Patientsäkerhetsberättelse för Skånes sjukhus nordväst
År 2021
Datum 2022-01-25
Ansvariga för innehållet Catharina Borna, Chefläkare Carl Fredrik Carlson, Chefläkare Eleni Ikonomidou, Chefsjuksköterska Margareta Johansson, Handläggare Peter Kalén, Chefläkare
Johanna Thulin-Cederholm, Chefapotekare Diarienummer
Dnr 2022-O000236
Innehåll
SAMMANFATTNING ... 3
GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ... 4
Engagerad ledning och tydlig styrning ... 4
Övergripande mål och strategier ... 4
Organisation och ansvar ... 4
Samverkan för att förebygga vårdskador ... 5
Informationssäkerhet ... 5
En god säkerhetskultur ... 5
Adekvat kunskap och kompetens ... 6
Medicinsk etik ... 6
Patienten som medskapare ... 6
AGERA FÖR SÄKER VÅRD ... 8
Öka kunskap om inträffade vårdskador ... 8
Tillförlitliga och säkra system och processer ... 8
Läkemedelsnätverket ... 8
Säker vård här och nu ... 9
Förvaltningens risklogg och kända risker ... 9
Lex Maria och allvarliga vårdskador ... 12
Stärka analys, lärande och utveckling ... 13
Avvikelser ... 13
Klagomål och synpunkter ... 14
Risk- och händelseanalyser ... 16
MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ... 17
Riskloggen ... 17
Utbildning och pedagogik ... 17
Handlingsplaner ... 17
Bilaga 1. Egenkontroller kopplade till specifika mål för 2021 ... 18
Bilaga 2. Egenkontroller som utförs för ökad patientsäkerhet som inte är direkt kopplade till specifika mål för 2021 ... 20
Bilaga 3. Resultat och analys av egenkontroller kopplade till specifika mål för 2021 ... 21
SAMMANFATTNING
Under 2021 har patientsäkerhetsarbetet fortsatt kretsat mycket kring Covid-19-pandemin och effekter av denna. Stort fokus har legat på att lindra konsekvenserna av den vård som skjutits upp. Långa väntetider som är en känd risk för ökad komplexitet i patientens ursprungliga tillstånd men som också genererar ökad oro och lidande har varit i fokus under året. Det strategiska patientsäkerhetsarbetet har kunnat återupptas men den ökade smittspridningen har åter satt sin prägel på arbetet under årets sista månader.
Effekterna av den ökade smittspridningen och ett generellt ökat söktryck gentemot akutsjukvården har påtagligt påverkat beläggningsgraden på våra sjukhus. Detta har i sin tur präglat förvaltningens arbete inom området patientsäkerhet.
Under våren har en del etablerade aktiviteter såsom hygien- och patientsäkerhetsdialoger samt nationella punktprevalensmätningar (PPM) ställts in eller skjutits fram på grund av pandemin. Hygien- och
patientsäkerhetsdialogerna har under hösten avvecklats permanent då förvaltningen hittat nya arbetssätt med kontinuerlig samverkan mellan berörda aktörer; verksamhet, vårdhygien och patientsäkerhetsenhet.
Förvaltning Skånes sjukhus nordväst (SSNV) har i alla väsentliga delar ett välfungerande ledningssystem för patientsäkerhet som ger goda förutsättningar för ett kontinuerligt och långsiktigt
patientsäkerhetsarbete. Det systematiska arbetet med uppföljning av avvikelser har under året varit intensivt. Samtliga avvikelser har värderats varje vecka för att fånga upp nya allvarliga risker på alla relevanta nivåer. Den förvaltningsövergripande riskloggen har under året utgjort ett viktigt verktyg för att systematiskt kunna följa förvaltningens kända risker och vårdskador samt utvärdera pågående
riskminimerande åtgärder i verksamheterna.
Förvaltningens organisation och arbetssätt kring patientsäkerhet bygger på ett nära samarbete mellan verksamheterna och chefläkare/chefssjuksköterska, på nätverk av olika slag och inte minst på den enskilde medarbetarens engagemang i den dagliga vården. Patientsäkerhetsarbete är en ständigt pågående process där ingen någonsin kan slå sig till ro och förnöjt konstatera sig vara färdig.
GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Engagerad ledning och tydlig styrning
Övergripande mål och strategier
Ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada.
Övergripande mål och strategier för 2021 är utformade i dialog med verksamheterna. Arbetet pågår kontinuerligt och kräver långsiktighet för att uppnå önskade resultat.
Riskområden med tillhörande mål utgår från tre organisatoriska nivåer:
• Hälso- och sjukvårdsuppdraget
• Förvaltningsövergripande risklogg
• Verksamheternas egna riskområden Organisation och ansvar
En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Verksamhetschefen bär det yttersta ansvaret för patientsäkerheten.
Verksamheternas patientsäkerhetsarbete sker med stöd av ett nätverk bestående av kvalitets- och patientsäkerhetshandläggare (KPH) och kvalitets- och patientsäkerhetsombud (KPO). Nätverket följer linjeorganisationen med en eller flera KPH per verksamhetsområde och en KPO per enhet. Nätverket har en central funktion i förvaltningens ledningssystem för patientsäkerhet när det gäller att planera, genomföra, följa upp/kontrollera samt förbättra kvalitet och patientsäkerhet. Som stöd finns också nätverk för läkemedel, hygien och etik.
Enheten för patientsäkerhet ingår i förvaltningens stab och består av chefläkare, chefsjuksköterska, chefsapotekare och handläggare.
Resultatet av det övergripande patientsäkerhetsarbetet i SSNV redovisas i Hälso- och sjukvårdsnämndens årliga verksamhetsuppföljning, i patientsäkerhetsberättelsen samt genom lägesrapporter från Socialstyrelsen och SKR.
