Du tvättade väl dina händer och bidrog till patientsäkerheten?

Du tvättade väl dina händer och bidrog till patientsäkerheten?

- En litteraturstudie

Did you wash your hands and contributed to the patient safety?

- A literature study Simone Jonsson

Nathalie Nordström

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Handledare: Elenor Jakobsson & Elisabeth Kling Examinerande lärare: Ingela Karlsson

Datum: 20-01-13

Sammanfattning

Titel: Du tvättade väl dina händer och bidrog till patientsäkerheten?

-En litteraturstudie

Did you wash your hands and contributed to the patient saftey?

-A literature study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskap

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Simone Jonsson

Nathalie Nordström

Handledare: Elenor Jakobsson Elisabeth Kling Sidor: 24 sidor

Nyckelord: Följsamhet, handhygien, akutsjukhus, patientsäkerhet, hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett stort ansvar att utöva yrket på ett korrekt och patientsäkert sätt tillsammans med annan hälso- och sjukvårdspersonal. Brister i de basala hygienrutinerna är en stor orsak till smittspridning på akutsjukhus och dessa hygienrutiner ska tillämpas för att minska uppkomsten av VRI. Följsamheten av basala hygienrutinerna har betydelse för god och patientsäker vård.

Syfte och frågeställning: Syftet var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien på akutsjukhus. Påverkas patientsäkerheten?

Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. Modellen var fritt översatt och tolkad. Databaser som användes i litteraturstudien var CINAHL och PubMed. Ett systematiskt arbetssätt tillämpades och 13 artiklar svarade på syftet och 12 stycken inkluderades i litteraturstudien.

Resultat: I artiklarna identifierades olika faktorer som påverkade följsamheten till handhygien.

De olika kategorierna som identifierades var: fysisk arbetsmiljö, ledarskap och teamarbete, arbetsbelastning, tidsbrist, personliga faktorer hos hälso- och sjukvårds personal samt utbildning och fortbildning. Faktorerna som identifierades bidrog till en bristande patientsäkerhet.

Slutsats: Det identifierades flertalet faktorer som påverkade följsamheten till handhygien.

Flertalet kategorier identifierades och dessa hade i sin tur en inverkan på säkerheten för patienten.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 2

INTRODUKTION ... 4

BAKGRUND ... 4

VÅRDRELATERADE INFEKTIONER ... 4

PATIENTSÄKERHET ... 4

SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION OCH SAMVERKAN MED ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL ... 4

AKUTSJUKHUS ... 5

BASALA HYGIENRUTINER ... 5

FÖLJSAMHET TILL BASALA HYGIENRUTINER ... 6

PROBLEMFORMULERING ... 6

SYFTE ... 6

METOD ... 7

LITTERATURSÖKNING ... 7

INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 7

URVALSPROCESS ... 9

Urval 1 ... 9

Urval 2 ... 9

Urval 3 ... 10

DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 10

FORSKNINGSETIK ... 10

RESULTAT ... 11

FYSISK ARBETSMILJÖ ... 11

LEDARSKAP OCH TEAMARBETE ... 11

ARBETSBELASTNING OCH TIDSBRIST ... 11

PERSONLIGA FAKTORER HOS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL. ... 12

UTBILDNING OCH FORTBILDNING ... 12

DISKUSSION ... 13

RESULTATDISKUSSION ... 13

METODDISKUSSION ... 15

KLINISK BETYDELSE ... 16

FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 16

SLUTSATS ... 16

REFERENSLISTA ... 17

ARTIKELMATRIS BILAGA 1 ... 21

4

Introduktion

Enligt World health organization [WHO] dör tusentals människor dagligen runt om i världen till följd av infektioner orsakade av vården, så kallade vårdrelaterade infektioner [VRI]. Den största orsaken till spridning av bakterier är vårdpersonalens händer (WHO 2009). VRI bidrar till förlängd vårdtid, långtidssjukskrivning, ökning av resistenta bakterier, kostnader samt ökad dödlighet. I Europa bidrar VRI till 16 miljoner extra vårddygn och 37 000 människor dör till följd av VRI. Kostnaden för VRI är ungefär 7 miljarder euro varje år (WHO 2011). I Sverige orsakar VRI 110 000 dödsfall per år (Sveriges kommuner och landsting [SKL] 2017b). Enligt WHO finns ingen tillgänglig data för de globala siffrorna, men hundratals miljoner påverkas årligen runt om i världen orsakad av VRI (WHO 2011). Litteraturstudiens forskningsområde var kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.

Bakgrund

Vårdrelaterade infektioner

VRI har varit ett problem så länge det funnits vård att tillgå (SKL 2017a). Kostnaden för extra vårddygn orsakade av VRI motsvarar 3 miljarder kronor per år. Dessa infektioner kunde förmodligen undvikits enligt SKL (2017b). VRI kan både patienter och vårdpersonal drabbas av inom hälso- och sjukvården och kan bero på brister inom omvårdnad, behandling eller diagnostik (Socialstyrelsen 2018). Vårdskador kan orsaka lidande, obehag och smärta för patienten. För samhället är konsekvenserna höga kostnader och förlängda vårdköer på grund av förlängd vårdtid (SKL 2017a). Orsaken till vårdrelaterade infektioner beror ofta på smittspridning, på grund av brister i de basala hygienrutinerna (SKL 2019). Infektioner som klassas som vårdskador är nedre luftvägsinfektioner [pneumoni], urinvägsinfektion [UVI], postoperativa sårinfektioner samt infartsrelaterade infektioner i blodbanan (SKL 2017a).

Patientsäkerhet

Enligt patientsäkerhetslagen har sjuksköterskan ett ansvar att fullfölja sina arbetsuppgifter (SFS 2010:659, kap.6 §2). Om en patient drabbats av vårdskada bär sjuksköterskan ansvaret att informera patienten om detta (SFS 2010:659, kap. 3 §8) och har även en skyldighet att utreda händelsen för att undvika vårdskada i framtiden (SFS 2010:659 kap. 3 §3). Om en händelse har bidragit till en allvarlig vårdskada har sjuksköterskan ett ansvar att anmäla det till inspektionen för vård och omsorg [IVO] (SFS 2010:659, kap. 3 § 5). Patientsäkerhetslagen beskriver hur patientens säkerhet inom hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Sjukvårdspersonal har som skyldighet att bedriva en organiserad vård (SFS 2010:659, kap. 3 § 2) som skyddar patienter från skador (SFS 2010:659, kap. 3 §3) samt tillgodoser patienters säkerhet (SFS 2010:659, kap.

3 §2). En vårdskada är en konsekvens av en negativ händelse som bör undvikas (SFS 2010:659, kap. 3 §3). Sveriges kommuner och landsting [SKL] (2017a) beskriver i sin rapport att de vanligaste vårdskadorna i Sverige är VRI och utgör en risk för patientsäkerheten (SKL 2017).

Sjuksköterskors samarbete, ledarskap och kontinuerligt lärande är viktiga för att patientsäkerheten ska kunna tillämpas (Cho & Choi 2018). Basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för att förebygga vårdskada inom hälso- och sjukvården (SKL 2019).

