

Risk för att “efterföljande” lärare är partiska?

y

Är det rätt att använda betyg från nian?

y

5 elever som jag ej lyckats med. Varför?

y

Behöver bli bättre med “Duktiga flickor”!

Exempel från aspekttext

För gärna ett kritiskt resonemang över din text i

förhållande till relevant forskning, etiska överväganden

och aktuella policydokument.

(62)

• Säkerställer oberoende • Godkänner examinatorer • Beslutar vid besvär

• Följer programmets kvalitet

Examinatorer

4 - 6 styck

Personal

Granskare Observatörer

Meriteringsråd

Ordf Lars Flink, fdVD SIS Leif Davidsson, fd ÖD Skolverket

+ en ledamot

Programråd

Ansvarig granskningsmetoder, Ansvarig ev aspektrevidering o/e representanter från huvudmän…

Arete Meritering AB

Meriteringsprogrammet Arete

(63)

y

Första skarpa programmet, MA13 har inletts.

1. Steg 1: Lektionsobservationer, intervju på skolan, samtal med kollegor och

rektor.

2. Steg 2: Läraren bygger en meritportfölj, enkäter med elever, vitsord från

kollegor och rektor som visar kompetens i förhållande till yrkesaspekterna.

Arbetet kan omfatta över 100 tim.

3. Meritportföljen granskas av erfarna lärare enligt systematiska metoder.

4. Examinatorer beslutar.

5. Lärare som anser sig felaktigt bedömd kan besvära sig.

6. Personlig löneöversyn jmf 90 percentilen.

y

Beräknas omfatta 45 lärare från 7 huvudmän.

(64)

[Huvudmannens] incitamentsprogram

y

Hur sker urvalet till meriteringsprogrammet?

y

Vad gäller under programmet?

y

Ska läraren själv betala något?

y

Vad gäller efter programmet?

y

Personlig löneöversyn!

(65)

avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv AVSIKTSFÖRKLARING

AVSIKTSFÖRKLARING