Kommunikation om patientsäkerhetsarbetet sker i huvudsak via linjen men också via nätverk i specifika frågor. De kommunikationsvägar som används är framför allt e-post, hemvisten för Patientsäkerhet SSNV samt olika former av ledningsmöten.
Prioriteringar görs i huvudsak i patientsäkerhetsrådet.
Nivå Typ av möte Samman- kallande
Syfte Deltagare Frekvens
Förvaltning Patient-
säkerhetsråd Stabschef Beslut om prioriteringar.
Uppföljning av förvaltnings- övergripande mål.
Förvaltningschef Bitr. Förvaltningschef Sjukhuschef Ängelholm Chefläkare, Chefsjuksköterska Chefapotekare, Stabschef, Patientrepresentanter
Var 6:e vecka
KPH-möten Chefsjuk-
sköterska Informera återkoppla planera
KPH
Chefsjuksköterska ev. Chefläkare
1ggr/mån
Verksamhet Patientsäkerhet KPH Resultat från VO Planera - kontrollera - besluta Gröna korset, AvIC, Risklogg, Handlingsplan, Mål
VC, KPH,
PS ansvarig läkare 1ggr/mån
Samverkan för att förebygga vårdskador
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har haft stor betydelse för att ge patienterna en mer ändamålsenlig planering i samband med utskrivning från sjukhus. Samverkan med kommun, hemsjukvård och primärvård har underlättats och stärkts, både avseende samverkan vid utskrivning, (SVU) och i arbetet med samordnad individuell plan (SIP) men det finns
fortfarande stora utmaningar för att få processen att fungera optimalt.
Det finns ett förvaltningsövergripande stöd för samverkansprocessen vid utskrivning och det pågår fortlöpande samarbete med enhetschefer och huvudkontaktpersonerna för SVU och SIP per verksamhetsområde för att identifiera förbättringsområden i utskrivningsprocessen.
Informationssäkerhet
Under 2021 har vi kommit igång med verksamhetsförlagd informationssäkerhetsutbildning.
Information rörande informationssäkerhet och dataskydd har även bedrivits via intranätet, säkerhetsavdelningens hemvist och genom förvaltningens informationssäkerhetsansvarige. Den senare deltar aktivt i olika forum för att kontinuerligt följa utvecklingen på dataskyddsområdet, GDPR.
Från november 2021 gäller en ny rutin för patienter med skyddade personuppgifter. Ett 60-tal utbildningar har genomförts inom SSNV. Riktad utbildning och information har även skett rörande skanning kopplat till skyddade personuppgifter.
Enheten för informationssäkerhet och dataskydd har lett ett projekt avseende de juridiska aspekterna av kamerabevakning av patienter med målet att minska risken för fallskador.
Kamerabevakning används nu på en enhet som bedriver Covidvård.
Covid-19-pandemin har fört med sig en högre grad av digitalisering. Erfarenheten visar att enheten för informationssäkerhet och dataskydd måste involveras tidigt i de olika processerna.
Det övergripande syftet är att över tid följa utvecklingen, både den digitala såväl som den kriminella arenan, för att säkerställa ett gott skydd av både medborgarnas personuppgifter såväl som vårdens förmåga att leverera en säker och trygg vård.
En god säkerhetskultur
Patientsäkerhet är ett brett och komplext kunskapsområde. Det finns ofta flera olika orsaker till att patienten drabbas av en vårdskada. Förvaltningen har succesivt utvecklat flera framgångsfaktorer som bidragit till ökad riskmedvetenhet och patientsäkerhet.
Inom förvaltningen arbetar vi med olika metoder och verktyg för att engagera flera
verksamheter i patientsäkerhetskutluren. Verktyg som används och främjar patientsäkerhetskulturen listas nedan:
• Förvaltningsövergripande risklogg
Riskerna identifieras i avvikelsesystemet och loggas om de motsvarar allvarlig vårdskada med en återupprepningsrisk minst årligen. Dessa ligger till grund för vilka förvaltningsövergripande
riskområden som prioriteras. Målen med riskloggen är bland annat att öka lärandet i organisationen och förlänga organisationens minne vilket bidrar till en ökad patientsäkerhetskultur.
• Trålning av avvikelser
Varje vecka identifieras de allvarliga riskerna i avvikelsesystemet och diskuteras i chefläkargruppen. I
de flesta fall återkopplas dessa till verksamheterna för diskussion om allvarlighetsgrad och undvikbarhet men framförallt om riskminimerande rutiner förekommer.
• Gröna korset är ett verktyg för att på ett enkelt och strukturerat sätt medvetandegöra dagliga risker i det patientnära arbetet. Att dagligen diskutera risker och vårdskador ökar medvetenheten om verksamhetens risker men framförallt bidrar till en ökad och tillåtande patientsäkerhetskultur.
• Medarbetarenkäten, Hållbart Säkerhets Engagemang (HSE)
Resultat ger en temperaturmätning på upplevelser kring patientsäkerheten på arbetsplatsen och frågan om man skulle känna sig trygg om en närstående vårdades på arbetsplatsen ger en god uppfattning om läget. Majoriteten (76 %) känner tilltro till vården, 15 % varken eller och 10 % anser att det inte stämmer. Siffrorna är jämförbara med 2020.
Adekvat kunskap och kompetens
Förvaltningens KPH- nätverk arbetar för ökad kunskap och kompetens inom patientsäkerhetsområdet. Det systematiska arbetet med avvikelser ligger till grund förvaltningsövergripande förbättringsarbeten där exempelvis utbildning i
syrgashantering, riskläkemedel och preoperativa förberedelser kan nämnas. Att skapa förvaltningsövergripande enhetlighet kring riskmoment skapar ökad patientsäkerhet och större trygghet för enskilda medarbetare.
För att ytterligare säkra kompetensen har ett introduktionsprogram för nyanställda sjuksköterskor och undersköterskor tagits fram.