Sjuksköterskans profession och samverkan med annan hälso- och sjukvårdspersonal Svensk Sjuksköterskeförening (2017a) belyser att sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad samt att det är sjuksköterskans ansvar att leda arbetet inom omvårdnaden. Det innebär att sjuksköterskan ska inneha den kunskap som krävs för ett gott samarbete med andra yrkesprofessioner samt patient och anhörig. God humanistisk människosyn samt vetenskapliga kunskapsområden ligger till grund för omvårdnad. Det arbete sjuksköterskan utför ska grundas

5

i styrdokument, författningar och lagar som gäller för hälso- och sjukvården. Evidensbaserad omvårdnad ska tillämpas och ligger till grund för all vård. Den evidensbaserade omvårdnaden ska utgå från patienten och ska grundas på vetenskap och beprövade erfarenheter (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Sjuksköterskan har ett ansvar i professionen att utveckla den befintliga kunskapen och fördjupa förståelsen som utgår från forskning (SFS 2017:30, kap. 2

§1; Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Sjuksköterskan ska kunna identifiera styrkor och svagheter i yrkesutövandet och arbeta vidare med dessa för att utvecklas (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Sjuksköterskan har ansvaret att planera och leda arbetet på ett sätt som tillgodoser kravet för god vård (SFS 2017:30, kap. 2 §1). Ett av sjuksköterskans ansvar är att skydda patienter och anhöriga när hälsan är hotad (Svensk sjuksköterskeförening 2017b).

Riskmedvetenhet är en viktig del i professionen och som sjuksköterska bör avvikelser rapporteras för att bidra till förbättringar i vården. Sjuksköterskan ska arbeta i team med andra vilket skapar en god och säker vård för patienten. Teamsamverkan är viktig i den dagliga vården då olika kunskaper kompletterar varandra, vilket skapar bättre förutsättningar för patienten och dess anhöriga (Svensk sjuksköterskeförening 2017a).

Akutsjukhus

Sjuksköterskor som arbetar på akutsjukhus inom hälso- och sjukvården ska besitta kunskap och färdigheter som krävs vid omvårdnad i en akut situation. En akut situation kan ske vart som helst på ett akutsjukhus (Ross & Bell 2009). Vid en akut situation kan brister uppstå gällande basala hygienrutiner (Muller et al. 2015). Akutsjukhus är en slutenvårdsinrättning med en specifik akutmottagning, som erbjuder akutsjukvård dygnet runt för den som behöver omgående hälso- och sjukvård (SFS 2000:1440). Enligt propositionen Driftformer för offentligt finansierade sjukhus innebär sjukhus där patienter har möjlighet att söka vård dygnet runt på en akutmottagning. Om sjukhuset inte har en akutmottagning kan det inte klassas som akutsjukhus. Akutsjukhus ska kunna bidra med vård till de som är i akut behov av vård och kräver akut omhändertagande. Resurser som ska finnas på akutsjukhus innefattar intensivvårdsavdelning, röntgen samt operationsenhet. Jourläkare och bakjourläkare ska finnas tillgängliga inom olika specialiteter (Proposition 2004/05:145).

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner innefattar handhygien, skyddshandskar och skyddskläder. Dessa ska tillämpas av all vårdpersonal och även studenter inom hälso- och sjukvården. De basala hygienrutinerna ska också tillämpas vid vård av alla patienter, oberoende av sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2006). För att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner i vården är handhygien den åtgärd som är mest betydelsefull (Folkhälsomyndigheten 2012).

WHO (2009) har tagit fram riktlinjer för tillfällen när handhygien ska tillämpas, detta för att skydda både patienten och personalen i vården. Patienten ska skyddas från vårdpersonalens bakterier genom tillämpning av handhygien före patientkontakt samt före rena/sterila procedurer. För att skydda vårdpersonal och minska risken för smittspridning ska handhygien tillämpas efter exponering av patientens kroppsvätskor, efter kontakt med patientens närmiljö och efter patientkontakt (WHO 2009). I handhygien ingår handtvätt med tvål och vatten om händerna är kontaminerade eller synligt smutsiga. Vid vård av patienter som har diarré eller kräkning ska händerna alltid tvättas efter kontakt med patienten. Efter handtvätt ska händerna torkas torra och handdesinfektion ska tillämpas. Handdesinfektion ska alltid tillämpas innan och efter patientkontakt och händerna ska vara torra när handdesinfektionen appliceras för bästa effekt (SOSFS 2015:10, kap. 3 §5). Händerna ska även desinfekteras innan rena moment, till exempel vid läkemedelshantering (Folkhälsomyndigheten 2006). För en god handhygien exkluderas även smycken och liknande från händer och underarmar (SOSFS 2015:10, kap. 3

§5) eftersom dessa bidrar till ökad kolonisering av bakterier, vilket vidare bidrar till ökad

6

smittspridning samt försämring av handhygienens effekt (Folkhälsomyndigheten 2019).

Konstgjorda material på naglar ska undvikas och naglarna ska vara kortklippta (SOSFS 2015:10, kap. 3 §5).

Skyddskläder innefattar skyddshandskar och skyddsrock/plastförkläde och ska användas om personal riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor från en patient (SOSFS 2015:10, kap.

3 §5). Arbetskläder sprider smitta (Folkhälsomyndigheten 2006), därför är arbetskläder med korta ärmar av stor vikt. Kläderna ska bytas efter varje arbetspass (SOSFS 2015:10, kap. 3 §5) och ska tvättas i minst 60 grader (Folkhälsomyndigheten 2006). Om arbetskläderna under arbetspasset kontamineras ska de bytas direkt för att minska smittspridning (SOSFS 2015:10, kap. 3 §5). Handskar ska användas om personal riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor från patienten. Mellan olika moment ska handskarna bytas och de är avsedda för engångsbruk, det gäller även om patienten är den samma (Folkhälsomyndigheten 2019; SOSFS 2015:10, kap.

3 §5). Vårdpersonal bör vara medveten om att handskar sprider smitta på samma sätt som händerna, därför ska handskarna kasseras efter användning (Folkhälsomyndigheten 2019).

WHO (2009) beskriver vidare att handskar inte ersätter handhygien och att de endast ska tillämpas vid behov, detta minskar risken för smittspridning.

Följsamhet till basala hygienrutiner

I ett förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner spelar sjuksköterskors vilja till följsamhet gällande klädregler och basala hygienrutiner in (SKL 2019). Hor et al. (2016) beskriver att spridning av bakterier på sjukhus sker dagligen i vården och att brister i följsamhet till basala hygienrutiner hos sjuksköterskor är en bidragande faktor till spridning av bakterier (Hor et al. 2016). SKL har tagit fram mätningar från 2019 gällande följsamheten av hygienrutiner i Sverige. Följsamhet till handdesinfektion före patientkontakt var låg enligt SKL´s mätningar. Drygt 78 procent tillämpar korrekta hygienrutiner i Sverige (SKL 2019).

Smittspridningen kan minska om vårdpersonal utför handhygien på ett korrekt sätt (Folkhälsomyndigheten 2019).

Problemformulering

Globalt är VRI ett problem och den största orsaken till smittspridning är vårdpersonalens händer då följsamheten till basala hygienrutiner är låg. VRI bidrar till konsekvenser för patienten och samhället. Sjukvården har en skyldighet att bedriva en organiserad och säker vård och sjuksköterskan samt annan hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget ansvar att inhämta ny kunskap som utgår från befintlig forskning. Ofta är smittspridning orsaken till VRI på grund av brister i handhygien. Som hälso- och sjukvårdspersonal är handhygien den åtgärd som är mest betydelsefull för att minska risken för vårdskada samt en god patientsäker vård. Det finns mycket forskning inom området, trots detta är det ett fortsatt problem i dagens vård. Varför kvarstår problemet trots god forskning inom området?

Syfte

Syftet var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien på akutsjukhus.

- Påverkas patientsäkerheten?

7

Metod

En litteraturstudie innebär enligt Polit och Beck (2017) att en systematisk, metodisk och kritisk granskning sker av litteratur utifrån ett vetenskapligt syfte. Litteraturstudien utgår utifrån Polit och Beck´s (2017) nio steg, se figur 1. Metoden användes för att kartlägga befintlig forskning inom valt ämne till litteraturstudien. Designen som studien var utformad efter var en induktiv design. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är en induktiv design baserad på teman eller kategorier, trots att dessa inte är tydligt uttalade i texterna.

Figur1: Litteraturstudien utgår från Polit & Beck´s (2017) nio steg som är fritt översatt.

Litteratursökning

Steg ett (Polit & Beck 2017) innefattade formulering av syfte och frågeställning. I steg två (Polit

& Beck 2017) valdes sökord som var relevanta för litteraturstudien ut med hjälp av SweMed.

SweMed användes för att få fram synonyma ämnesord, se tabell 1 och 2. Databaserna som användes var Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL] och PubMed som är en del av databasen Medical Literature On-Line [Medline] (Forsberg & Wengström 2016). I CINAHL användes ämnesorden Major Headings [MH] samt fritextsökning och i PubMed användes Medical Subject Headings [MeSH] samt fritextsökning (Polit & Beck 2017).

Sökorden var handwashing, gloves, protective clothing, emergency medical service, emergency care, acute care, patient safety, professional compliance och “basic hygiene” i CINAHL.

Sökordet ”basic hygiene” utfördes som en fritextsökning då sökordet inte fanns som ämnesord.

I PubMed var det vissa sökord som skilde sig från sökningen I CINAHL och de var hand hygiene, gloves protective, emergency nursing, critical care nursing och guideline adherence.

I steg tre (Polit & Beck 2017) användes sökorden i respektive databas och kombinationer skapades för en systematisk litteratursökning. I detta moment begränsades sökningarna till fem år, 20140101–20191009, detta var den enda begränsningen som utfördes i respektive databas.

Skapandet av kombinationerna gjordes med hjälp av booleska operatorerna AND och OR (Polit

& Beck 2017). AND användes för att skapa kombinationer med sökorden och specificera sökningen för att alla sökorden i kombinationerna skulle inkluderas i artiklarna. OR användes mellan vissa sökord för att minska antalet kombinationssökningar, se tabell 1 och 2.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier användes för att artiklarna som söktes fram skulle besvara syftet. Verksam hälso- och sjukvårdspersonal på akutsjukhus inkluderades. Artiklarna som inkluderades skulle vara publicerade på engelska, etiskt granskade, peer-reviewd i CINAHL samt Index for Medline

Steg 1.

Formulerade syfte och frågeställning.

Steg 2.

Databas och sökord valdes.

Steg 3.

Sökte och samlade in material.

Steg 4.

Kontrollerade relevanta källor.

Steg 5.

Valt material lästes.

Steg 6.

Sammanställde information från

artiklar.

Steg 7.

Kritiskt granskande av artiklar.

Steg 8.

Bearbetade och analyserade

resultatet i artiklarna.

Steg 9.

Sammanställde resultatet.

8

i PubMed för ett tillförlitligt och vetenskapligt resultat. Exklusionskriterier innefattade studenter under utbildning, artiklar som inkluderade endast läkare eller undersköterskor samt reviewartiklar. Artiklar inriktade på specifika moment eller specifika sjukdomar exkluderades.

Tabell 1. Databassökningar i CINAHL mellan: 20190905–20191009.

CINAHL SÖKORD ANTAL

TRÄFFAR URVAL

1 URVAL

2 URVAL

3

S1 MH HANDWASHING 7586

S2 MH GLOVES 2769

S3 MH PROTECTIVE

CLOTHING 3476

S4 MH EMERGENCY

MEDICAL SERVICE

23411

S5 MH EMERGENCY

CARE 22576

S6 MH ACUTE CARE 7044

S7 MH PATIENT SAFETY 51086

S8 MH PROFESSIONAL

COMPLIANCE 5763

S9 “BASIC HYGIENE” 49

K1 S1 OR S2 OR S3 OR S9 3977

K2 S4 OR S5 OR S6 13413

K3 K1 AND K2 82 25 3 2

K4 K1 AND S7 AND S8 43 15 (1) 3 3

TOTALT 40 6 5

( ) Intern dubblett. MH- Major headings. S- Sökord. K-Kombinationssökning. ”” Används för att sökordet ska vara sammanhängande i sökningen.

Tabell 2. Databassökningar gjorda i PubMed mellan: 20190905-20191009.

9

PUBMED SÖKORD ANTAL

TRÄFFAR

URVAL 1

URVAL 2

URVAL 3

S1 MeSH HAND HYGIENE 6373

S2 MeSH GLOVES,

PROTECTIVE

4820

S3 MeSH PROTECTIVE

CLOTHING 11781

S4 MeSH EMERGENCY

MEDICAL SERVICES

132500

S5 MeSH EMERGENCY

NURSING 6943

S6 MeSH CRITICAL CARE

NURSING

1740

S7 MeSH PATIENT SAFETY 17670

S8 MeSH GUIDELINE

ADHERENCE

30431

S9 ”BASIC HYGIENE” 156

K1 S1 OR S2 OR S3 OR S9 2923

K2 S4 OR S5 OR S6 32819

K3 K1 AND K2 62 26 ((6)) 7 5

K4 K1 AND S7 AND S8 11 11 (2) 3 3

TOTALT 35 10 8

( ) Intern dubblett. (( )) Extern dubblett. MeSH - Medical subject headings. S - Sökord. K- Kombinationssökning. ”” Används för att sökordet ska vara sammanhängande i sökningen.

Urvalsprocess Urval 1

I steg fyra (Polit & Beck 2017) bearbetades titel och abstrakt i båda databasernas kombinationssökningar för att få fram relevant data till litteraturstudiens syfte och frågeställning. De artiklar som inte svarade på syftet/frågeställningarna samt de som inte uppfyllde inklusionskriterierna, valdes bort. De artiklar som uppfyllde alla kriterier utgjorde urval 1 och antalet var 40 i CINAHL, se tabell 1 och 35 i PubMed, se tabell 2. 85 artiklar exkluderades i CINAHL och 38 artiklar exkluderades i PubMed, detta gjordes eftersom titel och abstrakt inte svarade på syftet.

Urval 2

Steg fem (Polit & Beck 2017) innefattade artiklar som gick vidare från urval 1. Texten i artiklarna bearbetades genom att läsa hela artikeln och utifrån det se om artikelns resultat stämde in med det som litteraturstudiens syfte/frågeställningen ville belysa. De artiklar som hade ett resultat som överensstämde med syftet och frågeställningen samt stämde överens med litteraturstudiens inklusionskriterier, gick vidare till urval 2 och antalet var sex stycken i CINAHL, se tabell 1 samt 10 stycken i PubMed, se tabell 2. 34 stycken artiklar exkluderades i CINAHL och 25 stycken artiklar exkluderades i PubMed, detta gjordes eftersom artiklarna inte besvarade syftet eller frågeställningen samt att de inte hade kriterierna som krävdes för att

10

inkluderas i studien. I steg sex (Polit & Beck 2017) granskas artiklarna i urval 2 ännu en gång för att bearbeta data som artiklarna innehöll.