Medicinsk etik
Liksom under 2020 har året präglats av pandemin. Under terminstid har rådet sammanträtt via Teams till och med september månad, därefter har månatliga fysiska möten kunnat återupptas.
Ett stort antal signaler från olika medarbetare inom vården har gällt så kallad etisk stress, där
motsättningarna mellan personalens och patienterna förväntningar på att ge och få god vård har ställts mot pandemins kärva realiteter. Olika typer av stöd har mobiliserats. Rådet har under året fått ett antal nya ledamöter och har nu en bred representation inom förvaltningen, både inom olika
vårdprofessioner och mellan förvaltningens verksamhetsområden.
En medicinetisk basorganisation har byggts upp under året, där flertalet avdelningar och mottagningar nu har etikombud med uppdrag från sina enhetschefer. Etikombuden genomför efter bästa förmåga etik ronder/etik caféer på sina enheter. Systematisk utbildning för ledamöter och etikombud planeras under 2022.
Patienten som medskapare
Patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter är en kunskapskälla som tillsammans med professionernas erfarenheter skapar förutsättningar för en personcentrerad och säker vård. En välinformerad patient som ges möjlighet att aktivt delta och forma skapar både tillit och säkrar vård. Förvaltningen deltar i olika projekt med inriktning patientinvolvering:
• Förvaltningens övergripande projektgrupp ” Patientupplevelse och kultur”
Gruppen hanterar frågor som innefattar patientinvolvering och delaktighet i vården.
Patientkontraktet är en del av arbetet med syfte att skapa förutsättningar för bättre hälsa och vård.
Projektets olika delar utgår ifrån en överenskommelse med patienten och består av sammanhållen planering, fast vårdkontakt och överenskommen tid.
Låna patientperspektivet kan beskrivas som en pool med patientrepresentanter som genom sin egen erfarenhet som patient eller närstående kan bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling.
PREM undersökning. En pilotstudie för att få en ökad kunskap om patienternas upplevelse av vården som underlag till verksamhetsutveckling.
Digitalisering. Genom att utöka tjänsterna på 1177.se skapas förutsättningar för patienten att boka sina möten, ha kontakt med vården men också tillgång till sina journaler.
• Framtidens Hälsosystem
Förvaltningen deltar i arbetet med personcentrerad vård.
• Patientmedverkan på ledningsnivå
Sedan 2016 har det funnits patient- och närståenderepresentation i det lokala cancerrådet. Vidare finns sedan 2015 ett lokalt patientråd för patienter och närstående med erfarenhet av cancer. Båda råden sammanträder sex gånger per år. Två patientrepresentanter finns sedan 2019 med i
förvaltningsledningen och patientsäkerhetsrådet. Patientmedverkan förekommer också i varierande omfattning ute i de olika cancerprocesserna.
• Patientutbildningscentrum
Patientutbildningscentrum (PUC) arbetar med att utveckla ett samlat koncept för patient och närstående medverkan för att underlätta och möjliggöra patientdelaktighet i hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete. Behov av medverkan finns på individ-, verksamhets- och förvaltningsnivå.
Verksamheter i SSNV erbjuds stöd för patient-, närstående- och personalutbildning. Kunskap ger patienter bättre förutsättningar för delaktighet i vård och behandling samt hälsofrämjande egenvård.
Patientutbildning bidrar till att skapa helhet i vårdförloppet mellan sluten och öppen vård samt att öka patientsäkerheten.
• Risk och händelseanalyser
I samband med utredning av vårdskador ombeds patient och anhörig att delta med synpunkter och förbättringsförslag i syfte att skapa en säkrare vård. Att involvera patienten ger sjukvården möjlighet att anpassa vården till patientens behov och därmed erbjuda en bättre vård.
• Klagomålshantering
Den nya klagomålshanteringen som infördes 2018 har medfört att patienterna tidigare kommer i dialog direkt med verksamheterna vilket är bra för de enskilda patienterna.
AGERA FÖR SÄKER VÅRD
I bilaga 1 och 2 listas de egenkontroller för ökad patientsäkerhet som har genomförts 2021 i SSNV.
Resultat och analys redovisas i bilaga 3.
Pandemin har på många sätt påverkat resultaten och det blir därför svårt att göra en korrekt analys/bedömning av resultaten som också uppvisar en stor variation under året.
Öka kunskap om inträffade vårdskador
Genom ett gott och nära samarbete mellan enheten för patientsäkerhet och verksamheterna via olika nätverk sprids kunskapen om inträffade felhändelser och avvikelser. Tanken med chefläkare och chefssjuksköterska som stödpersoner och hjälpande händer i patientsäkerhetsarbetet gentemot enhets- och
verksamhetschefer har etablerats och på detta sätt sprids också lärdomar och goda exempel. Enhetens besök i verksamheternas ledningsgrupper bidrar också till att kunskapen om inträffade vårdskador vidarebefordras.
Tillförlitliga och säkra system och processer
Förvaltningens IT-system AvIC för hantering av avvikelser och klagomål är väl etablerat. Arbete i systemet sker via enhetschefer i samråd med respektive enhets KPH och KPO. De senare är del av ett effektivt nätverk för utbyte av erfarenheter och lärdomar i samarbete med förvaltningens chefssjuksköterska.
Patientsäkerhetsenhetens veckovisa genomgång av samtliga avvikelser för att fånga allvarliga händelser är tillsammans med den dagliga genomgången av Gröna
korset på respektive enhet en garanti för ett ständigt pågående arbete för att leverera en god och säker vård.
Förvaltningens organisatoriska struktur bygger i stor utsträckning på väletablerade nätverk. KPH- nätverket är ett, läkemedelsnätverket ett annat och nätverket för vårdhygien ett tredje. Dessa i kombination med arbetet i Gröna korset utgör det tillförlitliga navet i patientsäkerhetssystemet.