Urval 3

I steg sju (Polit & Beck 2017) gjordes en kritisk granskning av artiklarna i urval 2, för att artiklarna som gick vidare till urval 3, skulle vara av bra kvalitet. Enligt Polit och Beck (2017) uppnår en artikel god kvalitet genom att flertalet kriterier uppfylls i granskningsmallarna

”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research” och ” Guide to an Overall Critique of a Quantitative Reserch”. Mellan urval 2 och urval 3 skrevs artiklarna ut i pappersformat för att underlätta bearbetningen av texterna. Därefter delades artiklarna upp mellan författarna av litteraturstudien och bearbetades, för att sedan byta artiklar författarna emellan, och en ny bearbetning gjordes för att data inte skulle utelämnas. Polit och Beck´s (2017) granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskningen för att säkerställa god kvalitet av artiklarna och antalet var sex stycken i CINAHL, se tabell 1 samt 10 stycken i PubMed, se tabell 2. En artikel exkluderades i CINAHL och två artiklar exkluderades i PubMed, detta gjordes eftersom artiklarna inte gick igenom kvalitetsgranskningen. Artikeln i CINAHL exkluderades på grund av bristande metodbeskrivning utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmall. I PubMed exkluderades en artikel på grund av bristande resultatbeskrivning utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmall samt att en artikel inte var etiskt granskad och hade bristande metodbeskrivning. Efter kvalitetsgranskningen var antalet artiklar som återstod 13 stycken varav fem från CINAHL samt åtta från PubMed.

Databearbetning och analys

I steg åtta (Polit & Beck 2017) bearbetades artiklarnas texter i sin helhet ännu en gång för att kontrollera att de överensstämde med syftet och frågeställning samt inklusionskriterierna, detta gjordes enskilt och tillsammans. Vidare diskuterades artiklarna författarna emellan för att kontrollera att författarna tolkade texterna på samma sätt. Texternas resultat bearbetades genom en induktiv design genom olika färgkodningar med hjälp av färgpennor för att identifiera likheter i de olika texterna. Utifrån dessa likheter skapades kategorier ur artiklarnas resultat genom att klippa isär den framtagna informationen. Författarna till litteraturstudien jämförde varje mening med syfte och frågeställning för att kontrollera att dessa besvarades. Vidare parades meningarna ihop med varandra. I steg nio (Polit & Beck 2017) sammanställdes resultatet genom bearbetning av de isär klippta meningarna. Meningarna bearbetades för att bilda litteraturstudiens resultat.

Forskningsetik

Enligt Polit och Beck (2017) innebär forskningsetik att människors rättigheter ska tillgodoses för att studien ska vara forskningsetiskt korrekt. Forskning som inkluderar individer ska utgå från etiska principer (Polit & Beck 2017). Kjellström (2017) beskriver att forskningsetik innebär etiska överväganden under ett forskningsarbete. Dessa etiska överväganden innefattade att artikeln var godkänd av en etikkommitté, redovisade i litteraturstudien samt att all data i resultatet, som svarade på syftet, inkluderades (Forsberg & Wengström 2016). I litteraturstudien eftersträvade författarna att tillämpa forskningsetik genom hela arbetet.

Författarna eftersträvade också att inte lägga egna värderingar vid tolkning av artiklarnas resultat. För att de engelskspråkiga texterna inte skulle misstolkas användes svenskt-engelskt lexikon. Vid sammanställning av resultatet uteslöts ingen data. Genom hela arbetet har originalkällor använts.

11

Resultat

I resultatet inkluderades 12 artiklar, varav tre var kvalitativa, sju var kvantitativa och två var mixed- method. Artiklarna besvarade litteraturstudiens syfte som var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien på akutsjukhus samt om patientsäkerheten påverkas? De 12 artiklarnas ursprung var från olika delar av världen. I artiklarna identifierades likheter och skillnader och med hjälp av dem identifierades kategorier som var fysisk arbetsmiljö, ledarskap och teamarbete, arbetsbelastning och tidsbrist, personliga faktorer hos hälso- och sjukvårdspersonal samt utbildning och fortbildning.

Fysisk arbetsmiljö

Utformning av lokaler samt tillgängligheten av produkter och utrustning var av betydelse för följsamheten (Faroudi et al. 2016; Piras et al. 2017; Storm Vikke et al. 2019). Felplacerade handfat och bristande tillgång till handdesinfektion var av betydelse till följsamheten (Faroudi et al. 2016; Piras et al. 2017; Sadule- Rios & Aguilera 2017; Storm Vikke et al. 2019). Brist på mjukgörande produkter till händerna var ytterligare en faktor (Sadule- Rios & Aguilera 2017) eftersom hälso- och sjukvårdspersonal inte tillämpade handhygien på grund av torra händer och hudirritation (Piras et al. 2017; Sadule- Rios & Aguilera 2017). Hälso- och sjukvårdspersonal upplevde svårigheter att använda handskar när händerna var fuktiga (Sadule- Rios & Aguilera 2017). Bristande riktlinjer och policy för handhygien identifierades som en faktor (McInnes et al. 2014; Wilson et al. 2017) samt säkerhetstänket runt patienten påverkade följsamheten (Bernad et al. 2017).

Ledarskap och teamarbete

Ett engagerat ledarskap upplevdes som en bidragande faktor till god följsamhet till handhygien (Bernad et al. 2017; Storm Vikke et al. 2019; Wilson et al. 2017) samt ett gott stöd från ledaren (Bernad et al. 2017). Bristande ledarskap påverkade organisationen gällande följsamheten till handhygien och ledarens engagemang till förändring hade stor betydelse (McInnes et al. 2014).

Feedback från ledare och medarbetare bidrog till ökad följsamhet till handhygien (Bernad et al.

2017; McInnes et al. 2014; Peponis et al. 2016). Ett fungerande teamarbete och ett delat ansvar mellan medarbetare var en bidragande faktor till ökad följsamhet (Bernad et al. 2017). Utbyte av erfarenhet mellan medarbetare var av stor vikt för ökad följsamhet (Wiles et al. 2015). Ett samband mellan ett fungerande teamarbete och delat ansvar samt patientsäkerhet identifierades (Bernad et al. 2017). Det fanns inga konsekvenser för de som inte tillämpade handhygien, därför kunde följsamheten vara påverkad (McInnes et al. 2014).

Arbetsbelastning och tidsbrist

En hög arbetsbelastning resulterade i låg följsamhet till handhygien (Carter et al. 2015; Sadule – Rios & Aguilera 2017; Zhang et al. 2018) och underbemanning var en bidragande faktor till hög arbetsbelastning (Sadule- Rios & Aguilera 2017; Zhang et al. 2018). Arbetsskift var också en bidragande faktor som identifierades (Carter et al. 2015; Zhang et al. 2018).

Tidsbrist orsakade bristande följsamhet till handhygien och patientens behov prioriterades framför handhygienen (Piras et al. 2017; Sadule- Rios & Aguilera 2017). Vid akuta situationer fanns svårigheter att tillämpa handhygien då patienten var i behov av direkt vård (Piras et al.

2017). I studien gjord av Storm Vikke et al. (2019) använde majoriteten endast handdesinfektion som handhygienrutin, till skillnad från studien gjord av Zhang et al. (2018), som visade att hälso- och sjuk vårdpersonal enbart använde tvål och vatten som rutin för handhygien, trots att det gick fortare att använda handdesinfektion. Wilson et al. (2017) belyste att deltagarna i studien ansåg att de sparade tid när handskar användes istället för handhygien,

12

eftersom det gick fortare att sätta på ett par handskar än att tvätta händerna/använda handdesinfektion.

Personliga faktorer hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Hälso- och sjukvårdspersonalens ålder, utbildningsbakgrund, år av erfarenhet samt professionell status visade ingen signifikant skillnad i följsamheten (Zhang et al. 2018). Hälso- och sjukvårdspersonalens ansträngning gällande handhygien krävdes (Storm Vikke et al. 2019) och ofta utfördes inte handhygien enligt de rekommendationer som fanns (Wiles et al. 2015).

Erfarna sjuksköterskor som arbetat mer än fem år inom yrket hade en lägre följsamhet till handhygien till skillnad mot sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år (Wiles et al. 2015).

Enligt deltagarna i studien gjord av McInnes et al. (2014) ansågs att låg följsamhet till handhygien var samma sak som att orsaka skada mot en patient samt att de utgör en risk för patienten när följsamheten var låg vilket bidrog till bristande patientsäkerhet.

Det fanns bristande kunskap om hur korrekt handhygien skulle utföras (McInnes et al. 2015;

Wiles et al. 2015). Handskar användes inte på ett korrekt sätt, det fanns uppfattningar om att handskar förhindrade smittspridning, dock var kunskapsnivån hos hälso- och sjukvårdspersonal låg gällande i vilka situationer handskar skulle tillämpas samt bytas. Användandet av handskar skedde automatiskt och tillämpades rutinmässigt, trots att tillämpningen inte var nödvändig. En nyckelfaktor till felanvändandet var bristande kunskap samt bristande förståelse för situationen (Wilson et al. 2017). Tillämpning av handhygien användes som ett sätt att skydda hälso- och sjukvårdspersonal och patienten från infektion (McInnes et al. 2014; Piras et al. 2017; Wilson et al. 2017). Känslor som rädsla och avsmak drev hälso- och sjukvårdspersonal till att använda handskar. Hälso- och sjukvårdspersonal använde handskarna som ett psykiskt skydd för att de själva inte skulle drabbas av infektion eller liknande (Wilson et al. 2017).

Utbildning och fortbildning

Verksam hälso- och sjukvårdspersonal påpekade att sjuksköterskans grundutbildning hade brister gällande undervisningen av hygienrutiner. De påpekade att ämnet kunde upplevas som oviktigt av de som undervisade inom ämnet. Vidare i det verksamma yrket identifierades att sjuksköterskorna inte prioriterade dessa rutiner och patientsäkerheten påverkades. Kontinuerlig utbildning av hygienrutiner kunde behövas under utbildningens gång för att öka följsamheten till handhygien i den verksamma vården, och där med bidra till högre patientsäkerhet (Zanchi de Abreu Botene & Neri Rubin Pedro 2014). Utbildning bidrog till ökad följsamhet (Farhoudi et al. 2016). Tillämpning av regelbundna utbildningstillfällen var av stor vikt för en ökad följsamhet (Storm Vikke et al. 2019). Utbildning inom handhygien bör riktas till specifika moment som inkluderar riktiga patientfall, vårdpersonal var i behov av att kunna relatera till det arbete som utfördes. Anställning av hälso- och sjukvårdspersonal med utbildning inom ämnet kunde bidra till ökad följsamhet till handhygien hos resterande personal (McInnes et al.

2014). Utbildning bidrog till viss del till ökad följsamhet gällande handtvätt innan patientkontakt dock identifierades ingen skillnad efter patientkontakt samt användandet av handskar. (Peponis et al. 2016). För att effektivt öka följsamheten efterfrågade hälso- och sjukvårdspersonal affischer med tydliga instruktioner gällande utförande av handhygien (Storm Vikke et al. 2019; Wiles et al. 2015). Affischer förlorade sin effekt efter ett tag och därför krävs omplacering och uppdatering av affischerna för en ökad följsamhet (McInnes et al. 2014).

13

Diskussion

Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien på akutsjukhus samt om patientsäkerheten påverkas? I resultatet framkom kategorierna fysisk arbetsmiljö, ledarskap och teamarbete, arbetsbelastning och tidsbrist, personliga faktorer hos hälso- och sjukvårdspersonal samt utbildning och fortbildning.

Resultatdiskussion

Flertalet studier som inkluderades i litteraturstudiens resultat belyste att patientsäkerheten var påverkad på grund av olika faktorer som bidrog till bristande följsamhet till hygienrutiner. De faktorer som identifierades i resultatet var faktorer som kunde bidra till en bristande patientsäkerhet eftersom det bidrog till ökad smittspridning. SKL (2019) belyste att basala hygienrutiner var avgörande för att förebygga vårdskada och att VRI orsakas ofta till följd av smittspridning orsakad av vårdpersonal. Patientsäkerhetslagen beskriver att hälso- och sjukvårdspersonal ska skydda patienten från vårdskada genom att bedriva en organiserad vård (SFS 2010: 659, kap. 3 §2; SFS 2010: 659, kap. 3 §3). Kontinuerligt lärande, samarbete och ett gott ledarskap var viktiga faktorer för en patientsäker vård (Cho & Choi 2018). SKL (2019) uppmärksammade att VRI ofta orsakades av vårdpersonalens bristande följsamhet och det kunde kopplas till flertalet faktorer som identifierades i litteraturstudiens resultat.

Patientsäkerhetslagen beskriver att hälso- och sjukvårdspersonal ska skydda patienten från vårdskada genom en organiserad vård, detta framgick dock i resultatet att det fanns flertalet brister i organisationen vilket kunde göra det svårare för hälso- och sjukvårdspersonal att bedriva en organiserad vård, vilket kan leda till att patienten påverkades. Ett flertal studier i resultatet uppmärksammade att ledarskapet och teamarbete, ökad kunskap och utbildning var viktiga faktorer för följsamheten, likt Cho och Choi´s (2018) studie. Kontinuerligt lärande och utbildning kan vara faktorer som är av stor vikt för en god patientsäker vård.

Det framkom i litteraturstudiens resultat att arbetsmiljö hade inverkan på följsamheten till handhygien. I flertalet studier uppmärksammades att underbemanning, bristande resurser samt bristande ledarskap var orsaker till den bristande följsamheten, vilket författarna till litteraturstudien kan hålla med om. Arbetsmiljöverket (2012) beskrev i sin rapport att vårdpersonal upplevde en hög arbetsbelastning. Vidare beskrev arbetsmiljöverket att det fanns ett samband mellan hög arbetsbelastning och överbeläggningar på sjukhus. En annan faktor som påverkade arbetsbelastningen var smittspridningen inom vården på grund av låg följsamhet av hygienrutiner. Jimmieson et al. (2015) belyste trots stor tidsbrist för hälso- och sjukvårdspersonal tillämpades handhygienen vilket innebar att tidsbrist inte var en faktor till bristande följsamhet, hälso- och sjukvårdspersonal ville uppnå bästa möjliga vård för patienten.

Holmen et al. (2016) stärker med sin studie gjord i Afrika, att deltagarna ansåg att följsamheten påverkades då det endast fanns ett handfat som skulle delas av tre avdelningar samt att bristen på rinnande vatten påverkade arbetet. Abela och Borg (2012) instämde inte med litteraturstudiens resultat, de menar på att ökade resurser, så som flera handfat och handdesinfektion, inte har betydelse för följsamheten till handhygien. Vidare beskrevs att det krävs ändring i organisation och inställning för en ökad följsamhet. Betydelsen av ett gott ledarskap och att det ger en ökad följsamhet till handhygien var något som framkom av Abela och Borg (2012). Deltagarna i studien av Kingston et al. (2017a) lyfter vikten av en förebild som kan bidra till ökad följsamhet.

Arbetsmiljöverket (2012) beskrev att arbetsbelastning var en orsak till smittspridning, vilket litteraturstudiens resultat identifierar. Abela och Borg (2012) menade på att resurser inte hade

14

betydelse till följsamheten, dock belystes detta i litteraturstudien som ett resultat av flera studier vilket kan göra att det ändå är en bidragande faktor till den bristande följsamheten. Jimmieson et al. (2015) belyste att tidsbrist inte var en bidragande faktor till bristande följsamhet. I litteraturstudiens resultat framkom delade meningar om denna fråga, dock kunde författarna till litteraturstudien se en koppling mellan tidsbrist och följsamhet eftersom hälso- och sjukvårdspersonal vill prioritera patientens behov. Dock kan detta ses från olika synvinklar då handhygienen också ska utföras för patientens skull och dess säkerhet samt hälso- och sjukvårdspersonalens egna säkerhet.