Läkemedelsnätverket
Läkemedelsnätverket inom SSNV utgör liksom till exempel KPH-nätverket en av grundbultarna i förvaltningens patientsäkerhetsarbete. Det har nu konsoliderats och en organisation med
läkemedelsansvariga läkare (LAL) på förvaltnings-, sjukhus-, verksamhets- och enhetsnivå finns på plats. I läkemedelsnätverket finns representanter med farmaceutisk, medicinsk, verksamhetsstöd (journalsystem) och ekonomisk kompetens. Läkemedelsansvariga sjuksköterskor (LASSK) och kontrollansvariga sjuksköterskor (KASSK) är organiserade i ett nätverk som deltar i möten fyra gånger per år.
Fortlöpande sker uppföljning avseende de läkemedelsavvikelser som identifieras i AvIC. En betydande del av avvikelserna involverar läkemedel. Exempel på vanligt förekommande avvikelser är fel
läkemedel, fel styrka, fel administrationssätt, felhantering respektive svinn/stöld.
I förvaltningen finns drygt 20 farmaceuter. Försörjningsfarmaceuter som framförallt stödjer sjuksköterskor med läkemedelshanteringen och kliniska farmaceuter som stödjer läkare med utbildningar och läkemedelsavstämningar/genomgångar.
Säker vård här och nu
Förvaltningens risklogg och kända risker
Under året har fem nya risker identifierats och det finns nu totalt 78 risker upptagna i riskloggen. De tre vanligaste riskområdena är läkemedel, administrativa rutiner och diagnostik. Därefter följer omvårdnad, VRI, vårdplatsbrist och behandling.
Sex risker rör barn och här dominerar läkemedel. Drygt 70 % (55 st.) av riskerna har en godkänd och pågående riskminimerande åtgärdsplan. För resterande 23 risker pågår arbete med att ta fram
riskförebyggande åtgärder.
Nedan listas utvalda riskförebyggande aktiviteter kopplat till riskloggen:
• #2 PVK-relaterad komplikation
Figur 1. Antal patientavvikelser gällande tromboflebit, SSNV 2019-2021 (Källa: AvIC).
Åtgärd:
o Pilotstudie avseende omvårdnadrundor.
o ”Fokusmånad” PVK i syfte att öka kunskap och kompetens kring PVK- relaterade komplikationer.
o Lokal PPM PVK.
• #3 Trycksår
Figur 2. Antal nytillkomna trycksår kategori 2-4 och A+B, SSNV 2019-2021 (Källa: QV Melior Indikatorer).
Åtgärd:
o Pilotstudie avseende omvårdnadrundor.
o Lokal PPM trycksår.
95 84 80
0 20 40 60 80 100
2019 2020 2021
123
159
135
0 50 100 150 200
2019 2020 2021
• #5 och #6 Uppskjuten vård, väntetider och hög beläggningsgrad
Det senaste årets ansträngda vårdplatsläge i kombination med uppskjuten vård till följd av pandemin har lett till förlängda väntetider på vissa områden. Långa väntetider, hög
beläggningsgrad och dålig tillgänglighet är kända patientsäkerhetsrisker. Förvaltningen har därför på olika sätt arbetat för att mildra konsekvenserna för patienterna, bland annat genom tre större förbättringsprojekt i syfte att ta ett helhetsgrepp kring vårdplats- och tillgänglighetsproblematiken.
• #7 Försenad diagnostik av spinala infektioner.
Åtgärd: Ny riktlinje har tagits fram i södra sjukvårdsregionen för att säkra tillgången till MR dygnet runt. Efter detta har inga nya händelser inträffat i förvaltningen.
• #11 Fall
Figur 3. Antal fall under vårdtid, SSNV 2019-2021 (Källa: QV Melior Indikatorer).
Åtgärd: Pilotstudie avseende omvårdnadrundor.
• #14 Risker och skador kopplade till utlokaliserade patienter.
Detta är ett av förvaltningens största riskområde och en av de viktigaste åtgärderna består i att minska beläggningsgraden inom slutenvården. Problemen har eskalerat under pandemin.
Åtgärd: Projektet akuta somatiska vårdflödet startade under senare delen av hösten och beräknas pågå under våren 2022.
• #21 Försenad diagnos av testistorsion.
Åtgärd: Ny utredningsalgoritm inkl. doppler har införts och efter detta har inga nya händelser inträffat.
1010
899 812
0 200 400 600 800 1000 1200
2019 2020 2021
• #23 Överfylld blåsa.
Figur 4. Antal patientavvikelser gällande överfylld blåsa, SSNV 2019-2021 (Källa: AvIC).
Åtgärd:
o Pilotstudie avseende omvårdnadrundor.
o Utbildning i blåsöverfyllnad planeras till våren 2022.
o Ta fram förvaltningsövergripande riktlinje kring blåsöverfyllnad.
• #25 och #25 Brister i preoperativa förberedelser.
Åtgärd:
o Obligatorisk utbildning i Preoperativa förberedelser. Utfallet kommer att följas upp under 2022.
o Utbildning i operationsplaneringssystemet Orbit för läkare.
o Nytt förvaltningsövergripande PM för blodgruppering och bastest inför operation.
• #28 Förväxling och felkoppling av syrgas Åtgärd:
o Byte av syrgasrotametrar.
o Obligatorisk utbildning Grundläggande gasutbildning SSNV. Utfallet kommer att följas upp under 2022.
• #33 Brister kopplade till beslut om behandlingsbegränsningar
Åtgärd: Utbildningsmaterial har tagits fram och spridits i förvaltningen. Frågeställningen har också tagits upp i etiska rådet. Uppföljning som genomförts gemensamt i specialistvården och
primärvården visar en förbättring avseende dokumentationen kring besluten.