Flertalet studier visade på att handhygien bidrog till hudirritation (Barret och Randel 2007;

Kingston et al. 2017a; Kingston et al. 2017b). Vidare beskrevs av deltagarna i studien gjord av Kingston et al. (2017a) att deras händer försämrades om alla riktlinjer gällande handhygien skulle följas. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor med högst två års erfarenhet hade betydligt större problem med hudirritation motsvarande de sjuksköterskor med 20 års erfarenhet (Kingston et al. 2017a). Följsamheten ökade när förebilder fanns i form av medarbetare, det visade på förändrad inställning gentemot utförande av handhygien (Kingston et al. 2017b; Lee et al. 2014). Kingston et al. (2017b) belyste att majoriteten av informanterna var positiva till användandet av handhygien dock fanns en minoritet som hade en negativ inställning gällande handhygien. Ett fåtal informanter var ınte villiga att följa rekommendationer och protokoll.

Informanterna ansåg att handhygien var olämpligt och var en bidragande faktor till låg följsamhet.

Enligt litteraturstudiens resultat framkom personliga faktorer hos hälso- och sjukvårdspersonal samt utbildning och fortbildning som bidragande faktorer till bristande handhygien.

Sjuksköterskestudenterna i studien av Barrett och Randle (2007) nämnde att den akademiska utbildningen gällande hygienrutiner ansågs viktig av de som utbildade inom ämnet. Deltagarna upplevde dock att i praktiken ansågs det inte som ett viktigt moment då det inte alltid utfördes korrekt. Detta bidrog till att deltagarna ansåg att det var svårt att tillämpa hygienrutinerna i den verksamma vården. Nyutexaminerade sjuksköterskor var den grupp som hade störst följsamhet och det visades att följsamheten sjönk för varje år sjuksköterskorna varit verksamma (Kingston et al. 2017a) medan Ghazali et al. (2018) visade att år av erfarenhet inte hade någon betydelse till följsamhet av handhygien. Barrett och Randle (2007) visade i sin studie att kunskapsbrist gällande handhygien förekom i den verksamma vården. Kingston et al. (2017b) belyste kunskapsbrist gällande tillämpning av handhygien i olika moment. Folkhälsomyndigheten (2019) belyste att kontaminering av händer även kunde ske vid användning av handskar.

Handdesinfektion bör därför tillämpas före och efter användning av handskar. WHO (2009) belyste att handhygien skulle tillämpas för att skydda vårdpersonal samt minska risk för smittspridning.

I litteraturstudiens resultat framkom att kontinuerlig utbildning kunde vara av vikt för en ökad följsamhet gällande all vårdpersonal, vilket även författarna till litteraturstudien kan hålla med om. Kingston et al. (2017a) nämnde att nyutexaminerade sjuksköterskor hade en högre följsamhet till handhygien än de som arbetat längre, vilket författarna till litteraturstudien trodde kunde bero på att de nyligen varit under utbildning. Författarna ansåg att hälso- och sjukvårdspersonal som arbetat längre kunde glömt vikten av handhygienens betydelse samt att arbetet som utförs kunde ske på rutin. Vidare beskrev Kingston et al. (2017a) att det syntes en skillnad mellan nyutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor som arbetat längre. Detta kopplar författarna till litteraturstudien till det tidigare nämnda att nyutbildade sjuksköterskor har en högre följsamhet till handhygien än de som arbetat längre. Bristande kunskap om när handtvätt med tvål och vatten ska tillämpas kan vara en bidragande faktor till ökad hudirritation

15

enligt litteraturstudiens författare. Socialstyrelsens föreskrifter för basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) belyste att det endast ska ske när händerna är synligt smutsiga eller kännbart kontaminerade.

Metoddiskussion

Polit och Beck´s (2017) nio steg användes till litteraturstudien, så att en systematisk arbetsprocess kunde tillämpas. Två databaser användes, CINAHL och PubMed, eftersom dessa var relevanta för ämnet. En tredje databas, Scopus, var från början tänkt att inkluderas, men uteslöts då antalet artiklar översteg litteraturstudiens ramar vid sökningar i CINAHL och PubMed. En nackdel kunde vara att relevant data som endast fanns i den tredje databasen inte framkom då sökning i den databasen inte genomfördes.

I CINAHL och PubMed användes synonyma sökord eftersom databaserna är inriktade inom två olika områden. Det gjorde att identiska sökord inte kunde användas i de olika databaserna.

Sökord relevanta till syftet var från början problematiska att identifiera. När de väl identifierades hittades relevanta artiklar till syfte och frågeställning. Fritextsökning inkluderades för att rikta in sökningen så att relevanta artiklar framkom. Fritextsökning användes på grund av det valda ordet inte fanns som ämnesord. Sökordet protective clothing användes för att även inkludera artiklar som inte hade handskar som ett nyckelord. För ett tydligare resultat gällande patientsäkerhet kunde möjligtvis sökningarna ändrats. I det nuvarande resultatet framgick en del av patientsäkerheten underförstått och en del var tydligt beskrivna. Sökorden kunde också ändrats för ett resultat som endast inkluderade sjuksköterskor.

Dock kunde detta gett ett snävare resultat. I litteraturstudiens nuvarande resultat inkluderas hälso- och sjukvårdspersonal eftersom det var svårt att särredovisa vad olika yrkeskategorier belyste. Författarna till litteraturstudien exkluderade artiklar inriktade på endast en yrkeskategori, dock inte de artiklar som inkluderade sjuksköterskor eftersom litteraturstudien utförs under sjuksköterskeutbildning och anses av författarna vara relevant för ämnet.

Författarna utförde fler kombinationssökningar än de som redovisas i tabellerna. Det resulterade i dubbletter och därför redovisades inte dessa kombinationssökningar i tabellerna. Den första sökningen som utfördes begränsades till tio år. Det fanns mycket ny forskning inom området vilket gjorde att slutgiltiga sökningen begränsades till 5 år. Detta gjorde att resultatet stärktes med ny och relevant forskning. I CINAHL kunde sökningarna även begränsas med hjälp av Major Concept [MM], detta valdes bort för att sökningen inte skulle bli för begränsad. Båda författarna till litteraturstudien bearbetade samtliga artiklar och därmed minskas risken för feltolkning samt utelämning av relevant resultat.

Deltagarna i studien gjord av McInnes et al. (2014) innefattade ledare på sjukhus. Ledarna arbetade kliniskt som sjuksköterska och deras yrkeserfarenhet var mellan 2–33 år. I urval 3 redovisades 13 artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat. Vid fortsatt bearbetning av resultat och granskning av artiklar beslutade författarna till litteraturstudien att exkludera en artikel vilket resulterade i 12 stycken artiklar istället för 13 stycken artiklar. Författarna till litteraturstudien ansåg att högre kunskapsnivå hade krävts för att tolka resultatet rättvist i den exkluderande artikeln. Artikeln Storm Vikke et al. (2019) inkluderades eftersom den gav värdefull information till litteraturstudiens resultat, dock kunde artikeln handlat om ambulanssjukvårdare vilket inte var relevant i den nuvarande studien. Det uppdagades dock inte för än i ett senare skede att artikeln möjligtvis kunde inkluderat andra icke relevanta yrkesprofessioner, vilket gjorde att den behölls i litteraturstudiens resultat. Det var svårt att identifiera vilka det handlade om eftersom emergency medical service användes som ett ämnesord och fanns med som ett begrepp genom artikeln. Vid översättning av ordet emergency medical service hade det betydelsen akutsjukvård vilket var relevant för litteraturstudiens

16

resultat. Författarna till litteraturstudien ansåg ändå att resultatet i artikeln hade relevant information och behölls därför i litteraturstudiens resultat. En styrka med litteraturstudien var att artiklarnas ursprung var från olika delar av världen vilket bidrog till ett brett resultat. I och med det så kan resultatet tillämpas globalt.