19
36
23
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2019 2020 2021
• #58 Sepsis
Tid till antibiotika är avgörande för överlevnaden och där har en positiv utveckling skett på akutmottagningen i Helsingborg. Det finns fortfarande förbättringspotential när det gäller att aktivera sepsislarmkedjan där kontakt med infektionsläkare är en central del.
Data från november 2021:
• #74 Brister i övervakning kopplat till behandling med nasalt högflöde (syrgas).
Åtgärd: Ny riktlinje som innebär att patienter med högflödessyrgas inte ska lämnas oövervakade.
Nyinstallation av distansövervakning (syremättnad) på infektionsavdelningen.
• #76 Försenad diagnos av akut gynekologiskt tillstånd
Åtgärd: Ny riktlinje för omhändertagande av akut gynekologiskt tillstånd hos fertil kvinna som innebär att gynekolog nu gör den primära bedömningen av den aktuella patientgruppen.
Lex Maria och allvarliga vårdskador
Under delar av året har belastningen på sjukvården varit mycket hög vilket resulterat i
patientsäkerhetsrisker och vårdskador. Avvikelserna fick en annan karaktär mot bakgrund av att många enheter ställdes om till Covidvård och rutinvård fick prioriteras ner.
Antalet anmälningar enligt lex Maria uppgick till nio. Det låga antalet anmälda undvikbara allvarliga vårdskador speglar inte patientsäkerheten under det gångna året. Tvärtom har pandemin ställt mycket stora krav på sjukvården med snabba omställningar, en mycket hög belastning och ökade risker på grund av överbeläggningar och utlokaliseringar. Risken för vårdskador har bitvis varit hög men situationen har medfört att majoriteten av dessa händelser inte bedömts som undvikbara. Den höga belastningen har sannolikt också medfört en underrapportering av avvikelser beroende på att risksituationer många gånger har normaliserats under pandemin.
Fyra av årets lex Mariaärenden gällde försenad diagnostik och/eller behandling.
Tre ärenden grundar sig i bristande övervakning som föranlett installation och beslut om utbyte av defekt utrustning.
Till skillnad från tidigare år då många åtgärder har varit av administrativ eller symbolisk karaktär har flera åtgärder under året bestått av tekniska barriärer och således klassats som mycket effektiva.
Ledtiderna för lex Maria har successivt kortats vilket är tillfredsställande för både patienter, medarbetare och chefer (se figur 6).
Figur 6. Ledtid i dagar från händelsen inträffar till lex Maria anmälan skickas till IVO, SSNV 2018–2021.
Ett ärende har undantagits från statistiken (säkra tillgången till MR inom södra sjukvårdsregionen).
Verksamheterna har utrett 30 klagomålsärenden från IVO varav två också blev föremål för anmälan enligt lex Maria.
Stärka analys, lärande och utveckling
Avvikelser
Risker för vårdskada samt händelser som har eller kunnat medföra en vårdskada rapporteras i AvIC, ett gemensamt avvikelsesystem som alla medarbetare har tillgång till. Allvarliga risker dokumenteras i förvaltningens risklogg.
Handläggare vid Enhet för patientsäkerhet tar del av samtliga avvikelser. Chefläkare och chefsjuksköterska får alla allvarliga patientavvikelser för kännedom och chefapotekare får alla läkemedelsrelaterade avvikelser för kännedom.
Under 2021 inträffade 2 926 patientavvikelser i förvaltningen. Som visas i figur 7 har antal inträffade avvikelser legat på samma nivå de tre senaste åren.
Figur 7. Antal patientavvikelser som inträffat i SSNV, 2019–2021 (Källa: QlikView AvIC).
167 150
129 119
280 267
204 217
0 50 100 150 200 250 300
2018 2019 2020 2021
Antal dagar
Median 90-percentil
2 918 2 868 2 926
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
2019 2020 2021
I figur 8 redovisas de 15 vanligast förekommande övergripande kategorierna för händelseklassificering av de patientavvikelser som inträffat i förvaltningen under 2021. Flera kategorier kan användas för att klassificera en avvikelse. Vård är den mest frekvent förekommande kategorin, följt av
informationsöverföring mellan vårdaktörer och läkemedel. Fall/fallskada är den största underkategorin till den övergripande kategorin vård. Andra betydande underkategorier är in/utfart, trycksår och tillsyn/övervakning.
Figur 8. De 15 vanligast förekommande övergripande kategorierna för händelseklassificering av patientavvikelser som inträffat inom SSNV 2021 (Källa: QlikView AvIC).
Klagomål och synpunkter
Klagomål mottas vanligtvis via blankett (Synpunkter och klagomål på vården), e-post eller brev. Vissa klagomål inkommer, som tidigare, via patientnämnden och andra direkt via IVO.
Klagomålen utreds inom respektive verksamhet. För varje enskilt klagomål görs det en bedömning av hur klagomålet ska hanteras beroende på allvarlighetsgrad. Verksamhetschefen bedömer tillsammans med chefläkare om ärendet föranleder en djupare analys, som internutredning eller händelseanalys. En klagomålsutredning kan visa sig vara komplex och ha en hög allvarlighetsgrad, vilket föranleder tät kontakt med chefläkare för ställningstagande till anmälan enligt lex Maria. Processer och rutiner för klagomålshanteringen finns beskrivna i ledningssystem för patientsäkerhet.
Klagomålsprocessen inom förvaltning är väl förankrad och känd inom alla verksamheter. En viktig del i processen är att informera och förenkla för patienten/närstående i de fall ett klagomål rapporteras.
Ett ankommet klagomål ska bekräftas till patient inom 24 timmar (inom en arbetsdag). En
klagomålsutredning ska återkopplas till patient med en förklarande text om händelsen inom fyra veckor från det klagomålet registrerats.
Att sammanställa och analysera klagomål görs på enhetligt sätt inom förvaltningen däremot ser sammanställning olika ut inom Region Skåne. Förslag för uttag av klagomål utarbetas av regionala klagomålsgruppen för att skapa ett gemensamt arbetssätt och säkra kvaliteten av uttagna data.
43 44 48 50 57 68
78 79 90
115 116 130
210 250
799
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Sekretess
Bemötande Tillgänglighet Samordnad planering Behandling (ej läkemedel) Diagnostik och utredning Information/kommunikation till…
Patientidentitet Provtagning Bedömning Remisshantering Journalhantering (ej remisshantering) Läkemedel Informationsöverföring mellan vårdaktörer Vård
Vid registrering av klagomål i AvIC ska uppgift om vem som framfört ärendet anges. Den procentuella fördelningen av vem som framfört ärendet till vården (patient, närstående, patientnämnden eller IVO) visar en minskning av ärenden inkomna från närstående samt en ökning från patientnämnden och IVO (se figur 9). Förklaring kan eventuellt kopplas till pandemin och möjlighet för närstående att ha kontakt med vården.
Figur 9. Procentuell fördelning av vem som framfört klagomål och synpunkt till vården, 2019-2021(Källa:
AvIC).
Bemötande och information/kommunikation till patient/närstående är de vanligast förkommande kategorierna för händelseklassificering av klagomål som registrerats i AvIC. Därefter följer bedömning, vård och tillgänglighet (se figur 10).
Figur 10. De vanligast förekommande kategorierna för händelseklassificering av klagomål (Källa: AvIC).
Patientnämndens sätt att klassificera klagomål skiljer sig från det som används i AvIC. Enligt
patientnämndens klassificering berör de flesta klagomålen vård och behandling eller kommunikation.
Kommunikation innefattar information, delaktighet och bemötande.
Många av klagomålen gäller vård och behandling. I vissa fall visar det sig vid den påföljande
utredningen att det finns förklaringar på det inträffade och den bakomliggande orsaken visar sig vara missförstånd och dålig kommunikation mellan patient/närstående och personal. I andra fall har det begåtts fel i samband med vård och behandling, till exempel förväxling av läkemedel.
36,3%
41,9%
37,9%
31,8%
26,9%
19,9%
25,7%
22,6%
31,7%
6,1%
8,6%
10,6%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
2019 2020 2021
Patient/brukare Närstående Patientnämnden Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
11 11
16
25 28
32
0 5 10 15 20 25 30 35
Vård Tillgänglighet Behandling (ej läkemedel) Bedömning Information/kommunikation till
patient/närstående Bemötande
Det är inte ovanligt att klagomålen innehåller flera delar; att hänvisas vidare, bristande tillgänglighet, lång väntetid, uppskjuten behandling med mera beskrivs ofta tillsammans med dåligt bemötande samt bristande eller utebliven information.
Risk- och händelseanalyser
Riskanalyser som genomförts under året:
• Kartläggning av de patientsäkerhetsrisker som kan uppstå till följd av avsteg som beskrivs i
dokumentet ”Inriktningsbeslut gällande åtgärd vid utbrott av covid-19 smitta på vårdavdelning och samtidig svår brist på vårdplatser”.
• Pandemins påverkan på vård av barn och unga inom VO Barn och ungdom.
• Barnavdelningens flytt till nya lokaler.
En händelseanalys har genomförts under året:
• Ögonfraktur hos barn.
MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR
Patientsäkerhetsarbetet för 2022 bygger fortsatt på följande fyra huvudteman:
• Patientsäkerhetsarbetet utgår från Hälso- och sjukvårdsuppdraget.
• Prioriteringar sker inom förvaltningens Patientsäkerhetsråd.
• Patientsäkerhetsarbetet regleras i förvaltningens Ledningssystem för patientsäkerhet.
• Allvarliga risker och händelser dokumenteras och hanteras i förvaltningens Risklogg.
Riskloggen
Det skadepreventiva arbetet utgår från förvaltningens risklogg över välkända risker i sjukvården så som beskrivits tidigare i detta dokument. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med de riskområden som stod i fokus under 2021 där fallprevention samt åtgärder mot trycksår är två exempel. Hövlighet och kollegialitet är andra exempel på områden som visats ha stor betydelse för stämning och arbetsmiljö i arbetslaget vilket i förlängningen påverkar enskilda patienter. Avvikelser innefattande läkemedel och läkemedelshantering utgör alltjämt en stor andel vilket motiverar ett krafttag under 2022 och en förvaltningsövergripande gemensam satsning i frågan. Även vårdrelaterade infektioner utgör ett sådant område där arbetet kommer att behöva intensifieras.
Utbildning och pedagogik
För ett välfungerande sjukvårdssystem krävs kunskap och kompetens. För ett välfungerande säkert sjukvårdssystem krävs både grundläggande och specifika kunskaper och kompetensområden där grunden alltid är den enskilde medarbetaren. Under hösten 2021 infördes ett obligatoriskt
introduktionsutbildningspaket för sjuksköterskor och undersköterskor bestående dels av allmänna delar dels verksamhetsspecifika delar. Systemet med introduktionspaket där utbildningar nödvändiga för tjänsten läggs upp och systematiskt gås igenom kommer även införas för andra yrkeskategorier.
Under hösten 2021 utkom Socialstyrelsen med en välgjord och genomarbetad webbaserad utbildning i patientsäkerhet. Förvaltningens patientsäkerhetsenhet avser verka för att majoriteten av medarbetare i chefsposition tar del av denna under 2022.
Generellt kommer 2022 att bjuda såväl nya som gamla utmaningar på det pedagogiska området. I fråga om lex Maria och avvikelser kommer vår enhet verka för att förenkla, förtydliga och avdramatisera
patientsäkerhetsarbetet dels genom uppsökande verksamhet dels genom erbjudande av stöd och hjälp gentemot enhets- och verksamhetschefer.