Klinisk betydelse

Litteraturstudien har betydelse eftersom följsamheten till handhygien varit ett problem bakåt i tiden och har fortsatt vara ett problem i dagens hälso- och sjukvård. Det framkom att ändring behövdes för att minska VRI. För en god och patientsäkervård krävs bearbetning av de identifierade faktorerna och vidare arbete inom området. De faktorer som identifierades i litteraturstudiens resultat kan användas i den verksamma vården för att utforma förbättringsåtgärder, exempelvis förbättra rutiner runt arbetsmiljön. Ett mål för vården är att sträva mot en patientsäker vård. Med hjälp av litteraturstudiens resultat kan detta mål förhoppningsvis uppnås.

Förslag till vidare forskning

Eftersom följsamhet till handhygien är ett fortsatt problem inom hälso- och sjukvård kan ny forskning behöva inriktas på andra, större faktorer för att identifiera orsaken till de nuvarande bristande faktorerna. Dessa större faktorer menar författarna till litteraturstudien kan vara det politiska inflytandet, nationella riktlinjer samt hur regionen arbetar. Ytterligare forskning kring utbildningens betydelse för följsamheten kan vara relevant. Vidare forskning kan behövas i utvecklingsländer eftersom det är en stor del av världens befolkning då författarna till litteraturstudien ansåg att det inte framkom nog vid litteratursökning. Författarna till litteraturstudien ansåg att det fanns bristande forskning från Sverige, vilket kan vara relevant för den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling.

Slutsats

I litteraturstudiens resultat identifierades faktorer som på olika sätt bidrog till en bristande följsamhet till handhygien. Kategorier som identifierades var fysisk arbetsmiljö, ledarskap och teamarbete, arbetsbelastning och tidsbrist, personliga faktorer hos hälso- och sjukvårdspersonal samt utbildning och fortbildning. Utformning av lokaler samt tillgängligheten av produkter var faktorer som flertalet studier belyste påverkade följsamheten samt att arbetsbelastningen också var en bidragande faktor. Hur ledarskap och teamarbete fungerade ansågs viktiga samt att tidsbristen påverkade. Utbildning och kunskap inom området var faktorer som var väsentliga för hälso- och sjukvårdspersonalen för en ökad följsamhet till handhygien. Faktorerna som identifierades kan, med hjälp av förbättringsarbete, bidra till en bättre och säkrare vård.

17

Referenslista

* Artiklar inkluderade i resultatet.

Abela, N. & Borg, M. (2012). Impact on hand hygiene compliance following migration to a new hospital with improved resources and the sequential introduction of World Health Organization recommendations. American Journal of Infection Control, 40, 737-741.

doi: 10.1016/j.ajic.2011.09.012

Arbetsmiljöverket (2012). Nationell tillsyn av överbeläggningar inom akutsjukvården.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/nationell-tillsyn-av- overbelaggningar-inom-akutsjukvarden-kunskapssammanstallning-rap-2012-

02.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=basala+hygienrutiner&_t _tags=language%3asv%2csiteid%3ae309af0f-0167-4bd4-b12b-

961c55393fb9%2candquerymatch&_t_ip=213.67.217.222&_t_hit.id=AV_Web_Models _Media_GenericMedia/_ac0b1c4e-463a-46e3-a20a-

0c805ba96158&_t_hit.pos=16&hl=basala%20hygienrutiner [2019-10-03]

Barret, R. & Randle, J. (2007). Hand hygiene practices: nursing students’ perception. Journal of Clinical Nursing, 17, 1851-1857. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02215.x

*Bernard, L., Biron, A., Lavigne, G., Frechette, J., Bernard, A., Mitchell, J. & Lavoie- Tremblay, M. (2017). An exploratory study of safety culture, biological risk management and hand hygiene of healthcare professionals. Journal of Advanced Nursing, 74, 827-837.

doi: 10.1111/jan.13500

*Carter, E., Wyer, P., Giglio, J., Jia, H., Nelson, G., Kauari, V. & Larson, E. (2015).

Environmental factors and their association with emergency department hand hygiene compliance: an observational study. BMJ Quality & Safety Online First, 25(5), 372-378.

doi: 10.1136/bmjqs-2015-004081

Cho, S. & Choi, J. (2018). Patient safety culture associated with patient safety competencies among registered nurses. Journal of Nursing Scholarship, 50(5), 549–557.

doi:10.1111/jnu.12413.

*Farhoudi, F., Sanaei Dashti, A., Hoshangi Davani, M., Ghalebi, N., Sajadi, G. & Taghizadeh, R. (2016). Impact of WHO hand hygiene improvement program implementation: A quasi-experimental trial. BioMed Research International, 16, 1–7. doi:

10.1155/2016/7026169

Folkhälsomyndigheten (2012). Allt du vill veta om handhygien.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c71784d66077491abf6fa5ec8d0e89 60/rena-hander-allt-du-vill-veta-om-handhygien-webb.pdf [2019-09-22]

Folkhälsomyndigheten (2006). Att förebygga vård- relaterade infektioner: ett kunskapsunderlag.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d1 1ca/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf [2019-09-17]

18

Folkhälsomyndigheten (2019). Rena händer räddar liv.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/rena-hander-raddar-liv/handhygien-och- handskar/ [2019-09-22]

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur & Kultur.

Ghazali, A., Deilhes, E., Thomas, J., Laland, C., Thévenot, S., Richer, JP. & Oriot, D. (2018).

Impact of a simulation- based training in hand hygiene with alcohol- based hand rub in emergency departments. The Society for Healthcare Epidemiology of America, 39, 1347- 1352. doi: 10.1017/ice.2018.229

Holmen, I., Seneza, C., Nyiranzayisaba, B., Nyringabo, V., Bienfait, M. & Safsar, N. (2016).

Improving hand hygiene practices in a rural hospital in sub- Saharan Africa. Infection Control & Hospital Epidemiology, 38(7), 834-839. doi: 10.1017/ice.2016.71

Hor, SY., Hooker, C., Ledema, R., Wyer, M., Gilbert, G., Jorm, C. & O’Sullivan, M. (2016).

Beyond hand hygiene: a qualitative study of the everyday work of preventing cross- contamination on hospital ward. BMJ Quality & Safety, 26, 552-558.

Jimmieson, N., Tucker, M., White, K., Liao, J., Campbell, M., Brain, D., Page, K., Barnett, A.

& Graves, N. (2015). The role of time pressure and different psychological safety climate referents in the prediction of nurses’ hand hygiene compliance. Safety Science, 82, 29-43. doi: 10.1016/j.ssci.2015.08.015

Kingston, L., Slevin, B., O’Connel, N. & Dunne, C. Hand hygiene: Attitudes and practices of nurses, a comparison between 2007 and 2015. (2017a). American Journal of Infection Control, 45, 1300-1307. doi: 10.1016/j.ajic.2017.08.040

Kingston, L., O’Connell, N. & Dunne, C. (2017b). Survey of attitudes and practices of Irish nursing students toward hand hygiene, including handrubbing with alcohol- based hand rub. Nurse Education Today, 52, 57–62. doi: 10.1016/j.nedt.2017.02.015

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 57–80.

Lee, S., Park, S., Chung, M., Lee, J., Kang, H., Lee, J. & Kim, Y. (2014). Improved hand hygiene colpiance is associatedd with the change of perception toward hand hygiene among medical personnel. Infection & Chemotherapy, 46(3), 165-171. doi:

10.3947/ic.2014.46.3.165

*McInnes, E., Philips, R., Middleton, S. & Gould, D. (2014). A qualitative study of senior hospital managers´views on current and innovative strategies to improve hand hygiene.