Handlingsplaner
Under november månad 2021 antog förvaltning SSNV ”Handlingsplan för ökad patientsäkerhet på Skånes Sjukhus Nordväst”. Denna bygger på den regionala motsvarigheten som i sin tur bygger på den nationella. I handlingsplanen specificeras de olika aktiviteter som under 2022 till 2024 på olika sätt kommer att vara i centrum för arbetet och utgöra underlag för förvaltningens mål och strategier på patientsäkerhetsområdet.
Bilaga 1. Egenkontroller kopplade till specifika mål för 2021
Indikatorer säker vård ID NR Omfattning Källa
Utlokaliserade patienter ID0010 Dagligen inom slutenvårdens
samtliga verksamhetsområden QlikView
Överbeläggning ID0128 Dagligen inom slutenvårdens
samtliga verksamhetsområden QlikView Återinskrivning inom 30 dygn
SSNV --- Månadsvis QlikView
Återinskrivning 1-30 dagar för
äldre (> 65 år) ID0091 Månadsvis QlikView
Överflyttning av IVA patienter
på grund av resursbrist ID0136 Dagligen QlikView
Utskrivningsinformation
läkemedel, ett eller fler läkemedel ID0306 Månadsvis QlikView
Tvärprofessionell
läkemedelsgenomgång, inkl.
läkemedelsavstämning (slutenvård) för patienter 75 år och äldre
ID0015 Månadsvis QlikView
Riskbedömning avseende undernäring för patienter 18 år och äldre (slutenvård)
ID0337 Följs upp kontinuerligt QlikView
Vårdplan avseende undernäring för patienter 18 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning
ID0338 Följs upp kontinuerligt QlikView
Följsamhet till regler för basal
hygien vid patientnära arbete ID0014 PPM BHK genomförs två gånger per år. Deltagandet är obligatoriskt för samtliga verksamheter som bedriver patientnära arbete.
QlikView
PPM BHK resultat För de verksamheter som gör egna mätningar redovisas resultat inom enheten.
Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete
ID0219 Se ovan Se ovan
Vårdrelaterade infektioner (VRI) ID0025 PPM VRI genomförs en gång per år. Vid mätningen registreras alla inskrivna patienter.
Årets mätning ställdes in pga.
pandemin på initiativ av SKR.
Indikatorer säker vård ID NR Omfattning Källa Riskbedömning avseende fall för
patienter 65 år och äldre ID0012 Följs upp kontinuerligt QlikView Vårdplan avseende fallrisk ska
upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning
ID0013 Se ovan QlikView
Riskbedömning avseende trycksår för patienter 65 år och äldre
ID0021 Följs upp kontinuerligt QlikView
Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning
ID0223 Se ovan QlikView
Komplikationer relaterade till
perifer venkateter (PVK) Förvaltningsspecifik
PPM AvIC Ökat patient- och
närståendeinflytande Redovisas i
verksamheternas förenklade patientsäkerhets- berättelse*
*Inga verksamhetsspecifika patientsäkerhetsberättelser har sammanställts under 2021.
Bilaga 2. Egenkontroller som utförs för ökad patientsäkerhet som inte är direkt kopplade till specifika mål för 2021
Egenkontroll Omfattning Källa och ev. resultat
Hygienronder Var 18:e månad samtliga verksamhetsområden
Under pandemin har hygienronder delvis ställts in.
Protokoll, Vårdhygien
Egenkontroll vårdhygien - dialoger
Avvikelser Kontinuerligt
Sammanställning görs i
verksamheternas* och förvaltningens patientsäkerhetsberättelser och i verksamheternas nyhetsbrev.
Allvarliga generiska risker loggas i en risklogg.
Avvikelsehanteringssystemet Risklogg
Resultat och analys under rubriken
”Avvikelser”
Patientens klagomål och
synpunkter Kontinuerligt.
Sammanställning görs i
verksamheternas* och förvaltningens patientsäkerhetsberättelser och i verksamheternas nyhetsbrev.
Patientnämnden, IVO, diariet, avvikelsehanteringssystemet Resultat och analys under rubriken
”Klagomål”
Markörbaserad journalgranskning (sjukhusövergripande)
Ängelholm: 10 journaler/månad Helsingborg: 15 journaler/månad (slumpvis urval, samtliga berörda verksamhetsområden)
Från mars-juni har granskningen utökats att omfatta även specifika granskningar av vårdtillfällen pga.
diagnosen Covid-19.
Ängelholm: 5 journaler/månad Helsingborg: 8 journaler/månad
SKR:s databas, Signe
Loggkontroller Enligt Region Skånes instruktion en gång per månad inom samtliga verksamheter. Personal ska
slumpmässigt väljas ut varje månad för kontroll. Ett riktmärke är 10 % av personalen. Personal som slumpats fram ska granskas under minst 24 timmar.
Logg, journalsystem
Öppna jämförelser Löpande intern uppföljning inom verksamhetsområdena och vid verksamhetsuppföljningar.
Vården i siffror
Verksamhetsspecifika
kvalitetsregister Förvaltningen deltar i ett stort antal
kvalitetsregister Vården i siffror samt via resp. register Gröna Korset Ingår i det dagliga arbetet
Sammanställs varje månad inom varje enhet och VO
Redovisas i verksamheternas förenklade patientsäkerhetsberättelse*
*Inga verksamhetsspecifika patientsäkerhetsberättelser har sammanställts under 2021.
Bilaga 3. Resultat och analys av egenkontroller kopplade till specifika mål för 2021
Indikatorer Säker vård
ID NR Målnivå 2021
Strategi/Åtgärd Utfall 2021
Utfall 2020
Analys Utlokaliserade
patienter ID0010 < 0,5/100
vpl Regionalt IT-stöd.
Regional samordning av vårdplatser.
Daglig styrning i Helsingborg.