BioMed Central Infectious Diseases, 14, 1-12. doi: 10.1186/s12879-014-0611-3

Muller, M., Carter, E., Siddiqui, N. & Larson, E. (2015). Hand hygiene compliance in an emergency department: The effect of crowding. Society for academic emergency medicine, 20(10), 1218-1221. doi: 10.1111/acem.12754.

*Peponis, T., Cropano, M., Larentzakis, A., van der Wilden, M., Mejaddam, Y., Sideris, A., Michailidou, M., Fikry, K., Bramos, A., Janjua, S., Chang, Y. & King, D. (2017). Trauma

19

team utilization of universal precautions: if you see something, say something. European Journal of Trauma & Emergency Surgery, 43, 145-150. doi: 10.1007/s00068-016-0663- 8

*Piras, S., Lauderdale, J. & Minnick, A. (2017). An elicitation study of critical care nurses’

salient hand hygiene beliefs. Intensive and Critical Care Nursing, 42, 10-16. doi:

10.1016/j.iccn.2017.03.012

Polit, D. & Beck, C. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Proposition 2004/05:145. Driftformer för offentligt finansierade sjukhus.

Ross, E-L. & Bell, S- E. (2009). Nurses` comfort level with emergency interventions in the rural hospital setting. The Journal of Rural Health, 25(3), 296-302. doi:10.1111/j.1748- 0361.2009.00233.x.

*Sadule-Rios, N. & Aguilera, G. (2017). Nurses’ perception of reasons for persistent low rates in hand hygiene compliance. Intensive and Critical Care Nursing, 42, 17-21. doi:

10.1016/j.iccn.2017.02.005

SFS 2000:1440. Lag om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen.

Socialstyrelsen (2018). Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade- infektioner

[2018-11-21]

SOSFS 2015:10. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg.

*Strom Vikke, H., Vittinghus, S., Betzer, M., Giebner, M., Jørn Kolmos, H., Smith, K., Castrén, M., Lindström, V., Mäkinen, M., Harve, H. & Backer Mogonsen, C. (2019). Hand hygiene perception and self- reported hand hygiene compliance among emergency medical service providers: a danish survey. Scandinavium Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 27(10), 2-9. doi: 10.1186/s13049-019-0587-5 Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-09-20]

Svensk sjuksköterskeförening (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

20

svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2018-11-23]

Sveriges kommuner och landsting (2019). Mätning av följsamhet till hygienrutiner och klädregler.

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningbasalahygi enrutiner.2277.html [2019-09-26]

Sveriges kommuner och landsting (2017a). Vårdrelaterade infektioner. Kunskap, konsekvenser och kostnader. https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/rapport-vardrelaterade-infektioner.html [2019-09-26]

Sveriges kommuner och landsting (2017b). Vårdrelaterade infektioner. Kunskap, konsekvenser och kostnader. https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vardrelaterade- infektioner.html [2019-10-11]

*Wiles, L., Roberts, C., Schmidt, K. & Beach, V. (2015). Keep it clean: A visual approach to reinforce hand hygiene compliance in the emergency department. Practice improvement, 40 (2), 119-124. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jen.2014.11.012.

*Wilson, J., Bak, A. & P. Loveday, H. (2017). Applying human factors and ergonomics to the misuse of nonsterile clinical gloves in acute care. American Journal of Infection Control, 45(7), 779-786. doi: 10.1016/j.ajic.2017.02.019

World Health Organization (2011). Report on the Burden of Endemic Health Care-Associated

Infection Worldwide: Clean Care is Safer Care.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/80135/9789241501507_eng.pdf;jsessio nid=32227DE959C1B512199AAF58DB07BAF1?sequence=1 [2019-09-23]

World Health Organization (2009). WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44102/9789241597906_eng.pdf;jsessio nid=9B335377E5FF513383000C146794661B?sequence=1 [2019-09-20]

*Zanchi de Abreu Botene, D. & Neri Rubim Pedro, E. (2014). Health professionals and hand hygiene: a question of pediatric patient safety. Revista Gaúcha de Enfermagem, 35(3), 124-129. doi: 10.1590/1983-1447.2014.03.44306

*Zhang, S., Kong, X. & V. Lamb, K. (2018). High nursing workload is a main associated factor of poor hand hygiene adherence in Beijing, China: An observational study. International Journal of Nursing Practice, 25(2), 1-8. doi: 10.1111/ijn.12720

Artikelmatris Bilaga 1

FÖRFATTARE, LAND &

ÅRTAL

TITEL SYFTE METOD RESULTAT

Bernard, L.

Biron, A.

Lavigne, G.

Frechette, J.

Bernard, A.

Mitchell, J.

Lavoie-Trembay, M.

Canada, 2017.

”An explatory study of safe culture, biological risk management and hand hygiene of healthcare professionals”.

Syftet var dels att undersöka relationen mellan olika

uppfattningar av säkerhetskultur och den kanadensiska

patientsäkerhetskulturens faktorer samt att

undersöka om dessa uppfattningar är associerade med olika utföranden av handhygien.

Metod: Mixed- metod.

Design:

Tvärsnittsstudie.

Dataanalys:

Deskriptiv analys Datainsamling:

Observation och 7431 frågeformulär skickades ut via e- mail.

Deltagare: Hälso- och

sjukvårdspersonal.

Urval:

Bekvämlighetsurval Bortfall: Ej redovisat

Bristande ledarskap, bristande feedback gällande incidenter och bristande utbildningskultur bidrog till låg följsamhet gällande handhygien. Gott ledarskap, god feedback och god utbildningskultur bidrog till hög följsamhet av handhygien.

J. Carter, E.

Wyer, P.

Giglio, J.

Jia, H.

Nelson, G.

E. Kauari, V.

L. Larson, E.

USA, 2015

“Environmental factors and their association with emergency department hand hygiene compliance: an observational study”.

Syftet var att med hjälp av observationsmetoder undersöka förhållandet mellan miljöfaktorer och följsamheten till

handhygien på en akutmottagning.

Metod: Kvantitativ studie.

Design:

Observationsstudie.

Dataanalys:

Deskriptiv analys.

Datainsamling:

Observation av 1673 tillfällen.

Deltagare: Hälso- och sjukvårdpersonal.

Urval:

Bekvämlighets urval.

Bortfall: Ej redovisat.

Det identifierades att en hög

arbetsbelastning på akutmottagningen bidrog till reducerad följsamhet till handhygien jämfört med en låg

arbetsbelastning.

Farhoudi, F.

Sanaei Dashti, A.

Hoshangi Davani, M.

Ghalebi, N.

Sajadi, G.

Taghizadeh, R.

Iran, 2016

“Impact of WHO hand hygiene improvment program implementation:

A Quasi- e Experimental Trial”.

Syftet var att bedöma effekten av

genomförande av WHO´s förbättrings strategi bland

sjukvårdspersonal på ett tertiärt

universitetssjukhus i utvecklingsländer.

Metod: Kvantitativ studie

Design: Kvasi- experimentell studie.

Dataanalys:

Statistisk analys.

Datainsamling:

Observation på 14 stycken

vårdavdelningar.

Deltagare: Hälso- och

sjukvårdspersonal.

Urval:

Randomiseringsurval.

Bortfall: Ej redovisat.

Det var en

signifikant skillnad i följsamhet efter implementeringen av förbättringsstrategier.

Tillgängligheten av exempelvis handsprit påverkade

följsamheten av handhygien.

McInnes, E Phillips, R.

“A qualitative study of senior

Syftet var att undersöka äldre sjukhuschefers

Metod: Kvalitativ studie.

Ledarskap hade en viktig roll för att