Start av
förbättringsprojekt
”Akuta somatiska flödet”.
3,0 2,0 Målet nås inte. Detta är ett av förvaltningens största riskområden.
Beläggningsgraden är mycket hög inom många verksamheter. Antalet vårdplatser har fortsatt att minska utan att alternativa vårdformer skalats upp i tillräcklig omfattning.
Över-
beläggning ID0128 < 1/100
vpl Se ovan 8,5 5,2 Målet nås inte. Detta är ett av
förvaltningens största riskområden.
Beläggningsgraden är mycket hög inom många verksamheter. Antalet vårdplatser har fortsatt att minska utan att alternativa vårdformer skalats upp i tillräcklig omfattning.
Åter- inskrivning inom 30 dygn SSNV
--- Det har initierats
ett arbete för att kartlägga vilka patienter som återinläggs och av vilken orsak.
13,8 % (jan- nov)
13,6 % Många patienter återinläggs inom 30 d.
Åter- inskrivning 1- 30 dagar för äldre (> 65 år)
ID0091 > 10 % minskning/
år
Se ovan. 15,2 % 15,8 % Många patienter återinläggs inom 30 d.
Målet nås inte.
Överflyttning av IVA patienter på grund av resursbrist
ID0136 < 1,5 % Två intermediär- vårdplatser har startats upp under 2021 och
ytterligare två planeras öppnas under våren.
7,2 % 4,1 % Det är svårt att göra någon analys av resultaten pga. pågående pandemi. Covid-IVA har under senare delen av året endast funnits på SUS.
Med tanke på riskerna är det väsentligt att minimera antalet överflyttningar av IVA-patienter Utskrivnings-
information läkemedel, ett eller fler läkemedel
ID0306 > 70 % Följsamhet till regionala riktlinjer för utskrivnings- information.
Fickfolder till stöd och hjälp för läkare och vårdpersonal.
75,3 % 74,4 % Målet nås.
Indikatorer Säker vård
ID NR Målnivå
2021 Strategi/Åtgärd Utfall 2021
Utfall 2020
Analys Tvär-
professionell läkemedels- genomgång, inkl.
läkemedels- avstämning (slutenvård) för patienter 75 år och äldre
ID0015 > 50 % Följsamhet till Skånemodellen för läkemedels- genomgångar.
Regionala riktlinjer för läkemedels- avstämning. Behov finns att se över och förbättra hela processen kring läkemedels- säkerheten för ordinationer genom att vidare utveckla Skånemodellen och regionala riktlinjerna samt resursplanera efter framtida behov.
18,7 % 21,5 % Målet nås endast på en enhet men inte i förvaltningen.
Helsingborg 6 % -GAVA 35 % Ängelholm 30 % -VO Rehab/Stroke 43 % -VO Medicin 27 % (avd 1 65 %, avd 2 12 %, hjärtavd 5 %)
Under covideskalering prioriterades läkemedelsgenomgångar ner till förmån för fler
läkemedelsavstämningar.
Mottagningar (ex Parkinson och kognitiv medicin) ingår inte i indikatorn men efterfrågar konsultation regelbundet. Resurser har även använts för SDV, PPM LM-listor, utbildningar, konsulter enbart för läkemedelsavstämning (aktuell läkemedelslista) och för andra farmaceutiska uppdrag än läkemedelsgenomgångar på covid- infektionsavdelningar. Prioritet för resursfördelning kommer att behöva förtydligas med avseende på fokus och mål för kliniska
farmaceuter.
Risk- bedömning avseende undernäring för patienter 18 år och äldre (slutenvård)
ID0337 > 79,5 % Ingår i ett större förbättringsarbete kring omvårdnads- risker.
76,7 % 78,3 % Målet nås inte.
Vårdplan avseende undernäring för patienter 18 år och äldre med ökad risk för
undernäring enligt
riskbedömning
ID0338 > 95 % Se ovan 84,4 % 83,9 % Målet nås inte.
Indikatorer Säker vård
ID NR Målnivå 2021
Strategi/Åtgärd Utfall 2021
Utfall 2020
Analys Följsamhet till
regler för basal hygien vid patientnära arbete
ID0014 > 90 % Information via Vårdhygien.
Obligatoriska utbildning för all personal.
Hygienronder var 18:e månad.
Nationella och lokala PPM BHK.
82,9 % (vår)
78,2 % (höst)
85,1 % (höst)
Målet nås inte.
Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete
ID0219 100 % Se ovan 96,1 %
(vår) 96,1 % (höst)
96,1 %
(höst) Målet nås inte.
Risk- bedömning avseende fall för patienter 65 år och äldre
ID0012 > 79,5 % Ingår i ett större förbättringsarbete kring omvårdnads- risker.
84,8 % 85,6 % Målet nås.
Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallrisk- bedömning
ID0013 > 95 % Se ovan 88,0 % 88,2 % Målet nås inte.
Risk- bedömning avseende trycksår för patienter 65 år och äldre
ID0021 > 79,5 % Ingår i ett större förbättringsarbete kring omvårdnads- risker.
84,3 % 85,0 % Målet nås.
Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning
ID0223 > 95 % Se ovan 81,9 % 84,6 % Målet nås inte.
Andel slutenvårdade patienter 18 år och äldre som har utvecklat trycksår kategori 1–4 under vårdtiden
--- Se ovan 10,2 %
(höst) 8,6 % (vår) 7,0 % (höst)
Målet nås inte.
Indikatorer Säker vård
ID NR Målnivå
2021 Strategi/Åtgärd Utfall 2021
Utfall 2020
Analys Andel
slutenvårdade patienter 18 år och äldre som har utvecklat trycksår kategori 2–4 under vårdtiden
ID0240 ≤ 4 % Se ovan. 5,8 %
(höst) 5,7 % (vår) 4,0 % (höst)
Målet nås inte.
